Nu ska ni få höra på nåt komiskt.
Idag kopplade jag upp det andra mono-blocket.
Gjorde samma bandbredds- och förstärkninsfaktormätningar på den.
Fick samma vad gäller BW.
Förstärkningsfaktorn blev också ungefär som förut dvs runt 80ggr.
När jag skickade in en väldigt liten signal (50mVpp/1kHz) så såg jag till min förvåning att strömförbrukningen ökade något.
Strömförbrukningen ökade sedan ännu mer (naturligtvis) när förstärkaren drevs till klipp.
Dessa blev värdena:
I(0)=5,6A
I(50mVpp)=6,6A
I(klipp)=7,6A
Tanken med det här bygget var alltså ren Klass A i push-pull (PP).
I PP klass A ska inte strömmen ändras med påförd signal.
Men det gör den.
På vägen hem från jobbet blev jag mig att tro att jag förstog varför.
Antingen är drivsignalerna av dom båda Gate inte exakt lika stora i amplitud eller så är trissorna dynamiskt olika.
Eller en kombination.
För om det är på det viset så kommer det bli en skillnadsström i förbrukning vid utstyrning.
Men tack vare att jag nästan slaviskt kopierat Williamsons design från 1947 så har jag möjlighet att dynamiskt balansera trissornas drivning.
Så jag tror mig kunna balansera bort det här problemet.
Detta inlägg gäller alltså den andra enheten (U2).
Jag var inte tillräckligt observant vid den mycket nervösa mätningen av den första enheten så jag får göra om och komplettera delar av den.
Nu vet jag emellertid att båda enheterna fungerar på ett fundamentalt sätt dvs samma utstyrning ger samma förstärkning, samma bandbredd och samma något sneda (framtiltad) sinus.
Detta gäller alltså båda enheterna.
Ett unikt test gjordes dock på U2.
Max uteffekt (vid 1kHz och 4 Ohm) :
Put(sin)=2W
Vilket var en stor besvikelse naturligtvis då jag siktade på 12W
Men vi kan analysera det här lite.
För det första får man ut närmare 4W när utgången överstyrs på ett sätt som faktiskt mycket liknar rör (bild på det kommer vid ett annat tillfälle).
Här är det känt att PP ger en lägre distorsion av sin natur ty den eliminerar jämna (tror jag) övertoner varför det bara blir "lite" dist kvar som dessutom är angenämare för örat.
Vi har alltså:
Put(musik)=4W
Fortfarande rätt kasst men börjar likna nåt.
Anledningen till att blev så liten uteffekt är flera.
Först tappar jag hela 4V över det gemensamma Source-motståndet (0R68) ty biasström nära 6A.
Då är vi nere på 8V effektiv matning (0R68 är ju en virtuell jord så vi får aldrig tillbaks den spänningsförlusten....konding?).
Sen mäter jag mig till ett knepigt fenomen.
Trots att varvförhållandet mellan primär och sekundär på trafo skall vara runt 0,7 får jag närmare 0,5.
Det här begriper jag inte alls för min vän och jag är mycket säkra på att endast nån enstaka procent fel i varvtalsförhållandet är möjligt.
Så varför minskar utsignalen från 8Ve (vid överstyrning) över primären, till 4Ve på sekundären?
Det sista är uppmätt både med skåp och Sanwa AVM (som f.ö mäter rätt ända upp till 100kHz enligt verifiering av idag. Den klarar f.ö <10Hz också. Om man står ut med lite nålflimmer
).
Den här biten begriper jag inte.
För även om jag ju lastar trafon sekundärt med 4 Ohm så är det fortfarande en trafo som ju borde ge spänning proportionellt mot varvförhållandet och inget annat.
Jag har f.ö testat vid både 1kHz och 100Hz med samma resultat dvs vi kan inte räkna med några järnförluster, väl?
Vänta nu, kan det kanske vara så att den relativt klena tråden (0,7mm) har så pass mycket förluster vid dessa strömmar att verkningsgraden blir dålig?
Det kan faktiskt vara så om jag tänker efter.
Det kan alltså bero på att kopparförlusterna är för stora.
Men jag känner mig tveksam.
Mer kalkylerande.
Säg att tillskottet i ström i vardera primärhalva är +/-3A
Om vi skattar R(Cu, prim/2) till 300 mOhm.
Då tappar vi 1V per primärhalva.
Så istället för 8Vp så får vi 7Vp.
7Vp/SQRT(2)=5V>4V
Är 300 mOhm rimligt, då?
Omkretsen är ungefär 0,2m och vi har 100+100 varv.
Om vi bara tittar på den ena primärhalvan har vi då 20m 0,7mm Cu.
\(A(Cu)=\frac{\pi D^2}{4}=4*10^{-7} m^2\)
\(R(Cu)=\rho *\frac{L}{A} Ohm\)
\(\rho(Cu)=1,67*10^{-8}Ohm \cdot m\)
dvs R(Cu)~0,84 Ohm!!
Säg att vi är optimistiska och sätter 0,7 Ohm.
Dvs kopparförlust/primärhalva=3A*0,7Ohm=2V!
Dvs 8Vp sjunker till 6Vp effektivt över primären och över till sekundären får vi 6/SQRT(2)=4,2V~4V V.S.V
MVH/Roger