Rörslutsteg MkII

Användarvisningsbild
rogerk8
EF Sponsor
Inlägg: 12721
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Ort: Göteborg

Rörslutsteg MkII

Inlägg av rogerk8 »

Hej!

Jag har bestämt mig för att bygga en ny generation av rör-slutsteg, dessa skiljer inte mycket från de gamla.

Det som är ändrat är mest att jag nyttjar hela 470k som gallermotstånd för slutrören (ska enligt datablad räcka), sen har jag tagit bort det så kallade build-out motståndet i gallerkretsen hos drivröret, detta för att dess utgångsimpedans (på anoden) nu bara är 5% av 470k.

Jag tror också jag, pga min rena rör-KLA, byter ingångsmotståndet mot 47k för det är en gammal standard samtidigt som det är mycket mindre än ordinarie 1M vilket innebär att slutsteget brummar mycket mindre om man skulle behöva koppla medans slutsteget är på.

Jag lurar dessutom på att införa 14dB feedback också för jag har kvar det på min KLA (volym på kl11 ger full uteffekt) men jag väntar med att rita in det, vill mäta och lyssna lite mer på mitt omotkopplade slutsteg först.

Att införa motkoppling till katoden på första röret blir dock lite kaka-på-kaka vad beträffar Edison Bias (EB), jag menar först kan jag mha EB köra med Rk=0 sen ska jag införa Rk=nåt där båda teknikerna ger negativ bias.

Jag har dock bestämt att precis alla mina rörförstärkare ska ha det käcka EB, kaka-på-kaka må så vara :)

MVH/Roger
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Senast redigerad av rogerk8 23 december 2019, 18:31:34, redigerad totalt 1 gång.
Användarvisningsbild
rogerk8
EF Sponsor
Inlägg: 12721
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Ort: Göteborg

Re: Rör-slutsteg MkII

Inlägg av rogerk8 »

Jag har nu ÄNTLIGEN bestämt mig för hur jag vill göra med mina rörslutsteg.

Det kommer bli enligt ovan nedersta schema.

Slutsteget kommer bestyckas med KT88 för det röret ger mest effekt för pengarna, 807 är mycket intressant men speciellt bra socklar är svåra och dyra att få tag i samtidigt som uteffekten blir lägre.

Jag har ju hamnat i en situation där mina nästa generation KLS (bordshögtalare) kommer spela typiskt 9dB lägre än dom jag nu har och som jag knappt kommer upp i partystämning med trots typiskt 13W.

Dela det med 10 typ och Ni har vad mina nya högtalare kommer ge ifrån sig dvs minsta Watt har numera betydelse och allt beror på att jag nyttjar subbas med låg verkningsgrad.

Så jag vill nog hålla uppe uteffekten så mycket det praktiskt går och då får väl KT88 kosta 500 styck dådå (samtidigt som jag säkert har 10 par sådana på lager).

Sen kommer jag köra på med mono-block enligt min avatar och detta för att mina nättrafos som jag har typ 17st kvar av helt enkelt inte klarar stereo strömförsörjning, glöden blir typiskt 20% för låg och den visserligen boostade HV-lindningen (tjockare tråddiameter än normalt) kommer ge minst 10% lägre utspänning vilket ger uppemot 2dB lägre uteffekt.

Det blir inte bra.

Ett tag hade jag tänkt bockad Lexan som chassi där jordplanet skulle utgöras av ett "rutnät" av typ mässing men genom att fortsätta med kopparplåt som chassimaterial så har jag ju jordplanet "gratis" och utan krusiduller.

Kopparchassit kommer skyddsjordas pga vad EF moraliserat ( ;) ) så det blir att jag kommer använda en rektangulär modul (fyrkantigt hål, obs) med brytare, säkring och apparatintag (C14), detta arrangemang gör det enkelt att skyddsjorda apparaten.

När det gäller säkerhet kommer jag även applicera en Lexan-skiva på 6mm (annars bågnar den för mycket) under chassit där Lexan-skivan är totallängd minus en centimeter (dvs två gånger 0,5cm luftspalter för konvektion).

Slutsteget kommer preliminärt bli utan feedback men jag lurar på 12dB feedback (Zo-14dB) via brytare med låsbar arm där man kan välja att köra med eller utan feedback, detta är egentligen redan planerat Layout-mässigt.

Layouten för chassi kommer för övrigt förenklas, KT88 kan, till skillnad från 807 obs, köpas i matchade par vilket gör att nån bias-balansering eller kalibrering inte behövs så alla dom pottar (som redan är borttagna i ovan schema ser jag nu) går bort, dessutom går alla mätpunkter och inlet för 807-anoder bort dvs förstärkaren blir trevligt ren.

Chassit läggs ut vad gäller håltagning men framförallt bockning.

Socklarna kan gömmas under plåten men jag tycker dom är fina så de får vara över plåten.

OPT kan bli av typen egenlindad C-kärna modell Lundahl, fick bobinmaterial idag (laserskuret FR2), jag har annars ett gäng egna (typ 17st) men ärligt talat är dom inte så bra ty begränsad bandbredd och oscillationstendenser speciellt vid motkoppling.

Nästa steg blir att ta bort en del bananhylsor och pottar från senaste layout samt räkna om lite sockel-data.

MVH/Roger
PS
Iom mina extremt segdrivna subbasar lurade jag ett tag på att bygga med 845 push-pull, kruxet är bara att dom då inte går in i hyllan :D
Användarvisningsbild
rogerk8
EF Sponsor
Inlägg: 12721
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Ort: Göteborg

Re: Rör-slutsteg MkII

Inlägg av rogerk8 »

Såhär tänker jag mig layouten.

MVH/Roger
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
rogerk8
EF Sponsor
Inlägg: 12721
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Ort: Göteborg

Re: Rör-slutsteg MkII

Inlägg av rogerk8 »

Idag har jag skissat på mina nya bobiner medels C-kärna från Lundahl.

Lite data:
C~140mm (kärnans tvärsnittsomkrets)
A~7E-4m^2 (kärnans tvärsnittsarea)
Urms~230V
f~7Hz
B~1,6T
Zss=8 Ohm (sekundär fördelad över två bobiner)
Zpp=10k (Zp=2k5)

Formel:
\(N=\frac{U_{rms}}{4,44BAf}...1\)

Nyttjar man formel 1 får man först Npp=6600 varv (fördelat över två bobiner, alltså)

Men när jag vill få snyggare "täckning" av primären med sekundären hamnar vi på (per bobin):
Np=2900 varv
Cup=0,22mm
Ns=41varv*2 lager (bobinbredd=41mm)
Cus=1mm
fsat=8Hz
Rcu(tot dvs pp)<400 Ohm

Med täckning menar jag att sekundären skall täcka primären på bobinen, jag har erfarenhet av att om den inte gör det så får man resonanta fenomen eller åtminstone läckage.

MVH/Roger
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
rogerk8
EF Sponsor
Inlägg: 12721
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Ort: Göteborg

Re: Rör-slutsteg MkII

Inlägg av rogerk8 »

Bobin-bitarna har LaRdA tacksamt skurit upp med sin laser, själva FR2-materialet har jag tacksamt fått av prototypen.

MVH/Roger
Användarvisningsbild
rogerk8
EF Sponsor
Inlägg: 12721
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Ort: Göteborg

Re: Rörslutsteg MkII

Inlägg av rogerk8 »

Jag har börjat tvivla.

Idag blev jag att behöva reparera mitt ena rörslutsteg enligt avatar.

Visade sig att ena JJ KT88 hade havererat vad gäller strömförbrukningen i screen.

Detta var så allvarligt att det gemensamma 330Ohm/9W (Vitrohm 214-0) katodmotståndet hade brunnit av.

Så jag bytte det men såg samtidigt att motståndet på 100 Ohm/1W mellan screen och anod också hade brunnit av så jag bytte det också samt körde igång stärkaren igen.

Efter en liten stund började 100R-motståndet ryka och då fattade jag att det måste vara nåt fel på röret.

Så jag byter motståndet och röret och då blev det att funka igen.

Detta är sjätte gången på BARA ett år som JJ-rör modell KT88 gått sönder för mig.

När fem hade gått sönder skickade jag fyra av dom till Slovakien och skickade med en liten skrivelse där jag inte klagade utan bara lite ödmjukt ville veta vad som hade hänt.

Som svar fick jag att jag hade köpt rören för så länge sedan att garantin inte gällde.

Skitdåligt!

Så nu vill jag bestämt rekommendera folk att INTE köpa JJ, de ser asfina ut men dom suger!

Köp hellre NOS om Ni kan få tag i sånt men JJ rekommenderar jag inte längre.

Trots att dom numera tillverkar 6SN7.

MVH/Roger
PS
Jag passade på att mäta bandbredden hos mitt omottkopplade "Knoppson"-steg (KPA) med "Knoppson"-OPT, resultat: 11kHz :D Fast numera är jag nästan enörig pga en öroninflammation och en eventuellt kommande Lex Maria så det spelar inte så stor roll längre.
Senast redigerad av rogerk8 31 december 2019, 19:42:22, redigerad totalt 1 gång.
Användarvisningsbild
rogerk8
EF Sponsor
Inlägg: 12721
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Ort: Göteborg

Re: Rörslutsteg MkII

Inlägg av rogerk8 »

Jag tycker det är roligt att cadda i paint men samtidigt är det jobbigt så jag skjuter på det och kommer här bara rambla.

1) Uteffekten har inget med klassen att göra (åtminstone vad gäller A, AB och B).
2) För samma anodspänning blir den inre resistansen hos röret som bestämmer uteffekten (MAP-last är Ra=2rp).
3) Uteffekten kan höjas mer än 2dB om (det gemensamma) katodmotståndet hos slutrören avkopplas.

1 gör att det enda som är någorlunda viktigt i push-pull är balanseringen av slutrören för det är där man kan tuna bort distorsion så mycket som möjligt ty två rör från samma batch och märke jobbar mycket lika där dvs jämna övertoner kommer mer eller mindre fullständigt cancelleras fast BARA i klass A.

De andra klasserna kommer på olika sätt ge mera distorsion men dom ger inte mera effekt vilket jag precis tror mig kommit på för säg att PP-rören har en ström-bias på något mindre än halva maxströmmen (Ip, dvs där lastlinjen skär Ug=0), strömmässigt kommer då ena röret typ kunna svinga +0,7Ip och -0,3Ip samtidigt som andra röret svänger -0,3Ip respektive +0,7Ip och när allt adderas inverterat i trafon fås +/-Ip.

Men dessa Klass AB-proportioner kan kombineras precis som man vill och ÄNDÅ få +/-Ip, det blir tom samma sak om man har Klass B med +/-Ip per definition för när ena röret leder levereras Ip samtidigt som det andra röret är strypt och så växlar det.

Med andra ord tycks Klass A, Klass AB och Klass B ge PRECIS lika hög uteffekt!

Som jag ser det är enda skillnaden verkningsgraden som när det gäller trioder i Klass A bara är runt 25% fast där är det roligt att ju högre man spelar desto svalare blir rören :)

Skillnaden i effekt när man jämför två rörtyper och kör samma lastimpedans och matningsspänning har BARA med den inre resistansen hos röret att göra.

Byter man t.ex från 807 (rp~1250 Ohm) till KT88 (rp~625 Ohm) och kör samma lastimpedans så får man högre uteffekt motsvarande c.a 50% har jag precis skissat på, detta har att göra med att speciellt spänningssvinget blir större, följer man med med MAP-last (RL=2rp) så är vinsten istället 100% ty strömsvinget blir dubbelt samtidigt som last-impedansen halveras.

Williamson vägrade men Morgan Jones "Valve Amplifiers" nämner på ett streckat sätt att det gemensamma katodmotståndet borde avkopplas.

Jag är lite osäker på detta för jag har alltid tyckt att det inte behövs ty det är en virtuell jord (så länge man kör Klass A) samtidigt som jag börjat lura på om inte man tjänar autobias och därmed nästan 10% i spänningssving OM man avkopplar vilket med andra ord blir runt 2dB högre uteffekt.

Ingen gigantisk mängd mer men med rörförstärkare leker man med ofta med ganska små effekter och om man, som jag precis håller på med, bygger en högtalare som är extra segdriven...

Av mekaniska skäl börjar jag nu fundera på om jag inte skall skippa Williamson's koncept med gemensamt Rk och istället köra ett Rk per rör som jag också avkopplar med ett par lytar på 330uF/50V (Rk kommer hamna på runt 560 Ohm), gemensamt Rk innebär nämligen en del korslagda kablar i chassit vilket jag inte gillar.

Jag betraktar som sagt inte den strikta klassen hos rörslutsteget som så viktigt men däremot är faktiskt balansen hos strömmarna ganska viktig vilket dock beror på hur OPT är funtad, mina halvkassa toroid-OPT har inga problem med 20mA skillnadsström men Lundahls UTAN luftgap kan få problem, dock är det busenkelt att införa luftgap i Lundahls C-kärnor och kanske jag gör det beroende på hur långt över 100H jag kommer i induktans när jag lindar dom.

Så för att göra den mekaniska designen snyggare i mina KPA_B och samtidigt optimera uteffekten så ser det ut att bli separata Rk med var sin avkopplingskonding OCH en bygel som kan klippas upp för tillfällig potjustering av balansen varvid man efteråt mäter pot och tar bort pot samt löder in ett fast motstånd och får då balans i slutrören, billigt enkelt och "Good Enough".

En annan sak jag lurar på är att nyttja katodföljare för att driva 807-gallret positivt och därmed komma upp i en uteffekt som är högre än för KT88, i detta fallet är det dock obligatoriskt med avkopplad Rk ty "massa" gallerström flyter.

MVH/Roger
PS
Knepigt att det inte finns några kurvor på positivt galler vad gäller KT88, 807-kurvorna är jättelinjära :) Tror nu jag plötsligt fattar varför Williamson inte avkopplade det gemensamma katodmotståndet hos slutrören, kondingar över 100uF fanns inte att tillgå på den tiden för märk att han nyttjar "ynkliga" 8uF oljekondingar till nätdelen...
Senast redigerad av rogerk8 1 januari 2020, 17:17:42, redigerad totalt 1 gång.
Användarvisningsbild
YD1150
Inlägg: 1842
Blev medlem: 29 oktober 2010, 22:41:10

Re: Rörslutsteg MkII

Inlägg av YD1150 »

Fick du någon förklaring alls över vad som har hänt med rören?
Lite lustigt att de går sönder sådär, borde ha "obducerat" röret
för att se vad som vart fel i röret.

Gick det att se något blå-vit-rosa ljus inuti i röret?
Har råkat på det i ett ECL86 i en Grundig rör-radio, och det röret fungerade inget vidare.
Var nog diverse gaser i röret som joniserades.

Ett sändarrör 2C39 (triod) som jag hade gick inte att ställa någon tomgångsström på utan
anodströmmen skenade all världens väg med kokhett rör som följd.
Var ett skumt fel i alla fall, vet inte vad som orsakade det hela.

Har reparerat ett rör som det vart just slumpmässig kortis i på skärmgallret ungefär som en glimtändare i lysrör
efter några minuters drift men det brände jag bort med en laddad elyt.
Efter det så fungerade röret felfritt.
Användarvisningsbild
rogerk8
EF Sponsor
Inlägg: 12721
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Ort: Göteborg

Re: Rörslutsteg MkII

Inlägg av rogerk8 »

Trevlig kommentar YD1150, tack!

Det tråkiga var att när jag tog mig mödan och betalade halvdyrt porto till Slovakien samt skickade med en skrivelse där jag inte ens begärde kompensation utan bara en förklaring så blev alltså svaret "garantitiden har gått ut", typ.

Jag tycker det var skitdåligt för jag hade trots allt lagt ner tid och möda på detaljerade förklaringar och fotografier av stärkaren till vad som hade hänt de olika rören (olika fel på varje, typ).

Ärligt talat är JJ-rör som en assnygg brud kan vara dvs snygg utanpå men otrevlig och blåst inuti :D

Finns massor av sånt "snyggt" vad gäller prylar idag.

Kvalitet existerar inte!

Gott Nytt År!

MVH/Roger
PS
Fast jag har undrat om mina grid-stoppers på enbart 1k kanske är för små vilket kanske skulle kunna ge oscillationer så jag har kikat i Morgan Jones bok på QuadII m.fl slutsteg men anser att mina grid-stoppers inte är för små (nån stärkare hade 4k7, annan hade 0 Ohm).
Användarvisningsbild
rogerk8
EF Sponsor
Inlägg: 12721
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Ort: Göteborg

Re: Rörslutsteg MkII

Inlägg av rogerk8 »

En liten snabb kommentar till mitt ramblande ovan.

Förutom att Klass A ger den lägsta distorsionen för att Ug-linjerna ligger så lika i avstånd på anoddiagrammet så har Klass A en annan ganska stor fördel ty mycket litet behöver göras åt nätagget vad gäller reglering.

Jobbar således slutsteget i sann Klass A så ökar strömmen i ena röret precis lika mycket som det sjunker i andra röret dvs netto strömförbrukning är 0.

Så det rycks inget alls i matningen vid Klass A medans det i samtliga andra fall rycks en hel del, kanske inte Klass AB så mycket (beroende på hur pass "mycket" Klass AB) men i Klass B är det en enda sörja med regleringsbehov.

Williamson nyttjar sedan gemensamt OAVKOPPLAT Rk och detta är bra ur CMRR-synvinkel samtidigt som CMRR när man ändå nyttjar signalen differentiellt är egalt, det spelar dock roll i opampar men det är bara för att signal plockas från ena trissan (stabilitetsskäl nämns dock i Williamson's artikel).

Avkoppling av det gemensamma Rk kan dock eventuellt ge högre uteffekt (skissat på 2dB i alla fall, ty autobias på typ 40V fås tillbaka i anodsignalsvinget).

Och om man ändå skall avkoppla Rk så varför göra det gemensamt?

Man kan lika gärna ha separata Rk, vilket jag funderar på att införa.

Separata avkopplade Rk med 2dB högre uteffekt, why not?

MVH/Roger
PS
Separata Rk gör också stärkaren snyggare undertill för man får ett mekaniskt gränssnitt per rör som ser likadant ut, jag har dessutom lagt vissa trimpottar i mitten så där är det upptaget, dock kommer jag ta bort dessa trimpottar och kanske sätta ett ECC99 där istället.
Användarvisningsbild
rogerk8
EF Sponsor
Inlägg: 12721
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Ort: Göteborg

Re: Rörslutsteg MkII

Inlägg av rogerk8 »

Jag skriver för att jag tycker det är roligt med kommentarer men jag får det så sällan att jag börjat betrakta mitt skrivande som minnesanteckningar.

Vissa forumspoliser skulle nog kalla det att blogga men om ingen skriver nåt så finns det ju inget att klaga på så vad gjorde forumspoliserna utan sådana som mig :)

Nåväl, jag håller ju på och bygger nya högtalare med LÖJLIGT låg verkningsgrad (82dB/Wm, nånstans).

Idag har jag ett högtalarsystem som är lite knappt 10dB högre i verkningsgrad.

När jag spelar på partynivå (och det är ändå inte speciellt högt) så får jag dra rörslutstegen (KPA_A) i botten dvs jag kör ungefär 13W in i högtalarna.

10dB lägre verkningsgrad innebär väl 1,3W i det här fallet?

Så jag kommer sitta där med min fina Tangband subbas och ha en oktav lägre bas i mina små högtalare (KLS) MEN bara kunna lyssna på en volym motsvarande 1,3W (jämfört med idag, alltså).

Det är för dåligt!

Så jag har börjat spana på sätt att få upp effekten med mina KT88 PP-steg.

Ett sätt är avkoppling av (gemensamt) Rk, +2dB gissar jag.

Ett annat sätt är väldigt brutalt, KT88 och liknande "snobb-rör" har inte sådana mätdata i deras anoddiagram MEN 807 har det.

Med 807 kan man nämligen kräma på med POSITIVT galler som faktiskt tom är mycket linjärt MEN genom att nyttja positivt galler så får man både större spänningssving och större strömsving så att uteffekten går upp.

Kruxet här är att Rk nu MÅSTE vara avkopplat för strömmen in i galler blir naturligtvis asymmetrisk dvs när ena röret tar hand om gallerström så går det ingen ström i andra rörets galler och man får en strömförbrukning i nätagget som är sinusialt utöver eventuell Klass A-ström (DC), så den extra gallerströmmen kommer ut ur katoden och måste tas om hand, gemensamt Rk funkar inte.

Ett tag tänkte jag att jag skulle köra ECC99 som katodföljare efter splittern för att driva slutrörens Ig men av utrymmes- och glödtrådsskäl (glödtråden kommer vara 350V lägre än katoden om man bara har en glödtrådslindning) har jag faktiskt börjat lura på FET-trissor istället, hittat IRF820 som tå 500V.

FET kommer jobba med samma biasström (5mA tänkte jag) vilket då ger två olika source-motstånd (68k respektive 22k) och därefter driva in Ig i slutrören.

Det intressanta med det här är möjligheten till det hela för trissorna behöver alltid bara sourcea (dvs aldrig sänka ström ty i det läget går det ingen ström) och i den moden kan FET i princip sourcea hur mycket som helst (nåväl, 2,1A är denna trissas gräns).

Fast jag är lite konfundersam över vad som händer om säg FET knuffar in 100mA för att sedan "backa", vad händer då?

Det är klart att så länge FET knuffar på så länge funkar allt, men när den vänder? :humm:

Jag är lite osäker på det här så jag kommer provbygga mig fram i steg.

Första steget blir separat Rk med separat avkopplingskonding (och en klurig balansjustering där bara högre ström kan fixas).

Andra steget blir seriereglering av matningen medels 150V-150V-130V Zener plus BDX33, matningen är 450V vid normal drift men jag kommer sno 20V för att reglera med när jag driver Ig i slutrören.

Tredje steget blir att införa FET och testa med de 6550 som jag testkör med trots att deras anoddiagram inte visar att positivt galler fungerar.

Fjärde steget blir eventuellt att dremla upp hålen i plyfa-chassit så att jag får i ett par 807 istället, de är i alla fall specade för positiv gallerström (läs att dom åtminstone tål det).

MVH/Roger
Användarvisningsbild
rogerk8
EF Sponsor
Inlägg: 12721
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Ort: Göteborg

Re: Rörslutsteg MkII

Inlägg av rogerk8 »

Jag har tittat lite på UL (Ultra Linear) speciellt vad gäller KT88 idag.

Ser mycket intressant ut på pappret och jag kalkylerar runt 35W per par.

Om man pressar ett par 807 på det sättet jag ovan beskrivit (låt oss kalla det TriIg) så hamnar man på runt 23W.

Nu tittar vi lite på det här.

Även om anoddiagrammet för KT88 ser intressant ut för det nyttjar nästan hela "arean" så är det en villfarelse för när Ug1=0 vid ungefär 50V så går en HISKELIG massa Ig2-ström, den är uppe i över 200mA!

Så om man tror sig kunna driva till Ug1=0 så bedrar man sig, dock kan man det om lastimpedansen är bra mycket mindre än optimalt för då skär man Ug=0 vid en högre spänning och då går det inte lika mycket ström.

Men samtidigt tappar man då sving i spänning, vet inte vad som är optimalt men MAP när det gäller triod är i alla fall RL=2rp samtidigt som jag tycker UL verkar må bäst av RL=rp.

Så man kan konstatera att även om det ser ut som om man kan använda hela I/V-diagrammets area så går inte det.

Fast effekten ut kan ändå bli bra mycket större än för triodkoppling, skulle vilja påstå dubbelt så stor men inte mer i praktiken samtidigt som man kan köra Klass A (får att 40Wa vid 400V ger ungefär 35W ut).

Det verkar som man lätt får problem med hög Ig2-ström ändå, problemet med detta ser jag sen är att strömmen blir att levereras i takt med signalen så den i Klass A-fallet tämligen konstanta strömmen ut från nätagget kommer plötsligt pulsera med +/-Ig2 utöver Ia.

En av fördelarna med att köra push-pull i Klass A är att strömuttaget från nätagget är konstant, men när man kör UL är det inte det längre och man får fundera över regleringen av matningen.

Det intressanta är att 807 driven +15V på Ug1 "bara" drar c.a 75mA samtidigt som effekten ut är 23W, denna ström är mindre än KT88 för 35W+.

Här får man då ett litet annorlunda problem för när det gäller UL så "löser" trafon problemet medans det i fallet positivt Ug1 blir den drivande enheten som får lösa problemet.

I båda fallen finns dock problemet att det pulserar ström på matningen varvid den måste regleras bättre.

Men det går ingen Ig1-ström i UL-fallet så den kan snällt drivas av vilket rör som helst.

I 807-TriIg: fallet krävs dock nåt som sourcear rejält med ström in i g1, observera dock att det bara behöver sourceas ty när det svänger åt andra hållet så går det ingen ström.

Så istället för att komplicera hela trafon med ett "40%-taps" så lurar jag på att försöka boosta effekten med ett stabbat nätagg och ett par FET.

Jag skulle bara vilja se lite anoddiagram över KT88 med positivt galler (Ug1).

MVH/Roger
PS
Eftersom jag håller på att börja linda egna trafos modell C-kärna från Lundahl i min hemmabyggda lindningsmaskin så är jag lite kapabel till att linda vad som helst men jag har aldrig gillat UL, triodkoppling är mycket enklare och snyggare samtidigt som man oftast inte behöver mer power.
Användarvisningsbild
rogerk8
EF Sponsor
Inlägg: 12721
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Ort: Göteborg

Re: Rörslutsteg MkII

Inlägg av rogerk8 »

Hej!

Jag tycker det är fascinerande för jag har kommit ganska långt i elektronikbranchen trots att jag inte kan nåt om elektronik :)

Nu sitter jag alltså på ett problem jag precis mätt upp i samband med mitt rörslutsteg.

Allra första rörets anod vill inte gå högre än typ 40V (där det klipper signalen).

Bias är 70V på anoden.

Anodresistansen (Ra) är så hög (3M3) att röret kan gå ända till noll Volt (dvs långt ner i anoddiagrammet).

Trots hög Ra är utimpedans till nästa rör såpass lågt som ungefär 150k.

Röret (V1) driver alltså nästa rör (V2) med 150k in på ALLTID negativt biaserat galler (och utan konding).

Denna gallerresistans är väl inom rekommenderat.

Ändå klipper det?

Fattar inte, fattar Ni?

V1 borde klippa vid negativt sving om 70V men uppåt borde den kunna svinga nästan hur mycket som helst anser amatören jag (eller i alla fall drivspänningen-70V dvs ungefär 380V).

Jag har klurat och klurat idag men jag fattar ingenting, men som tur är har jag denna prototyp/mall jag kan leka med så när jag lödde loss kondingarna från slutrörsbelastning märkte jag att problemet sitter i det allra första röret, dock är det problemet åt "fel" håll :D

Eftersom jag inte fattar bättre har jag nu bara ett val kvar, jag får ta och frigöra första röret från andra röret och helt enkelt mäta mig till kunskap vilket är en underskattad metod att lära sig!

Dock blir det lite bökigt med andra röret för om jag kopplar Uak=0 (dvs galler till katod) så går det för mycket ström och motstånden brinner upp men om jag kopplar galler till jord så går det så lite ström att spänningen över röret stiger över AMR (Absolute Maximum Rating).

Dock är min plan att koppla enligt AMR för dessa tester är inte avsedda att pågå speciellt länge samtidigt som AMR i det här fallet faktiskt är DMR (Design Maximum Rating) vilket inte är en så strikt begränsning samtidigt som jag alltid undrat varför saker i vakuum ens har spänningsbegränsning ty dielektriska styrkan hos luft är 3kV/mm och det är för luft det...

MVH/Roger
PS
Liiiiite krångligt att göra detta ingrepp men jag bara måste det för jag fattar ju inget :D Samtidigt ska helt enkelt inte en KT88-bestyckad rörförstärkare med nära 80W anodförslust i Klass A bara leverera 13W, 25% verkningsgrad är ett minimum enligt teorin.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
rogerk8
EF Sponsor
Inlägg: 12721
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Ort: Göteborg

Re: Rörslutsteg MkII

Inlägg av rogerk8 »

Idag har jag dissikerat drivsteget hos mitt rörslutsteg.

Jag har testat ALLT!

Först bestämde jag mig för att skapa bias på annat sätt dvs jag halverade Ra (till 3M3//3M3) samtidigt som jag halverade Rg (till 10M), var lite inne på internt kvarvarande resistans som då skulle begränsa plus-svinget (dvs röret kunde inte strypas).

Genom att dubbla bias-strömmen på ovanstående sätt trodde jag att svinget skulle öka.

Det gjorde det inte.

Då beslöt jag mig för att att helt isolera det andra röret från förstärkarröret för att kolla vad tusan det var som försiggick.

När jag gjorde det gick således det positiva svinget upp från 40V till 170V.

Andra röret tycks alltså lasta ner det första röret på nåt kufiskt sätt.

Fast det ska inte kunna göra det för andra röret ligger på en "konstant" bias om -7V dvs det SKA vara högimpedivt för alla signaler in ty spänningen mellan galler och katod är

\(Vgk_{follower}=\frac{U_{in}}{1+gmRk}\)

där gmRk är av storleksordningen 100 dvs det händer inget med Vgk, katoden bara följer insignalen (med invers på anoden).

MEN uppenbarligen lastar andra röret ner det första röret (som trots allt driver med ungefär 100k vilket är ganska lågt i rörretsar).

Fast hur tusan gör det det?

Varför klaras inte mer än 50V positivt sving innan TVÄR-klipp?

Den borde klara 370V positivt sving innan klipp!

Vilket den inte ens gör när andra röret är bortkopplat, även om det då blir bättre.

Vad är det jag missar?

MVH/Roger
Användarvisningsbild
rogerk8
EF Sponsor
Inlägg: 12721
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Ort: Göteborg

Re: Rörslutsteg MkII

Inlägg av rogerk8 »

Jag har mätt och donat ganska mycket idag.

Trodde jag var nåt på spåret men tji fick jag :(

Hur jag än biaserar, med Ra-motstånd, Edison-bias (EB) eller med labbagg, så får jag inte ut mer än c.a 160V på anoden NÄR jag belastar med Cathodyne.

Utan belastning kan jag mha labbagg justera anodspänningen för första röret mellan c.a 20V och 350V.

Så det är inget fel på första röret.

Dock har jag ännu inte testat utan EB utan bara med labbagg vad gäller Ugj (galler-jord).

Det kan fortfarande vara nåt skumt med EB, en sak jag känner till är att om inte elektronerna är rymdladdningsbegränsade av negativt galler så kan dom faktiskt tom nå anoden (går att nyttja för att testa rör).

Ock kan dom nå anoden från katoden (eller gallret där dom också finns) ja då har vi ju i alla fall en resistans där, en resistans som när röret försöker strypa så kanske det inte riktigt kan strypa varvid maxspänningen inte blir drivspänningen.

Det märkliga är att det inte är en spänningsdelning utan ett Zener-liknande klipp.

Nånstans försvinner elektronerna permanent iväg :)

MVH/Roger
Skriv svar