I veckan gjorde vi ett fynd i en av våra nya lokaler. I en "att-slänga-hög" hade någon lagt denna underbara sekundärklocka.
Den mäter ca 70cm i diameter och efter lite labbande så har jag kommit fram till att den drivs genom en 24V-puls med växlande polaritet. En puls driver klockan 1 minut framåt.
Tyvärr har vi inte lyckats finna "primär-uret" eller någon slags styrning.
Under fikarasten diskuterades det hur denna ska kunna slaktas för att montera i modernare urverk men för att denna djävulska akt inte skulle gå att genomföra så är klockan nu gömd.
Tänkte i alla fall plocka ur urtavlan och med lite trähammare och dylikt försöka banka ut dom största skadorna som finns. Annars ska klockan få bevara sin patina.
Nu till saken, drivningen. Tänkte att jag kan knåpa ner vad jag har i åtanke och så vore det kul att höra om ni tycker det är en bra idé eller om det finns bättre. Önskar inte heller nyttja µC utan lite äldre teknik.
Det finns en tråd ett halvår tillbaka (eller något sånt) som handlade om att nyttja nätfrekvens som räknare, det vill jag göra.
Om man då låter elektrikern dra fram ett vanligt uttag och sedan inhandla en passande AC/AC väggvårta som matning.
Frekvensen plockas ut från matningen till en räknare som "håller tiden". Den behöver också delvis transformeras ned och likriktas för att kunna mata logiken på styrkortet.
När man väl har filtrerat ut frekvensen så ska denna matning och likriktas och vara pulsmatning.
Det är möjligt att steg två, dvs att ställa klockan, måste bli modern och trådlös då klockan kommer vara monterad ca 15-20 meter upp och lite svår att komma åt.
Ja, om inte annat så ser jag fram emot lite gamla Ericsson anekdoter
Ps. Ursäkta svenskan, egentligen för trött för att skriva... Ds
När jag praktiserade hos Ericssons representant i Nairobi i mitten av sjuttiotalet installerade vi sådana där klockor på en restaurang/hotellskola, alltså i princip ett vanligt modernt lyxhotell med undervisning. Tyvärr gick de flesta klockorna av någon anledning efter. Olika mycket. Stort mysterium innan någon insåg att ju längre från centraluret (ledningsmässigt) klockorna satt desto mer gick de fel. Det visade sig att den som hade valt kabel hade valt en alldeles för klen kabel. Det var bara att dra om kablarna.
