Ja hur gör de i datorer, de har väl logik även där?
Eller andvänder man programmerbar logik?
Och hur snabb logik finns det?
Vet nog inte riktigt vad jag ska leta på men så har jag varit hänvisad till hålmonterat tills för ett par veckor tillbaka och kan ge mig på riktigt små ytmonterade kretsar.
Har blivit mycket ur 74 serien, olika flipflops och andgates.
Snabb logik, var hittar man det?
Det är nog snarare FPGA:er och DSP-processorer som gäller då. Hur snabba de är...? Tillräckligt för det mesta Snabb logik kan du hitta med ECL kretsar, tror dom klarar 14 GHz el likn. I vart klart mer än ordinarie sortiment.
FPGA (programmerbar logik) används endast i undantagsfall. Och då oftast i periferienheter. Ett exempel är ATI's grafikkort. Och en viss 8GByte ramdisk (gigabyte?).
Grindtiden är ca 5 ns för FPGA, design som ska klara högre än ~75MHz behöver ofta optimeras.
Det finns GaAs transistorer som klarar ca 250 GHz, men inte i industriell produktion än vad jag vet. Så 25 GHz "pc" är inte en omöjlighet om man får ordning på värmeproblematiken. Som skulle kunna lösas med separerade och vätskekylda kärnor.
Du behöver inte dedikera ett ben på en FPGA för att hålla det i ett visst läge. 74-logik används numera oftast bara om man måste göra något som är för snabbt för FPGA. T.ex. demultiplexa snabba signaler etc.
DSP fungerar ytligt sett som en snabb cpu.
ASIC kretsar kan man tillverka för ca ~20 000 EUR och uppåt. Masstillverkade processor chips som man köper går på flera miljoner i startkostnad. Dock en processor som t.ex. Core2 går på flera miljarder i startkostnad.
Vad slags fpga är det du har på jobbet..?
FPGA (programmerbar logik) används endast i undantagsfall. Och då oftast i periferienheter. Ett exempel är ATI's grafikkort. Och en viss 8GByte ramdisk (gigabyte?).
Grindtiden är ca 5 ns för FPGA, design som ska klara högre än ~75MHz behöver ofta optimeras.
Det finns GaAs transistorer som klarar ca 250 GHz, men inte i industriell produktion än vad jag vet. Så 25 GHz "pc" är inte en omöjlighet om man får ordning på värmeproblematiken. Som skulle kunna lösas med separerade och vätskekylda kärnor.
Du behöver inte dedikera ett ben på en FPGA för att hålla det i ett visst läge. 74-logik används numera oftast bara om man måste göra något som är för snabbt för FPGA. T.ex. demultiplexa snabba signaler etc.
DSP fungerar ytligt sett som en snabb cpu.
ASIC kretsar kan man tillverka för ca ~20 000 EUR och uppåt. Masstillverkade processor chips som man köper går på flera miljoner i startkostnad. Dock en processor som t.ex. Core2 går på flera miljarder i startkostnad.
Vad slags fpga är det du har på jobbet..?
Vi andvänder mängder av Alteras Cyclone 2 krets.
Och minnen förstårs.
Letade efter ECL på nätet och mitt cadprogram, hittade bara hålmonterade saker, kändes som jag var fel ute.
Antar att det jag letar efter är ytmonterat, kan man få önska ett exempel eller två på ECL kretsar?
Sodjan: jag är ute efter att förstå hur man gör snabba saker liknande de på jobbet.
Dessvärre kör de med svindyra kretsar rätt ofta så detta kan bli dyrt.
Och minnen förstårs.
Letade efter ECL på nätet och mitt cadprogram, hittade bara hålmonterade saker, kändes som jag var fel ute.
Antar att det jag letar efter är ytmonterat, kan man få önska ett exempel eller två på ECL kretsar?
Sodjan: jag är ute efter att förstå hur man gör snabba saker liknande de på jobbet.
Dessvärre kör de med svindyra kretsar rätt ofta så detta kan bli dyrt.
nanopile>>
I ASIC har du en "grind", t.ex. en NOT eller NAND operation. Grinden har en viss fördröjning (typiska värden är 50-1500 ps) som beror på bl.a. processen, temperator, matningspänning och last. För att göra något vettigt behöver du många sådana grindar i din design. Designens "hastighet" bestäms av inversen av summan av alla fördröjningar i den längsta kedjan av grindar. En design i 90nm FPGA (typ Xilinx Spartan3, Altera CycloneII eller Lattice ECP2) kan lätta komma upp i 100-300MHz (jag har sett 600MHz i ECP2). En ASIC i samma process ligger kanske runt 800-2000 MHz, men det beror mycket på själva designen.
Förresten, vill du bara ersätta ett gäng 74 kretsar ska du nog kika på CPLD:er. t.ex. Xilinx CoolRunnerII eller Altera MaxII. De ska klara av 100-200MHz utan problem. Du frågade om PCI tidigare, länken du fick i den tråden visade en mycket enkel PCI kort som byggde på en antik CPLD från Xilinx:
http://www.ben.com/minipci/
I ASIC har du en "grind", t.ex. en NOT eller NAND operation. Grinden har en viss fördröjning (typiska värden är 50-1500 ps) som beror på bl.a. processen, temperator, matningspänning och last. För att göra något vettigt behöver du många sådana grindar i din design. Designens "hastighet" bestäms av inversen av summan av alla fördröjningar i den längsta kedjan av grindar. En design i 90nm FPGA (typ Xilinx Spartan3, Altera CycloneII eller Lattice ECP2) kan lätta komma upp i 100-300MHz (jag har sett 600MHz i ECP2). En ASIC i samma process ligger kanske runt 800-2000 MHz, men det beror mycket på själva designen.
Förresten, vill du bara ersätta ett gäng 74 kretsar ska du nog kika på CPLD:er. t.ex. Xilinx CoolRunnerII eller Altera MaxII. De ska klara av 100-200MHz utan problem. Du frågade om PCI tidigare, länken du fick i den tråden visade en mycket enkel PCI kort som byggde på en antik CPLD från Xilinx:
http://www.ben.com/minipci/
Ja det måste jag ju försöka berätta än fast jag egentligen inte riktigt vet ännu.Marta skrev:Du har fortfarande inte talat om vad Du skall bygga för något. Vad är det för projekt Du behöver snabbare saker till än vad t.ex. 74AC klarar av att leverera?
Jag vill kunna bygga något som andvänder minnen och har någon form av processor, kanske det blir något strömmande processor system.
Typ att man skickar arbetsuppgifter från en processor till en annan.
Egentligen vill jag först bara lära mig att andvända grejorna korrekt, om sakerna bara skickar signaler i cirklar spelar inte så stor roll även om jag gärna gör någon form av funktion på det hela.
Vill nog typ slå personligt prestandarekord på mina konstruktioner.
Tack för input som varit
När du skall köra riktigt snabbt så är det inte bara kretsarna som måste väljas omsorgsfullt - utan ledarna mellan dessa blir också en viktig designfaktor så att man inte får ekon/reflektioner som stör nästa databit.
det fins kretsfamiljer med bättre anpassade in och utgångar då TTL/CMOS faktiskt inte är optimalt för att köra riktigt fort.
det fins kretsfamiljer med bättre anpassade in och utgångar då TTL/CMOS faktiskt inte är optimalt för att köra riktigt fort.
