Svenska ElektronikForumet

alexanderson skrev: ↑5 juli 2026, 12:13:12 I språket eftersträvas korta ord.
*Automobil blev bil i Sverige men auto i tyskland.
*Lokomotiv blev lok.
*Biografteater blev biograf som blev bio.
*Television blev TV
*Vattenklosett blev WC.

Personautomobil i Tyskland blev formellt personkraftwagen, förkortat PKW, medan lastbil/lastautomobil blev lastkraftwagen, LKW, och dessa förkortningar förekommer på skyltar osv och är därmed bra att känna till för den som kör i Tyskland.
Lite kul att lokomotiv blev loco på engelska, vilket också är spanska för galen. Därav hur folk skojar genom att säga "nn goes loco" när nn gör nåt med lok

En intressant grej är att svenska biograf kallas bioskoop på nederländska. Jämför oscillograf och oscilloskop.

Vi roas ibland över att norska har ordet fjernsyn för TV, men det är ju direkt översatt från tyska. Jämför också rikskringkastning med tyskans rundfunk, ungefär.

Tysk slang för WC/toalett är "klo", från klosett.

Jag säger ibland "dataapaprat" på skoj

P.S. vet inte hur gamla datorer denna tråd är tänkt att handla om. Tekniskt sett så är nog alla mina datorer att betrakta som gamla ur nåt perspektiv. De modernaste jag har är snart 15 år gamla, sånär som på nån mobil som ju är en slags dator och där förekommer nyare bland mina prylar.

Fick mig att tänka på de engelska namnen "movies" och "talkies".

Movies kallades alltså de första (ljudlösa) filmerna, för de var "rörliga". När ljudfilmer kom kallades de "talkies". Det var inte förrän "talkies" var normen som de ljudlösa började kallas för "silent".

För att lämna etymologidiskusionen och återknyta till ämnet.
Hittade denna länk till ett par nummer av tidskriften ”Databehandling”
Hoppas att den är av intresse för en del av er.
Databehandling

Tack för påpekandet!
Förhoppnings fungerar länken efter korrigerande.

PAGE_NOT_FOUND

Kollade bara lite snabbt, intressant att man redan 1967 tog upp det här med personlig integritet.

Ja, det är ju den datorn som användes av Trygg Hansa en tid, visst var det samma som den Säter länkade till?

Trygg-Hansa fanns väl inte ens på den tiden?
Thule var väl tidiga med datorer?

Bör ha varit efter -71 i så fall. Måste forska mer i detdär.

Flera svenska försäkringsbolag var tidiga med datorer på 50-talet. IBM 650 var en storsäljare!
Började tillverkas 1954 och räknas som en av de första massproducerade datorerna och en riktig hit för IBM med ca 1500-2000(?) sålda mellan 1954-62.
11st IBM 650 såldes i Sverige.

https://en.wikipedia.org/wiki/IBM_650
https://s3data.computerhistory.org/broc ... 646125.pdf

Svenska företag/myndigheter som ägde en IBM650 (fyller på listan i efterhand om jag hittar fler referenser).
Folksam 1956-
Thule(Försäkringsbolag som gick upp i Skandia 1963)
SJ 1957-
Kungliga Flygförvaltningen(senare FMV)
Handelsbanken
Svenska Liv (Trygg-Hansa)
Statistiska Centralbyrån
SAAB (utrustad med magnetband)
IBM Sverige
Invigning av en IBM 650 på SJ 1957.

Ah, Folksam måste det ha varit jag tänkte på!
(vet dock inte om de själva ägde den eller om de köpte in tid på den av någon annan)

De ägde den.
Verkar dock som det var vanligt på denna tid att hyra ut fri datortid till andra behövande!
Thule lånade ut sin IBM 650 till SAAB för bla beräkning av vingprofiler/vinklar för den avancerade deltavingen på J-35 Draken.

funderar med på vad som är gamla datorer

kollade lite och verkar som folk tycker att retrodatorer är typ pentium 4

har ju varit med sedan 8 bitar cpu'erna och det känns som ändå funktionabelt till vissa saker

måste man gå tillbaka innan persondatoerna för gamla datorer?

ASEA skrev: ↑11 juli 2026, 00:13:09 Thule lånade ut sin IBM 650 till SAAB för bla beräkning av vingprofiler/vinklar för den avancerade deltavingen på J-35 Draken.

När byggde SAAB sin första egna datamaskin?

D2 var nog i början på 60-talet.

Edit; Saab byggde en dator innan detta som hette SARA, en egen version av BESK, färdig 1957.

Sara var delvis inspirerad av den danska BESK-kopian DASK, och modifierade instruktionsuppsättningen så att Sara inte var mjukvarukompatibel med BESK.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Datasaab

DASK kände jag inte till sedan tidigare.