Svenska ElektronikForumet

Vilken färg blinkar laddstationen?

Har ingen egen erfarenhet av Automower 230, men den ska kunna visa signalstyrkan via en meny i klipparens display precis som på min.

gorane skrev: ↑12 maj 2026, 13:16:18 Prins Valiant: Håller inte med att slingknattret bara hörs intill slingan. Det hörs över hela gräsytan. Klipparen måste alltså känna signalen hela tiden, och det bevisas av att den stannar så fort spänningen till ladd stn bryts. Faktum kvarstår: Klipparen stannar någonstans i mitten och indikatorlampan blinkar på ladd stn hela tiden. Fungerar i övrigt perfekt. ( Känns jobbigt att börja dissikera slingan på måfå, kanske dags att byta till en slinglös)
Den heter Huskvarna Automower 230 ACX/ 220AC

Kolla först så att du kopplat slinga och guide på rätt kontakter i laddstationen.
Mät också slingan, ska ligga under 20 ohm.

För felsökning av avbrott: koppla ur slingan på en sida och även guide eller guiderna om du har två, sen kan du börja felsöka med din AM radio. Följ slingan på den sidan den är inkopplad tills signalen försvinner.
Byt sida på vilken slingkabel som är inkopplad för att bekräfta ev avbrott från andra hållet.
PÅ stora gräsmattor kan signalen försvagas så att den hörs bara med radion nära slingan och rättvänd, prova vrid den om signalen hörs dåligt. Ev FM antenn kan du fälla in.
Blöt gräsmatta och djupt nedgrävd kabel försämrar signalen.
Finns även en sökare på kabelsökare tex biltema som kan användas. Vid svår felsökning har jag använt båda samtidigt, slingan inkopplad på en sida i laddaren och den andra till kabelsökaren.
I ett fall lånade jag ett elstängsel aggregat för att hitta felet, det knäpper ofta lite där skadan är. Då är det viktigt att koppla ur alla kablar ur laddstationen.
Jag har haft robot i 26 år och även hjälpt grannar och kompisar med felsökning. Senast så var det sork som grävt av slingan och guiden hade ärgat av.
Skönt nu när det börjar dyka upp de som går på GPS

I diy maskinen liam är det magnetfältet runt slingan som används... (Antar att det är samma i de komerciella maskinerna) Radio aspeketn är bara en sekundär effekt...
I gräsklipparen har man en spole på en ferritkärna.som mäter inducerad ström..sändaren skickar ut pulser. Om detekterade strömspilar i spolen har rätt polaritet är den innanför slingan, om polariten på detekterad signal kastas om är det ett tecken på att man passerat över slingan och därmed är utanför.
Tänk elläran från grundskolan och högerhandsregel för magnetfält runt en ledare som bär ström.... Vet dock ej hur långt ifrån ledaren man klarar detektera detta pulsande magnetfält...

Så i det fallet är det alltså en ström i slingan som behövs för att ge magnetfältet...

I princip antar jag att om man har en annan slinga strax bredvid (grannens) kan nog klipparen detektera båda slingorna, en som säger innanför, en som säger utanför... Antar att olika tillverkare har olika pulsmönster... Men det hjälper ju inte.om man har samma fabrikat på klipparen, eller om det är ens egen slinga som viker tillbaka i närheten av sig själv varpå magnetfälten tar ut varandra på avstånd...

Nja, det är hela ytan innanför slingan som blir "magnetiserad". Precis som luften i en luftlindad spole. Sen blir säkert styrkan inte helt homogen, utan lite starkare nära tråden och svagare centralt på tomten. Men det är inte bara ett lokalt magnetfält runt tråden längs kanten av tomten.

Jag kör två Husqvarnaklippare på min tomt med 20cm mellan slingorna där de går parallellt. Funkar bra. Så Husqvarna har nog ett rätt avancerat "pulsmönster". En anledning till att ha det är väl att minska stöldrisken.

Nja.. inte 'hela ytan'... magnetfältet avtar med ökat avstånd från ledaren....
så fälten är tydligare i närheten av tråden, sedan avtar de 'längre in på tomten'... sen är det utformning av tomt o sling-förläggning som avgör om man 'hör' slingan över hela tomten... ( och systemets dynamik och känslighet)


se tex: https://eddler.se/lektioner/magnetfalt- ... de-ledare/

Men fältet blir ju mer koncentrerat på tomten jämfört med om vi betraktar kabeln för varje sträcka som en isolerad rak ledare, vilket jag antar att du vill göra.

Om det är en ringformad tomt kommer till exempel fältstyrkan i mitten bli π gånger större än på samma avstånd från en rak ledare, eftersom att fältlinjerna från ledarna "hela varvet runt" bidrar.

Du läste nog inte så noga för jag påstod aldrig att det skulle vara ett homogent fält på tomten.

utan att veta vad jag håller på med så lät jag perplexity hjälpa mig bygga et python script som plottar fältstyrkan över en fyrkantig tomt..
plot nedan är för en fyrkantig tomt med 30x30m sida och 1A i slingan....
Om sakerna blev rätt så indikerar det att fältstyrkan i mitten av denna tomten är i runda slängar 1/100 del av fältstyrkan i ytterkant....
Varpå man får börja fundera på vilken dynamik som finns i sensorkretsen... vilket är det som komma sätta begränsningen för om klipparen hör slingan över en större tomt...

(OM nu beräkningarna är rätt... , det tar jag inget ansvar över... )

Fältstyrkan nära tråden går ju mot oändligheten, då avståndet ligger i nämnaren i formeln för fältstyrka

Men den normala fältstyrkan, det blåa i din bild, som går rakt upp ur gräsmattan, är ganska jämn. Sen minskar väl den absoluta styrkan proportionellt med storleken, så jag antar att du har rätt i att på riktigt stora tomter kan det bli lägre styrka än vad klipparen kan känna av i mitten. Men den blir ju inte noll, varken på en absolut eller relativ skala.

Hållt på med slingor en del, eller fel på slingor.
Brukar sluta med divide-and-conqour. Dela på slingan och ersätt med FK.
Fungerar det? Dela den dåliga biten ytterligare en gång och ersätt med FK. Osv.
Man tröttnar snabbt. En liten skada på kabelisoleringen kunde vara problemet.

Det är sällan problem att hitta avbrott om man har rätt verktyg.
Koppla loss ena sidan från laddstationen och följ den andra slingan med en radio.
Låter man bägge kablarna vara anslutna kan punkten för avbrott bli mindre tydlig när man mäter med transistorradio.

Alternativt, ersätt laddstationen med signalinjektor så underlättas radiosökandet ytterligare.
En injektor är enkel att göra själv. Kan t.ex göras mha färdiga 5V oscillatorer som arbetar på 10-30 MHz som ser ut som fyrbenta blanka plåtburkar. Brukar finnas på skrotade dator-kort. Nyckla med TTL-krets ca 1 kHz för att lättare identifiera egen signal. Går givetvis utmärkt att även göra med en enda t.ex. 74F14 där en inverterare återkopplas till att svänga på några MHz och som moduleras med 1kHz inverterare. Resterande fyra inverterare i kapseln kopplas parallellt som drivsteg. Designen är så enkel att det knappast behövs kretskort. Jag brukar tejpa koppartejp direkt på kapseln som jordplan till vilken man av avkopplar Vcc mha av en keramisk ytmonterad konding ca 100nF löd mellan folie och pinne 14. Det blir extremt effektiv avkoppling då jordlooparean blir liten
För att skydda kretsen mot oväntade saker, liksom det omvända, skydda det man injekterar signalen till, går utgående Injektorsignalen samt dess jordkabel via varsin 10nF kondensator.
Drivs enklast direkt från 5V USB. Löd på USB kabelstump och två krokodilklämmor.

Sådan pulsinjektor kan användas för felsökning i mycket annan elektronik eller just som signalinjektor för att spåra kablar bakom husväggar eller följa bilkablar som försvinner in i kabelstammar.

Vill man vara lite mer teknisk kan man mäta med TDR för att från laddstationen mäta antal meter bort till skada.
Vid TDR, Time Domain Reflection, matar man in en snabb puls i kabeln man vill undersöka. När pulsen kommer till en avvikelsen från kabelns naturliga impedans reflekteras en del av pulsen tillbaka. Beroende på om det är ett avbrott eller kortslutning skiftar polariteten på reflekterad puls. Flera delvisa skador kan mätas samtidigt.
Vet man hur fort pulsen rört sej vet man hur många meter det är till avvikelsen och man ser på pulsformen grad av avbrott eller kortslutning.

Oavsett typ av skada, även typ diffusa skador pga skadan isolering är lätta att finna med TDR och reflekterande signal talar om vilken typ av skada det rör sej om.
Finns särskilda instrument för ändamålet men även enkla VNA går bra att mäta med.
Oscilloskop går också mäta med om man kompletterar med några enklare komponenter för att mäta TDR.
En snabb TTL-switch och ett par dioder är bra och ha i verktygslådan för att mäta TDR med oscilloskopet.

Minimalistiskt går det även mäta med endast ett batteri och ett motstånd som komplement till oscilloskopet,
Nedan beskrivs hur man kan mäta en koaxkabels längd på detta sätt:


En skillnad är att begränsningslinans motsvarande koaxkabelns skärmning utgörs av den jord som omger kabeln.
När man mäter TDR på begränsningslinan mäter man därför mellan linan och en metallpinne man slår ner någon dm ner i marken. Använd motstånd på 200-300 Ohm om begränsningslinan har fuktsäker isolering, vilket den normalt har.
För att översätta mätresultatet till meter bör man veta vågledarhastigheten men grovt är den 0.6 om den är begravd en bit ner i lätt fuktig gräsmatta. För exaktare hastighetsfaktor kan man skapa en referenskabel på någon meter som man mäter på.
Om man inte gjort detta tidigare är det vanlig miss att man inte tänker på att den signal man mäter på har gått linans längd 2 ggr. Tiden som man får från oscilloskopet fram till en avvikelse motsvarar därför dubbla kabellängden.