Bygge av rör-hörlursförstärkare

[Spisblinkaren]

Hej!

Jag har nu designat en hörlursförstärkare med rör som också kan användas som slutstegsdrivare.

Förstärkaren är som vanligt en hybrid. Den använder en sektion av dubbeltrioden ECC82 samt en BJT (preliminärt BC639) per kanal.

Den använder också ett likriktarrör (6X4) och AC-upphettning.

Användandet av en BJT som emitterföljare har att göra med den lägre utgångsresistansen.

För en bipolär småsignaltransistor kan transkonduktansen nämligen skrivas:

gm=Ic/25 S, där Ic är i milliampere.

Med tanke på tillgängliga transformatorer var jag dock tvungen att sänka kollektorströmmen till 18mA som således ändå ger lite drygt 1 Ohm ut.

Man bör vara medveten om att rör sällan har hög transkonduktans. Transkonduktansen stoppar ofta vid runt 10mS vilket betyder att deras utgångsimpedans som katodföljare sällan blir mycket bättre än typiskt 100 Ohm.

Så att bygga en framgångsrik hörlursförstärkare med rör kräver rätt speciella och komplicerade konfigurationer.

Så jag har helt enkelt förenklat saken lite. Detta samtidigt som jag inbillar mig att en emitterföljare inte påverkar signalen så mycket.

Avsikten med denna förstärkare är således att boosta linjenivån (vad nu den är egentligen) till slutstegsnivå (1,5V i mitt fall) samtidigt som man kan välja mellan två källor och plugga in hörlurarna om man så önskar.

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Nu har jag reviderat min rör-hörlursförstärkare.

1000uF/100V är t.ex inga små saker

Men plötsligt kom jag på att jag kan likrikta och stabilisera heatern samt låta densamma utgöra matning för en Darlington-trissa.

På detta sätt kommer jag dels undan effektförlusten hos emitterföljaren, dels otympliga kondingar samtidigt som jag kan dra hög ström (vilket är ett villkor för att jag ska kunna få ut nån rolig uteffekt överhuvudtaget).

Jag har idag iordningställt ett plock för denna förstärkare. Allt utom motstånden är plockade.

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Jag har inte helt övergett detta projektet.

Tänker mig att en vanligare applikation än volympotentiometer med lite förstärkning mellan ett för- och ett slutsteg kanske rentav är som hörlursförstärkare av datorns ljud vilket nog är rätt praktiskt i ett normalt hem med ungar och sambon att ta hänsyn till (och kanske avskärma sig ifrån ).

Jag måste fundera på det här även om det lutar åt att jag bara bygger en linje-förstärkare (KLA) för aktiv volymkontroll av just mina slutsteg.

I vilket fall som helst bifogar jag härmed projektet i sin helhet.

Mycket nöje!

MVH/Roger

EDIT: Ändringar i schema och komponentlista. Speciellt borde 3m3 vara på 25V (isf 16V) och likriktarrörets glödmotstånd ska vara på 18 Ohm/3W.

[HUGGBÄVERN]

Mycket på G, tydligen.

Vill du ha impulser ska du kolla: https://hollowstate.netfirms.com/manuals.htm Kolla deras lurstärkare!

[Spisblinkaren]

Ja, det är lite svettigt att få ordning på alla papper

Murphy är där och stör hela tiden men nu tror jag att ritningarna skall stämma.

Tittade nyfiket på Ear+HD i din trevligt bifogade länk.

Såg mycket fin och enkel ut även om trafo ut kanske kan undvikas med kända OTL-kopplingar såsom Futterman (hade en polare som var såld på OTL-kopplingar så jag vet inte mer än just den benämningen. Är heller inte så intresserad då jag ju hittat egen lösning ).

Studie av schemat till Ear+HD lärde mig dock ett litet knep. ECC83/82 har ju 6,3+6,3V glöd, eller hur? Rekommenderad koppling för minimalt brum vid min kära AC-upphettning är en centertappad transformator. Men, om man likt detta schemat istället jordar glödtrådens mittpunkt så har man ju defacto centertappad AC-glöd!

Så tack ska du ha, soundbrigade!

MVH/Roger
PS
Jag tycker dock inte det är nåt fel med att använda transformatorer. Jag gillar tom transformatorer. Magnetism är det mest fascinerande jag vet här i världen .

[HUGGBÄVERN]

Två ryssar till, med och utan utgångstrafo, bara som inspiration:



6N23P = ECC88 och 6S19S är en lite effektstarkare triod, nästan som en halv 6AS7G. Jag har tolv sådana rör med de är bortlovade, de flesta.



6N23= som ovan medan 6P6P är som 12BH7 eller E1882CC (eller något sådant).

[Spisblinkaren]

Tack soundbrigade!

Jag fullkomligt älskar den första kretsen

Plötsligt slår det mig ju att utgångsimpedansen inte behöver vara typ 2 Ohm (för 16R-lurar).

Den kan ju faktiskt vara runt 100 Ohm och ändå duga.

Jag menar, allt man behöver göra är att kräma på lite mer spänning

För vi snackar heller inte om dämpfaktor här då hörlursmembran per definition är lätta...

Undrar vad det är för förstärkning även om du tacksamt nog har specificerat vad det är för rörtyper så jag kan räkna ut det

R1, R3 & R7 kan man dock ta bort. Likaså R4 & R8 (och införa dom omm oscillation). 470uF/300V för C3 låter gigantisk.

Jag har förresten sett utgångskopplingen tidigare men kan inte benämningen. Det är inte SEPP, va?

I vilket fall är det en klurig koppling med katodföljare som aktiv last.

Det är ju nästan så jag blir sugen på att konstruera om min KHA nu

Fast det är klart, 6AS7 är ett ganska stort rör.

Undrar hur bra det blir med idel ECC88?

Eller kanske ECC82 som V1 och ECC88 som V2/V3.

Helt klart är i alla fall att det här var verkligen inspirerande!

MVH/Roger
PS
Ser i mitt datablad för ECC88 att gm är 13mS vilket alltså betyder 1/gm=77 som utgångsimpedans, väl? Eller blir det ännu mindre pga den speciella kopplingen? Bör nog räkna lite

Samtidigt kanske grejen med den där kopplingen är förstärkning samtidigt med låg utgångsimpedans dvs en vanlig hederlig katodföljare med ett gainsteg innan blir samma sak?

Nu får du väldigt gärna rätta mig om jag har fel.

[HUGGBÄVERN]

Det ska finnas en beskrivning på den här med ....

Jag är lite allergisk mot SEPP-kopplingar. Elektor hade ett försteg med tre SEPP-steg vilka gav en helvettes förstärkning. Utnivån från linjesteget var 20V. Vad ska man med så mycket till??

Letar beskrivningar för glatta livet.

[HUGGBÄVERN]

Kan nämna att transformatorvarianten är konstruerad för hörlurar med impedans 15-100 Ohm. Lägger till att R3, R4 och R8 ska vara där.
Vidare anodström, första kaskoden, 0,75mA, förstärkning 26. Summa anodström andra kaskoden 20mA, förstärkning 15. Jag har info om transformatorn, eller hur den är lindad, men inga detlajer som primär- och sekundärimpedans.

OTL-stärkaren:
Första kaskodens anodström 1,5mA, förstärkning 30. Utgångsstegets ström 100mA. Förstärkning vid lasterna 100/200/600 Ohm - 0,9/1,2/1,6.

Korrektion - inte SEPP utan SRPP. SEPP tror jag står för Single Ended Push Pull medan SRPP betyder Shunt Regulated Push Pull. Kanske samma sak men kanske inte.

[Spisblinkaren]

Jag sitter på jobbet nu så detta blir bara lite kort.

Det är märkligt hur korkad man kan vara

Jag använder t.ex själv "R3" och då för mekanisk stabilisering samt lättförbunden volympot (då den ju kräver kabel...).

Har nog lite för bråttom ibland

R12 är förresten heller inte nödvändig men jag använder såna också.

Gallermotstånden R4 & R8 är normalt inte nödvändiga (tror lilla jag ).

MVH/Roger

[HUGGBÄVERN]

R3 ser till att gallret har referens till jord om poten börjar rassla (gallerläcka, anses vara god konstruktionssed att ha en sådan).
R12 laddar ur kondingen när man stänger när matningsspänningen.

Ska man köra OTL kan man ju titta på rör med långt Ri som E88CC, 6N1P och liknande. Tror man kan kika på 6N6P också.

[slurry]

(gallerläcka, anses vara god konstruktionssed att ha en sådan).

Att bygga något utan gridstopper, det är att be om problem med HF-oscillation, särskilt om det är en potentiometer på ingången.

Ta du för vana att alltid använda ett gallermotstånd, monterat direkt på sockeln,
typ och värde är inte lika viktigt som att du har ett

6C19 är en fin triod, jag har byggt en OTL lurstärkare med 6C19 (6S19) och den har ett sabla driv trots att den lastas med tunga 32 ohmare.

[Spisblinkaren]

Jag vill fortfarande hävda att gridstoppers normalt sett är onödiga.

Så länge man spelar "mindre än bias" går det nämligen ingen gallerström.

Om man däremot gärna vill överstyra så blir gridstoppers praktiska och kanske tom nödvändiga.

Personligen älskar jag slutrörsdist.

Min första Williamson blev bara på 2X6W (807:or, 1:1 ASEA-trafo som nättrafo).

När jag var på riktigt partyhumör spelade jag skiten ur förstärkaren. Det lustiga var att ljudet liksom aldrig lät dåligt ens när det distade. Bara mer och mer konstigt

Vad jag vill säga med detta är att Williamson använder gridstoppers både till galler och screen och utan dom hade kanske förstärkaren inte distat så fint.

Dock blev aldrig drivstegen överstyrda (tror jag) och de har dessutom inga gridstoppers.

Så gridstoppers kan säkert vara bra men jag är tveksam (speciellt i förförstärkare som inte ska eller ens kan överstyras).

Men jag måste motvilligt medge att min fars RIAA enligt ovan hade ett lustigt problem som jag aldrig förstod på den tiden.

Ibland stördes nämligen MTV ut av att man slog på RIAA

Där kan vi snacka om HF-problem (som troligtvis berodde på avsaknad av gridstoppers till katodföljaren, ECC81).

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Rasslig pot som argument för R3 tycker jag är lärorikt och bra (jag skulle vilja inflika testbarhet före potmontage också).

När det sen gäller R12 så är det väl ändå som så att den transient som uppkommer vid påsättning (ej aktuellt i rörlikriktarfall) eller avstängning (knappt ens det är aktuellt ty buffer) propagerar genom utgångskondensatorn (C5) oavsett värde på R12?

Det är ju bara ESR kvar, liksom...

Men jag gillar ändå att använda R12 för det får mig att tro att den sidan av C5 hålls så låg som möjligt vilket borde innebära minimalt med "knäppljud".

Jag gillar verkligen det där schemat!

MVH/Roger
PS
Menas verkligen 470uF@300V? Hur stor blir inte den liksom

[Spisblinkaren]

Om man tar bort R1, R4, R7, R8 (och R9) blir de båda förstärkarna härligt enkla!

Dom är härligt enkla ändå men ovanstående gör dom ännu enklare

MVH/Roger