Den missvisning man får är temperaturen över kabelskorna. Den torde vara förhållandevis liten.TomasL skrev: ↑24 september 2026, 20:10:51 Det är övergången mellan olika metaller som kallas för "lödställe" det är tämligen ointressant hur förbindningen är utförd.
Seeback-spänningen skapas då två olika metaller sammankopplas, det är just därför som de termoelektriskarna givarna fungerar.
Just i detta fallet är det, som det ser ut, vanliga kabelskor.
Skall man förlänga ett termoelement så består förlängningskabeln av samma två metaller som givaren, och kontaktdonen är konstruerade på samma sätt, just därför ghar man olika kontaktdon, beroende på givartyp.
T.ex. en typ K givare har alltid gula kontaktdon (ANSI) eller gröna (IEC), Typ J har Svarta för både ANSI och IEC.
Min erfarenhet säger att ANSI-färgschemat är vanligast
Termometer 1000 grader ?
Re: Termometer 1000 grader ?
Re: Termometer 1000 grader ?
Om de där isoleringsrören kan påverka mätningen?
Den har fått ganska högt betyg på amazon.
Den har fått ganska högt betyg på amazon.
Re: Termometer 1000 grader ?
Är inte rören för att isolera mot hålet i teglet? Dvs göra mätningen mindre påverkad av omgivningen?
Det är ju annars bara mätspetsen som ger signalen på ett termoelement.
Det är ju annars bara mätspetsen som ger signalen på ett termoelement.
Re: Termometer 1000 grader ?
Gissar att det är när man vill ha mätkroppen mer direkt i värmen. Utan att vara i ett skyddande rör.
Jag har inte haft problem med rör-varianten, fördelen är skyddet som det blir av röret.
Jag har inte haft problem med rör-varianten, fördelen är skyddet som det blir av röret.
Re: Termometer 1000 grader ?
Nja, det blir så här:danei skrev: ↑25 september 2026, 07:57:46 Den missvisning man får är temperaturen över kabelskorna. Den torde vara förhållandevis liten.
Lödställe 1, givaren. 1000 grader.
Löddtälle 2, anslutningen, 70 grader.
Löddtälle 3, instrumentet, 20 grader.
Man mäter i princip spännings differensen mellan lödställena,
Om materialen är kända, kan man räkna ut temperaturdifferensen melllan lödställena, dock har man fler än två, så blir det komplicerat, och är materialen okända kan det bli vad som helst.
Re: Termometer 1000 grader ?
Vad beror det på?
Vi får U_1-2 och U_2-3 mellan punkt 1-2 och 2-3. Vi vill ha U_1-3. Är inte U_1-3 helt enkelt U_1-2 + U_2-3 om de två polerna i skarven i punkt 2 har samma temperatur?
Vi får U_1-2 och U_2-3 mellan punkt 1-2 och 2-3. Vi vill ha U_1-3. Är inte U_1-3 helt enkelt U_1-2 + U_2-3 om de två polerna i skarven i punkt 2 har samma temperatur?
Re: Termometer 1000 grader ?
De två polerna kan ha olika temperatur också. Det är skarven in och ut från kopplingplintarna som måste ha samma temperatur.
Re: Termometer 1000 grader ?
Vi kör mängder av thermocouplers på jobbet, i vissa ugnar upp till 1100C. De där med textilstrumpor funkar upp några hundra grader, ska du högre använder man nakna givare med keramikpärlor som isolering, eller inkapsla i inconel som någon nämnde. Det finns speciell skarvkabel att köpa som är i rätt legeringar, och då gäller det att matcha den typ av givare som man har. Om man skarvar så ska antingen skarvhylsen också vara i samma material, eller så brukar det funka om man klämmer så ledarna har direkt kontakt.
Inconel-kapslade givare går i regel att böja, men de pallar inte att böjas hur många gånger som helst för då sabbar man isoleringen och trådarna får kontakt med varandra, dvs du har flyttat mätpunkter. Men det tål rätt mycket struck och elaka gaser. Finns och lösningar där mätpunkter sticker ut, då blir den snabbare men också känsligare. Om man har öppna givare så gäller det att välja rätt typ (bokstav) beroende på gas/vacuum. typ K är det vanliga, lite mer avancerade mätkretsar brukar klara halva alfabetet bara man konfigurerar. Vissa multimetrar har stöd för thermocouplers, och det funkar hyfsat.
Ska man bra bra noggrannhet så vill man även veta temperaturen på anslutningspunkten. Många mätkretsar har inbyggd termometer, och idén är att de ska placeras nära kontakten. Det finns flera bra kretsar om man ska bygga egna lösningar, vi brukar använda MCP9600 serien med I2C buss.
Om man ska ha noggrannhet bättre än någon grad så blir detta med anslutningspunkten och skarvar noga. Om det räcker med +/- 10 grader på mätobjekt som är över 300 grader så är detta med skarvning och anslutningspunkt oftast inte så noga.
Inconel-kapslade givare går i regel att böja, men de pallar inte att böjas hur många gånger som helst för då sabbar man isoleringen och trådarna får kontakt med varandra, dvs du har flyttat mätpunkter. Men det tål rätt mycket struck och elaka gaser. Finns och lösningar där mätpunkter sticker ut, då blir den snabbare men också känsligare. Om man har öppna givare så gäller det att välja rätt typ (bokstav) beroende på gas/vacuum. typ K är det vanliga, lite mer avancerade mätkretsar brukar klara halva alfabetet bara man konfigurerar. Vissa multimetrar har stöd för thermocouplers, och det funkar hyfsat.
Ska man bra bra noggrannhet så vill man även veta temperaturen på anslutningspunkten. Många mätkretsar har inbyggd termometer, och idén är att de ska placeras nära kontakten. Det finns flera bra kretsar om man ska bygga egna lösningar, vi brukar använda MCP9600 serien med I2C buss.
Om man ska ha noggrannhet bättre än någon grad så blir detta med anslutningspunkten och skarvar noga. Om det räcker med +/- 10 grader på mätobjekt som är över 300 grader så är detta med skarvning och anslutningspunkt oftast inte så noga.
Re: Termometer 1000 grader ?
Om du inte har märkbara interna temperaturskillnader i skarven bör det kvitta om ledarna har direktkontakt med varandra.
