Gitarrrörförstärkare modell HiFi

[SeniorLemuren]

Vad menas med "KTA"?

[Electricguy]

Men varför batterier i en annars nätansluten apparat? Det tyder ju enbart på dålig design.

[rvl]

För att kunna använda den utan nät, kanske.

[Spisblinkaren]

Strömförsörjning för alternativ förstärkare "KTA", ser det ut som?

Exakt!

MVH/Roger
PS
Tänk att det ska vara så svårt att förstå när man skrivit över 10000 inlägg

[Spisblinkaren]

Vad menas med "KTA"?

Jag leker lite med mina akronymer ibland.

KTA står för "Knoppson Test Amplifier" som alltså är en Effekt-OP som ingår som alternativ förstärkare i gitarrförstärkaren.

Tanken är att gatumusikanter också skall kunna spela på KGA (Knoppson Guitar Amplifier).

Hemma eller i studio kan dom då välja om dom vill köra rördelen eller halvledardelen och då kör man alltså mha nätet eller mha 2st 9V-batterier.

Jag kan förresten stolt meddela att jag fått ordning på batteri-biten, istället för att seriekoppla de båda batterierna så hade jag kopplat ihop fel röd&svart så jag låg hela tiden och kortslöt det första batteriet jag först försökte koppla in (som blev asvarmt ).

Snacka om klantigt

Jag gjorde en video-inspelning igår men fick inte ordning på youtube-kontot (glömt lösen).

Idag tror jag mig dock veta vad jag gjorde fel, dvs angav fel adress (glömde en nolla i småfyllan).

MVH/Roger
PS
Det lät väldigt distat och högt, tror många gitarrister gillar det. Samtidigt var ju tanken en HiFi-förstärkare

[Spisblinkaren]

För att kunna använda den utan nät, kanske.

[Spisblinkaren]

Här har ni den

Idag lyckades jag ladda upp videon till youtube.

Det ni hör är alltså dels en liten störning från "Spisblinkaren" (KSB) av nån knepig anledning och ljud ut från min stålsträngade akustiska gitarr (Zamick) via den inbyggda Effekt-OP:n av halvledare (KTA).

Rördelen låter dock inte alls så mycket, jobbigare att bygga om i detta läget dock



MVH/Roger

[Electricguy]

HiFi var det ja..

[Spisblinkaren]

Intressant!

Jag har dock börjat ifrågasätta om man verkligen kan likna en klippt sinus vid en fyrkant.

Att diskontinuiteter (dvs skarpa övergångar) har mycket övertoner, det är känt.

Att en REN fyrkant bara består av udda övertoner är också känt.

Men det betyder inte nödvändigtvis att en klippt sinus BARA har udda övertoner, det kan mycket väl vara som så att en hårt klippt sinus har en hel del jämna övertoner som sen filtreras bort av OPT (PP) varvid ut kommer mjukt klippt sinus.

Vid nåt tillfälle ska jag försöka göra en Fourierutveckling av en klippt sinus (med diskontinuitet, dvs inte som på skåpet).

MVH/Roger
PS
Sen börjar jag tro att den kompressionsmekanism jag ovan talade om också gäller (och då för både transistorer och rör) men att det hos PP-steg blir en kombination av två mekanismer där PP således ger mjukast möjliga (och mest symmetriska) klipp.

Nu ska Ni få höra på nåt intressant

lillahuset har hjälpt mig med en FFT-analys av en halvledar-klippt sinus jag skapat mha min KTA.

Det verkar som om jag hade rätt

Halvledar-klipp av sinus genererar uppenbarligen nästan lika mycket andratonsdistorsion som tredjetonsdistorsion så både udda och jämna övertoner finns.

Med andra ord inte alls som det vedertagna antagandet att en klippt sinus bara genererar udda övertoner likt en fyrkant.

Den intressanta konsekvensen blir att både en SS-förstärkare och en VS-förstärkare i PP (med utgångstrafo) kommer att generera samma typ av utgångsdistorsion dvs udda övertoner och klippa lika mjukt.

Det har således, i stort sett, inte med Solid State (SS) eller Vacuum State (VS) att göra.

MEN iom att SS-förstärkaren tydligen också genererar jämna övertoner så elimineras dom bara så länge man kör i PP (med utgångstrafo), i det normala fallet med komplementärt utgångssteg så får man dock tydligen både udda och jämn distorsion, vilket alltså tycks uppfattas som "hårt" och vasst klipp.

Kontentan är att det räcker med att man använder en utgångstrafo i Push-Pull (PP) så blir distorsionen mjuk (och det har inte med bandbredden hos utgångstrafon att göra).

Drivande elektronik typ effekt-rör eller effekt-trissor också bör sedan ha låg udda distorsion (speciellt tredje-tonsdistorsion) så blir distorsionen mjuk och fin lite olika tidigt på volymratten.

Fast jag är lite konfunderad, var det inte jämna övertoner örat gillade?

MVH/Roger
PS
Ska nog ändå vid nåt tillfälle skicka en rör-klippt sinus till lillahuset för analys också. Enligt min (och superx) teori ska den emellertid bara innehålla udda övertoner för den är ju filtrerad av utgångstrafon.

Topparna är något brusiga i återskapandet av signalen, det var dom inte på skåpet men kanske lite brus smygit sig in vid samplingen för jag råkade dels generera rätt låg nivå dels har jag aldrig gjort sånt här förut. I vilket fall tror jag detta brus inte spelar nån större roll.

[lillahuset]

Ja det vore kul att se en rörklippt version också. Var frekvenserna rätt i textfilen?

[Spisblinkaren]

Jag bryr mig inte om det, fattar ingenting ändå

Samtidigt, FFT'n och den återskapade kurvformen säger allt!

MVH/Roger

[lillahuset]

Jodå, det är klart du fattar. Frekvens i vänsterspalten och nivå i högerspalten. Sorterade på nivå.

Vilken frekvens använde du? Ungefär.

[Spisblinkaren]

1,1kHz "ungefär".

Nej, jag kan inte påstå att jag fattar tabellen som börjar med "1186 2173" och sen ökar till "19843 och 2,37" för att sen dyka till "8302 2,12" och sedan öka till "15419 2,1", säger mig ingenting.

Jag tycker frekvensen borde öka linjärt eller logaritmiskt varvid nivåerna blir som dom blir FFT-mässigt.

Men bry dig inte om detta, jag är nöjd ändå

MVH/Roger

[lillahuset]

Topparna är sorterade i storleksordning, inte i frekvensordning. Det är vad vi brukar vilja ha. Vänstra kolumnen är frekvens och högra nivå. De intressantaste är ju de som har högst nivå.
Du kan se att grundtonen (f) är på 1186Hz med nivån 2173.
Andra (?) övertonen (2f) är på 2372Hz med nivån 142.
Tredje (?) övertonen (3f) är på 3558Hz med nivån 149.
Etc.

[überfuzz]

Var det inte i just den här tråden vi konstaterade att distorsionen till största delen uppstår i utgångstraffon..? Det fick i alla fall mig att börja söka efter halvledardesigner med utgångstraffo.