Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Inlägg av Spisblinkaren »

SvenW skrev:Roger, jag vill dela med mig av min erfarenhet vad gäller lindning:
Det är bäst att använda en hederlig vev, såvida antalet varv inte är väldigt stort!
Då stannar man så fort det går fel och rättar till.
Ordna bara till en bra spindel med matningsmekanism och trådsträckare.
En borrmaskin tror jag är mer till bekymmer än nytta!
Vet inte vad proffslindarna säger, men de har säkert bättre maskiner än vad man själv kvickt fixar till.
Hej Sven!

Tack för att du delar med dig!

Låter intressant med en hederlig vev, i detta fallet tror jag antalet varv kommer understiga 500.

Spindel vet jag inte riktigt vad det är men jag har tänkt ha spänd tråd naturligtvis och då misstänker jag att jag behöver fixa friktion hos en stav (gängstav?) mot ett par vinkeljärn av relativt kraftig plåt samt nån slags trärulle som passar precis i rullen som ska lindas av (eventuellt kan man kila fast den lite), sen gör man lite grand på samma sätt för bobinen som skall lindas, eventuellt med hjälp av en vev, intressant.

Jag har ett litet räkneverk som kan funka, kommer från en bandspelare (klarar 1000 varv, ser jag nu).

Jag ska noga överväga detta även om jag instinktivt föredrar borrmaskinen.

MVH/Roger
PS
Kan du med "matningsmekanism" möjligtvis mena nåt som går fram och tillbaka likt en Ambasadeur-rulle? Om det är det du menar behöver jag kunna justera stigningen med avseende på tråddiameter. Jag hade tänkt göra det manuellt annars, men det kanske inte blir så bra?
Användarvisningsbild
HUGGBÄVERN
Tidigare soundbrigade
Inlägg: 32774
Blev medlem: 23 augusti 2006, 22:44:11
Ort: Lilla Paris
Kontakt:

Re: Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Inlägg av HUGGBÄVERN »

Jag, lillahuset och superx har sedan bevisat att vid Push-Pull gör utgångstrafon så att det bara blir udda övertoner kvar och det är tydligen den typen av distorsion som låter "mjukt" för örat.
Nej, helt fel. Udda övertoner är det som man kallade Klirr, alltså en elak slags distortion, eller det som ibland kallas transistorljud.
Pratar man "rörljud" är det de jämna övertonerna man åsyftade. Fast dessa sorterar ju också in under rubriken Distortion, fast då kallas de Harmonisk Distortion, för att de låter ganska mysigt och gottigt. Lite nostalgiskt såg man denna ljudkuliss av andratonsdistortion, som dränkte mycket av många rörförstärkares tillkortakommanden som något att eftersträva. Idag är man inte särskilt nostalgisk och vill istället ha minsta möjliga distortion - alla sorter.
2) Klass B har enbart att göra med minimal strömförbrukning och därmed maximal livslängd hos batterierna
Kan så vara men, läser man t ex den nederländske designern Venno van der Meens alster låter han oss förstå att den mesta musik vi lyssnar på ligger på max 1W, alltså förstärkareffekter på 25-50W är egentligen lite overkill. En annan sak med klass B är att den inför en hel massa övergångsdistortion och förlusten av många av de mikrodetaljer som ger en uppspelning levande. Mycket av fokus, djup, höjd och bredd faller bort. I ett fall där man vill ha en effektsnål PA-förstärkare kan man överväga klass B, men idag söker man sig mer till klass D, alltså digitala (switchande) förstärkare, vilka har en otroligt hög verkningsgrad och tack vara switchtekniken väldigt liten förlusteffekt som måste ledas bort som värme. Och en väldimensionerad switchad förstärkare har potential att distordera betydligt mindre.
3) Ja, "vi" (se ovan) har bevisat att det är utgångstrafon som ger rörljudet (åtminstone vid klipp i Push-Pull)
Nja, så enkelt är det ändå inte.

Generellt kan man ju designa en förstärkare där man kan ställa bias så den valbart arbetar mellan klass A, via A/B till klass B. Ett klassiskt exempel är Elektors AXL-förstärkare:
Artikeln en francais
Kort diskussion på DIYAudio

Är rörljud något att sträva efter kan löser ju ett hybridsteg.
Här var lite kul idéer på det tema: Kul idé 1, Kul idé 2
SeniorLemuren
Inlägg: 7810
Blev medlem: 26 maj 2009, 12:20:37
Ort: Kristinehamn

Re: Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Inlägg av SeniorLemuren »

Om du skall linda en enda spole och inget mer så är det ju som SvenW säger. Skall du experimentera med mycket olika lindningar så är det bästa att rigga upp någon typ av lindningsmaskin. du kan enkelt göra det med att fästa upp en skruvdragare eller borrmaskin med variabel hastighet på ett stativ (sidan på ett bord o.d.) i lagom höjd. Lagom höjd det är att ha axeln på borrmaskinen i ungefär maghöjd när du sitter ner.

Du anbringar sedan en lina (snöre) mellan maskinens reglerknapp och en enkel fotpedal, som kan vara t.ex. en kort bräda, fäst via ett lite gångjärn i bordets ena ben och vips sa farbror Frej så har du en mojäng som du kan spola spolar med till minsta grej. :)

När jag på min tid arbetade som elektrolindare så använde jag en bit av paraffin att styra tråden med när jag lindade. Den hade två uppgifter, dels så brände jag inte skinnet på fingrarna och dels så belades tråden med ett tunt lager paraffin som gjorde att tråden gled lättare och inte skadade sin isolering när tråden landade och skavdes mot redan anbringad lindning.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Inlägg av Spisblinkaren »

Tack för ditt tips, SeniorLemuren!

Jag är inställd på att köpa en symaskinspedal typ nästa vecka, jag har varit inne i en symaskinsaffär och hållt i den, den kostar 375 spänn, något dyr men wtf, nu undrar jag mest hur många watt den tål, samtidigt, jag kommer köra i slow motion så så många watt lär inte min borrmaskin dra.

Det är också som så att min något primitiva borrmaskin bara kan låsas i maxläge, det är bl.a därför jag måste ha en symaskinspedal.

Min tanke sen är att jag lägger mitt borrstativ ner, som jag monterat en 2"7 på, sen fixar jag till nån fästanordning så den ligger stabilt.

Såhär har jag tänkt mig bobin-sidan:

Först monterar jag alltså en gängstång i borrmaskinens käftar, sen en bit 12mm plywood (som ger plan anbringning mot borrmaskinen) med hål i, sen monterar jag bobinen med dito kloss och hål i mitten (för centrering), på andra sidan har jag en bit 12mm plywood till med hål i, därefter skruvar jag på en vingmutter och drar åt.

Avlindningsrullen är det inte jättenoga med annat än att tråden helst ska vara spänd, skulle kanske kunna göra som så att jag återigen använder en gängstång, sen har jag två vinkeljärn av hyfsat tjocklek, i vinkeljärnen borrar jag var sitt hål sen drar jag åt så att gängstången är fixerad, före det har jag stoppat i avlindningsrullen med var sin plywoodplatta (och kanske en skräddarsydd kloss för centreringen) som jag justerar friktionen med med ett par muttrar (och kanske spännbrickor).

Ytterst på lindningsgängstången monterar jag förresten en trissa (av rundstav?) som via gummirem driver räkneverket (vars trissa väl måste vara av samma diameter?)

Nåt sånt har jag tänkt mig :)

Vad tror du?

MVH/Roger
PS
Kom på en smårolig sak, även om jag inte lyckas matcha räkneverkstrissorna till exakt samma diameter så blir det ju "bara" ett systematiskt fel, dvs om jag ska ha samma antal varv igen så blir själva antalet varv i alla fall lika :)
SvenW
Inlägg: 1124
Blev medlem: 24 april 2007, 16:23:10
Ort: Göteborg

Re: Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Inlägg av SvenW »

Det blir nog bra. Borrmaskin kan man väl ha om den går tillräckligt sakta.
Ca ett varv per sekund, inte mycket mer.

Jag har lyckan att äga en hobbysvarv. Kör jag med den ordinarie motorn blir det garanterat spagetti.
Därför har jag också en vev.

Släden körs som vid gängning. Har också ett backslag i lyran där kugghjulen sitter.
Kör nästan alltid med vev både vid gängning och lindning. Det ger mycket bättre kontroll.
På släden fäster jag trådspännaren som bör ha ett par bryttrissor. En fjädrande för rätt trådspänning.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Inlägg av Spisblinkaren »

Såhär ska jag bygga min nästa gitarrförstärkare med utgångstrafo och för batteridrift.

Soundbrigade har tacksamt gett mig ide'er om andra typer av batterier än lågkapacitiva LR6.

Jag kan tänka mig ackar med bra högre kapacitet och då bygga in en enkel laddningskrets (diod+motstånd :D ).

Jag ska sondera terrängen lite med avseende på ackar, inte för att jag nödvändigtvis behöver några utan för att det helt enkelt vore käckt om batterierna var inbyggda utan behov av byte.

MVH/Roger
PS
Jag har bara justerat regulatorn lite.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Inlägg av Spisblinkaren »

Jag har bestämt mig för att bygga mig en riktig lindningsmaskin, borrmaskin+symaskinspedal+borrstativ håller helt enkelt inte.

Jag har behov av att linda flera tusen varv, så vevvarianter funkar tyvärr inte.

Jag börjar få en liten motorpark vilket är roligt men jag kan inte riktigt nyttja små synkronmotorer eller DC-motorer modell modellflyg eller ens min bipolära stegmotor (tror jag).

Jag vill ha tag i en hyfsat robust DC-motor och sen nyttja den motorstyrning jag faktiskt råkar ha.

Till den kan jag relativt enkelt bygga en pedal som driver en potentiometer.

Jag ska inte kladda ner mer om detta här utan kommer starta en separat tråd för detta.

MVH/Roger
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Inlägg av Spisblinkaren »

Jag kom idag på att regulatorn blev helt feldimensionerad (speciellt med avseende på strömförbrukning).

Jag har således nu uppdaterat ritningen med en regulator som inte surplar så mycket ström ur batterierna samtidigt som den fått en kylfläns beräknad.

Jag har även infört C, tror inte det spelar så stor roll men tilledningarna kan bli långa och det är allmänt känt hos linjära regulatorer att en kondensator på ingången stabiliserar.

Sen har jag kommit på att jag bara måste ha ackar ty 8A får man inte ur LR6 (9V).

MVH/Roger
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Inlägg av Spisblinkaren »

Jag har klurat lite mer på min KJA.

Först har jag korrigerat lastimpedansen för varje trissa till 1 Ohm.

Lasten passar perfekt för 20V, något sämre för lägre spänningar typ 15V (dvs när det är dags att ladda batterierna).

Jag har precis studerat vad det finns för ackar för jag vill gärna ha uppladdningsbart denna gången.

Hittade först ett 6LR6 på 500mAh som jag gillade även om kapaciteten är lite låg, men jag hittade den i min fantastiska ELFA-katalog från 2008 och när jag checkade om den fanns på nätet så hade den tyvärr utgått, det som nu finns att få tag i är 6LR6 modell 170mAh vilket är alldeles för dåligt.

Så jag har spanat på R6 istället väl medveten om att det finns batterihållare för ända upp till 8st, 2st sådana och jag är i hamn vid 19,2V.

Ett aber, det blir inte billigt precis, hamnar på runt 600 spänn för bestyckningen.

Fast 2st 6LR6 av den typen jag hittade skulle gå på 400 spänn, så det är inte mycket billigare samtidigt som kapacitetskillnaden är 500mA vs 2700mAh till R6's fördel.

Det fanns också färdiga ackar i paket modell 9,6V men de var ännu dyrare (och lägre kapacitet).

Nu är min tanke en mycket primitiv laddare, av informationen för vissa typer av ackar i ELFA-katalogen verkar det vanligt att man kan ladda med 0,1C hur länge som helst (teoretiskt räcker dock 10h).

Eftersom jag äger ett gäng 12VAC-adaptrar och inte vill köpa på mig några fler samtidigt som 12*1,41 inte räcker så kommer jag bygga mig en Cockcraft-Watson Converter dvs stega upp spänningen med en diod/kondensator-stege till det dubbla, sen är jag medveten om att strömuttaget på toppen bör vara litet men om vi säger 2700mA/10=270mA och lite feta kondingar så kommer det funka perfekt :)

Jag bestämmer mig nu alltså för att köpa 16st R6 ackar på 1,2V/2700mAh från Kjell för 600 spänn (alternativt två paket 10-947-53, 1900mAh).

Sen köper jag 2st batterihållare, 69-500-55.

Nu ska jag cadda fram laddningskretsen :)

MVH/Roger
PS
Jag vill gärna återanvända min Spisblinkare (KSB), när jag fått tillbaka kortet från min Kines-kontakt så är den förberedd för lite strobe-funktioner (och även bistabil operation) och då är min tanke att vid normal batteridrift ska den blinka (låg d-c dvs sparar batteri) men vid laddning ska den lysa konstant.

Jag ska kolla runt lite mer angående laddningsbara 6LR6 och då t.ex på batterilagret (varken Kjell eller Clas har några) för om kan komma ner i ett par för under 300 spänn som samtidigt har en kapacitet över 500mAh kan det vara intressant.

Det blev mycket om ackar, egentligen ville jag skriva lite om trafon också så jag gör det här.

1 Ohm per trissa är en mycket låg lastimpedans, d-d blir då lastimpedansen 4 Ohm.

Eftersom trissorna ser 4 Ohm och samtidigt har mycket högre rp så behöver reaktansen hos de båda primärerna i serie vara 4 Ohm vid 3,3Hz om man ska vara kinkig men i alla fall vid 7Hz (-0,5dB@3f dvs 20Hz) som alltså innebär att XL>4 Ohm.

L>4/(2Pi7)~100mH.

Sen är läckage och lindningskapacitans svårt att hålla koll på men ett hett tips är att blanda delar av sekundären med delar av primären samt kanske också isolera varje lager med lite transformatortejp.

Förutom detta har jag problem med 1 Ohm, Williamson specificerar sin trafo som max 100 Ohm när lasten är 10k...

Jag kan acceptera 0,1 Ohm.

Lindningarna ska sen kunna hantera 8A som mest (peak egentligen men säg 3A), så 3A skall kunna hanteras.

Normal transformatordesign håller sig till 3A/mm^2 (vet jag från säker källa).

Så 1mm^2 behöver jag bara ur den synvinkeln, Pi/4*1mm^2=0,79mm^2, det duger alltså med 1mm-tråd.

1mm-tråd är dock mycket knölig att linda med varför bifilärt 0,7mm är bättre (A=2*Pi/4*0,7^2=0,77mm^2).

Resistiviteten för koppar är 1,67E-8 [Ohm m] och formeln för resistans är:

\(R=\rho\frac{l}{A}\)

och längden där min tråd överstiger 0,1 Ohm blir således

\(l=\frac{AR}{\rho}=0,77.10^{-6}*0,1/1,67.10^{-8}=4,6m\)

:D
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Inlägg av Spisblinkaren »

Idag slog det mig nåt intressant.

Tänk om man kanske kan linda utgångstrafon på en liten toroid?

Vi har konstaterat att båda primärerna i serie behöver ha en induktans om c.a 100mH.

Detta betyder att varje halva blir på 25mH, inte jättemycket.

Mina små toroider har AL-värdet 1,84uH/n^2.

Antal varv skulle då bli roten ur 25m/1,84u=116 varv (fyllnadsfaktorn borträknad).

Nu vet vi att rms-strömmen DC-mässigt kommer vara (pga halvvågslikriktning) Imax/2.

Imax är mycket optimistiskt 8A (även maxström för trissan stationärt) så Irms=4A.

H-fältet är då: 4*116/0,06=7,7kA/m :D

Toroiden tål 250A/m minst.

Vad tror ni om bågfil? :D

Tänkte att jag klyver en toroid och inför luftgap för att dra ner den magnetiska intensiteten.

Vi räknar lite:

\(\oint Hdl=\frac{B}{\mu_e}l_t=\frac{B}{\mu_r}l_m+\frac{B}{\mu_g}l_g\)

där luftgapet lg<<lm så att lt=lm+lg~lm och my_g=1 för luft.

Här kan man förresten se att H-fältet är my_r mycket större i luftgapet, vidare kan B förkortas bort ty flödestätheten förändras inte för att det finns ett luftgap, således:

\(\frac{l_m}{\mu_e}=\frac{l_m}{\mu_r}+l_g\)

eller

\(\frac{1}{\mu_e}=\frac{1}{\mu_r}+\frac{l_g}{l_m}\)

som också kan skrivas

\(\frac{1}{\mu_e}=\frac{l_m}{l_m\mu_r}+\frac{l_g\mu_r}{l_m\mu_r}\)

eller

\(\mu_e=\frac{l_m\mu_r}{l_m+l_g\mu_r}\)

dvs

\(\mu_e=\frac{\mu_r}{1+\mu_r\frac{l_g}{l_m}}\)

Här ser man att det är först när my_r*lg närmar sig lm som my_e avviker från my_r, samtidigt så är my_r ofta väldigt stor dvs det krävs väldigt små luftgap för en signifikant påverkan.

Eftersom det är my_e som bestämmer den totala magnetiseringen (medans H_m verkar vara konstant) så behöver jag minska my_r motsvarande 250/7700 A/m dvs en faktor 31.

Lite slött räknat ska då my_r*lg/lm=30.

My_r för materialet (3F3) sägs vara 1800, så 1800*lg/lm=30 dvs lg=30/1800*lm där lm är 60mm.

lg ska alltså vara 1mm, fram med bågfilen säger jag bara :D

MVH/Roger
PS
My_e är då alltså 60. AL-värdet lär då också vara 30ggr mindre. Funderingen med att klyva en toroid rakt av kommer av att den blir lättare att linda då men framförallt kan man införa godtyckligt luftgap iform av nån plastbit och limma ihop bitarna sen. Ser annars att ELFA har en större variant än den jag har (58-763-98, jag har 58-763-70) som dock är ganska dyr.
Användarvisningsbild
YD1150
Inlägg: 1944
Blev medlem: 29 oktober 2010, 22:41:10

Re: Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Inlägg av YD1150 »

Se till att du har en bågfil med diamantblad :)
Ferrit är ett hårt material så det är tänderna i sågbladet som blir runda i stället.
Blir färre varv att linda om du har traditionell laminerad järnkärna
för flödestätheten kan göras större då, typ 1,2T(esla) med järnkärna mot 0,2T för ferrit.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Inlägg av Spisblinkaren »

YD1150 skrev:Se till att du har en bågfil med diamantblad :)
Ferrit är ett hårt material så det är tänderna i sågbladet som blir runda i stället.
Blir färre varv att linda om du har traditionell laminerad järnkärna
för flödestätheten kan göras större då, typ 1,2T(esla) med järnkärna mot 0,2T för ferrit.
Tack för dina tips!

Du har rätt, vid 100kHz verkar rekommenderat max vara 250A/m respektive 100mT.

Samtidigt har jag kommit på att AL-värdet är för litet, blir för tjockt med tråd.

AL-värdet blir särskilt litet vid luftgap...

Men det finns en större kärna som kan funka, fast om du säger att den inte går att såga av så skiter sig den planen.

Eller finns det diamantblad på riktigt?

MVH/Roger
PS
Jag kommer linda trafon i två sektorer, ett käckt sätt är att kapa en toroid på mitten och limma på ett par något större plastskivor modell tunna varvid jag "öppet" lindar de båda halvorna med plastskivorna som stöd för att sedan limma ihop halvorna. Allt förutsätter dock att jag kan klyva ferriten/toroiden på nåt sätt.

Den större toroiden har typ bara 50% större AL-värde (hur den nu kan ha det när den är av samma material) men har en dubbelt så stor paloidial omkrets vilket bara det resulterar i dubbelt så lång tråd.

Undrar om min laser-polare kan klyva ferrit?
SeniorLemuren
Inlägg: 7810
Blev medlem: 26 maj 2009, 12:20:37
Ort: Kristinehamn

Re: Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Inlägg av SeniorLemuren »

Om det inte är stora kärnor så kanske det går med diamantskiva eller aluminiumoxidskiva i Dremel.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Inlägg av Spisblinkaren »

Bra tips, tack!

20 Heavy Duty Cut-Off Wheels, är allt som står på mina kapklingor för Dremel, men vad det betyder det vete tusan :)

MVH/Roger
Användarvisningsbild
Electricguy
Inlägg: 12304
Blev medlem: 15 augusti 2007, 16:52:14
Ort: Kälmä' typ..

Re: Klass B JFET-förstärkare med utgångstrafo

Inlägg av Electricguy »

Är dom bruna och går att bryta av lätt så är dom rätt odugliga.
Skriv svar