Svenska ElektronikForumet

Med reservation för att jag inte vet exakt hur Jimmy har kopplat: att bara styra en transistor med en PWM-reglerad spänning är väl knappas en buck-omvandlare? Konstruktionen är inte ens nästan lik...

Jo, det är i princip samma. Man har normalt en glättningskondensator på ingången och transistorn kopplad till denna, sen har man sannolikt en kondensator på utgången också om man vill ha nått som liknar en dc-spänning, och så en flyback-diod som tar strömmen från de induktanser som ofrånkomligen uppstår. Sen är det ju bra om man har en induktans i serie också, men det är inte strikt nödvändigt för att det ska vara en buck-converter. Det man kan göra annorlunda är att ha den positiva potentialen som gemensam, men det är fortfarande en buck-converter, om än uppochnervänd.

Ser man däremot rent matematiskt är de helt identiska, sånärsom på utgångsfilter.

Fast jag tänker på lågpassfiltrerad PWM = likspänning (i princip)...

Tack vare att olästa inlägg markeras som lästa då och då så hade jag missat att ni skrivit i tråden. Kul att det blev lite "action" här.


"Ska man ha ner spänningen med pwm är det mycket sannolikt en buck-converter man använder, även om man kanske inte nödvändigtvis vet om det."

Det är inget ovanligt fenomen. När jag var ny på forumet så pratades det mycket om PID-reglering och jag visste inte vad det var -trodde jag. Det visade sig vara precis det jag använt till flera projekt.



Ingenting är direkt "spikat" i projektet. Testar fortfarande olika sätt att styra spänningen.

Pheer:
Jag har labbat med flera olika frekvenser, så jag minns tyvärr inte vilken jag kör med just nu.

"Trevligt att du jobbar vidare på projektet iaf!"

Jajjamensan, detta och PcLabCard-projektet är mina huvudprojekt just nu. Jobbar på dem parallellt varje dag. Det är aningen trångt på labb-bordet nu...

Tyvärr har jag inte så mycket konkret info just nu, men det kommer i morgon.


Macgyver:
Jag ska läsa på lite mer om buck-converters. Det fanns mycket nyttigt på den sajten. Tack för tipset!

Millox skrev:Jo, det är i princip samma. Man har normalt en glättningskondensator på ingången och transistorn kopplad till denna, sen har man sannolikt en kondensator på utgången också om man vill ha nått som liknar en dc-spänning, och så en flyback-diod som tar strömmen från de induktanser som ofrånkomligen uppstår. Sen är det ju bra om man har en induktans i serie också, men det är inte strikt nödvändigt för att det ska vara en buck-converter. Det man kan göra annorlunda är att ha den positiva potentialen som gemensam, men det är fortfarande en buck-converter, om än uppochnervänd.

Ser man däremot rent matematiskt är de helt identiska, sånärsom på utgångsfilter.

Där tycker jag att du har lite fel. Induktansen är en huvudkomponent i buck-convertern. Det är tack vare denna man kan få upp verkningsgraden eftersom man mellanlagrar sin energi i ett magnetfält, skapat av just en nära ideal induktans (alltså duger inte några parasitinduktanser).
Det är inte helt rätt att se induktansen som ett utgångsfilter, om det jag tolkar din sista mening rätt där. Det är som sagt en reservoar som man laddar upp och -ur energi från. Hursomhelst så behövs det alltid en kapacitans som utgångsfilter.

Zyxel615: Ja, det är klart. Det tänkte jag inte ens på, men förhoppningsvis har han väl inte gjort så

Jo, att man behöver en energilagrande komponent är ju klart, men grejen är att det räcker* med en kondensator för att lagra den energin, just eftersom i princip allt innehåller parasitinduktans. Det som en större induktans innan kondensatorn hjälper dock väldigt mycket i form av mindre inrusningsström. Funktionen hos en buck-converter blir dock samma, även om du bara har transistorn och dioden, dvs inga energilagrande komponenter alls. Du får inte heller nån nämnvärd påverkan på verkningsgraden(jo, lite ökar verkningsgraden om man tar bort energilagringskomponenterna, men inte mycket). Vad man däremot slipper med de energilagrande komponenterna är en mycket stor del av rippelspänningen. Utan några energilagrande komponenter kommer man ju att få ingångsspänningen i rippelspänning och det är ju ofta inte så bra, men det fungerar för mindre kritiska applikationer och effekten som utvecklas kommer att bli just samma som pulsbredden.

Om man däremot har någon typ av step-up-converter så klarar man sig inte utan energilagringskomponenter.

*) Räcker innebär att det kanske funkar om man har en motor eller ett element eller så man vill styra effekten på, men för något annat bör man definitivt ha utgångsfilter för att minska på rippelspänningen.

"förhoppningsvis har han väl inte gjort så"

Nop. Som sagt, det hade fungerat i ett annat fall. Men nu ska det ju bli ett labbagg, så därför lägger jag ner lite tid på att få så minimalt rippel det bara är möjligt.

Då är det stor L stor C och hög fs som gäller. Svårare än så är det inte

Jag hade en liten idé om att göra en step-down-converter för ±10 V och använda en voltage-follower för att minimera strömmen ut från dc-dc-omvandlaren och därmed ripplet och sen använda denna utspänning för analog reglering av pulsbredden till kraftomvandlaren. Ripplet är ju nämligen proportionellt mot utströmmen från omvandlaren och eftersom strömmen in i en op-amp i princip är noll borde man kunna få ganska låg rippelspänning som borde kunna gå att använda för att reglera pulsbredden med.

Edit: En bild säger mer än tusen ord typ:



Nu har jag inte verifierat denna helt, utan se det mer som ett förslag eller diskussionsunderlag. Det var _mycket_ längesen jag höll på med op-ampar aktivt nämligen. Jag har inte räknat ut några resistor eller kondensatorvärden(tja, de beror ju av omständigheterna så det är kanske inte så lätt).

För en komplett pwm-controller behövs en triangelvågformsgenerator och en komparator. Sen kan man ju alltid lägga på feed-forward av spänningen och strömstyrning och annat fint som är himla svårt att göra digitalt.

Med rätt op-ampar bör man nog faktiskt kunna komma upp i en 100-300 kHz switchfrekvens, vilket ju kan vara ganska intressant ur rippelsynpunkt. Dock kommer man ju att ha kvar det överlagrade ripplet i kontrollspänningen, men _förhoppningsvis_ är det litet tack vare spänningsföljaren.

Kommentarer? Tror ni det kommer funka? /me är rätt sugen på att skaffa hem en hel drös med op-ampar för att prova

En trevlig lösning kan ju vara att förreglera med switchning, t.ex buck, för att få ner värmeförlusterna och sedan finreglera med en linjärregulator för att få en rippelfri och fin utspänning.

millox: din lösning ser ju vettig ut, men är det inte i princip bara en diskret variant av de färdiga switch-regulatorerna man kan köpa?

Njae, nu vet jag ju inte direkt hur de switchregulatorerna fungerar helt, utan jag har bara snabbkollat elfa-katalogen nu för att se och det verkar som att de antingen har en utspänning som är ställbar med en styrspänning, eller så har de fast utspänning, och då är det ungefär inte samma. Switchregulatorerna har då inbyggd referens och regulator, vilket kanske inte är det man önskar direkt.

Jag har däremot labbat lite mer med pwm-kretsarna och de har ofta op-ampingångar för att man själv ska kunna bygga regulatorn och då tar man bara utsignalen från det schemat ovan och stoppar in på ingången till kretsen.

Skulle jag bygga det här(och allt lutar väl åt att jag gör det typ snart ) så skulle jag använda en UCC3800 (som jag kan, men som inte finns i eagle) eller en TL494 (som jag inte kan, men som finns i eagle).

jo det var kretsar liknande likande TL494 och UCC serien jag menade.
Har använt både TL494 och UCC2844, 494'an har det mesta men utgångssteget på UCC'n är mer anpassat för att driva en mosfet

Om ni vill få ner värme utveklingen kan man använda en switch regulator som fösöker hålla konstant spänning över den linjära regulator, delvis vin - vout på den linjära regulatorn blir regler spänningen för switch regulator... (Någon kannse redan skrivet det...)


En Simple switcher ex LM2679 blir ganska bra ^^

Jaa Jimmy, en del mer forskning har du väl gjort sedan i september ? Har du kommit vidare något ?

Att designa en mer eller mindre helt egen konstruktion av digitalt spänningsaggregat tycker jag verkar vara väl svårt. Fast det hade varit roligt om du får till något som fungerar och går att bygga vidare på. En riktig prestation och ingenjörsgrej alltså

Finns det ingen mer eller mindre färdig lösning från datablad på switchade aggregat som man kan påta in en micro-c i och ev. egna options ?
Sånt fusk kan jag tänka mig Fast nu har jag ju fullt upp med mitt analoga aggregat som skall ihop innan gräset börjar växa ute

Jimmy

Bygger du ett dubbelt agg som klarar 0- +-35V/0-3 eller 4A så gör jag en kopia direkt!

Har länge varit sugen på ett digitalt agg som klarar att försörja förstärkarbyggen m.m. på teststadiet men inte hittat någon bra kretslösning på nätet.

Och att designa en sådan själv är lite för mycket pill då jag inte kommit igång med µC riktigt.
Audiobyggen tar upp den största tiden för mig..