Växthus och el

[Bo.Siltberg]

Det var därför jag skrev även ringlina.
Men jag inbillar mig att armeringsmattan ändå har en positiv effekt på elmiljön.
Har man möjlighet så varför inte ansluta den.

[ie]

Ingen platta i detta fall. Det blir grusbädd och plintar.

[danei]

Du menar möjligen byggnaden. Tomten ingår normalt i det som räknas som fastighet.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fastighet

Jag syftar på att man jordar mot en central punkt på fastigheten.

[Nerre]

Nu är jag inte med här, kommentaren handlade om huruvida man får jordslingor om man kör ner jordspett (för växthuset), och du svarade "Men inte i fastigheten".

Men har man en jordpunkt i växthuset (jordspettet) och en jordpunkt nån annanstans inom fastigheten så är det väl just jordslingor man får?

Missförstod jag nån syftning här eller?

[danei]

Nej, jordspettet ska inte anslutas till växthuset.

[Bo.Siltberg]

Utveckla gärna.

[danei]

I den mån man har ett lokalt jordtag menar jag att det bör anslutas tillsammans med nätjord ev övriga jordar på tex en central jordskena. Inte ute i en gruppledning.

[konig7070]

Har man ett separat jordtag ska detta anslutas till en gemensam potentialutjämningsskena, om det enbart ansluts till växthuset så blir växthuset en främmande ledande del som kan bli spänningsförande vid fel.

Bilderna är från SEK handbok 413 bilaga A.

[Bo.Siltberg]

Varför? Det är ju sunt, men utveckla gärna så att jag lär mig nåt. Hur ser du på behovet av skyddsutjämning respektive kompletterande skyddsutjämning i växthuset? Ställer kompletterande skyddsutjämning krav på skyddsutjämning? Ställer skyddsutjämning krav på en jordelektrod? Kommer kabeln till växthuset att innehålla en skyddsutjämningsledare för anslutning till huvudjordningsskenan eller är det fortfarande en skyddsjordsledare? Hur påverkas säkerheten i huset där elmatningen kommer in? Som jag ser det är det en bedömning av nytta mot risk, och ta konsekvensen av ofrivilliga jordelektroder. Du använde ordet ska i ditt inlägg vilket jag är nyfiken på.

[Bo.Siltberg]

@konig7070, det fall du beskriver är precis den farliga situation som uppstår om man inte skyddsutjämnar växthuset och dess jord mot skyddsjorden. Men visst vore det bättre om det fanns en jordelektrod även i huset och en "huvudjordningsskena där. Det tar dock inte bort hela behovet av kompletterande skyddsutjämning.

[Formax51]

Känns som den här tråden spårat ur lite.....
Handlar om ett växthus som skall användas likt en "vår/höst kuvös".. tanken är att ha tillgång till 230V för någon lampa alt värme....
Låter inte som det nödvändigtvis handlar om en större fast installation.. utan mer om att att ha tillgång till ett uttag .. Som jag set det så är det likt att man drar dit en skarvsladd....
Kan ju göra installationen fast..men montera uttaget på en isolerad skiva.. träskiva .. då har inte jord i matande ledning förbindning med stommen i växthuset(normalt har alla utanpåliggande uttag metall i fästhålen som är förbunden med skyddsjord)
Apparater som ansluts till uttag kommer att få sin skyddsjord via matande ledning... utsatta delar är därvid jordade och vid eventuellt fel så kommer säkringen att lösa(under förutsättning att man inte använt en väldigt lång kabel)...
Stommen i växthuset riskerar INTE att bli spänningsförande om kabeln är förlagd på rätt sätt med skydd så den inte riskerar att bli skadad.
En jordfelsbrytare i matande central alt personskyddsautomat... för att ytterligare skydda djur och människor från att få direkt genomgång från fas till jord....

[konig7070]

Det beror väl på vilken resistans växthuset har till jord om det inte förses med eget jordtag?
Exakt definition av främmande ledande del verkar inte finnas, med det finns dock en kommentar 411.3.1.2 i SEK handbok 444 utgåva 2 som säger att om resistansen till jord överstiger 4 KΩ så är det ingen främmande ledande del.

Så om resistansen överstiger 4 KΩ ser jag inget behov av att jorda växthuset för personsäkerhetens skull, och då heller inte göra någon kompletterande skyddsutjämning då växthuset inte kan anta en farlig potential(jord).

Varför jag skrev ska angående ledare från jordtag, från SEK handbok 444 542.4.1

I varje installation där skyddsutjämning används ska det finnas en huvudjordningsskena och följande
ledare ska anslutas till den:
– skyddsutjämningsledare
– jordtagsledare
– övriga skyddsledare
– ledare för funktionsjordning, om sådana används.
ANM 1 – Det är inte nödvändigt att ansluta varje skyddsledare direkt till huvudjordningsskenan om de är anslutna till
denna skena via andra skyddsledare.
ANM 2 – Huvudjordningsskenan i byggnaden kan användas för funktionsjordning. För informationstekniska ändamål
anses den vara anslutningspunkten till jordelektrodnätet.
När det finns fler än en jordningsskena, ska dessa sammankopplas.

[Bo.Siltberg]

Jo man behöver inte komplicera det. Det är därför jag förordar alt 1 att använda elapparater med förstånd, helst endast dubbelisolerade apparater.
Att börja jorda hit o dit kan ge värre problem än de löser.

Det där med "ska" var inte menat till dig konig, det inlägget var svar till daniel.

Kompletterande skyddsutjämning ställer inga krav på att det finns en skyddsutjämning tidigare, lite förvånande, men också naturligt. Annars skulle inte grannen tillåtas ha ett jordtag. Helst skulle varje byggnad ha ett jordtag, men det är nog överkurs. Normalt ska det räcka med de jordtag som ska finnas längs linjen.

Kommentaren i 411.3.1.2 är felaktig... Den gäller för kompletterande skyddsutjämning, inte för skyddsutjämning! En skyddsutjämning ska ta hand om överspänningar på flera kilovolt utifrån och då spelar det ingen roll om den främmande ledande delen har en resistans som överstiger 4 kohm.