Verkar finnas ett intresse för gamla kassettdäck.
KUL!
Men många funkar inte som nämnts.
Jag skulle tro att de allra flesta lider av dåliga drivremmar.
Men det kan förekomma att de utsatts för vist våld, vid frustration över att de inte funkar. Bl.a kan ju kassetten har låst sig och för att få ut den kan krävas kofot....
Drivremmen kan i visa fall även driva laddningsystemet.
Det kan vara knepigt att byta remmarna, mycket mekanik att skruva isär, knepigt att få rent efter gamla nedsmälta remmar, och svårt att få tag på en ny rem.
Så det kan vara en svår uppgift,
Detta med att vissa gummimaterial "smälter" är lite underligt, men tidens tand som det heter.
Jag köpte en gång för tio år sedan ett parti med drivremmar, säkert hundra små påsar med drivremsatser, de var avsedd för i första hand Videospelare, VHS. Trots åldern på dessa är ingen kass.
Så det varierar med materialkvaliteten.
En intressant epok var det i alla fall när alla hade en sådan maskin vid komponentstereon.
Återkommer när jag fått remmen till TASCAM:en. bör komma i brevlådan på måndag.
Skall även byta glödljuset i VU-klockorna till LED.
Roy
Renovering kassettdäck TASCAM 122
-
Bjaellerud
- Inlägg: 1437
- Blev medlem: 28 februari 2016, 16:01:33
-
Bjaellerud
- Inlägg: 1437
- Blev medlem: 28 februari 2016, 16:01:33
Re: Renovering kassettdäck TASCAM 122
Nu har jag fått drivremmen från Svalanders.
Och fått ihop spalten, funkar utmärkt och ser nästan ut som ny.
Kul projekt.
Remmen vara som jag nämnde 5 % kortare, dvs man får spänna 5 procent.
Och det visade sig vara OK.
Men knappat mer än 5 procent.
Jag skulle rekommendera remmar 3 - 5 procent kortare än uppmätt mått.
Då mäter jag med en sytråd som jag tejpar och spänner upp på svängjul och drivhjul.
5 procent på diametern är samma sak som 5 procent på omkretsen....
Vidare har jag satt LED i VU-mätarna, då glödlampor är såra och dyra att få tag på.
Så nu får man väl ställa den i ett förråd för sämre tider.......
Tack för alla synpunkter!!!
Roy
Och fått ihop spalten, funkar utmärkt och ser nästan ut som ny.
Kul projekt.
Remmen vara som jag nämnde 5 % kortare, dvs man får spänna 5 procent.
Och det visade sig vara OK.
Men knappat mer än 5 procent.
Jag skulle rekommendera remmar 3 - 5 procent kortare än uppmätt mått.
Då mäter jag med en sytråd som jag tejpar och spänner upp på svängjul och drivhjul.
5 procent på diametern är samma sak som 5 procent på omkretsen....
Vidare har jag satt LED i VU-mätarna, då glödlampor är såra och dyra att få tag på.
Så nu får man väl ställa den i ett förråd för sämre tider.......
Tack för alla synpunkter!!!
Roy
Re: Renovering kassettdäck TASCAM 122
carpelux: Tryckrullar är egentligen de gummirullar som enbart används vid play (och såklart record) som håller bandet mot kapstanaxlarna. Om de används vid snabbspolning så är nåt väldigt konstigt.
Däremot kan det finnas gummirullar som sitter utanpå "spolarna" eller "spoltallrikarna".
En fördel med ett äkta tremotorsdäck är att man slipper det mesta problem med sliten mekanik. Exempelvis alla Tandbergapparater för kassettband (även typ skolbandspelare i mono o.s.v), men även en del andra såsom inbyggda däcket i Luxor Dirigent 6200 (!!), Akai GXC-760D med flera. Dessa har en DC-motor per axel för spolarna, där grejen som tar tag i rullarna inne i kassetten sitter monterad direkt på motoraxeln. Alltså två lager per motor förmonterat av motortillverkaren är de enda delar som skulle kunna slitas här. Kapstanaxeln eller kapstanaxlarna för dubbelkapstandäck har såklart också lager, och så sitter det en enda rem till en motor (större AC-motor i t.ex. åtminstone Akai GXC-760 och äldre Tandberg, DC-motor i Dirigent 6200). Inga slirkopplingar, inga armar som ska byta läge, och inget annat krafs. Ja, sen rör sig "bryggan" med tonhuvuden och tryckrullar med hjälp av en solenoid, och lämplig dämpning så att rörelsen inte blir för våldsam. Äldre tandberg har mekanisk pauseknapp som påverkar tryckrullarna, andra däck har bara pause för syns skull och ställer mekaniken i stoppläge när pause är vald.
Mekanismen i dessa är många gånger robustare än i de iofs fina däck som gjordes från en bit in på 80-talet ända till kassetterans slut på 90-talet, alltså t.ex. Yamaha KX-1200, KX-670 och en massa andra finmodeller från andra märken såsom Pioneer med flera. Dessa är vad jag kallar oäkta tremotorsdäck. De fungerar som ett tvåmotorsdäck med en vipparm som växlar vilken spole som ska drivas av spoldrivningsmotorn, beroende på vilken riktning den snurrar. En tredje motor växlar driftläge, motsvarande att trycka på knapparna på ett däck med mekaniska knappar. Intressant är att på senare år så användes oftast denna extramotor dels för att kunna få fjärrkontroll på däcken, och dels för att elektronisk styrning ansågs coolare. På de äldsta Tandberg och på Luxorn jag nämnt så sitter det mekaniska strömbrytare som elektriskt/elektroniskt styr mekaniken, så det är enbart för att få bättre mekanisk prestanda som allt styrs elektriskt. Akai GXC-760D har uttag för trådfjärr, en typ av reläsockel/rörsockel som för övrigt är samma som på nån av deras rullbandspelare.
80mm svänghjul är stort jämfört med enkla kassetbandspelare, men är nog faktiskt mindre än svänghjulet i 70-talsbilstereon Blaupunkt Goslar CR. Har en sån som varit provisoriskt monterad i alla möjliga bilar när ordinarie stereo varit ur funktion. Praktiska studier visar att denna är så svajfri en bilstereo någon varit i mina öron. Ingen antydan till svaj om man kör på grusväg som är som en tvättbräda. Ingen antydan till svaj när det är -30 heller. Minns dock att en gång när det var så kallt så verkade bandaren inte funka, men det visade sig att kassettbandet som satt i hade liksom frusit ihop så att det vägrade röra sig. I med ett annat band och det kom helt svajfritt utmärkt ljud ur stereon
För övrigt så är ju kassettens utformning delvis en gräns för svänghjulens storlek i däck med dubbla kapstanaxlar, men det går i nån mån att få än större svänghjul om man har den största massan på annat ställe än där remmen sitter, och på olika höjd på de två axlarna, så att de går omlott. Apropå svänghjul så i rullbandspelaren Philips N4418/N4510 (samma med/utan förstärkare/slutsteg) så är svänghjulet av plast, förutom dels axeln i mitten och dels en metallring längst ut.
Angående remmarna i gamla Philips: Kletet går utmärkt att tvätta med vanligt kranvatten och tvål, åtminstone "Barnängens Barntvål". (Har inte provat någon annan sort). Ett 5-pack såna tvålar kostar cirka 20-25kr och finns på varje något sånär välsorterad mataffär. Ingen anledning att ta till några mer aggresiva produkter alltså.
I de klassiska Philipskassettmekanismerna från 60-talet och tidigt 70-tal, alltså dels de portabla EL3300, EL3302, N3302, N2202, N2400, N2503, N2505, N2507, DUX EK3507, och inbyggt i t.ex. Radiola Sterett 415, DUX TAPC 3000 med flera, så går det normalt ganska lätt att lossa på en platta som täcker spolen vid motorn, och en platta som täcker en av de andra spolarna, och så har i stort sett all klet från remmarna ramlat ner och kladdat ner dessa som kan tvättas i handfat. Det som återstår då är lite klet direkt i spolarna, och i övrigt är det rent.
Mycket värre är det med en del rullbandspelare. En klassiker är om nån provkört efter att remmarna gett sig. Splash så sitter det remklet överallt i mekanismen.
Det absolut värsta är när mellanhjulsdrivna maskiner drabbas av att gummit förvandlas till klet. Inte mycket att göra åt det om man inte lyckas typ vulka om dessa drivhjul. Oftast är det ju tyvärr apparater som inte lönar sig att laga. De enda med mellanhjul som har rent bruksvärde är väl t.ex. EL3534 som har riktigt okej prestanda trots att det är en mellanhjulsmaskin.
Glenn: Om jag inte minns fel så finns Tascam 133 i två utföranden. Med och utan L. Det finns väl en tråd här där någon ändrar en utan L till att bli en med L, vilket innebär att sänka bandhastigheten till hälften för att passa vanliga band. Det var tydligen inte helt enkelt, regleringen i motorn är inte sugen på att hänga med utan man lär väl behöva byta något remhjul för att få annan diameter, eller hur det nu var. Om du inte är sugen på att fixa detta, och inte har nån större nytta av ett däck för dubbla hastigheten (gentemot standardkassetter) så kanske det är lika bra att låta däcket stå på hyllan ett tag till. OBS, jag kan ha förväxlat modellerna och varianterna, bäst att dubbelkolla detta.
Däremot kan det finnas gummirullar som sitter utanpå "spolarna" eller "spoltallrikarna".
En fördel med ett äkta tremotorsdäck är att man slipper det mesta problem med sliten mekanik. Exempelvis alla Tandbergapparater för kassettband (även typ skolbandspelare i mono o.s.v), men även en del andra såsom inbyggda däcket i Luxor Dirigent 6200 (!!), Akai GXC-760D med flera. Dessa har en DC-motor per axel för spolarna, där grejen som tar tag i rullarna inne i kassetten sitter monterad direkt på motoraxeln. Alltså två lager per motor förmonterat av motortillverkaren är de enda delar som skulle kunna slitas här. Kapstanaxeln eller kapstanaxlarna för dubbelkapstandäck har såklart också lager, och så sitter det en enda rem till en motor (större AC-motor i t.ex. åtminstone Akai GXC-760 och äldre Tandberg, DC-motor i Dirigent 6200). Inga slirkopplingar, inga armar som ska byta läge, och inget annat krafs. Ja, sen rör sig "bryggan" med tonhuvuden och tryckrullar med hjälp av en solenoid, och lämplig dämpning så att rörelsen inte blir för våldsam. Äldre tandberg har mekanisk pauseknapp som påverkar tryckrullarna, andra däck har bara pause för syns skull och ställer mekaniken i stoppläge när pause är vald.
Mekanismen i dessa är många gånger robustare än i de iofs fina däck som gjordes från en bit in på 80-talet ända till kassetterans slut på 90-talet, alltså t.ex. Yamaha KX-1200, KX-670 och en massa andra finmodeller från andra märken såsom Pioneer med flera. Dessa är vad jag kallar oäkta tremotorsdäck. De fungerar som ett tvåmotorsdäck med en vipparm som växlar vilken spole som ska drivas av spoldrivningsmotorn, beroende på vilken riktning den snurrar. En tredje motor växlar driftläge, motsvarande att trycka på knapparna på ett däck med mekaniska knappar. Intressant är att på senare år så användes oftast denna extramotor dels för att kunna få fjärrkontroll på däcken, och dels för att elektronisk styrning ansågs coolare. På de äldsta Tandberg och på Luxorn jag nämnt så sitter det mekaniska strömbrytare som elektriskt/elektroniskt styr mekaniken, så det är enbart för att få bättre mekanisk prestanda som allt styrs elektriskt. Akai GXC-760D har uttag för trådfjärr, en typ av reläsockel/rörsockel som för övrigt är samma som på nån av deras rullbandspelare.
80mm svänghjul är stort jämfört med enkla kassetbandspelare, men är nog faktiskt mindre än svänghjulet i 70-talsbilstereon Blaupunkt Goslar CR. Har en sån som varit provisoriskt monterad i alla möjliga bilar när ordinarie stereo varit ur funktion. Praktiska studier visar att denna är så svajfri en bilstereo någon varit i mina öron. Ingen antydan till svaj om man kör på grusväg som är som en tvättbräda. Ingen antydan till svaj när det är -30 heller. Minns dock att en gång när det var så kallt så verkade bandaren inte funka, men det visade sig att kassettbandet som satt i hade liksom frusit ihop så att det vägrade röra sig. I med ett annat band och det kom helt svajfritt utmärkt ljud ur stereon
För övrigt så är ju kassettens utformning delvis en gräns för svänghjulens storlek i däck med dubbla kapstanaxlar, men det går i nån mån att få än större svänghjul om man har den största massan på annat ställe än där remmen sitter, och på olika höjd på de två axlarna, så att de går omlott. Apropå svänghjul så i rullbandspelaren Philips N4418/N4510 (samma med/utan förstärkare/slutsteg) så är svänghjulet av plast, förutom dels axeln i mitten och dels en metallring längst ut.
Angående remmarna i gamla Philips: Kletet går utmärkt att tvätta med vanligt kranvatten och tvål, åtminstone "Barnängens Barntvål". (Har inte provat någon annan sort). Ett 5-pack såna tvålar kostar cirka 20-25kr och finns på varje något sånär välsorterad mataffär. Ingen anledning att ta till några mer aggresiva produkter alltså.
I de klassiska Philipskassettmekanismerna från 60-talet och tidigt 70-tal, alltså dels de portabla EL3300, EL3302, N3302, N2202, N2400, N2503, N2505, N2507, DUX EK3507, och inbyggt i t.ex. Radiola Sterett 415, DUX TAPC 3000 med flera, så går det normalt ganska lätt att lossa på en platta som täcker spolen vid motorn, och en platta som täcker en av de andra spolarna, och så har i stort sett all klet från remmarna ramlat ner och kladdat ner dessa som kan tvättas i handfat. Det som återstår då är lite klet direkt i spolarna, och i övrigt är det rent.
Mycket värre är det med en del rullbandspelare. En klassiker är om nån provkört efter att remmarna gett sig. Splash så sitter det remklet överallt i mekanismen.
Det absolut värsta är när mellanhjulsdrivna maskiner drabbas av att gummit förvandlas till klet. Inte mycket att göra åt det om man inte lyckas typ vulka om dessa drivhjul. Oftast är det ju tyvärr apparater som inte lönar sig att laga. De enda med mellanhjul som har rent bruksvärde är väl t.ex. EL3534 som har riktigt okej prestanda trots att det är en mellanhjulsmaskin.
Glenn: Om jag inte minns fel så finns Tascam 133 i två utföranden. Med och utan L. Det finns väl en tråd här där någon ändrar en utan L till att bli en med L, vilket innebär att sänka bandhastigheten till hälften för att passa vanliga band. Det var tydligen inte helt enkelt, regleringen i motorn är inte sugen på att hänga med utan man lär väl behöva byta något remhjul för att få annan diameter, eller hur det nu var. Om du inte är sugen på att fixa detta, och inte har nån större nytta av ett däck för dubbla hastigheten (gentemot standardkassetter) så kanske det är lika bra att låta däcket stå på hyllan ett tag till. OBS, jag kan ha förväxlat modellerna och varianterna, bäst att dubbelkolla detta.
-
Bjaellerud
- Inlägg: 1437
- Blev medlem: 28 februari 2016, 16:01:33
Re: Renovering kassettdäck TASCAM 122
Bra synpunkter MiaM.
Jag renoverade en UHER CR 210, och det gick bra, en avancerad relästyrd sak i format som en bilradio.
Den har autoreverse, och har två capstandrev, och därmed två svänghjul.
Två svänghjul motsvarar kanske ett större....
Men det var mycket mekande att byta remmarna i den.
Däremot håller jag inte med om att geggan efter nedsmälta drivremmar skulle gå att få bort med tvål o vatten.
Ren bensin löser det sakta, lacknafta löser det sakta, thinner ja, men det är farligt för plastdeltajer.
Det man får på fingrarna och under naglarna tar flera dagar att tvätta bort.
Det som hamnat på byxorna återstår att se om tvättmaskinen tar.....
Kanske det finns flera olika material i dessa drivremmar.
Och vad händer med de nya remmarna, kanske de håller livet ut??
Nu har jag börjat få fart på en Philips N2205, nya remmar så klart, men oxo stendöd förstärkare.
Med en ny Ge transistor i slutsteget, fick jag liv i slutsteget. Transistorn hed fått 20 Ohm mellan bas och hölje, förmodligen de omtalade wiskers som kan växa i sådana.
Samtliga kopplingskondensatorer i förstärkarstegen var kass, har bytt alla elektrolyter och nu låter den som en dröm.
Återstår att byta AC jacken, till en där det finns AC-sladdar. Kanske jag sätter på en 3,5 mm hörtelefonjack.
Sen ligger det en Philips N2202 här med gegga efter remmarna, vi får se om jag tar den oxo.
Roy
Jag renoverade en UHER CR 210, och det gick bra, en avancerad relästyrd sak i format som en bilradio.
Den har autoreverse, och har två capstandrev, och därmed två svänghjul.
Två svänghjul motsvarar kanske ett större....
Men det var mycket mekande att byta remmarna i den.
Däremot håller jag inte med om att geggan efter nedsmälta drivremmar skulle gå att få bort med tvål o vatten.
Ren bensin löser det sakta, lacknafta löser det sakta, thinner ja, men det är farligt för plastdeltajer.
Det man får på fingrarna och under naglarna tar flera dagar att tvätta bort.
Det som hamnat på byxorna återstår att se om tvättmaskinen tar.....
Kanske det finns flera olika material i dessa drivremmar.
Och vad händer med de nya remmarna, kanske de håller livet ut??
Nu har jag börjat få fart på en Philips N2205, nya remmar så klart, men oxo stendöd förstärkare.
Med en ny Ge transistor i slutsteget, fick jag liv i slutsteget. Transistorn hed fått 20 Ohm mellan bas och hölje, förmodligen de omtalade wiskers som kan växa i sådana.
Samtliga kopplingskondensatorer i förstärkarstegen var kass, har bytt alla elektrolyter och nu låter den som en dröm.
Återstår att byta AC jacken, till en där det finns AC-sladdar. Kanske jag sätter på en 3,5 mm hörtelefonjack.
Sen ligger det en Philips N2202 här med gegga efter remmarna, vi får se om jag tar den oxo.
Roy
Re: Renovering kassettdäck TASCAM 122
Jag har sett nån bild där den Uher du nämner, ihop med matchande försteg och tuner, var monterade i en bil. (!) Sjutton vet hur de löste matningsspänning till tuner och försteg.
Det har bara varit Philipsapparater jag fått tvätta gegga med. Just den tvål jag nämnde funkar bra för mig. Jag kan tänka mig att flytande tvål antagligen inte funkar alls. Glömde nämna att jag använder också något som skrubbar lite lätt, typ tvättlappar av skumplast ("skumgummi") egentligen avsedda för att tvätta småbarn med.
Mina två N2205 (eller är det en N2205 och en EL3302? Osäker faktiskt) verkar fungera utan någon service av förstärkardelen. Jag har säkert haft tur, men det verkar också som att ifall man bara är något sånär snäll mot apparaten vid första starterna på länge så håller Philipskondingarna åtminstone såpass bra att de inte ger uppenbara problem. Jag har dock inte mätt på någon av de gamla kondingarna. Jag har ett helt gäng Philipsapparater från 60-70-talet varav en del körts relativt flitigt på senare år, och har otroligt nog hittills inte bytt några kondingar alls (!). Det enda som dött för mig medan jag använt prylarna var att nätströmbrytaren på skivspelaren 212 havererade mekaniskt, vilket sägs vara ett väldigt vanligt problem.
Det har bara varit Philipsapparater jag fått tvätta gegga med. Just den tvål jag nämnde funkar bra för mig. Jag kan tänka mig att flytande tvål antagligen inte funkar alls. Glömde nämna att jag använder också något som skrubbar lite lätt, typ tvättlappar av skumplast ("skumgummi") egentligen avsedda för att tvätta småbarn med.
Mina två N2205 (eller är det en N2205 och en EL3302? Osäker faktiskt) verkar fungera utan någon service av förstärkardelen. Jag har säkert haft tur, men det verkar också som att ifall man bara är något sånär snäll mot apparaten vid första starterna på länge så håller Philipskondingarna åtminstone såpass bra att de inte ger uppenbara problem. Jag har dock inte mätt på någon av de gamla kondingarna. Jag har ett helt gäng Philipsapparater från 60-70-talet varav en del körts relativt flitigt på senare år, och har otroligt nog hittills inte bytt några kondingar alls (!). Det enda som dött för mig medan jag använt prylarna var att nätströmbrytaren på skivspelaren 212 havererade mekaniskt, vilket sägs vara ett väldigt vanligt problem.
-
Bjaellerud
- Inlägg: 1437
- Blev medlem: 28 februari 2016, 16:01:33
Re: Renovering kassettdäck TASCAM 122
OK MiaM, UHER grejerna har DIN kontakter, 180 graders och 270 graders med en massa funktioner i.
Både linjesignaler och DC . det finns enligt handboken till CR 210 en stor mängd specialsladdar till dem för sammankoppling 12 V drift etc.
Ang eleketrolyterna, så talas det ju mycket om sådana som skall bytas i månat apparattyper.
Det finns exvis hela satser at köpa till komradio.
I andra fall blir det inget fel på dem trot hög ålder.
I mitt fall med N2205 var det smala blå elektrolytkondingar, dia 2,5 mm l 8 mm, 1,6 uF, och alla saknade helt kapacitans.
Förmodligen bytte man fabrikat och typ på kodningarna löpande under produktionstiden.
Ja ungefär som vid tillverkning av bilar.
I dagens elektronik är det ofta kraftigt trippel som förstör kondingar. likspänningsomvandlare etc som finns gott om.
Men det finns ju kondingar att köpa som är avsedda att tåla sådant. Men dyrare.
Fabrikanter i japan använder kodningar som förväntas hålla bara drygt den garantitid som mottagnes land har.
I EU har vi länder med upp till 5 års garanti så här funkar det länge. Medan USA och Asien knappat har något som liknar konsumentskydd, där används de billigaste kodningarna.
På tiden för Philps kassetspelare använde man knappat kodningar med avsikt att grejerna skulle hålla en vis tid. Man bara byggde.
I alla fall var min avsikt att bara att förmedla faktumet att man kan få igång gamla saker med vanlig felsökning och misstanke om dåliga kondingar.
Roy
Både linjesignaler och DC . det finns enligt handboken till CR 210 en stor mängd specialsladdar till dem för sammankoppling 12 V drift etc.
Ang eleketrolyterna, så talas det ju mycket om sådana som skall bytas i månat apparattyper.
Det finns exvis hela satser at köpa till komradio.
I andra fall blir det inget fel på dem trot hög ålder.
I mitt fall med N2205 var det smala blå elektrolytkondingar, dia 2,5 mm l 8 mm, 1,6 uF, och alla saknade helt kapacitans.
Förmodligen bytte man fabrikat och typ på kodningarna löpande under produktionstiden.
Ja ungefär som vid tillverkning av bilar.
I dagens elektronik är det ofta kraftigt trippel som förstör kondingar. likspänningsomvandlare etc som finns gott om.
Men det finns ju kondingar att köpa som är avsedda att tåla sådant. Men dyrare.
Fabrikanter i japan använder kodningar som förväntas hålla bara drygt den garantitid som mottagnes land har.
I EU har vi länder med upp till 5 års garanti så här funkar det länge. Medan USA och Asien knappat har något som liknar konsumentskydd, där används de billigaste kodningarna.
På tiden för Philps kassetspelare använde man knappat kodningar med avsikt att grejerna skulle hålla en vis tid. Man bara byggde.
I alla fall var min avsikt att bara att förmedla faktumet att man kan få igång gamla saker med vanlig felsökning och misstanke om dåliga kondingar.
Roy
Re: Renovering kassettdäck TASCAM 122
Ja, och just CR240 är ju färdig för 12V. Men nån hade monterat tunern och försteget också i en bil, och de var enbart avsedda för nätspänning. Måste varit nåt spezialbygge.
Intressant - jag har väl ärligt talat mest bara provat att det över huvud taget blir ljud alls på N2202, och förutsatt att det inte lät nåt vidare alls ur dessa maskiner ens om man kör linjesignaler i DIN-pluggen. Kanske skulle kolla upp frekvensgång o.s.v. ändå. Eller så får det vara som det är
I mina EL3534 och EL3549 rullbandspelare från ca -64 så är det gula kondingar, kanske Frako, och de sägs väl inte vara nåt vidare men verkar funka.
I de flesta (alla?) modernare Philips sitter det deras egna ljusblåa. Antagligen köpte de upp någon tillverkare eller så startade de egen produktion.
Antar att användningen av plast överallt inte bara var en kostnadsfråga som sådan, utan också en fråga om vad de kunde göra helt på egen hand och inte påverkas av andra företag/branscher så mycket. Nederländerna verkar väl ha rätt mycket hamnverksamhet så det är väl ett land där råolja passerar i stora mängder, varpå grundmaterialet för plast nog antogs vara lätt att få tag på under all överskådlig framtid.
Fram till säg slutet av 70-talet utvecklades ju tekniken samtidigt som fler och fler skaffade sin första stereo (trots att de inte var ungdomar). Det i sig höll nog igång branschen oavsett hur bra äldre apparater än höll. Men sen fick man väl sänka kvaliteten för att säkerställa att nån köper nytt med jämna mellanrum. Det lite kluriga är väl att den som sänker kvaliteten får väl lätt ta smällen i form av rykte av att göra skräpprodukter.
Intressant - jag har väl ärligt talat mest bara provat att det över huvud taget blir ljud alls på N2202, och förutsatt att det inte lät nåt vidare alls ur dessa maskiner ens om man kör linjesignaler i DIN-pluggen. Kanske skulle kolla upp frekvensgång o.s.v. ändå. Eller så får det vara som det är
I mina EL3534 och EL3549 rullbandspelare från ca -64 så är det gula kondingar, kanske Frako, och de sägs väl inte vara nåt vidare men verkar funka.
I de flesta (alla?) modernare Philips sitter det deras egna ljusblåa. Antagligen köpte de upp någon tillverkare eller så startade de egen produktion.
Antar att användningen av plast överallt inte bara var en kostnadsfråga som sådan, utan också en fråga om vad de kunde göra helt på egen hand och inte påverkas av andra företag/branscher så mycket. Nederländerna verkar väl ha rätt mycket hamnverksamhet så det är väl ett land där råolja passerar i stora mängder, varpå grundmaterialet för plast nog antogs vara lätt att få tag på under all överskådlig framtid.
Fram till säg slutet av 70-talet utvecklades ju tekniken samtidigt som fler och fler skaffade sin första stereo (trots att de inte var ungdomar). Det i sig höll nog igång branschen oavsett hur bra äldre apparater än höll. Men sen fick man väl sänka kvaliteten för att säkerställa att nån köper nytt med jämna mellanrum. Det lite kluriga är väl att den som sänker kvaliteten får väl lätt ta smällen i form av rykte av att göra skräpprodukter.
Re: Renovering kassettdäck TASCAM 122
N2202
80-10000 Hz +/- 6dB
Vikt 1,2 Kg med batterier
Tillverkning från oktober 1967
80-10000 Hz +/- 6dB
Vikt 1,2 Kg med batterier
Tillverkning från oktober 1967
Re: Renovering kassettdäck TASCAM 122
Teardown och utförlig beskrivning av EL-3302! https://www.petervis.com/Tape%20Recorde ... -3302.html
Hur funkar en mono-inspelning i dessa gamla apparater när det sen spelas upp i en nyare med stereo?
Dvs spelar det in på båda "stereo-spåren" eller bara ena?
Var det ens tänkt från början att kunna spela in stereo på dessa band måntro?
https://www.petervis.com/Tape%20Recorde ... -3302.htmlHur funkar en mono-inspelning i dessa gamla apparater när det sen spelas upp i en nyare med stereo?
Dvs spelar det in på båda "stereo-spåren" eller bara ena?
Var det ens tänkt från början att kunna spela in stereo på dessa band måntro?
Re: Renovering kassettdäck TASCAM 122
den spelar in nästan halva bandet
en stereoinspelning delar det ytterligare i två delar, så en uppspelning blir som två lika stereospår
en stereoinspelning delar det ytterligare i två delar, så en uppspelning blir som två lika stereospår
-
Bjaellerud
- Inlägg: 1437
- Blev medlem: 28 februari 2016, 16:01:33
Re: Renovering kassettdäck TASCAM 122
Ja kassettspelaren spelar in på spår 1 och 2 vid mono, och 1 och 2 vid stereo.
Vänder vi kassetten spelar den på 3 och 4.
Så en moniinspelad kassett spelar av mono i båda kanaler vid stereo.
En monospelare spelar upp både höger och vänster samtidigt till mono.
Detta till skillnad från rullbandaren som använder spå 1 och 3 vid stereo, och 4 och 2 när man vänt bandet.
Gäller då 4 spårsspelare. Som även kan spela in 4 spår i mono.
en stereoinspelning på en 4 språrig rullbandare kan därför inte spelas upp på en två spårig bandspelare.
Så när kassettsystemet kom hade man lärt sig göra tonhuvuden med mycket tätare spalter.
Både spalten för magnetfärltet och spalten vertikalt.
Sen finns det rullbandare som spelar in på hela bandet.
Ju bredare band ju bättre ljudkvalitet.
Roy
Vänder vi kassetten spelar den på 3 och 4.
Så en moniinspelad kassett spelar av mono i båda kanaler vid stereo.
En monospelare spelar upp både höger och vänster samtidigt till mono.
Detta till skillnad från rullbandaren som använder spå 1 och 3 vid stereo, och 4 och 2 när man vänt bandet.
Gäller då 4 spårsspelare. Som även kan spela in 4 spår i mono.
en stereoinspelning på en 4 språrig rullbandare kan därför inte spelas upp på en två spårig bandspelare.
Så när kassettsystemet kom hade man lärt sig göra tonhuvuden med mycket tätare spalter.
Både spalten för magnetfärltet och spalten vertikalt.
Sen finns det rullbandare som spelar in på hela bandet.
Ju bredare band ju bättre ljudkvalitet.
Roy
-
Hobbyisten
- Gått bort
- Inlägg: 2531
- Blev medlem: 3 december 2017, 22:55:25
Re: Renovering kassettdäck TASCAM 122
Lycka till ! När jag skulle digitalisera mina gamla kassettband köpte jag ett däck från Conrad för 1000 kr, det hade två stationer, ena stationen hördes det mycket dåligt ifrån efter ett tag, troligen pga att en del extrema billighetsband från förr skulle digitaliseras, så ha rengöringskit för tonhuvudet redo
Re: Renovering kassettdäck TASCAM 122
Det finns ett fall där 4-spårsinspelningar går att spela upp på 2-spårsrullbandspelare, och det är när det bara är inspelat åt ena hållet och bandet före det varit avraderat ordentligt (där "ordentligt" ungefär betyder att det avraderats i en 2-spårsmaskin).
Petitess: Det var inte förrän kassetter i stereo kom som huvudena hade smalare spalter än 4-spårsrullbandspelare.
Jag skulle aldrig köpa en såndär nyproducerad skräpbandspelare, även om den kostar en del pengar, utan satsa på nåt från förr, och välja med omsorg beroende på vad jag vill göra.
Petitess: Det var inte förrän kassetter i stereo kom som huvudena hade smalare spalter än 4-spårsrullbandspelare.
Jag skulle aldrig köpa en såndär nyproducerad skräpbandspelare, även om den kostar en del pengar, utan satsa på nåt från förr, och välja med omsorg beroende på vad jag vill göra.
Re: Renovering kassettdäck TASCAM 122
Frekvensomfång på en EL-3302 enligt Hifiengine.com, 80-100kHz!!hsd skrev:N2202
80-10000 Hz +/- 6dB
Vikt 1,2 Kg med batterier
Tillverkning från oktober 1967
Hehe, har nog råkat bli en nolla för mycket i den övre änden där! 
Verkar svårt att jämföra frekvensomfång rakt över eftersom det ofta inte anges +/- dB!
Fanns det nån standard på den tiden hur det skulle mätas/anges, tex vid +/6 dB? Kollade som referens lite snabbt på ett par tandberg rullbandspelare från slutet av 60-talet!
Tandberg 14 angivet till 30-13000Hz, en Tandberg 15 med högre bandhastighet till 30-20000Hz!
Vi hade Tandberg rullbandspelare i skolan i början på 80-talet, kommer inte ihåg exakt modell, men det kan varit nån av dessa !
Tycker manöverspaken var smått genialisk och barn/skolvänlig på dessa!
Fanns/finns väl nåt problem med vissa gamla band och floppys där själva materialet degraderas och spetade ner tonhuvuden m.m, tror inte det hade så mycket att göra med om det var ett dyrt eller billigt medium utan mer med en viss typ av material som inte funkade så bra!nybörjarnörd skrev:Lycka till ! När jag skulle digitalisera mina gamla kassettband köpte jag ett däck från Conrad för 1000 kr, det hade två stationer, ena stationen hördes det mycket dåligt ifrån efter ett tag, troligen pga att en del extrema billighetsband från förr skulle digitaliseras, så ha rengöringskit för tonhuvudet redo
Varför verkar vissa gamla kassettband snurra rätt trögt? Var det nåt smörjmedel i dom från början som sen med tiden kan ha torkat ut?
-
Bjaellerud
- Inlägg: 1437
- Blev medlem: 28 februari 2016, 16:01:33
Re: Renovering kassettdäck TASCAM 122
Platis, ang äldre kassettband som blir tröga. Jo de lär åldras, särskilt om de är av sämre kvalitet.
Minns en tid rullband som var billiga, av en plastsort som var töjbar, blanka och sega som plastpåsplast.
Dessa slet snabbt ner tonhuvuden och var inte alls bra.
Dyrare och mer professionell band såg mer ut som papper, konstigt nog slet de inte på tonhufvudena...
Har även sett band som satt i ekomaskiner, en 100 mm rulle där bandet kom ut i mitten och rullades på utanpå.
Dvs bandet skulle slira hela vägen genom spolen. När de blir gamla slirar de inte lätt och det hela knyter sig....
Samma sak förmodligen med vissa kvaliteter av kassettband.
Bandspelarband var ju en enorm marknad på sin tid, och många lågpristyper och skräp såldes.
I alla fall tillbaka till renoveringarna.
Nu är min Philips N2202 klar, för "förvaring" efter mödosamt sanering av nedsmälta remmar fick den nya remmar.
det visade sig dock att det var för dålig friktion i slirkopplingen som håller upprullningen lagom spänd.
Filten var helt enkelt för tunn, någon har tydligen bytt den, möjligen var den oxo indränkt i olja.... Tvättning i bensin och med en papppackning kom den upp i nivå och det gick att köra utan bandtrassel.
Den här apparaten hade inga problem med elektrolytkondingar, förstärkaren lät perfekt från första början. Till skillnad mot N2205 jag berättade om tidigare.
Ja då återstår att se vad jag skall göra med mina 8 st UHER 4000 report.....
Kanske nästa vinter.
Roy
Minns en tid rullband som var billiga, av en plastsort som var töjbar, blanka och sega som plastpåsplast.
Dessa slet snabbt ner tonhuvuden och var inte alls bra.
Dyrare och mer professionell band såg mer ut som papper, konstigt nog slet de inte på tonhufvudena...
Har även sett band som satt i ekomaskiner, en 100 mm rulle där bandet kom ut i mitten och rullades på utanpå.
Dvs bandet skulle slira hela vägen genom spolen. När de blir gamla slirar de inte lätt och det hela knyter sig....
Samma sak förmodligen med vissa kvaliteter av kassettband.
Bandspelarband var ju en enorm marknad på sin tid, och många lågpristyper och skräp såldes.
I alla fall tillbaka till renoveringarna.
Nu är min Philips N2202 klar, för "förvaring" efter mödosamt sanering av nedsmälta remmar fick den nya remmar.
det visade sig dock att det var för dålig friktion i slirkopplingen som håller upprullningen lagom spänd.
Filten var helt enkelt för tunn, någon har tydligen bytt den, möjligen var den oxo indränkt i olja.... Tvättning i bensin och med en papppackning kom den upp i nivå och det gick att köra utan bandtrassel.
Den här apparaten hade inga problem med elektrolytkondingar, förstärkaren lät perfekt från första början. Till skillnad mot N2205 jag berättade om tidigare.
Ja då återstår att se vad jag skall göra med mina 8 st UHER 4000 report.....
Kanske nästa vinter.
Roy
