Kom att fundera på kondens efter ovanstående inlägg, sitter motorn typ på gummikuddar och finns det värme i utrymmet? Annars känns det som kondensrisken blir väldigt stor.
Det är ett typiskt fall för att aktivera funktionen "motor winding heater" i VFDn. Det kör en konstant ström på 100-300W i lindningarna om motorn står stilla och det är kallare än X grader i motorn.
https://library.e.abb.com/public/ecd864 ... eating.pdf
Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt
Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt
Det låter annars som ett gott skäl att köra avfuktare på luft som ventilerar utrymmet, kanske? Lär ju dra mindre än att värma via lindningarna, men å andra sidan inte hålla lika länge.
Är tanken att man kör denna värme en stund innan man använder motorn, eller kör den 24/7 resten av båtens liv?
Är tanken att man kör denna värme en stund innan man använder motorn, eller kör den 24/7 resten av båtens liv?
Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt
Jag tror det blir mycket dyrare att värma/avfukta hela rummet än bara 100W inuti motorn.
I "normala fall" kör man väl det 24/7. I en fritidsbåt kan man säkert nöja sig med att ha det kopplat så VFDn får ström när man gör klar för segling några timmar innan avfärd.
TS vet säkert mycket mer om hur kondens på fartyg beter sig än oss.
I "normala fall" kör man väl det 24/7. I en fritidsbåt kan man säkert nöja sig med att ha det kopplat så VFDn får ström när man gör klar för segling några timmar innan avfärd.
TS vet säkert mycket mer om hur kondens på fartyg beter sig än oss.
Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt
Fartygsskrov fungerar väl som en avfuktare? Havet är normalt kallt, så fukten kondenserar mot det kalla skrovet och rinner ner i kölsvinet (där man har en länspump).
Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt
Jag tänker att det är ett utrymme som folk normalt inte vistas i, och som inte lär behöva särskilt mycket ventilation, och därmed kan man tillföra avfuktad luft med rätt lågt flöde, bara tillräckligt för att trycka undan andra vägar där fuktigare luft kan tryckas in.mrfrenzy skrev: ↑2 oktober 2025, 17:20:21 Jag tror det blir mycket dyrare att värma/avfukta hela rummet än bara 100W inuti motorn.
I "normala fall" kör man väl det 24/7. I en fritidsbåt kan man säkert nöja sig med att ha det kopplat så VFDn får ström när man gör klar för segling några timmar innan avfärd.
TS vet säkert mycket mer om hur kondens på fartyg beter sig än oss.
-
limpan4all
- Inlägg: 8599
- Blev medlem: 15 april 2006, 18:57:29
- Ort: Typ Nyköping
Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt
Det borde vara lätta att göra en riktig "lågprisavfuktare".
Detta genom att låta inkommande luft passera genom ett rör som har kontakt med skrovet så långt ner som möjligt.
Om man sedan har en avtappning i botten av sagda rör så kommer man att avfukta luft endast till kostnaden av en fläkt och en akvariepump samt en nivåvippa som startar akvariepumpen...
Alla "slutna" utrymmen kommer att ackumulera fukt till ungefär 75% Rh vilket är över punkten då det rostar.
Detta då en vattenångmolekyl är mindre än syrgas eller kvävgasmolekylerna.
Allt allt vatten som då fälls ut kommer i princip aldrig återgå till vattenånga utan bara hålla luftfuktigheten hög.
En plåtlåda som är på ca en liter i volym och som har ett hål som är 1mm kommer att ackumulera ca 5ml fritt vatten per år. Detta lärde jag mig när jag konstruerade krigsmateriel för drygt 40 år sedan.
Det finns några sätt att undvika detta.
Alltid ha en temperatur inne i lådan som är minst 5 grader varmare än ute.
Att ha en definierad lägsta punkt i lådan som alltid ligger lägst samt har ett hål som är större än vad kapillärkraften hos vatten håller slutet/stängt (jag har för mig att det behöver vara större än 5mm i diameter, men där kan säkert någon rätta mig).
Att ha torkmedelspatroner som byts med intervall eller med hjälp från Rh sensorer.
Att ha en aktiv luftavfuktare.
Detta genom att låta inkommande luft passera genom ett rör som har kontakt med skrovet så långt ner som möjligt.
Om man sedan har en avtappning i botten av sagda rör så kommer man att avfukta luft endast till kostnaden av en fläkt och en akvariepump samt en nivåvippa som startar akvariepumpen...
Alla "slutna" utrymmen kommer att ackumulera fukt till ungefär 75% Rh vilket är över punkten då det rostar.
Detta då en vattenångmolekyl är mindre än syrgas eller kvävgasmolekylerna.
Allt allt vatten som då fälls ut kommer i princip aldrig återgå till vattenånga utan bara hålla luftfuktigheten hög.
En plåtlåda som är på ca en liter i volym och som har ett hål som är 1mm kommer att ackumulera ca 5ml fritt vatten per år. Detta lärde jag mig när jag konstruerade krigsmateriel för drygt 40 år sedan.
Det finns några sätt att undvika detta.
Alltid ha en temperatur inne i lådan som är minst 5 grader varmare än ute.
Att ha en definierad lägsta punkt i lådan som alltid ligger lägst samt har ett hål som är större än vad kapillärkraften hos vatten håller slutet/stängt (jag har för mig att det behöver vara större än 5mm i diameter, men där kan säkert någon rätta mig).
Att ha torkmedelspatroner som byts med intervall eller med hjälp från Rh sensorer.
Att ha en aktiv luftavfuktare.
Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt
Torkmedel = rätt sorts kattsand = riktigt billigt. Regenereras genom att värmas upp i ugn, och lär bli så torrt att man helst inte bör vidröra för att det kan torka ut huden.
Fotoentusiaster har koll på vilka sorters kattsand som fungerar till detta; de använder detta för att undvika kondens på fotoprylar.
Frågan är vilka enorma mängder sån kattsand som behövs?
Fotoentusiaster har koll på vilka sorters kattsand som fungerar till detta; de använder detta för att undvika kondens på fotoprylar.
Frågan är vilka enorma mängder sån kattsand som behövs?
-
limpan4all
- Inlägg: 8599
- Blev medlem: 15 april 2006, 18:57:29
- Ort: Typ Nyköping
Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt
Så torrt som man skulle få det då vill man nog inte komma...
På fartyg så gäller det väl att stadigt ligga under 45% Rh dygnet runt så att det inte rostar eller växer saker på organiska ytor.
Dessutom så länge som utrymmet inte är helsvetsat så kommer det komma in och ut luft samt därmed vattenånga. Så det gäller att hålla nere luftfuktigheten inte att eliminera den helt (vilket långsiktigt inte är möjligt).
På fartyg så gäller det väl att stadigt ligga under 45% Rh dygnet runt så att det inte rostar eller växer saker på organiska ytor.
Dessutom så länge som utrymmet inte är helsvetsat så kommer det komma in och ut luft samt därmed vattenånga. Så det gäller att hålla nere luftfuktigheten inte att eliminera den helt (vilket långsiktigt inte är möjligt).
Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt
Om mitt "kattsandförslag" skulle göra luften för torr så kan man ju alltid ha nån slags spjäll som hejdar luftflöde styrt av luftfuktigheten, så att man "bara" sänker den ner till önskad nivå men inte lägre än så.
Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt
Det du påstår stämmer inte.
Att det skulle vara ett problem att händerna blir uttorkade är helt galet. Även din uppfattning om hur mycket fult det kan ta upp tycks vara väldigt galen. Metoden fungerar i täta behållare.
Att det skulle vara ett problem att händerna blir uttorkade är helt galet. Även din uppfattning om hur mycket fult det kan ta upp tycks vara väldigt galen. Metoden fungerar i täta behållare.
Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt
Jag har inte provat om det påverkar huden; har bara fått varningar från folk som använder denna metod för att undvika kondens på sina fotogrejer. Det är alltså att hantera den extremt torkade kattsanden direkt med händerna som kan vara en smärre risk. Inte så att det ger permanenta skador eller liknande vad jag förstått, men såpass att det ger märkbart uttorkad hud.
Om du inte tror på vad jag återger från fotofolket så är du välkommen att själv köra sådan kattsand i ugnen ett tag, låta den svalna, och beröra den med någon del av huden där det är minst irriterande ifall huden blir torr och kliar och är eländig.
Angående hur mycket fukt kattsanden kan suga upp: Det är förstås en fråga om att beräkna / prova sig fram. Lätt att väga kattsanden dels när den är helt torkad och dels när den förvarats i ett utrymme med luftfuktighet i nivå med vad man vill undvika på denna båt.
Om du inte tror på vad jag återger från fotofolket så är du välkommen att själv köra sådan kattsand i ugnen ett tag, låta den svalna, och beröra den med någon del av huden där det är minst irriterande ifall huden blir torr och kliar och är eländig.
Angående hur mycket fukt kattsanden kan suga upp: Det är förstås en fråga om att beräkna / prova sig fram. Lätt att väga kattsanden dels när den är helt torkad och dels när den förvarats i ett utrymme med luftfuktighet i nivå med vad man vill undvika på denna båt.
Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt
Jag har ingen sådan katt”sand”
Edit: Det handlar om den som är kiselgelbaserad.
Mina katter får skita i träpellets, jag har nog någon gammal bentonitbaserad stående också.
Edit: Det handlar om den som är kiselgelbaserad.
Mina katter får skita i träpellets, jag har nog någon gammal bentonitbaserad stående också.
Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt
Bogvispen är satt på undantag för tillfället och nu är det dags att bygga om värmesystemet från grunden istället.
Jag har ju i ett antal år pumpat sjövatten genom en värmeväxlare och så tar jag ut lite värmet ur det m.h.a. två värmepumpar. Nu skall det labbsystemet kastas ut och ett riktigt system byggas.
En Nibe S1256-13 och en ackumulatortank Borö TIDA-300L/BR20/SOLR8 är inhandlade. En mycket större tubvärmeväxlare är kirrad. En ny sjövattenpump Pahlen EcoVise 75 (med lagerhaveri) har fyndats på blocket.
Så här ser mitt utkast på schema ut i dagsläget:
Och här är schemat som PDF:
Planen är att den externa 4-vägsshunten -QN11 styrs så den håller någon grad högre framledning än VP. Så länge acktanken är kall kommer då framledning från VP gå ner i botten på acktanken och sen upp till mittenanslutningen på 4-vägsshunten där den går vidare till radiatorerna.
Eldar man så att acktanken blir varm hoppas jag att jag ska kunna styra VP med Modbus så att den då sänker sin framledning lite för att få bättre COP. Då kan shunten blanda varmt kaminvatten med VPns framledning och på så sätt kan man köra en lite längre stund med högre COP innan acktankens högvärdiga varmvatten tar slut.
Tappvattnet förvärms i acktanken (om den är varm) och blandas till typ 65 grader och sen är VPns yttre blandningsventil ställd på 55 grader. VPn är inställd på att skapa 55-gradigt varmvatten. Förhoppningsvis behöver då inte VPn tillverka så mycket VV med låg COP om man eldar lite då och då.
Allt är också tänkt att vara redundant. VPn funkar helt som vanligt så länge man inte eldar och värmer acktanken. Är VPn helt ur funktion av någon anledning kan man elda och även ansluta en nöd-elpatron som sitter i acktanken.
Finns några vassa VVSare här?
Rosta mig och säg hur jag tänker fel eller vilka smarta lösningar jag borde lägga till!
Jag har ju i ett antal år pumpat sjövatten genom en värmeväxlare och så tar jag ut lite värmet ur det m.h.a. två värmepumpar. Nu skall det labbsystemet kastas ut och ett riktigt system byggas.
En Nibe S1256-13 och en ackumulatortank Borö TIDA-300L/BR20/SOLR8 är inhandlade. En mycket större tubvärmeväxlare är kirrad. En ny sjövattenpump Pahlen EcoVise 75 (med lagerhaveri) har fyndats på blocket.
Så här ser mitt utkast på schema ut i dagsläget:
Och här är schemat som PDF:
Planen är att den externa 4-vägsshunten -QN11 styrs så den håller någon grad högre framledning än VP. Så länge acktanken är kall kommer då framledning från VP gå ner i botten på acktanken och sen upp till mittenanslutningen på 4-vägsshunten där den går vidare till radiatorerna.
Eldar man så att acktanken blir varm hoppas jag att jag ska kunna styra VP med Modbus så att den då sänker sin framledning lite för att få bättre COP. Då kan shunten blanda varmt kaminvatten med VPns framledning och på så sätt kan man köra en lite längre stund med högre COP innan acktankens högvärdiga varmvatten tar slut.
Tappvattnet förvärms i acktanken (om den är varm) och blandas till typ 65 grader och sen är VPns yttre blandningsventil ställd på 55 grader. VPn är inställd på att skapa 55-gradigt varmvatten. Förhoppningsvis behöver då inte VPn tillverka så mycket VV med låg COP om man eldar lite då och då.
Allt är också tänkt att vara redundant. VPn funkar helt som vanligt så länge man inte eldar och värmer acktanken. Är VPn helt ur funktion av någon anledning kan man elda och även ansluta en nöd-elpatron som sitter i acktanken.
Finns några vassa VVSare här?
Rosta mig och säg hur jag tänker fel eller vilka smarta lösningar jag borde lägga till!
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt
Verkningsgraden för värmepumpen blir jättedålig om man har onödigt hög framledningstemperatur ut från den.
Exempelvis om radiatorerna behöver 30 grader en viss dag för att värma båten ska värmepumpen jobba med 30 grader framledningstemperatur.
Jag skulle bygga så här:
Värmepumpen värmer acktanken till den temperatur som behövs vid aktuell utetemp (till exempel 30 grader).
Retur från radiatorerna ligger runt 25 grader.
Radiatorshunten tar värme direkt från toppen av acktanken och returnerar det mesta direkt tillbaka till värmepumpen (du vill ha så kallt vatten som möjligt till värmepumpen).
Vid vedelning blockeras värmepumpen från att arbeta, gärna med en timer några timmar innan man vet man ska elda så den inte startar i onödan.
En separat varmvattenberedare laddas med växelventil direkt från värmepumpen om acktanken är kallare än 50 grader, annars från acktanken.
Exempelvis om radiatorerna behöver 30 grader en viss dag för att värma båten ska värmepumpen jobba med 30 grader framledningstemperatur.
Jag skulle bygga så här:
Värmepumpen värmer acktanken till den temperatur som behövs vid aktuell utetemp (till exempel 30 grader).
Retur från radiatorerna ligger runt 25 grader.
Radiatorshunten tar värme direkt från toppen av acktanken och returnerar det mesta direkt tillbaka till värmepumpen (du vill ha så kallt vatten som möjligt till värmepumpen).
Vid vedelning blockeras värmepumpen från att arbeta, gärna med en timer några timmar innan man vet man ska elda så den inte startar i onödan.
En separat varmvattenberedare laddas med växelventil direkt från värmepumpen om acktanken är kallare än 50 grader, annars från acktanken.
