Tjockt och tjockt, det är runt en decimeter tjocka väggar på tvåmeterstora konmantlar av gjutet Hadfield steel. Den hårdaste stållegering som är möjlig, järn med mangan. Hårdast som i att den under inga omständigheter går att buckla. Jag har med traverskranen gungat in en sån 4-tons "detalj" i en annan i högsta fart BOOING alla klockor ringer! Men inte en repa. Jag såg i någon tabell att det här stålet klassas som "not machineable". Jag har varit på den med vinkelslip också. Man kan nästan se hur slipskivan krymper, och då blir det en synlig repa på den blanka svarvade metallytan. Men inte så djup att man kan känna den med nageln. Jag har även kört svarvens verktygshållare rätt in i en detalj, för att jag är så skicklig. På mindre än en sekund bara försvann en knytnävsstor del av verktygsstålet. Det lät som en dinosaur ryter, som det låter under vatten när ett torpederat skepp bryts av på mitten. Då blev det faktiskt repor på detaljens yta, men inte mer än repor, och den ytan skulle svarvas bort ändå. Bara att byta verktyg och fortsätta. Stabila grejer den där svarven som inte berörs av en sån krock.
Det finns bara en skärplatta, av kondenserad tungstenkarbid tror jag, som biter på det där. Jag är grymt imponerad av de som har lyckats framställa den. De vet vad de gör.
Skolboken säger att vibrationer gärna uppstår när man svarvar tunt material, som t.ex. rör. Och när man svarvar med stor utliggning, och själva stöpseln som skärverktygshållaren sitter i har ju stor utliggning per design. Det behövs ju för att komma åt runt stora grejer. Det finns vibrationsdämpande verktygshållare, men inte någon färdig som passar för mitt ändamål. De är mer gjorda för finsvarvning av tunna rör o sånt som vanliga människor sysslar med. Den bra lösningen vore nog att prata med de som tillverkar såna vibrationsdämpade verktyg. Men eftersom det går så bra ibland, och bara ibland inte, så är det så frestande för mig att försöka hitta en billig fullösning som kompenserar för den omärkliga skillnaden i omständigheter mellan bra och dåligt. Och då är min instinkt att först mäta upp vibrationerna så att jag får tidsserier jag kan sitta vid tangentbordet och analysera, förmodligen utan att komma någon vart. Men vem vet?