Svenska ElektronikForumet

Har en 2x18V 2x90VA trafo liggandes och tänker ha den till
en batteriladdare baserad på en lm317 och några 3055.
Inget avancerat men strömmen ska gå att justera mha
spänningsmätning över ett motstånd och en komparator
kopplad till lm317:s adjust-pinne.
Tänkte koppla de två lindningarna i parallell för att utnyttja trafon maximalt.

Du skall linjärreglera en blybatteriladdare...
Mycket värme kommer det att bli, närmare 100W i förlusteffekt och i värsta fall uppåt 150W.
Likrikta och filtrera, kör sedan på en switchomvandlare från kina. Bara din kylfläns är antagligen dyrare än en sådan...

https://www.banggood.com/RUIDENG-DPS502 ... rehouse=CN

Missar aldrig en chans att tipsa om att använda glödlampor okonventionellt:

Here is a crude but efficient tricky charger for Lead Acid Battery. It uses a 12 volt car bulb as current regulator and charge status indicator. The brightness of the bulb indicates how much charge is flowing into the battery. When the battery becomes fully charged, lamp turns off. If the lamp is staying on with full brightness for more than 30 minutes, it indicates that the battery is dead and is not accepting charge.

Charging current is obtained from a 15-0-15 volt secondary 2 Ampere step down transformer. Diodes D1 and D2 are rectifiers which can handle 3 ampere current. In order to give “Dirty DC” for charging, a low value filtering capacitor C1 is used. So that the DC voltage will have some ripples which is necessary for better charging of lead acid battery.
https://www.electroschematics.com/5738/tricky-charger/

Har en Transfunk-laddare för 2V glödack som
använder en glödlampa som strömbegränsare.

Hur funkar det egentligen med rippel och ett bilbatteri anslutet. Ripplet kan väl inte bli mer än Ri x strömmen i övrigt är väl batteriet som en kondensator modell stor?

Urect-Ubat/(Ri(bat)+Ri(diode)+Ri(trafo)=Ibat(charge) så för en ofiltrerad likspänning så går Ibat(charge) mot oändligheten vilket sliter tungt på blycellerna och inte är särskilt snällt mot vare sig likriktardioder eller transformator om du har en 18V lindning som matar.

Jag såg en laddare med helvågdbrygga och 1000uF glättning. Laddströmmen var ca 5A max ca hälften av vad jag tänkte mig. Om jag lägger på en 4700uF så blir det kanske bra. Trodde det var bra för desulfatiseringen med strömrippel?

Här är i vilket fall den tänkta konstruktionen.
LT1017 är en komparator och där tänkte jag använda
en LM339. Schemat är ungefär det samma som en
variant jag hittade på nätet. R8-R9 ska vara en potentiometer
för strömjustering och det ska vare med en pot. runt R2 för
spänningsjustering. Ca: 14.4 V ska det tydligen vara för
ett batteri med sommartemperatur.

Skissar på ett kretskort.

Någon som ser något uppenbart jag borde tänkt på?

Ett sånt här PCB där det ska gå 10A på vissa ställen är väl rekommenderat
att använda ett med tjockare kopparskikt?
Men de är rätt så dyra, räcker det att förtenna lite extra på utsatta ställen?

Tjockare koppar = ja

Förtenna = en dålig kompromiss

Om det är några enstaka banor med hög ström kan man löda fast en koppartråd med lite tjocklek, typ 1mm² eller tjockare. Lödtenn leder så mycket sämre än koppar att fastlödningen bara är för den mekaniska fixering.

Dave Jones har gjort en video om förtenning av ledningsbanor: https://www.youtube.com/watch?v=L9q5vwCESEQ

Clas Ohlson hade riktigt tunn kopparplåt som var lätt
att klippa till. Men de tog bort den. Vet inte vem som
säljer sånt nu?

Om man räknar ihop alla lödpunkter på ett stort
kretskort, typ tjock-TV, och lödtenn har så dålig
ledningsförmåga så måste det bli en avsevärd
mängd motstånd och knepiga fenomen som man
inte kalkylerade med när man kopplade upp det
hela på labbdäcket?

Har caddat ett kretskort och så designade jag lite mer runt
ströminställningen. Tänkte mig en 3-lägesbrytare för
3 olika strömalternativ.

Funderade på hur en modell av ett blybatteri borde se ut?
En spänningskälla med inre resistans borde väl vara en enkel och
fungerande modell? I simuleringen ovan använde jag ett motstånd
och en kondensator och det blir nog inte helt rätt.

Kretsen för strömval baserar sig på att spänningen till inverterande ingången
varierar mellan 1V och jord. Efter lite räkning kom jag fram till en formel.
Först ställer man in max-strömmen med vridpotten och sedan vrider man
in 2 ytterligare spänningar för önskade strömmar. Med potten i läge för
högsta ström räknar man sedan ut motståndsvärdena för de 2 andra
spänningarna.