Hmm, det där lär väl kräva att nån från kylmaffian installerar det då ?

BLANDA INTE IN KYLMAFFIAN NU!
Dom får helt enkelt leva med att det säljs produkter med snabbkopplingar och deras kunskap är inte behövd.
Jag uppskattar om tråden hålls fri från detta.

Men annars, det där var lite av en alldeles perfekt produkt ju. Gjord för inbyggnad i egna lösningar, precis vad jag söker egentligen.
Det var ju bara priset..

Och med det sagt, jag har faktiskt inte funderat på pris så mycket än.
Vi utgår från att pris för material till bygget är obefintligt eller försumbart då det baseras på att återvinna material och be snällt.
Styrning av hela idén har jag grejer till hemma som jag gärna donerar, arduino, fläktar, reläer, MOSFETs, mm, mm.
Behöver i princip bara köpa peltierelement. Men hur många, och från var till vilket pris?
https://www.electrokit.com/produkt/peltierelement-40x40mm-12v-5a/
En sådan tar 60W på fullt flås, COP verkar ju bero på en miljard variabler. Men jag ska försöka gissa lite.
Enligt MrFrenzys tabell med COP:
https://www.meerstetter.ch/compendium/peltier-element-efficiency
Vi säger att vi har 25° att kyla varma sidan med, och att vi lyckas med detta, alltså hålla varma på 25°. Kanske är helt orimligt?
Sen vill vi ha 15° på kalla sidan, en diff på 20°.
Då ser vi att vid dT 20° så har man högst COP vid 0,3 av Imax. Vilket jag tolkar som att jag då strömstyr länkat element till 1,5A och får då ett COP på 1,2 ungefär. Jag vill iallafall inte gå under COP 1.. Helst.
Tidigare beräkning av MrFrenzy säger att vi behöver kyla bort 2,4kWh per dygn. Frågan är om det förutsätter konstant temp inne och ute. Men vi räknar väl på det.
Så 1,5A vid 12V är 18W. COP 1,2 ger 21,6W kyleffekt.
2,4kWh är bekvämt nog 100W per timme. Så fem element skulle räcka för att kyla mina 100W med högst COP.
Men finns solen så kan jag brassa på med ett sämre COP men högre effekt.

5st element är 500kr. Lägg på det dubbla för vad som kan tillkomma som måste köpas. 1000kr.
Peltier börjar bli en kostnadsmässig fördel också ser jag nu.

Dom där installerar varenda båtägare själv, dom har snabbkopplingar och kräver minimal kunskap för att installera.

Vi har haft varianten med inbyggt köldbatteri i vår båt sedan tidigt 2000 nån gång, och den fungerar riktigt bra.
Där har man fördelen att den varianten automatiskt startar upp på max frysning när man kör motor, och drar ner hela köldbatteriet till rejält nedfryst, vilket sen håller kylan hyfsat många timmar utan att den behöver jobba nämnvärt.

Och ja, det är helt orimligt att du lyckas hålla den varma sidan på samma temperatur som omgivningen. Räkna på minst 10 grader till skillnad.

Räkna nu inte fel på peltier nu,

temperaturen på ytan på peltier till kylflänsen är säker 10 grader ned gentemot lufttemperaturen i kylutrymmet och förmodligen uppemot 15 grader upp gentemot utomhusluften på varmsidan innan kylfläns av rent värmetransportmässiga orsaker - och då pratar vi om mycket bra installation av kylflänsar gentemot peltier-elementets ytor. - mao. några 10-15 grader temperaturkillnad mellan ytorna i peltier kommer du inte se - snarare 40-45 grader diff under drift och då är COP nere på 0.2 - 0.25 om man går efter tidigare diagram för peltier.


Köper man färdiga kylboxar med peltier-element med fläkt på båda sidor så inser man snart hur komplett värdelösa de är gentemot en kompressorkylskåp (insett efter man köpt en kompressor-box och sett ljuset!) - man får vara glad om man kommer mer än 10 grader under omgivningstemperaturen med en peltier i en sådan boxx och det här att kyla ned varma matvaror kan man glömma medans med en kompressorbox håller man -18 grader C för samma mängd ström och en väldig kylkapacitet att man faktiskt måste hålla koll på halvtimmes-basis för att det inte skall frysa innan man hittat rätt läge på termostaten (de som inte är digitala/programstyrda) - med kompressor-box kan man kyl backvis med drykesburkar och redan efter typ 20 minuter uppfylld box med 24 burkar (de gamla 33cl...) burkar har man ett antal burkar kallare än källarsval (de som är i hörnen mot kylplattan)

När det gäller inbyggnadsaggregat så var varianten https://www.hjertmans.se/produkter/varm ... mpact-2006 relativt prisvärd, men utan termisk magasin.

Dessa är förmodligen fyllda med R134a (tänkt för båtbruk) och därmed kylnisse-krav för att kopplas ihop rent formellt - hade det varit med R600a så hade det inte varit sådan krav utan kan koppla ihop själv.

I vår sommarstuga hade vi bara en lucka i golvet.
Det fungerade utmärkt.

Det här ger ju också en hint om kylflänsens storlek. Säg att vi vill hålla 11 °C i svalen och 1 °C på kylflänsen (så man inte behöver frosta av). Med 100 W i kyleffekt krävs en kylfläns på 0,1 K/W.

Som parantes kan man ju undra om det finns kompressorkit med evaporatorer med flänsar, som man då kan köra på plusgrader så att man inte behöver avfrosta? Det bästa vore väl en evaporator modell bilkylare som man kan fästa i taket på skåpet? Eller varför kör man egentligen med platt evaporator? Hygienskäl? I vart fall så bör det vara bättre med en så stor evaporator som möjligt (eller blir det mismatch mot kompressorn då)? I Isotherms monteringsinstruktion står det "The flat evaporators can be bent one or two times to cover several sides of the box" - så en evaporator som räcker runt tre sidor vore kanske bra, om man går på detta spår? Isotherm har en evaporator som är 1200 mm lång, till exempel.

Efter en snabb koll i mitt egna kylskåp så inser jag att det skulle bli väldigt jobbigt att hantera kondensvattnet med en evaporator modell bilkylare i taket på skåpet! Rätt smart konstruktion i kylen faktiskt, där den tunna evaporatorn sitter över en ränna som kondensvattnet droppar ner i för att sedan rinna ut genom det lilla hålet bakpå skåpet.

Ja det här med tempdiff över kylflänsarna hade jag missat. COP för peltier blir alltså som xxargs säger mycket sämre än mitt exempel.

Man ska inte inskränka sina idéer till gamla kommersiella lösningar. Man måste ju tänka utanför boxen om man ska utvecklas!

Med det sagt, jag började fundera i spåren kring frikyla igen, fast denna gången neråt.
Två saker får mig att vilja kika på detta, det ena är jordkällare, det andra är en ölkyl min bror installerat som i all sin enkelhet består av ett rör som är nerborrat i marken. Och inte ens särskilt djupt ner, men det håller ölen helt ok tempererade även på sommaren.

Så, detta tiny-house ska ju parkeras "permanent" vilket betyder att man kan ju lägga några timmar på att borra ner sig i marken och cirkulera nån vätska likt en bergvärmepump typ.
Men så kommer en massa omöjliga ekvationer för att ens se om det är teoretiskt möjligt. Nästan så att det är enklare att testa.
Att borra ner sig med ett jordborr är ganska enkelt, såklart varierande beroende på jordmån, men vi kan förutsätta att det är normala förutsättningar. Jag har erfarenheten att jag får till ett hål på iallafall dryga metern på en halvtimme. Djupare har jag inte testat då skaftet på borret och behovet inte medgav mer, men det borde inte vara särskilt svårare att gå djupare.
Så ponera att att man borrar ner sig 1,5meter. Diametern blir 140mm med julas jordborr. Man skapar en spiral av kopparrör som sänks ner i hålet som sen återfylls.

Finns det data på vad man kan förvänta sig i temperatur och effekt?

Eller har nån praktiskt erfarenhet av detta?

en bit ner så får man ungefär medeltemperaturen för breddgraden på ett ungefär, småland 7-8 grader och stiger sakta ju längre ner man kommer
men man bör komma ner en bit till, 2-3m kanske

det går att kolla liite om man kollar på borrhål för bergvärme

Hur har det gått?

För att besvara din fråga, grävde ner lite tempgivare för några år sen, resultatet kan ses här:
http://karlander.net/temperatur/marktemperatur.html
Det är något fel med den nya loggningen som jag ska se om jag hinner åtgärda innan vintern, scrolla ner för lite diagram.

Palle - Det har inte hänt så mycket mer på fronten med kylen just. Med själva huset så är faktiskt chassiet hemma och hon har gått all-in och redan borstat den fri från rost och målat den. Så helt klart framsteg och nu sätter väl bygget fart tänker jag.

Larky - Det där är ju helt fantastisk data! Jag tackar dig tusen gånger! Nu ska jag bara fundera på om jag ska chansa eller faktiskt göra ett experiment där jag mäter i två hål, men tar energi ur det ena och inte det andra. För att se om det finns nåt att hämta och hur det påverkar.
Eller ja, tar energi, det kändes fel? Ska man kyla ett hål så handlar det väl om att hålet ska ta energi? Om man ska vara petig.