Bygge av rör-RIAA

[Spisblinkaren]

Jag har ändrat lite i schemat.

Inget märkvärdigt egentligen.

Mest förtydligat att MIC/RIAA-brytaren bara behöver vara enpolig och att utgångskondensator på 10uF duger (vilket gör att man slipper köpa olika värden map på den 10uF som redan sitter där kring filtret).

Jag har dessutom lagt till ett par 10M runt ovanstående brytare. Detta enbart för att de stabiliserar luftbygget.

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Laddar upp hela projektet inklusive schema, låda och komponentlista.

Tilläggas skall att jag har byggt en föregångare till denna KRA och den är byggd på i princip samma sätt samt låter mycket bra (tydligen även objektivt).

Enda skillnaden i bygge är utseende och supply (CW-generator användes tidigare, nu används likriktarrör).

Jag har alltså byggt ett par av bifogad modell och dom mäter bra vad gäller ingångskänslighet, RIAA-korrektion, bias och brum (<2mV/50Hz).

Jag har dock inte spelat med dom än.

MVH/Roger
PS
Bifogar en bild på mina gamla och rätt fula KRA

EDIT: Mindre ändringar i komponentlistan

[HUGGBÄVERN]

Ville göra ett ECC83-inlägg men väljer att göra det på rätt ställe. (*Fick rätta ett litet fel där*)

Det finns väl i princip två sätt att fixa till RIAA-kurvan vilken kräver förstärkning av låga frekvenser och dämpning av höga.
Antingen bränner man på en 7-helvetes förstärlning och dämpar sedan successivt passivt.
Passiv RIAA
Eller lägger man in en frekvensstyrd återkoppling:
Aktiv RIAA

Problemen ligger i den stora förstärkning som krävs och återkopplingen vilken kan ge fas- och transistentdistortion med mera.

Jag sprang på en intressant variant för 20 år sedan då en A M Likhnitskiy visade mig och en kollega sitt RIAA steg i sin lägenhet i St Petersburg. Kopplingen publiverades sedan i ryska tidningen Audio Magazin och byggde på POSITIV återkoppling, dvs en återkoppling där man ordnade förstärkning för specifikt de låga frekvenserna. På så vis kördde man inte allt i botten (eller i toppen) utan jobbade aktivt med de signaler som krävde extra kräm. I det här fallet justerar man anodspänningen till ingångsröret - mycket udda men kul idé. Väl värd att prova:
AML+ RIAA/linjesteg

[Spisblinkaren]

Vilka härliga scheman du ger mig!

Jag tackar och bugar!

Passiv RIAA förstår jag för det är så jag kör (extra kul med pentoden EF86 som dessutom är makalöst linjär som triod!)

Aktiv RIAA förstår jag men är inte så intressant.

Schemat med positiv feedback förstår jag dock inte alls

Men den ser mycket rolig ut.

Anodkretsen för V1 är rolig samtidigt som den dubbla närmast differentiellt kopplade trioden är obegriplig.

Du ska veta att jag satt bra länge och stirrade på schemat utan att begripa

MVH/Roger
PS
Hmm, nu när jag säger det. Kanske Hörlursförstärkaren skall byggas med triodkopplade EF86 istället? Såg precis att jag faktiskt har 3st i mitt lager. Dock misstänker jag att förstärkningen blir ohanterligt stor.

Ser nu att triodkopplat my är 40.

Bifogar databladet.

[MiaM]

Jag sprang på en intressant variant för 20 år sedan då en A M Likhnitskiy visade mig och en kollega sitt RIAA steg i sin lägenhet i St Petersburg. Kopplingen publiverades sedan i ryska tidningen Audio Magazin och byggde på POSITIV återkoppling, dvs en återkoppling där man ordnade förstärkning för specifikt de låga frekvenserna. På så vis kördde man inte allt i botten (eller i toppen) utan jobbade aktivt med de signaler som krävde extra kräm. I det här fallet justerar man anodspänningen till ingångsröret - mycket udda men kul idé. Väl värd att prova:
AML+ RIAA/linjesteg

Lite märklig konstruktion. Varför finns R7?

Jag ser inget frekvensberoende i den positiva återkopplingen - det är väl kedjan med bl.a. R2 som är den positiva återkopplingen?

[Spisblinkaren]

Laddar upp lite nytagna bilder.

MVH/Roger

[HUGGBÄVERN]

Lite märklig konstruktion. Varför finns R7?

Jag ser inget frekvensberoende i den positiva återkopplingen - det är väl kedjan med bl.a. R2 som är den positiva återkopplingen?

Frekvenskompenseringen är väl C3, C4 och R6. Tror att L2a ska hålla sitt galler på likspänningsnivå. Ska se om jag har kvar texten som medföljde.

Här är den!!!!
http://www.pastisch.se/tubes/images/AML+.pdf

[Spisblinkaren]

Nu har jag köpt in lite obsoleta blåa Philips PP-kondingar med 1% tolerans och 160V tålighet.

ELFA suger numera vad gäller högtoleranta Polypropylen-kondensatorer i tajt serie.

Men när jag först beställde dessa för typ 20 år sedan fanns dom i alla fall i E12.

Nu får man vara glad om dom ens finns i E6.

Bedrövligt!

Nåväl, jag har nu i alla fall i min ägo i dessa vackert blå kondensatorer som jag kommer använda i framtida byggen av mina rör-RIAA.

Tyvärr var värdet 10nF/160V helt slut hos denna rest-leverantör så jag fick 3st 10nF/63V istället.

Det här är dock lite intressant.

Jag har en enda blå 10nF/160V kvar sedan gammalt.

Dom fysiska måtten 160V jämfört med 63V är EXAKT samma.

Hur många tror således att Philips medvetet har sänkt spänningståligheten enbart för att kunna erbjuda 63-voltare?

Med tips från coachen tror jag att 63-voltaren de facto är en 160-voltaren.

Man skulle kunna testa detta men jag ser samtidigt att jag uppskattar (högimpediv) 70V som max över RIAA-filtret så dessa duger.

Iom att jag då totalt har 4st 10nF/160V så har jag så jag klarar bygga 2 par rör-RIAA till.

Dom andra två kritiska värdena har jag nu 25/st av

MVH/Roger
PS
10nF av annat fabrikat och med liknande egenskaper är lätt att få tag i. Men prova t.ex 3,9nF...

[Spisblinkaren]

Nu har jag påbörjat ett experiment.

Mha min "stegtrafo" (annan tråd) så har jag satt den till 84VDC ut (har både DC och AC ut).

Kondingen sägs alltså tåla endast 63V (DC antar jag).

Jag kommer köra detta test i tre timmar dvs till klockan 12.

Sen kommer jag åter mäta DC-resistans (som var omätbar dvs >>10M innan) samt naturligtvis kapacitans (som var 10,01nF innan).

Om den uppvisar okej mätvärden även efteråt kommer jag lägga 168VDC över den (vilket är 5% över den troliga gränsen, dvs 160V).

Att det blir 168V har med min stegtrafo att göra (även om man naturligtvis kan spänningsdela ner den vilket dock känns meckigt för då måste jag nästan löda samtidigt som jag nu bara kan skruva i kondingen i ett par polskruvar...)

Fast +5% i spänning, är det bra?

MVH/Roger
PS
Skynda, skynda (som Gunde sa) gärna med att återkomma med tips om hur jag bör göra.

Efter en kvart med +33% i spänning är den förresten inte ens ljummen

[slurry]

Jag brukar försöka välja kondensatorer med märkspänning 1,5x den spänning den kommer att utsättas för.
All form av överspänning är big no-no!

Kondingen sägs alltså tåla endast 63V (DC antar jag).

Det är alltid DC när det gäller elektrolyter, är det en filmkondensator kan den dock ha två värden angivna,
det högsta värdet är alltid DC-spänningen, står det bara "100nF / 100V" så är det 100V DC i 99 fall av 98.

[Spisblinkaren]

Tack för ditt svar, slurry!

Det är plastfilmkondensatorer (PP) som gäller här, vilket du förstår.

Intressant också att det högsta värdet alltid är DC.

Har inte tänkt på det annat än att toppspänningen hos en "AC-sinus" ju är 41% högre...

På din inrådan kommer jag göra testet vid 150V istället för 168V.

Då har jag lite marginal samtidigt som det i min applikation aldrig kommer handla om mer än absolut max 100V.

Egentligen är nästan 84V tillräckligt bra då arbetspunkten kommer ligga runt 70V (vilket jag dock antar kommer öka med tiden då rörets "rp" blir större med tiden men över 100V kommer i praktiken "anod-bias" aldrig nå).

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Jag kan berätta att efter dryga fyra timmar med 84V över 63V-kondingen gav det helt okej funktion efteråt.

Nu är bara frågan om jag i morgon törs applicera hela 168V över "63V-kondingen" eller om jag kanske skall ta det lite mer försiktigt dvs 150V.

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Nu har jag testat 150V över kondingen i över två timmar.

Trots ganska hög resistans hos spänningsdelningen förblir spänningen över kondingen 150V.

Jag kommer mäta dess läckage och kapacitans först när jag går och lägger mig.

Återkommer således med den infon även om det faktiskt ser mycket lovande ut.

Dvs 63V-kondingen är i praktiken en 160V-konding.

MVH/Roger

[HUGGBÄVERN]

Nej. 63V-kondingen är en 63V-konding som, när du testat, klarar 160V. Olika faktorer spelar in här men det är inte god konstruktionssed att överlasta komponenter.

Jag tror mig förstått att det här är en plastkonding och den kan vara av självläkande typ (polyprop) vilket innebär att ett genomslag stoppar upp efter en kort stund. Vad gäller elektrolytkondingar är det märkning på burken som gäller och när man tar en elektrolyt i bruk är det god konstruktsionssed att lägga arbetsspänningen på 85-90% av märkspänningen. Idag har man sällan någon extra marginal utan tillverkningsprocesserna garanterar mycket tajta värden.

[Spisblinkaren]

Tack soundbrigade för ditt inlägg.

Detta är alltså polypropylen-kondingar och dom är märkta med 10nF/63V fastän dom är precis lika stora som 10nF/160V.

Därför tror jag du har fel.

Eller snarare, jag tycker mig ha bevisat att du har fel.

Spänningståligheten beror på dielektrikat (samma) och är proportionellt mot dess tjocklek.

Kapacitansen beror naturligtvis också på dielektrikat (folie) men är inverst proportionellt mot dess tjocklek.

För samma bredd på folien är kapacitansen även beroende av foliens längd (och därmed själva kondensatorns tjocklek).

Om storlek varit prioriterad (vilket det tydligen inte har varit då dom är lika stora) skulle folien hos den högre spänningståligheten behöva vara 160V/63V~3ggr tjockare.

En 3ggr grövre folie för samma kapacitans skulle dock innebära att längden (samma bredd) skulle behöva vara 3ggr så lång.

Om vi räknar baklänges från min 160V-konding så skulle mao en 63V-konding kunna vara c.a 9ggr mindre i volym.

Vilket den inte är

MVH/Roger
PS
Visste inte att PP hade självläkande egenskaper. Tack för den informationen och vad det innebär.

Mätte förresten läckage och kapacitans precis innan jag gick och la mig (dvs efter typ 4h test med 150V).

Resultat: Helt okej 160V-kondensator