Rörslutsteg MkII

[HUGGBÄVERN]

Vad har du för biasström i första röret?
Ska du ha en hög lastimpedans klarar du inte det med en ren resistans utan du måste ha en CCS.
Hur ser din graf ut för röret ifråga?

Jag skissar på något sånt här, där Ra hamnar på ca 47K:

ecc99.jpg

Och svara inte med att jag kommer med BS.

[Spisblinkaren]

Vad har du för biasström i första röret?
Ska du ha en hög lastimpedans klarar du inte det med en ren resistans utan du måste ha en CCS.
Hur ser din graf ut för röret ifråga?

Biasströmmen för ECC83-delen (7247 består av ECC83+ECC82 som V1+V2, typ) är ungefär 250uA.

Anodmotståndet är 3M3//3M3 och bias är ungefär -1V med 80V på anoden.

CCS låter intressant men jag drar mig för såna lösningar ty gillar rena rörlösningar mest samtidigt som CCS eller inte knappast är fallet här för lasten är mycket hög ty V2 är alltid minus-biaserat.

Förutom när V2 klipper dvs och jag tror mig kommit på varför (verifierat en del av problemet).

Det enda jag inte kommer på är varför klippningen är hälften så stor som den borde vara, jag borde alltså få ut +80V/-60V på katoden.

Att man tappar lite på katoden när den svingar negativt har att göra med att röret aldrig riktigt kan bli strypt då Rk är ett autobiaserande motstånd (om än ganska stort) vid 0V in så det blir c.a 1mA kvar av Iq(V2)=5mA dvs ungefär 20V blir kvar som rest pga detta.

Den biten tror jag mig förstå men positivt skall katoden kunna svinga närmare 80V men svingar alltså bara knappt 50V.

Och det får jag inte ihop.

Jag har dock verifierat att utgångssvinget hos V2 är beroende av matning och faktiskt bara det dvs INTE beroende av bias från typ det första rörets anod.

Det är oberoende av bias för, och här fick jag minsann tänka till, det finns ett minimum Vak(0) hos röret som är beroende av lastlinjen dvs ju högre lastimpedans desto mindre Vak(0) och om man försöker driva signal förbi Vak(0) så uppstår gallerström och röret klipper (beroende på drivande impedans) samtidigt som vad är det jag försöker göra med min Cathodyne?

Jo, jag har nu inte lastimpedans bara på anoden utan jag har ett precis lika stort på katoden dvs "svinget" röret kan göra blir hälften så stort vilket är stört omöjligt att se på ett anoddiagram!

Man måste nämligen tänka att signalerna på katod och anod jobbar i motfas dvs ökar spänningen på katod så minskar spänningen på anod lika mycket men den summan kan inte bli mindre än Vak(0).

Vid min last om typiskt 44k så är Vak(0) ungefär 80V dvs mindre spänning än så kan inte röret ha över sig och det är därför det klipper uppåt katodmässigt för det är då spänningarna a/k "möts" inuti röret.

Jag har sedan kalkylerat med att jag har 410V som B+ (efter konding) och 90V som Uk och eftersom Rk är samma som Ra så får jag 90V över Ra också, 410-2X90=230V=Uak(q).

Svinget blir då 2Up=Uak(q)-Uak(0)=230-80=150V=>Up=75V.

Så nånstans 75V ska katod kunna svinga uppåt (och anod kunna svinga nedåt) MEN jag får alltså knappt 50V.

Jag har som sagt verifierat att maxsvinget ENBART är matningsberoende (inte så konstigt egentligen) genom att kortsluta filtermotståndet på 6k8 som alltså ligger i serie med Cathodyne (V2) vilket alltså ökar maxsvinget med 10V typ.

MVH/Roger
PS
Jag tycker nästan att min teori är en faktor två ifrån verkligheten och jag fattar inte varför. Att Va1 inte vill gå över 160V är verifierat genom att sätta ett labbagg som gallerkälla (Ugj) och strypa röret ända ner till -5V, kan för övrigt meddela att efter typ -2,5V hände i princip inget mer, anodspänningen kommer bara inte över 160VDC när det är lastat av Cathodyne.

[HUGGBÄVERN]

Skit i fasdelaren. Ditt ingångssteg är ju hur mysko som helst. Du kan ju aldrig få några 80V på anoden med 3M3 som lastmotstånd. Och varför välja -1V som bias. Om du ser min graf kanske -6V är ett bättre värde om du vill ha röret att jobba inom ett linjärt område.

Och min fråga är än en gång - hur ser din Ua/Ia-graf ut? Du måste ju ha ritat upp en sådan, väl?!

[Spisblinkaren]

Vem har sagt att jag kör ECC99?

Jag kör 7247 dvs ungefär ECC83+ECC82.

Idag kom jag på en sak mha mätande för smartare än så är jag inte.

Det går gallerström in till splittern TROTS att splittern är biaserad -10V ungefär.

Detta tycker jag just nu är helt absurt men jag har mina aningar om varför ty jag nyttjar Edison Bias (EB) för V1 vilket eventuellt får elektronerna att fara och flyga lite överallt inne i DUBBEL-röret.

Så jag kommer testa sedvanlig biasering även om jag älskar EB.

Bara som test alltså för ALLA mina rörförstärkare går annars på EB, vore trist om inte slutsteget också kunde det.

Men jag misstänker att det är detta som är fallet samtidigt som jag egentligen faktiskt inte har några problem med utstyrningen, tycker bara att 13W ut i ett Klass A rörslutsteg med total anodförlust om 80W inte ens lever upp till normen (dvs 25% verkningsgrad).

Och nu har jag som sagt segdrivna högtalare på gång...

MVH/Roger
PS
Vet inte ens hur man gör sån fin graf du har gjort, gissar paint men hur får jag loss grafen från pdf?

[HUGGBÄVERN]

Men ditt ingångssteg ser ändå mycket märkligt ut och frågar igen hur din belastningslinje ser ut. Att jag skissade på en rimlig belastningslinje med ECC99, spelar ju egentligen ingen större roll; kolla den och jämför med ditt diagram!

Jag tror definitivt att dina problem härstammar för den 0.125 mA stora katodström i första röret, vilket borde ge en biasspänning på 60 mV.

Var har du förresten hittat den här märkliga konstruktionen med de något aparta komponentvärdena?


Edit: justerat lite.

[Spisblinkaren]

Jag har inte hittat den, jag har hittat på den

MVH/Roger

[HUGGBÄVERN]

Börja med ingångssteget, för det är helt feldimensionerat. Om du inte ska köra en Loftin-White kanske du ska ha en kondensator mellan ingångssteg och fasdelare.

Räkna lite, skissa på ett Ua/Ia-diagram!

[Spisblinkaren]

Börja med ingångssteget, för det är helt feldimensionerat. Om du inte ska köra en Loftin-White kanske du ska ha en kondensator mellan ingångssteg och fasdelare.

Räkna lite, skissa på ett Ua/Ia-diagram!

När det gäller splittern så säger ett anoddiagram inte mig ett skit, du får gärna förklara om du vill.

Börja med ingångssteget, för det är helt feldimensionerat

Jag tror inte det, men varför jag inte kommer över 160V på anoden ens när jag "driver" gallerkretsen med ett labbagg (dvs ingen EB finns) begriper jag inte.

Och vad som är än mer förvånande är att när jag når 160V på Ua1 (=Ug2) så går INGEN Ig in till splittern MEN när jag driver Ua1 låg så kommer jag dels inte under 20V (ungefär -2,5V på Ug1) dels börjar Ig gå (200uA max), 200uA gånger rp(1) är sedan ganska precis 20V så den biten tror jag mig förstå.

Det sjuka är att det klipper när Ig INTE går, vad ger du mig för det?

Att sedan Ig går när Ua1 är liten (samtidigt som då Ua2 är stor) är dock kanske inte så konstigt ty "accelererande" spänning är runt 380V, accelererande mellan a2 och g2, alltså.

Men varför det klipper vid Ua1=160V begriper jag inte.

Tänk dessutom på det här dvs att när jag kopplar loss V2 så kan Ua1 nå över 300V så varför når det bara 160V när V2 är inkopplat SAMTIDIGT som jag mäter att det INTE går nån Ig2 när Ug2=160V?

Vad sjuttsingen är detta för nåt?

MVH/Roger
PS
Iom att jag nyttjar labbagg för Ug1 så har problemen inte med EB att göra.

[Spisblinkaren]

Det är helt jävla sjukt

Nu testade jag med ett Ra1 på endast 100k (kör annars 3M3//3M3), detta är mindre än 10% av standardvärdet.

Resultatet blev ganska precis samma vad beträffar Ua1 dvs 160V max samtidigt som då Ig2 var omätbar (läs <1uA).

SAMMA toppspänning, alltså!

Men hallå, eller?

Vart kommer denna Zener-verkan ifrån?

Extra intressant, var tar elektronerna vägen?

Det är Zener-stopp men det går INGEN galler ström

Jag ger mig inte, jag skall lösa det här (eller i alla fall förstå det, sen kanske jag skiter i att åtgärda det för det behövs egentligen inte).

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Bara för att vara övertydlig skapar jag detta separata inlägg.

Det går alltså ingen gallerström in till andra röret när det klipper.

Så hur kan det då överhuvudtaget klippa?

Samtidigt som jag alltså verifierat att om jag kopplar bort V2 så klipper det inte (når över 300V isf 160V).

Uppenbarligen är i alla fall problemet V2 MEN eftersom det inte går nån gallerström så borde det inte vara nåt problem.

Fattar som vanligt ingenting

MVH/Roger

[HUGGBÄVERN]

Jag upprepar - titta på ingångssteget. Det du konstruerade med 3M3 som anodlast var ju helt galet. Gör rätt från början, och med början betyder från ingång till utgång. Det är ju ingen idé att du trixar med fasdelaren om signalen in till den är helt galen. Ska du köra nån sorts Loftin-White, där steg 2 får sin bias från steg 1 och dess anod, ska du koppla rör 2 på helt andra sätt, och definitivt inte som fasdelare.

Ska du köra DC-kopplat som du gjort, ska kopplingen se ut så här. Du ska ju lyfta katoden tillräckligt för att få rätt bias och rätt spänningssving. Men det här är en Loftin-White-koppling mer eller mindre och kan ju givetvis inte agera fasdelare. Man använder den här kopplingen ofta till att driva utgångsrör i SE-stärkare.

loftin-white.jpg

Ska du koppla så det funkar ska NÅNTING sådant här konstrueras. Motståndsvärdena är högst skattade. Ev kan ju katodmotståndet var 1-2K större.

comme-ca.jpg

(Sedan ska du ju inte ha gallerströmmar på småsignalrören.)

Vet du inte vad du gör, ska du nog läsa på. Att bara chansa och gissa leder ingenstans.

[Spisblinkaren]

Kommer testa en AC-koppling till V2 som egentligen är standard men Cathodyne är smidigare för dels slipper man tre extra komponenter dels slipper man extra fasskift iom kondensatorn.

Tycker Cathodyne är en mycket smidig koppling men på nåt mycket kufiskt sätt så verkar den inte riktigt fungera här.

Jag förstår inte det.

Samtidigt duger det jag kör men jag vill ha upp effekten lite och då behöver jag mera sving.

MVH/Roger
PS
Att inte chansande och gissande med hjälp av kvalificerad kunskap och kvalificerat mätande inte skulle leda nånstans är BS.

[HUGGBÄVERN]

BS = Bra Sagt!

[Spisblinkaren]

FU = Folklig Uppfattning

[HUGGBÄVERN]

Du kan ju köra vilken fasdelare som helst, men röret/rören måste ju drivas riktigt och ha en sund bias. I det här fallet måste du ha en konding och ett bleedermotstånd (blott två komponenter).