Det blir en hel del ozon av det hela, förutoma att du får ett sterilt hem, ozon dödar ju som sagt allt levande i tillräckligt stora doser, så lär inte datorn må speciellt bra av det heller, ozon är som bekant en av de kraftigaste oxidatorerna som finns, och plast mm mår inte speciellt bra av det, ej heller div metaller o dyl. och det STINKER.
För att "ta bort" ozonet krävs filtrering genom aktiva kolfilter, vilket tar bort den effekten du fill uppnå.
Förslag, stora lågvarviga fläktar, vettig luft-tillförsel och vettig avluftning samt ljuddämping av hölje.
En annan variant för högspänningsgenerering som jag själv använt är enligt följande:
24V AC 4xmultiplicering->transformator som choppas med en "SYDAC" ->x antal multiplikator= väldigt hög spänning.
Efter trafon låg spänningen på ca 10 kV och sedan med 6xMultiplicering ca 60 kV och hyffsat mycket ström.
En Sydac är en sorts självtriggande tyristor, den triggar när spänningen blir hög, och eftersom den matas från en multiplikator så sjunker spänningen relativt snabbt och den återgår till spärrat tillstånd.
Dock vet jag inte vem som tillverkar dessa längre, då var det TECCOR eller nått likande, vill jag minnas
Högspänning!
Om man antar att de kör med 1 kV och 0.1W så blir I=100 uA. Vi ska ha 10 W vilket ger I=10 mA. Om man antar att det bara är syre som joniseras så ger det 6.25e16 O2- per sekund. Detta motsvarar 1e-7 mol / s. Eftersom O2- genast kommer att bilda ozon så ger det 5 ug ozon per s. 8 timmars gränsvärdet är 100 ppb. Ozon är oladdat så allt kommer att gå bort som gas. Detta ger att 8 timmars gränsvärdet uppnås efter ca 20 s per m3 luft. Ni får gärna kolla om jag räknat rätt.
Edit: Jag tror jag räknade fel, det borde räcka med att O- bildas, därigenom fördubblas mängden ozon och tiden halveras.
Edit: Jag tror jag räknade fel, det borde räcka med att O- bildas, därigenom fördubblas mängden ozon och tiden halveras.
Så pass illa alltså? Känns som man kanske ska hoppa över den här idén med andra ord. Speciellt med tanke på att jag har datorn på dygnet runt och bor i en etta.peter555 skrev:Om man antar att de kör med 1 kV och 0.1W så blir I=100 uA. Vi ska ha 10 W vilket ger I=10 mA. Om man antar att det bara är syre som joniseras så ger det 6.25e16 O2- per sekund. Detta motsvarar 1e-7 mol / s. Eftersom O2- genast kommer att bilda ozon så ger det 5 ug ozon per s. 8 timmars gränsvärdet är 100 ppb. Ozon är oladdat så allt kommer att gå bort som gas. Detta ger att 8 timmars gränsvärdet uppnås efter ca 20 s per m3 luft. Ni får gärna kolla om jag räknat rätt.
Edit: Jag tror jag räknade fel, det borde räcka med att O- bildas, därigenom fördubblas mängden ozon och tiden halveras.
Men gällande fläktar så har jag redan rätt tysta 80mm ... vilket är det som passar i chassit. Hårddiskar och nätagg(fläkt) är väl det som brötar mest nu. Had väl tänkt kyla ALLT med den joniska varianten och hänga upp diskarna i gummi ... men de lutar åt att det blir att leka med fläktarna nu alltså.
bonecrime:
Nu ska du väl inte ge upp så lätt, jag var själv lite nyfiken om man överhuvudtaget kunde få någon luftrörelse. En liten prototyp med en spetsig anod kan du väl bygga och prova lite. För PC´n är nog en heatpipelösning det mest effektiva. Den kan man ju också bygga själv, det är ju bara ett kopparör med en veke innuti. Jag minns inte vilket köldmedium man använder men det går väl att få reda på.
Nu ska du väl inte ge upp så lätt, jag var själv lite nyfiken om man överhuvudtaget kunde få någon luftrörelse. En liten prototyp med en spetsig anod kan du väl bygga och prova lite. För PC´n är nog en heatpipelösning det mest effektiva. Den kan man ju också bygga själv, det är ju bara ett kopparör med en veke innuti. Jag minns inte vilket köldmedium man använder men det går väl att få reda på.
..det är ju bara ett kopparör med en veke innuti.
Nja har du sett en som varit uppbyggd på det viset så har det med stor sannolikhet varit en budget modell då dom normalt skall ha en speciell poröst material på innerväggarna i stället.
Testade själv att göra en heatpipe baserat på gasol för ett antal år sedan, men jag testade den inte till en processor eller något sådant överhuvudtaget. Jag stoppade ner några cm av den ena biten av röret i nästan kokande vatten och ca 2 sek senare brände jag nästan handen av mig i den andra änden.
Hela röret var ca 4 dm långt så det kan man kalla för värmeledningsförmåga. 
Hur pass effektivt detta sedan är, utan några speciella porösa material i det som det normalt finns i kommersiella produkter, vet jag ej men det fungerade ialf principiellt och bättre än jag trodde.
Nja har du sett en som varit uppbyggd på det viset så har det med stor sannolikhet varit en budget modell då dom normalt skall ha en speciell poröst material på innerväggarna i stället.
Testade själv att göra en heatpipe baserat på gasol för ett antal år sedan, men jag testade den inte till en processor eller något sådant överhuvudtaget. Jag stoppade ner några cm av den ena biten av röret i nästan kokande vatten och ca 2 sek senare brände jag nästan handen av mig i den andra änden.
Hela röret var ca 4 dm långt så det kan man kalla för värmeledningsförmåga. Hur pass effektivt detta sedan är, utan några speciella porösa material i det som det normalt finns i kommersiella produkter, vet jag ej men det fungerade ialf principiellt och bättre än jag trodde.Här är den modellen du beskriver. Jag vet inte vad skillnaden blir om man inverterar det hela och har veken i mitten, det borde fungera.
Veke och veke, det är ju inte precis bara att stoppa i en veke från tex ett värmeljus och tro att det kommer att fungera optimalt. Sedan har jag för mig att "Wick" i detta sammahang kan översättas på ett annat sätt än just veke, någonting med tätt material eller så. Men visst det kanske används väldig tätt tyg men det är dock ingenting som jag har varken sett eller läst om.
Denna "veke" eller vad man nu än vill kalla det för, är till för att det skall bli en tryckdifferential mellan den inre delen av röret och den yttre delen närmast röret på andra sidan. Eftersom materialet är väldigt tätt så bildas det en tryckdifferental mellan den kalla vätskan på utsidan och den upphettade i mitten vilket ökar kylningen då det hela principiellt fungerar ungefär som ett kylskåp. Att sätta detta täta material i mitten av röret i stället hade gjort att denna tryckdifferential inte hade uppkommit med ett bra sämre resultat som följd.
Sedan har jag för mig att "Wick" i detta sammahang kan översättas på ett annat sätt än just veke, någonting med tätt material eller så. Men visst det kanske används väldig tätt tyg men det är dock ingenting som jag har varken sett eller läst om.Denna "veke" eller vad man nu än vill kalla det för, är till för att det skall bli en tryckdifferential mellan den inre delen av röret och den yttre delen närmast röret på andra sidan. Eftersom materialet är väldigt tätt så bildas det en tryckdifferental mellan den kalla vätskan på utsidan och den upphettade i mitten vilket ökar kylningen då det hela principiellt fungerar ungefär som ett kylskåp. Att sätta detta täta material i mitten av röret i stället hade gjort att denna tryckdifferential inte hade uppkommit med ett bra sämre resultat som följd.
Som jag har fattat det så är funktionen så här: Det tas det upp energi när vätskan förångas, detta sker i förångaren. Energin avges sedan när gasen kondenseras i kondensorn. Som kompressor används veken som pga kapillärkraften transporterar den kondenserade vätskan tillbaka till förångaren. Veken fungerar samtidigt som strypventil där trycket från kapillärkraften är större än tryckskillnaden mellan förångare och kondensor.
Då borde man kunna montera en veke i tex en plastslang som ligger i mitten av röret.
Då borde man kunna montera en veke i tex en plastslang som ligger i mitten av röret.
Ja någonting sådant, förutom det med kompressorn. Kompressorn hade man kanske kunnat säga sitter i toppen på röret då gasen blir till vätska som den då komprimerat ihop så att säga där det sedan kyls av kondenseraren som är hela rörets övre del och topp. Värmen i botten skapar själva flödet och det täta materialet fungerar ungefär som ett kapillärrör. Värmen får vätskan att koka i botten och stiga upp i rörets mitt tills det kommer till toppen där det med lätthet går in i "veken" då det ju är en gas. Då kommer det i kontakt med röret som är kallare än i botten vilket gör att gasen kyls ner och blir till vätska. Eftersom trycket i toppen, och större delen av mitten av röret, är högre än i botten (om jag inte tänker fel) så dras vätskan i veken, som då nog håller ett aningens lägre tryck än i toppen, ner mot botten igen där det kommer i kontakt med värmen och blir till gas igen och så upprepas det hela.
Man måste sätta det täta materialet på ett sådant sätt att vätskan inte kan komma ut ifrån det, samtidigt som det kyls hela vägen ner för bättre effektivitet. Hur du skall få vätskan som rinner längs med rörets insida in till något som är i mitten av röret får jag inte ihop, och jag förstår inte heller varför.
Man måste sätta det täta materialet på ett sådant sätt att vätskan inte kan komma ut ifrån det, samtidigt som det kyls hela vägen ner för bättre effektivitet. Hur du skall få vätskan som rinner längs med rörets insida in till något som är i mitten av röret får jag inte ihop, och jag förstår inte heller varför.
-
Mizzarrogh
- Inlägg: 22755
- Blev medlem: 10 september 2006, 12:32:49
- Ort: Somewhere over the rainbow... (Hälsingeskogen)
