För svag drivning av optokopplare?

Lysdioder, Optiska sensorer, Fiberoptik, Displayer, Lasrar, Optiska kopplare
jonasolof
Inlägg: 9
Blev medlem: 7 oktober 2010, 10:42:29

För svag drivning av optokopplare?

Inlägg av jonasolof »

TP link MC111CS är en konverter ethernet/fiber. Det finns tre indikator-LED varav en visar om fiberlänken till den parade enheten (MC112CS) är intakt. Jag vill skapa en larmkrets som bryter en reläkontakt om fiberlänken går ned.

Över indikatorLED för fiberförbindelse mäter jag 1,92 volt. IndkatorLED sitter i ett block för alla tre LED som är fastlött i kretskortet med sex stift och jag tror inte att jag klarar att löda loss blocket. Därför måste indikatorLED vara kvar.

Om jag kopplar en röd LED parallellt med den befintliga mycket lilla LED dimmas den vita och den röda lyser mycket svagt. Spänningen har alltså fallit vilket bör bero på ett seriemotstånd.

Om jag nu ansluter en optokopplares ingångssida direkt parallellt över indikatorLED är det möjligt att spänningsfallet blir för stort för att optokopplarens transistorsida ska leda bra. Helst bör transistorn leda med så litet motstånd som möjligt då infikatorLED lyser för att relästyrningen i nästa transistorsteg (2N2222) ska fungera som önskat. När fibern faller bort ska reläet dra och när det finns plus 1,9 volt på ingången så ska ingen ström gå genom reläet.

Det är svårt att söka på optokopplare med kriteriet låg ingångsspänning/låg input forward current. Ska testa en optokopplare TIL111 men den har som många andra max forward current 60 mA. Hur mycket som behövs för full öppning finner jag inte. (Drivspänning är tolv volt). Bäst vore kanske en krets som knappt drar ström utan bara känner av spänningen 1,92 volt/noll men jag har inte hittat något schema för det.

Ska också nämna att konvertern drivs med nio volt som tas över en Trafor DC/DC omvandlare från 12 volt så att kretsarna blir skilda åt. Minussidan för indikatorLED är inte gemensam med jord i konvertern vilket gör att en optokopplare förefaller lämplig. Men om man behöver avstå från optokopplare så kan minussidan av LED ansluta till jord på reläkretsen.

Någon som har tips på lämplig optokopplare eller spänningsstyrd krets?

PS varför ha larm på fiber? Därför att jag fick till en separat fiberslinga som går i egen duct från huset till kopplingsskåpet FOS och tillbaka. Röd och blå fiber är hopsvetsade i FOS. Vid sabotage nära huset går larm. Bryts fibern för internet slocknar WAN-led i mediakonvertern. Det plockas upp med en LDR i en Velleman MK125 skymningsreläkrets vars relä varskor om att länken från noden är bruten. Ljuset från indikator-led i MC111CS är för svagt för att använda ljuskänslig sensor; därav direktansluten optokopplare.
Användarvisningsbild
grym
EF Sponsor
Inlägg: 16719
Blev medlem: 16 november 2003, 12:22:57
Ort: i det mörka småland

Re: För svag drivning av optokopplare?

Inlägg av grym »

man ska inte koppla lysdioder parallellt

troligen har den lysdioden du vill åt ett strömbegränsningsmotstånd, och där har du sannolikt 3-5v, koppla på dig på den och ha ett eget strömbegränsningsmotstånd till optokopplaren

annvänd en optokopplare med hyggligt hög känslighet, dom gamla kan behöva ha hyggligt med ström i lysdioden
vaxfan
Inlägg: 848
Blev medlem: 6 juli 2011, 23:19:14
Ort: Stugun, Jämtland

Re: För svag drivning av optokopplare?

Inlägg av vaxfan »

En mosfet borde kunna fungera. .
Det borde belasta befintlig kretslösning minst.
jonasolof
Inlägg: 9
Blev medlem: 7 oktober 2010, 10:42:29

Re: För svag drivning av optokopplare?

Inlägg av jonasolof »

Tack för svar.

Det finns ingen möjlighet att ansluta en optokopplares ingång också över seriemotståndet. Komponenterna på kretskortet är bara millimeterstora. Just indikatorlysdiodernas lödpunkter är dock väl tillgängliga. Som nämnt tidigare räknar jag inte med att kunna koppla ur lysdioderna men jag kan ta ut den spänning som finns över var och en av dem. Noll volt när lysdioden är släckt. 1,92 när tänt.

Det jag söker är alltså en binär switchfunktion med hög ingångsimpedans som kan drivas mellan lägena 0 volt och +1,92 volt. Mosfet har jag aldrig satt mig in i tidigare för min aktiva tid som radioamatör och elektronikbyggare upphörde vid studenten 1963. Men just vare Mosfets finns internet och tutorials som

https://www.electronics-tutorials.ws/tr ... ran_7.html

Det förefaller som om det jag behöver är en ingångskrets med en enhancement mode N-channel Mosfet transistor. De lär finnas även för så låga ingångsspänningar som 1,5 - 2 volt även om de flesta kräver några volt mer.

Tacksam för förslag på lämplig sådan Mosfet som kan switcha med ingångsspänning noll alternativt 1,92 volt. Drivspänningen är 12 volt. Prelimärt tänker jag mig att Mosfetsteget styr en transistor som 2N2222 och ett relä i serie med den (husets larmsystem bör hållas galvaniskt åtskilt från hembyggen). När Mosfetsteget är ON bör resistansen till jord vara nära noll så att det nedre motståndet i en spänningsdelare ansluten till basen på andra steget är i det närmaste kortslutet- så att ingen ström går genom reläet eftersom basen på andra steget har nära noll volt in relativt jord. När Mosfetsteget är off stiger inspänningen till andra steget till den nivå som behövs för att reläet ska dra säkert.
E Kafeman
Inlägg: 3238
Blev medlem: 29 april 2012, 18:06:22

Re: För svag drivning av optokopplare?

Inlägg av E Kafeman »

Koppla aldrig optokopplarens diod parallellt med indikator-dioden. Lägg in ett motstånd på 1kOhm i serie med optokopplaren så är det lungt och påverkar indikator-dioden eller dess drivkrets minimalt. Det medför en LED-ström på knappt 1mA på TIL111 eller LDA111 och andra liknande med darlington-utgång. Det går givetvis bygga darlington själv av en opto-kopplare med lägre ström-faktor och en småsignal extern standard-trissa typ BC239.
I detta fallet går det även lägga in en trissa på optokopplarens ingångssida också för bättre strömfaktor. Vbe är 0.7 V för NPN-trissan så spänningsfallet över indikator-dioden är mer än nog. Det man får se till är att med två motstånd begränsa bas-strömmen för säkra till och från-slag.
Förmodar att nuvarande indikator-diod inte är tids-multiplexad, dvs blinkar med frekvens snabbare än ögat hinner med. Det är annars en vanlig lösning för att spara portar på processorer. Om så skulle vara så är det lätt fixat med en kondensator över optokopplarens diod.
Strömförstärkningen räcker mer än väl till, minst 300ggr. Det man får se upp med är att man får pga darlingtonkopplingen en hög minsta Vce. Räkna med 1.5V som användbar nivå.
Lägg optokopplarens utgång i serie med 2 st 1kOm motstånd där basen till 2n2222 kopplas in mellan dessa motstånd och dess emitter till jord för stabil till/från. Glöm inte skydds-diod för 2n2222 så inte backemk från relät slår sönder trissan.

Att gå över både optokopplare och mekaniskt relä som mellanled för att sedan driva annan elektronik är rätt mycket "gå över ån efter vatten", drar mycket ström, skickar störpulser till omgivningen vid till och frånslag osv, så om det går är det oftast bättre att undvika relä om man inte ska driva något mekaniskt och som minst fundera över logiken. Larm är formodar jag ett sällan förekommande tillstånd. Om larm-status medför draget relä kommer relät mesta delen av tiden inte behöva dra ström vilket är bra men om fiberkommunikationen dör av att mediakonvertern blivit spänningslös, ska relät då anta larm-status som spänningslös?

1 mm långa komponenter är relativt stora (0402) i min värld så behöver du hjälp med lödning är det inga problem, ska bara hetta upp det stora lödjärnet. 8)
jonasolof
Inlägg: 9
Blev medlem: 7 oktober 2010, 10:42:29

Re: För svag drivning av optokopplare?

Inlägg av jonasolof »

Tack E Kafeman för ditt kvalificerade svar, lika utförligt som du brukar bidra med på forumet Mobilabredband.se

Jag tog fasta på ditt råd att lägga en transistor före optokopplaren. Fick bli ytterligare en 2N2222A. Den belastar inte led-kretsen i ethernet-fiber konvertern alls. När led där är tänd dras bara 0,32 mA in till basen på Q1, en tiondel av vad som behövdes för att det skulle fungera med anslutning till optokopplaren TIL111.

Inström till optokopplaren tas över ett motstånd mellan kollektor på Q1 och jord, darlington style. Ström genom Q1 är då 15 mA vid vilket ger Vf 1,1 volt till optokopplaren. På sekundärsidan av optokopplaren finns en spänningsdelare från emittern till jord. Ström till basen på nästa transistor tas från optokopplarens emitter över ett motstånd på 580m ohm. När optokopplaren aktiveras sänks spänningen i spänningsdelaren till 0,5 volt vilket räcker för att reläet i slutsteget, också 2N222A, ska släppa. Då går bara 1,1 mA genom reläet.

När det inte kommer inspänning på Q1 så shuntar inte optokopplaren Q2 spänningsdelaren till jord, spänningen som matar basen till Q3 stiger till 2,81 volt, Q3 släpper igenom 15 mA och reläet drar så att larmkretsen öppnar. Det räcker med ca 7 mA för att reläet ska öppna så att det finns marginal. Jag kollar med IR kamera Flir one plus till Iphone så att inget i kretsen blir för varmt.

Därmed funkar det som jag vill, reläet kommer inte att vara aktiverat annat än vid larm. För att undvika onödiga larm vid strömbortfall lägger jag in ett mikrorelä som kortsluter larmkretsen vid bortfall. Dessutom kommer allt att strömförsörjas över batteribackup. LED i fiber/ethernetomvandlaren har inte minussidan till jodpotential. Den enheten ska matas med nio volt istället för tolv för larmkretsen så där blir det skild strömförsörjning med en Trafor DC/DC omvandlare 12>9 volt. Då blir minussidorna också skilda åt.

Alla kretsar är standardlösningar utom ingångssteget med en transistor som matar optokopplaren över ett motstånd på kollektorsidan darlington style. Flywheel diod finns på plats. Det var lagom pyssel för en 75-åring som inte ägnat sig åt transistorer på nära sextio år.
Skriv svar