Tyvärr vet jagännu inte varman kan köpa torrfilmsresist där de säljer till "vanligt folk", menjag håller på och undersöker detta. Antagligen måsteman köpa en förpackning med 100 ark eller vad det nu kan vara. Jag har även tänkt på plastlaminator, men vet ingen sådan jag får lov att provamed. Har för mig attdet skall vara c:a 80 grader varmt vid lamineringen.
Framkallningen görs i kaliumkarbonat, det är inte otrevligare än natriumhydroxid. Etsningen kan sedan göras med järnklorid eller syra/peroxid. Där jag läste stod att man skulle ha svavelsyra istället för saltsyra, men inte varför. Hur som helst är det inget problem eftersom det är lika lätt att få tag på.
För att göra filmerna behövs reprokamera, men man får mycket bättre resultat och kan göra betydligt tunnare linjer. Det är inte bra med flera filmer ovanpå varandra, bättre att skriva ut på papper, kanske i dubbel skala, för att sedan göra en riktig film.
Hjälp med fotoresist, exponering,framkallning!!
Madmodder:
Kaustiksodan, eller propplösaren som jag använde innehåller: Natriumhydroxid, natriumklorid och natriumstearat.
(hmm, skulle inte skolkat så mycket från kemin ; )
Jag menade givetvis Natriumpersulfat när jag pratade om etsmedlet.
Vet inte riktigt va jag fick ammoniumpersulfat ifrån.. för mycket kemikalier på en och samma kväll, haha.
------
Har precis lagt på lödlacken nu efter en hyffsat lyckad process.
Resultatet kommer väl knappast ge mig nobelpris.. men funktionen är viktigare än utseendet i det här fallet.
Lyckades inte få bort all fotospray runt banorna längst ut mot kanterna med framkallningen,
så det blev en efterjustering med en liten skruvmejsel innan etsningen.
Men jag förstår ändå inte hur det andra kortet kunde bli så pass bra..
Även om det inte blev kanonbra denna gången så slår det lätt "rita-för-hand" varianten.
Varför har jag inte testat detta tidigare!?!
Ska genast beställa hem lite riktig utrustning från Kjell med vänner
Kaustiksodan, eller propplösaren som jag använde innehåller: Natriumhydroxid, natriumklorid och natriumstearat.
(hmm, skulle inte skolkat så mycket från kemin ; )
Jag menade givetvis Natriumpersulfat när jag pratade om etsmedlet.
Vet inte riktigt va jag fick ammoniumpersulfat ifrån.. för mycket kemikalier på en och samma kväll, haha.
------
Har precis lagt på lödlacken nu efter en hyffsat lyckad process.
Resultatet kommer väl knappast ge mig nobelpris.. men funktionen är viktigare än utseendet i det här fallet.
Lyckades inte få bort all fotospray runt banorna längst ut mot kanterna med framkallningen,
så det blev en efterjustering med en liten skruvmejsel innan etsningen.
Men jag förstår ändå inte hur det andra kortet kunde bli så pass bra..
Även om det inte blev kanonbra denna gången så slår det lätt "rita-för-hand" varianten.
Varför har jag inte testat detta tidigare!?!
Ska genast beställa hem lite riktig utrustning från Kjell med vänner
Jag tror anledningen till att dom kör med svavelsyra i etsbadet är att kopparsulfatet som bildas kan kristalliseras och återanvändas i kopparplätteringsprocessen. Som vi alla vet är det inge bra att släppa ut metaller i avloppet och jag läste någonstans att gränsvärdet för kretskortsfabriker ligger någonstans kring ett tiotal milligram/dag.
Så när vi etsar ett kretskort (1 gram koppar?) och häller ut etsmedlet motsvarar det 100 dagars produktion i en kretskortsfabrik.
Saltsyra är ju inget problem att få tag på, men svavelsyra, hittar du det så är du duktig. All försäljning till privat bruk är numera förbjudet. Alla substanser med R35 (mycket frätande) på riskfraserna är förbjudet (fast natriumhydroxid är undantaget).
Så när vi etsar ett kretskort (1 gram koppar?) och häller ut etsmedlet motsvarar det 100 dagars produktion i en kretskortsfabrik.
Saltsyra är ju inget problem att få tag på, men svavelsyra, hittar du det så är du duktig. All försäljning till privat bruk är numera förbjudet. Alla substanser med R35 (mycket frätande) på riskfraserna är förbjudet (fast natriumhydroxid är undantaget).
För att få upp kortet, sätt på några pappersklämmor helt av plast.
Hur man skall göra med jordplan beror helt på vad man bygger. Är det kapacitanskänsligt kanske man inte skall ha något alls och är det avstämda banor för höga frekvenser skall man oftast ha på båda sidor och med exakta mått. Strävar man efter bästa skärming så kan det det nog vara rätt med så mycket som möjligt. Ibland finns det problem med jordströmmar o.dyl. att ta hänsyn till. Det finns ingen standardlösning som passar allt.
Hur man skall göra med jordplan beror helt på vad man bygger. Är det kapacitanskänsligt kanske man inte skall ha något alls och är det avstämda banor för höga frekvenser skall man oftast ha på båda sidor och med exakta mått. Strävar man efter bästa skärming så kan det det nog vara rätt med så mycket som möjligt. Ibland finns det problem med jordströmmar o.dyl. att ta hänsyn till. Det finns ingen standardlösning som passar allt.
