Aha, du tror inte det spelar så stor roll för ljudet? Jag läste en text där någon beskrev skillnade mellan ett triod och pentodkopplat EF86 som stor, men det är ju svårt att veta vad som är folks högst subjektiva uppfattning och vad som är fakta.
Jag har jämfört en del med AC15 och det var då jag tänkte att det kanske kan vara en del av "problemet" med triodkopplingen av förförstärkarröret eftersom kretsen i övrigt är mycket lik. Alltså att jag kunde få lite mera "bett" i tonen om förförstärkaren fick jobba lite hårdare.
Var kan "flaskhalsen" sitta då, om man nu kan peka ut ett specifikt ställe?
Jag upplever två saker som jag skulle vilja få ordning på:
1) Uteffekt. Min känsla är att den inte ger i närheten av den effekten som den borde kunna göra. Eftersom det inte är ngn volymkontroll i kretsen idag så är väl volymen max från förstärkaren och det låter inte alls så högt som jag tycker att det borde göra. En Vox AC-15 eller Marshall 18W låter mycket mer än denna med samma eller liknande rörbestyckning.
2) Förförstärkar och slutrörsdist. Jag är inte ute efter något hi-gain monster men de båda ovan nämnda förstärkarna låter bra mycket mer aggresiva vid maxvolym än denna. Det är liksom ett ganska platt, återhållet ljud som känns mer åt transistorförstärkarhållet än det som jag har i huvudet när jag tänker rörförstärkare på maxvolym.
Återigen tack till er båda (eller alla) som engagerar er! Stor hjälp för en glad amatör.
Gammal rörförstärkare uppdateras för gitarr
Re: Gammal rörförstärkare uppdateras för gitarr
Mmm... även om jag står för mitt uttalande om att distorsionen ska skapas i slutsteget, så ligger det något i din fråga. Att öka förstärkningen i ingångsstegen, fast utan att nå klippnivån i dessa steg, bidrar ju till högre total förstärkning och gör det lättare att överdriva slutrören. Där kan skillnaden som du upplever faktiskt finnas!
/Lasse
/Lasse
Re: Gammal rörförstärkare uppdateras för gitarr
Jodå, det är slutstegsdist som gäller.
Läsning: http://www.tommy-folkesson.nu/ror.htm
Folkesson kör en egen variant med ett rör som driver en konstlast. Sedan kör han ut signalen
i det ordinarie slutsteget via en volymkontroll. Då kan han få en slags slutstegsdist även vid låg volym.
Läsning: http://www.tommy-folkesson.nu/ror.htm
Folkesson kör en egen variant med ett rör som driver en konstlast. Sedan kör han ut signalen
i det ordinarie slutsteget via en volymkontroll. Då kan han få en slags slutstegsdist även vid låg volym.
Re: Gammal rörförstärkare uppdateras för gitarr
Intressant site och vettiga synpunkter. Tack för länken!
/Lasse
/Lasse
Re: Gammal rörförstärkare uppdateras för gitarr
Tillbaka till konstlasten, om du börjar på att prova med tongenerator och vill slippa höra oväsndet:
Det behöver inte vara särskilt konstiga motståndsvärden.
Om du till exempel paralellkopplar 20st 330ohm-motstånd så får du 16½ ohm, och om du till exempel tar motstånd som tål 1W så kommer konstlasten tåla 20W kontinuerlig effekt, alltså mer än vad förstärkaren som bäst ska orka ge. Välj motståndsvärden och effekt efter vad som är billigast (och/eller vad som finns i bra-att-ha-lådan / i lager). Enklast att räkna på är om alla motstånd har samma värde, då blir resistansen varje motstånds värde delat med antalet (330 / 20 = 16,5) och effekttåligheten varje motstånds tålighet gånger antalet motstånd (1W * 20 st = 20W).
Appropå länken som sm7tjc postade:
Det pratas om transformatorer avsedda för något helt annat än ljudförstärkare... Nånting får mig att tänka på transformatorerna i analoga telefonmodem...
Jag fick för 10+ år sen tag på ett gäng "tips-terminaler" som skrotats ut när ATG bytte till onlinesystem (nån slags stämpel med logga/serienummer o.s.v. var urmonterad), de gamla ringde upp då och då med telefonmodem, så det satt en modemtrafo i varje sånhär burk. Det visade sig att de här transformatorerna lät helt okej för ljudbruk, speciellt om de drevs med låg impedans och lastades högohmigt. Ett par gånger använde jag ett par sådana transformatorer för att ansluta ljudet från "annat folk" till PA-anläggning som jag hade att göra med, för att slippa de klassiska problemen med jordslingor som man ofta får med obalanserade ljudanslutningar och anläggningar matade från olika håll...
Det behöver inte vara särskilt konstiga motståndsvärden.
Om du till exempel paralellkopplar 20st 330ohm-motstånd så får du 16½ ohm, och om du till exempel tar motstånd som tål 1W så kommer konstlasten tåla 20W kontinuerlig effekt, alltså mer än vad förstärkaren som bäst ska orka ge. Välj motståndsvärden och effekt efter vad som är billigast (och/eller vad som finns i bra-att-ha-lådan / i lager). Enklast att räkna på är om alla motstånd har samma värde, då blir resistansen varje motstånds värde delat med antalet (330 / 20 = 16,5) och effekttåligheten varje motstånds tålighet gånger antalet motstånd (1W * 20 st = 20W).
Appropå länken som sm7tjc postade:
Det pratas om transformatorer avsedda för något helt annat än ljudförstärkare... Nånting får mig att tänka på transformatorerna i analoga telefonmodem...
Jag fick för 10+ år sen tag på ett gäng "tips-terminaler" som skrotats ut när ATG bytte till onlinesystem (nån slags stämpel med logga/serienummer o.s.v. var urmonterad), de gamla ringde upp då och då med telefonmodem, så det satt en modemtrafo i varje sånhär burk. Det visade sig att de här transformatorerna lät helt okej för ljudbruk, speciellt om de drevs med låg impedans och lastades högohmigt. Ett par gånger använde jag ett par sådana transformatorer för att ansluta ljudet från "annat folk" till PA-anläggning som jag hade att göra med, för att slippa de klassiska problemen med jordslingor som man ofta får med obalanserade ljudanslutningar och anläggningar matade från olika håll...
Re: Gammal rörförstärkare uppdateras för gitarr
Tack allihopa för synpunkter! Jag vill ändå sticka ut hakan någon millimeter till och säga att frågan om dist i försteg eller inte väl är mer en fråga om tycke och smak angående ljudet än ett faktum? På i huvudsak alla större rörförstärkare brukar det ju finnas en volym och en master volym för att kunna få dist från försteget vid rimliga dB nivåer utan att överdriva slutrören. Jag håller med om att det inte är samma härliga ljud men det är som sagt i mina ögon bara en fråga om vad man gillar.
Har fortsatt experimentera lite. Strömförsörjningen till skärmgallret har flyttats från anoden. Jag valde att kopiera värdena på kondensator och resistor från en AC15 rakt av för att se om det fungerade så det ligger inga beräkningar bakom dom, men det fungerade bra.
Har också övergett idéen om att kunna ha en valbar återkopplingskrets så jag har rensat ur den kretsen. Det enda som återstår är resistor R4 som får sitta kvar tills jag ser över bias för EF86 och fasvändarröret.
Har också upptäckt att jag kopplat jättefel på jacken för högtalarutgångarna. Den positiva 3,75ohms kabeln var lödd på det negativa lödörat på telejacket som i sin tur jordar mot chassiet. IG!
Sedan hade jag använt en annan jordanslutning från "andra sidan" av utgångstransformatorn till 15ohms jacket. Vet inte om det var helt fel men jag åtgärdade båda sakerna och fick strålande resultat. Den begränsningen som jag har upplevt i uttefekt var helt borta! Nu låter det ORDENTLIGT!
Nytt schema igen:
Min plan är nu att lämna elektroniken en stund och bygga en högtalarlåda. Om jag ska kunna fortsätta att laborera med olika saker för att forma ljudet så vill jag ha en högtalare som låter bra så att jämförelsen blir rätt.
Jag fyllde 30 i fredags och då var min kära familj vänliga nog att förse mig med både en bordscirkelsåg och en ny digitalkamera så uppdateringarna kommer förhoppningsvis att bli ännu tjusigare framöver
.
MiaM: Har 6 st 10w 100ohm resistorer. De borde väl kunna paralellkopplas och då ge 16.667 ohm och tåla 60W? Det borde väl bli tillräckligt nära 15ohm?
Har fortsatt experimentera lite. Strömförsörjningen till skärmgallret har flyttats från anoden. Jag valde att kopiera värdena på kondensator och resistor från en AC15 rakt av för att se om det fungerade så det ligger inga beräkningar bakom dom, men det fungerade bra.
Har också övergett idéen om att kunna ha en valbar återkopplingskrets så jag har rensat ur den kretsen. Det enda som återstår är resistor R4 som får sitta kvar tills jag ser över bias för EF86 och fasvändarröret.
Har också upptäckt att jag kopplat jättefel på jacken för högtalarutgångarna. Den positiva 3,75ohms kabeln var lödd på det negativa lödörat på telejacket som i sin tur jordar mot chassiet. IG!
Sedan hade jag använt en annan jordanslutning från "andra sidan" av utgångstransformatorn till 15ohms jacket. Vet inte om det var helt fel men jag åtgärdade båda sakerna och fick strålande resultat. Den begränsningen som jag har upplevt i uttefekt var helt borta! Nu låter det ORDENTLIGT!
Nytt schema igen:
Min plan är nu att lämna elektroniken en stund och bygga en högtalarlåda. Om jag ska kunna fortsätta att laborera med olika saker för att forma ljudet så vill jag ha en högtalare som låter bra så att jämförelsen blir rätt.
Jag fyllde 30 i fredags och då var min kära familj vänliga nog att förse mig med både en bordscirkelsåg och en ny digitalkamera så uppdateringarna kommer förhoppningsvis att bli ännu tjusigare framöver
.MiaM: Har 6 st 10w 100ohm resistorer. De borde väl kunna paralellkopplas och då ge 16.667 ohm och tåla 60W? Det borde väl bli tillräckligt nära 15ohm?
Re: Gammal rörförstärkare uppdateras för gitarr
Dina 6st 100ohm 10W-motstånd blir nog en alldeles utmärkt konstlast.
Om du vill så kan du ju koppla en riktig högtalare i serie med ett av motstånden om du vill kunna provlyssna lite svagt fast förstärkaren spelar för fulla muggar.
Den där felkopplingen du rättat till lär verkligen ha gjort susen, och det skulle nog till och med kunna ha varit så att den bidragit till att de förra rören pajade...
Om du vill så kan du ju koppla en riktig högtalare i serie med ett av motstånden om du vill kunna provlyssna lite svagt fast förstärkaren spelar för fulla muggar.
Den där felkopplingen du rättat till lär verkligen ha gjort susen, och det skulle nog till och med kunna ha varit så att den bidragit till att de förra rören pajade...
