Vart har du varit Lasp?
Jag har inte sett dig på jättelänge i mina trådar!
Välkommen tillbaka!
MVH/Roger
PS
Ibland behöver man inte hjärnan
Om man säger såhär, du har ju redan sett vad min lilla två-transistors spisblinkare kan göra (eller snarare hur länge den kan blinka), tycker du då inte att 1 miljon transistorer för att utföra samma sak är rätt löjligt?
Hej Jimmy!JimmyAndersson skrev: ↑1 oktober 2020, 18:12:21rogerk8 skrev: ↑29 september 2020, 21:53:00 uC kan man ju som bekant ha till mycket, men att slösa instruktioner på att blinka med en LED blir nästan lite löjligt tycker jag.
När det nu finns LED som blinkar 50%-tigt, varför inte tillverka LEDs som blinkar 1%-tigt så slipper man nyttja kostnad för utvecklingsmiljö och programmeringstimmar för en sån basal sak som att blinka energi-effektivt med en LED
MVH/Roger
En LED som har inbyggt blink, oavsett vid vilken pulskvot, kan bara blinka vid just den pulskvoten -eller vara släckt.
Med en programmerbar (uC) LED så kan man styra kvoten till vad som behövs. T.ex ”tänd hela tiden” för att indikera att laddning pågår.
Några rader kod för att blinka är ingenting i jämförelse med resten av koden som behövs i lurarna, t.ex för ljudet och laddning.
Dessutom är det miljövänligare än att ställa om (eller göra ny) produktionslinjen för att göra lysdioder med en annan pulskvot.
Sedan finns en till aspekt:
Man slipper leta efter lysdioder som har den pulskvoten man behöver.
För mig som är intresserad av kommunikation så är det intressant med hur mycket info man kan få av 1st lysdiod. Binär seriell kommunikation helt enkelt. Man tittar på apparaten och ser ”aha, så du gör det just nu.”
Men samtidigt får det inte gå till överdrift. Man ska inte behöva manual för att fatta vad lurarna vill meddela. (Men släckt, blinka sakta, blinka fort, lysa klarar de flesta att skilja på.)
Samma sak gäller med knappar.
Naturligtvis, men ibland tycker jag att "industrin" har för stora krav på flexibilitet, jag menar inte att "min" 1%-LED skall vara allenarådande på marknaden jag bara tycker att en 50%-led faktiskt suger vad gäller energi-effektivitet vid batteridrift.En LED som har inbyggt blink, oavsett vid vilken pulskvot, kan bara blinka vid just den pulskvoten -eller vara släckt.
Med en programmerbar (uC) LED så kan man styra kvoten till vad som behövs. T.ex ”tänd hela tiden” för att indikera att laddning pågår.
Jag håller med dig här också men med en 1%-LED slipper du dom där raderna med kod och kan bara porta LED samtidigt som folk som kanske bygger gitarrförstärkare och bara vill ha en indikation på att nu körs batteridrift slipper bygga in en uC för att generera den rätt löjliga men viktiga blinkningen.Några rader kod för att blinka är ingenting i jämförelse med resten av koden som behövs i lurarna, t.ex för ljudet och laddning.
Dessutom är det miljövänligare än att ställa om (eller göra ny) produktionslinjen för att göra lysdioder med en annan pulskvot.
Detta är sant men vad jag försöker få fram är att 50% suger medans 1% (eller mindre) skulle vara bra, med andra ord behövs det inte ett gigantiskt utbud af olika pulskvot och frekvens utan bara typ en till täcker dom flesta behov menar jag.Sedan finns en till aspekt:
Man slipper leta efter lysdioder som har den pulskvoten man behöver.
Den här kommentaren är kulFör mig som är intresserad av kommunikation så är det intressant med hur mycket info man kan få av 1st lysdiod. Binär seriell kommunikation helt enkelt. Man tittar på apparaten och ser ”aha, så du gör det just nu.”
Men samtidigt får det inte gå till överdrift. Man ska inte behöva manual för att fatta vad lurarna vill meddela. (Men släckt, blinka sakta, blinka fort, lysa klarar de flesta att skilja på.)
Poängen är att du kan variera den och indikera fler saker. Ett sakta kort blink med långt intervall för att indikera att den är på, snabba blink för något annat och fast sken för en tredje indikering. Ta som ett exempel en batteridriven laddbar pryl, vid batteridrift så kan korta blink indikera att den är på medan när den laddar kan du längre och längre blink indikera hur långt det är till fulladdat. Måhända onödigt men kostar ytterst lite extra per tillverkad enhet om led redan är kopplad till processorn.
Väldigt enkelt, saftblandare är mekanik. Mekanik är dömd till att frysa fast och kärva när den sitter långa stunder på ett biltakMed en uC har du naturligtvis full möjlighet att göra som du vill med lysdioden, samtidigt tycker jag det är direkt töntigt hur alla utryckningsfordon av idag blinkar enligt nåt fantasifullt fjantigt mönster som nån finnig programmerare kommit på, för vad är det egentligen för fel på saftblandare?
WOW en Avalanchoscillator!!!!! Jag tänker bygga en spänningsstyrd sådan (exponentiell givetvis) till min modularsynt.jah skrev: ↑2 oktober 2020, 21:50:21 Apropå minimalistiska blinkmojar så finns det ju den här udda varianten också.
Svår att använda rent praktiskt pga kondensatorns storlek, men lite kul tills man förstår varför det blir så.
Pulskvoten ligger i 1%-häraden eller lägre.
Flasher.jpg
...och till de som vill kommentera med att det saknas något i kretsen, så gör det inte det.
Man kan t.o.m skippa 100ohm också (kortsluta den)
Funkar inte med alla NPN, så om du ska testa så kör den angivna.
/J
Dra på trissor mannen, det fungerar!jah skrev: ↑2 oktober 2020, 21:50:21 Apropå minimalistiska blinkmojar så finns det ju den här udda varianten också.
Svår att använda rent praktiskt pga kondensatorns storlek, men lite kul tills man förstår varför det blir så.
Pulskvoten ligger i 1%-häraden eller lägre.
Flasher.jpg
...och till de som vill kommentera med att det saknas något i kretsen, så gör det inte det.
Man kan t.o.m skippa 100ohm också (kortsluta den)
Funkar inte med alla NPN, så om du ska testa så kör den angivna.
/J
Fasen vad Ni lär mig på det här forumet, det är underbart!Palle500 skrev: ↑3 oktober 2020, 06:22:41 Roger ett original blinkersrelä till Volvo Amazon saknar helt elektronik, det består av en bimetallsplatta som värms upp av strömmen till blinkerslamporna (2x21W) och då bryter strömmen.
För att åter börja leda ström när plattan svalnat. Det är plattans växlande rörelse du hör som blinkersklicket.
Riktigt genialt att klura ut redan på 50-talet, sannolikt en tidigare uppfinning.
Adjustments.jpg