Jag har köpt en party cooler på siba (ett slags kylskåp) som jag tänkt att jag skulle ha i husvagnen och driva det med en 12v till 240v inverter som är på 300w kontinuerlig och 750w under några sekunder. Men det verkar som att start strömmen på kompressorn är mer än så för invertern bryter nästan omgående och det enda som hörs från party collern är ett morrande ljud tills invertern bryter. Har provat den i det fasta el nätet och då drar den ca 50w under drift men har mätt upp ström toppar på över 800w när kompressorn startar. Undrar om det finns något enkelt sätt att få kompressorn att starta mjukare. Bifogar en bild på kopplings schemat som sitter klistrat inne i party coolern.
Kan tillägga att det är en ren sinusvåg inverter jag har och har ett elverk som jag tänkt stöd ladda batteriet i husvagnen vid behov (hoppas att det ska räcka långt med solpanelen jag har).
Mjuk starta kylskåps kompressor
Mjuk starta kylskåps kompressor
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Mjuk starta kylskåps kompressor
Det finns trådar om detta om du söker några år bakåt i tiden med min alias och danfoss...
tex. http://elektronikforumet.com/forum/view ... it=danfoss och http://elektronikforumet.com/forum/view ... 0&start=38
Och nej, det finns inget enkelt sätt att lösa detta utan att bygga om (och garantin ryker) då en kompressor drar väldigt mycket ström i starten pga. den otroliga ineffektiva startsättet de använder.
En 85W-kompressor drar mellan 7 och 10 ampere i startögonblicket och det måste din växelriktare kunna lämna under kort tid - dvs. kunna lämna runt 2 kW i kort period.
dagens kompressorer är lite annorlunda med andra lindningsresistanser mm. byggda i jakten på energieffektivitet och använder ofta driftkondensator och klarar sig med lägre startströmmar i regel.
Dock inte din modell som ser ut att vara av 'traditionell' typ med bara PTC-start - vilket i teori kanske skulle fungera om man tog bort startapparaten med PTC-starten och istället koppla en motorkonding på 6-8 µF mellan S och M på kompressorns pinnar (och strömmen ansluts till M och C) - dock görs det helt på egen risk samt att kompressorn skall matas av en _sinus_ växelriktare - inte en sådan med modifierad sinus då det i bästa fallet ger att växelriktaren går i protektion eller kanske brinner...
Finns klixon i startapparaten så måste den vara inkopplad på samma sätt som tidigare (i serie med C-pinnen och ofta tryckt mot kompressorn för att känna temperaturen på kompressorn), är det Danfoss-kompressor så är klixon inbyggd inne i kompressorn.
tex. http://elektronikforumet.com/forum/view ... it=danfoss och http://elektronikforumet.com/forum/view ... 0&start=38
Och nej, det finns inget enkelt sätt att lösa detta utan att bygga om (och garantin ryker) då en kompressor drar väldigt mycket ström i starten pga. den otroliga ineffektiva startsättet de använder.
En 85W-kompressor drar mellan 7 och 10 ampere i startögonblicket och det måste din växelriktare kunna lämna under kort tid - dvs. kunna lämna runt 2 kW i kort period.
dagens kompressorer är lite annorlunda med andra lindningsresistanser mm. byggda i jakten på energieffektivitet och använder ofta driftkondensator och klarar sig med lägre startströmmar i regel.
Dock inte din modell som ser ut att vara av 'traditionell' typ med bara PTC-start - vilket i teori kanske skulle fungera om man tog bort startapparaten med PTC-starten och istället koppla en motorkonding på 6-8 µF mellan S och M på kompressorns pinnar (och strömmen ansluts till M och C) - dock görs det helt på egen risk samt att kompressorn skall matas av en _sinus_ växelriktare - inte en sådan med modifierad sinus då det i bästa fallet ger att växelriktaren går i protektion eller kanske brinner...
Finns klixon i startapparaten så måste den vara inkopplad på samma sätt som tidigare (i serie med C-pinnen och ofta tryckt mot kompressorn för att känna temperaturen på kompressorn), är det Danfoss-kompressor så är klixon inbyggd inne i kompressorn.
Re: Mjuk starta kylskåps kompressor
De flesta växelriktare är endast avsedda för belysning, och varnar tillockmed om induktiva laster i användarmanualen.
Re: Mjuk starta kylskåps kompressor
Fast induktiva laster är inte det stora problemet i hushållsmiljö när man har fyrkantvågriktare (aka modifierad sinus) - det som ställer till ordentligt är kapacitiva laster så som kondingarna i EMI-filter till många av dagens elektroniska utrustningar med switchad omvandlare inuti sig då kapacitansen kortsluter de högre frekvenskomponenterna i flanken på omslaget av perioden och switchtrissorna i fyrkantomvandlaren får mycket hårt liv under dom µs som omslaget sker med i stort sett kortsluten utgång och 300 Volt spänningsfall som bromsas igenom trissan medans den öppnar...
Är det sinus-växelriktare så är allt mycket lättare och har man svårt med reaktiva laster så som kylskåpskompressorer så går den reaktiva delen att faskompensera bort med motorkondingar - problemet är dock fortfarande att klara starten.
Moderna kylskåp med driftkondingar brukar ha ganska bra effektfaktor klart bättre än 0.7.
Är det sinus-växelriktare så är allt mycket lättare och har man svårt med reaktiva laster så som kylskåpskompressorer så går den reaktiva delen att faskompensera bort med motorkondingar - problemet är dock fortfarande att klara starten.
Moderna kylskåp med driftkondingar brukar ha ganska bra effektfaktor klart bättre än 0.7.
Re: Mjuk starta kylskåps kompressor
Tack för tipsen. Ska försöka prova med en kondensator. Problemet är bara att kompressorn sitter väldigt in kapslad men det blir väl till att försöka montera bort höljet på party cooler. Xxargs är det något som är extra viktigt att tänka på och hur vet jag om det funkar långsiktigt med att koppla på detta vis.
Re: Mjuk starta kylskåps kompressor
För det första är det på eget ansvar...
I förberedelse så bör man ta upp temperaturerna på kompressorn efter att grejorna har varit igång ett tag (kanske halv dag eller så) när det matas med riktig elnät och tex. bestämma att man mäter temperaturen när kompressorn precis stannat. notera omgivningstemperatur och hur kallt det är inställt på samtidigt .
Är inte temperaturerna på kompressorn speciellt mycket högre efter ombyggnaden så är det ingen högre risk. Men för att kunna bedöma detta så måste man ha mätt temperaturerna innan så att det finns något att jämföra med. En kompressor kan bli ganska rejält het (brännhet, uppemot 100 grader C faktiskt) och det är helt normalt, så därför kan man inte säga att så länge det inte bränns inom några sekunder så är det OK som man kan göra med mycket annat inom elektroniken.
Det andra är att aldrig kompromissa om säkerhetsdetaljer - i det här fallet klixon (överström och temperaturskyddet på kompressorn, ofta en rund burk med litet bimetallhistoria i botten) skall vara kopplad rätt och är monterad fysiskt på samma ställe som innan. Att notera är att denna kan vara inbyggd i kompressorn (tex. om det är en danfoss-kompressor) men i många fall sitter den i startapparaten om den sitter utvändigt.
Dom flesta kompressorer som har driftkondensator övh. brukar ha driftkondensator i 6-8 µF storlek så det är lämpligt värde att prova med. Om man jagar datablad på kompressorns fabrikat och beteckning så finns det ibland en 'tropic' version på startapparaterna med kondensator i databladet för kompressorn och då nästan alltid kapacitansvärdet utskrivet - det är det värdet du skall ha.
Driftkondensatorn skall vara motorkondensator med typ 500 Volt klassning - inget annat.
Det knepigaste är att se till att PTC-starten 'sabbas' i startapparaten så att den blir avbrott i denna utan att förstöra resten - om du är tvingad att ha startapparaten för att klixon är inbyggd i startapparaten och inte inbyggd i kompressorn - annars ta du bort startapparaten helt (gör det försiktigt med minimala vikningar om man måste vicka alls för att startapparaten skall krypa ut, för att inte ge brytning på stiften in mot kompressorn) och ansluter stiften till kompressorn direkt med tex. anslutningselementen som kan hittas i koppligslist ala "sockerbit" - var försiktig och bryt inte på stiften - de sitter med glasgenomföring in i kompressorn och blir det spricka i denna så är det adjöss med kompressorn och förmodligen hela party-kylen.
Se till att det efter operationen är tillstängd och petskyddat så att barnfingarar inte kommer åt spänningsförande detaljer.
När man byggt om så kollar man temperaturen på kompressorn på samma sätt som innan ombyggnaden och är det rätt gjort skall det inte vara någon större skillnad på kompressorns arbetstemperatur
åter igen är det på eget ansvar och känner man minsta lilla osäkerhet och förstår inte varför man gör olika saker eller om 'klixon' eller PTC-motståndet är ett "öhh vad är det för något" - så skall man inte pilla med detta alls !!!
Och slutligen - ombyggnaden kommer bara ungefär halvera startströmmen vilket innebär att man fortfarande måste ha ett ganska så krallig sinusväxelriktare på typ 800 Watt med startkapacitet (Surge) i området 1600 Watt och tom. mer trots att kompressorn när den väl snurrat igång bara behöver 50 - 100 Watt under drift.
I förberedelse så bör man ta upp temperaturerna på kompressorn efter att grejorna har varit igång ett tag (kanske halv dag eller så) när det matas med riktig elnät och tex. bestämma att man mäter temperaturen när kompressorn precis stannat. notera omgivningstemperatur och hur kallt det är inställt på samtidigt .
Är inte temperaturerna på kompressorn speciellt mycket högre efter ombyggnaden så är det ingen högre risk. Men för att kunna bedöma detta så måste man ha mätt temperaturerna innan så att det finns något att jämföra med. En kompressor kan bli ganska rejält het (brännhet, uppemot 100 grader C faktiskt) och det är helt normalt, så därför kan man inte säga att så länge det inte bränns inom några sekunder så är det OK som man kan göra med mycket annat inom elektroniken.
Det andra är att aldrig kompromissa om säkerhetsdetaljer - i det här fallet klixon (överström och temperaturskyddet på kompressorn, ofta en rund burk med litet bimetallhistoria i botten) skall vara kopplad rätt och är monterad fysiskt på samma ställe som innan. Att notera är att denna kan vara inbyggd i kompressorn (tex. om det är en danfoss-kompressor) men i många fall sitter den i startapparaten om den sitter utvändigt.
Dom flesta kompressorer som har driftkondensator övh. brukar ha driftkondensator i 6-8 µF storlek så det är lämpligt värde att prova med. Om man jagar datablad på kompressorns fabrikat och beteckning så finns det ibland en 'tropic' version på startapparaterna med kondensator i databladet för kompressorn och då nästan alltid kapacitansvärdet utskrivet - det är det värdet du skall ha.
Driftkondensatorn skall vara motorkondensator med typ 500 Volt klassning - inget annat.
Det knepigaste är att se till att PTC-starten 'sabbas' i startapparaten så att den blir avbrott i denna utan att förstöra resten - om du är tvingad att ha startapparaten för att klixon är inbyggd i startapparaten och inte inbyggd i kompressorn - annars ta du bort startapparaten helt (gör det försiktigt med minimala vikningar om man måste vicka alls för att startapparaten skall krypa ut, för att inte ge brytning på stiften in mot kompressorn) och ansluter stiften till kompressorn direkt med tex. anslutningselementen som kan hittas i koppligslist ala "sockerbit" - var försiktig och bryt inte på stiften - de sitter med glasgenomföring in i kompressorn och blir det spricka i denna så är det adjöss med kompressorn och förmodligen hela party-kylen.
Se till att det efter operationen är tillstängd och petskyddat så att barnfingarar inte kommer åt spänningsförande detaljer.
När man byggt om så kollar man temperaturen på kompressorn på samma sätt som innan ombyggnaden och är det rätt gjort skall det inte vara någon större skillnad på kompressorns arbetstemperatur
åter igen är det på eget ansvar och känner man minsta lilla osäkerhet och förstår inte varför man gör olika saker eller om 'klixon' eller PTC-motståndet är ett "öhh vad är det för något" - så skall man inte pilla med detta alls !!!
Och slutligen - ombyggnaden kommer bara ungefär halvera startströmmen vilket innebär att man fortfarande måste ha ett ganska så krallig sinusväxelriktare på typ 800 Watt med startkapacitet (Surge) i området 1600 Watt och tom. mer trots att kompressorn när den väl snurrat igång bara behöver 50 - 100 Watt under drift.
Re: Mjuk starta kylskåps kompressor
Kan ju vara vettigt att mäta driftströmmen också, både före och efter ombyggnaden.
Mät med lämplig multimeter INTE med tång, då de oftast har för stor onoggrannhet.
Mät med lämplig multimeter INTE med tång, då de oftast har för stor onoggrannhet.
Re: Mjuk starta kylskåps kompressor
En lösning som i princip skulle kunna fungera är en roterande omformare för 12->230. Helt enkelt en 12V-motor som orkar kylens kontinuerliga effekt med lite marginal, ett svänghjul som lagrar energi nog att starta kylen och en generator vars toppeffekt räcker att starta kylen och vars kontinuerliga effekt räcker för att driva kylen. OBS att eftersom kylen normalt inte går konstant så kan det kanske gå att snåla på kontinuerlig effekt på motor och generator.
Med en sådan konstruktion bör man troligtvis bygga om kylen så att termostaten är kopplad på 12V-sidan och när den sluter så startas först motor-generatorn och när den nått tillräckligt varvtal så kopplas kompressorn in.
Men det xxargs föreslår är givetvis mycket bättre om det fungerar. Se mitt förslag som "plan B".
Med en sådan konstruktion bör man troligtvis bygga om kylen så att termostaten är kopplad på 12V-sidan och när den sluter så startas först motor-generatorn och när den nått tillräckligt varvtal så kopplas kompressorn in.
Men det xxargs föreslår är givetvis mycket bättre om det fungerar. Se mitt förslag som "plan B".
Re: Mjuk starta kylskåps kompressor
Eller också om man vill vara seriös, så stoppar i en 12V kompressor i stället.
Re: Mjuk starta kylskåps kompressor
Det kan ju aldrig någonsin löna sig att byta kompressor jämfört med att byta hela kylskåpet, väl? (Förutsatt att en såndär lite exklusivare kompressorbaserad kylbag räcker till alltså)
Re: Mjuk starta kylskåps kompressor
Nä, kanske inte, men är tveksam om man hittar en partycooler för 12V.
Re: Mjuk starta kylskåps kompressor
Känns som lite överkurs att konvertera till 12v. Misstänker att en 12v kompressor är ganska dyr och sen är inte kylteknikern som ska göra jobbet billig den heller.
Re: Mjuk starta kylskåps kompressor
Förvisso sant, å andra sidan är en växelriktare i erforderlig storlek inte helt billig den heller.rs2_nisse skrev:Känns som lite överkurs att konvertera till 12v. Misstänker att en 12v kompressor är ganska dyr och sen är inte kylteknikern som ska göra jobbet billig den heller.
Re: Mjuk starta kylskåps kompressor
Jag skrev inte något om strömförbrukningen av enkla orsaken att med kondensator så drar kompressorn troligen något mindre med ström för att effektfaktorn blir bättre med kondingen men ändå _kan_ bli något varmare om det är mer förluster för att det också flödar ström i startlindningen hela tiden.
På Danfoss TL2 som jag labbade på för länge sedan så fans det ett optimum med 4 µF där kompressorn drog något mindre reel effekt med driftkondensatorn än utan, medans med 8 µF så drog det något mer reell effekt med driftkonding än utan medans strömmen var i alla lägen lägre med driftkonding än när den körde utan driftkonding.
Det gör att det är väldigt svårt att bedöma om kompressorn går varmare av egna förluster eller inte bara genom att mäta strömmen utan man skall i så fall har en riktig energimätare som kan visa reell effekt och skenbar effekt samt kan visa effektfaktor.
På Danfoss TL2 som jag labbade på för länge sedan så fans det ett optimum med 4 µF där kompressorn drog något mindre reel effekt med driftkondensatorn än utan, medans med 8 µF så drog det något mer reell effekt med driftkonding än utan medans strömmen var i alla lägen lägre med driftkonding än när den körde utan driftkonding.
Det gör att det är väldigt svårt att bedöma om kompressorn går varmare av egna förluster eller inte bara genom att mäta strömmen utan man skall i så fall har en riktig energimätare som kan visa reell effekt och skenbar effekt samt kan visa effektfaktor.
