Restaurera en PDP11/04

[anders_bzn]

Du har varit flitig ser jag. Jag visste att du fixat med HP-datorerna, men inte att du byggt en egen version av logiktestaren. Jag har också funderat på det men mer än så har det inte blivit.

Jag funderade på många varianter, bland annat en med reläer som hopplar in rätt in/utgångar styrda av en microprocessor och en liten display för att välja rätt krets. Referenskrets skulle man behöva i vilket fall.

[MattisLind]

Jag funderade på många varianter, bland annat en med reläer som hopplar in rätt in/utgångar styrda av en microprocessor och en liten display för att välja rätt krets. Referenskrets skulle man behöva i vilket fall.

Ja referenskrets klarar man sig nog inte utan om man inte använder en FPGA. Men då kommer hastighetsskillnaden bli ett problem. Man skulle ju kunna tänka sig någon lösning som samplar ingångar och utgångar och analyserar om det är korrekt. En variant av logikanalysator där man får välja referens IC i mjukvara. Men det blir inte i realtid i så fall.

HPs lösning är ganska enkel och okomplicerad och jag skar bort ytterligare en feature för att göra den ännu enklare... HPs lösning har ett system som förlänger pulserna om de är väldigt korta. Jag har bara en lösning med en elektrolyt som ger lite tidskonstant.

[qx5]

Man kan väl simulera tidsfördröjningen i en FPGA?

[MattisLind]

Man kan väl simulera tidsfördröjningen i en FPGA?

Det har du nog säkert rätt i. Jag har bara testat VHDL i några små labprojekt (en CRTC med VGA utgång och teckengenerator bland annat) så jag har inte koll på hur man styr timingen. Men man borde kunna stapla grindar efter varandra för att justera delay.

[qx5]

Gör istället så att du lägger in en räknare som latchar ingången till sin utgång efter ett givet antal klockcykler? (beror lite på vad slags fördröjning som krävs)

[MiaM]

Smart grej från HP, och smart++ att plagiera den.

Förbättringsidéer:

* sätt stiftlisterna för flatkablarna på andra sidan kortet
* kretskortsmonterad bananhona för jord
* kretskortsmonterat lödöra för fäste av krokodilklämma eller liknande, för jord.
* ev. byglar för att parasitmata från kretsen man testar
(* vänd nollkraftsockeln så att spaken är vänd in mot kortet, minskar risken att nollkraftsockeln tar stryk av att hela kalaset åker runt i nån bra-att-ha-låda och krockar med diverse föremål)

Givetvis är inget av detta nödvändigt men det känns som relativt lättimplementerade till försumbar kostnad ifall det av någon anledning skulle bli en "2.0" framöver.


Vill man lyxa till det så skulle man kunna ha ställbara tidskonstanter, typ som nu med "toppvärdeslikriktare" på felindikeringen men dessutom ett valbart hf-lågpassfilter före detekteringen, så att man kan välja att kapa bort de kortaste flankerna men ändå detektera fel som ryms inom "en klockcykel". Fast då springer det iväg och då kan man väl lika gärna göra något mer eller mindre överdådigt fpga-baserat och ägna ett halvår åt den konstruktionen och inte få nåt annat gjort

P.S. borde inte ett sånt bygge göras så stort att det går att jämföra lödda eprom med referenskretsar? (Fast där kanske man hellre bör göra någon konstruktion som via avlyssning kan avläsa (merparten av) innehållet i ett eprom? Lämpligt vore väl då att ha en extrabit som talar om ifall en adress faktiskt innehåller avläst data eller inte)

[MattisLind]

* sätt stiftlisterna för flatkablarna på andra sidan kortet
* kretskortsmonterad bananhona för jord
* kretskortsmonterat lödöra för fäste av krokodilklämma eller liknande, för jord.
* ev. byglar för att parasitmata från kretsen man testar
(* vänd nollkraftsockeln så att spaken är vänd in mot kortet, minskar risken att nollkraftsockeln tar stryk av att hela kalaset åker runt i nån bra-att-ha-låda och krockar med diverse föremål)

Det var väldigt bra förslag! Man märker designmissarna när man börjar använda den.

Jag höll mig medvetet under 10x10 cm för att den skulle bli så billig som möjligt. Det gjorde att det blev lite bökigt att routa kortet som tvålagers. Och att man fick dra ned på mängden features. Men de ovan nämnda borde gå att få in.

Vi får se om det blir en 2.0.

[MiaM]

Just ja, en sak till som kan vara bra och inte kräver "2.0" är någon slags sarg av plast som gör att kortet i princip kan tillåtas "åka runt" lite hur som helst utan större risk att det kortsluter något.

Klassikern är väl annars att man gräver fram nån bok/tidning som inte har häftklammer av metall, och så gäller det att rigga upp så att man inte pajar luftflödet eller riskerar att boken/tidningen trillar bort...

[MattisLind]

Klassikern är väl annars att man gräver fram nån bok/tidning som inte har häftklammer av metall, och så gäller det att rigga upp så att man inte pajar luftflödet eller riskerar att boken/tidningen trillar bort...

Exakt. Min metod som syns på bilden (lite grand) är att palla upp den med en rulle vit eltejp...

[MattisLind]

Arbetet med att få ihop ett komplett PDP-11/04 system med periferienheter fortsätter. Nätaggregatet testades tidigare med konstlast och tangentbordet fungerade med det nya avkodarkortet. Nu återstod att sätta ihop allt och testa. Fast först fick jag ta isär hela skrivaren för att rengöra den. År av utskrifter hade gjort att åtskilligt av pappersdamm hade ansamlats både här och där. Efter att ha monterat ihop alltihop och smort en del detaljer som behövde lite olja så gjordes en testkörning som naturligtvis visade på att ingenting fungerade. Dags för felsökning!

Det visade sig ganska snart att det var två mikrobrytare som behövde vara i rätt läge för att allt skulle fungera, en av dessa var papperssensorn. När dessa var klara lyste READY lampan fint på tangentbordet och strobe signalen från tangentbordet kunde ta sig fram till kontroll-logiken som den skulle. Denna maskin var en parallell variant och ska egentligen inte ha någon LINE/LOCAL strömbrytare. Denna brytare finns bara på serievarianten och går till serielogiken. En parallell LA30 går inte att sätta i LOCAL läge, men lustigt nog finns det logik på M7712 kortet för detta som inte används! Kopplar man pinne AR2 / LCL ENA L till jord så loopar den data på tangentbordet direkt till skrivaren. En patch i bakplanet löser detta! Och mycket riktigt fungerar det faktiskt att skriva ut. Huvudet rör sig och någon form av utskrift blir det, fast vad vet jag inte för jag har inget färgband monterat...

På lagret på landet hittar jag tre lådor med olika färgband och dessutom papper med matninghål.



Den översta färgbandet är för LA30, det nedersta för LA36/LA180, det mittersta vet jag inte vad det är till för. Kanske för LS01/Centronics 101. Pappret visar sig tyvärr vara för smalt. LA30 behöver papper som är 9 7/8 tum brett, ungefär 250 mm. Det jag har är bara 216 mm brett. Färgbandet passar däremot utmärkt och det blir faktiskt någon form av utskrift. Fast den är inte helt riktig.


Samma tecken återkommer ganska ofta trots att jag trycker på olika tangenter. Efter en koll i ASCII tabellen kommer jag fram till att två bitar verkar ha låst sig. Dessutom verkar sista kolumnen i 5x7 matrisen saknas. Jag spårar databitarna och allt är rätt fram till Character Generator kortet, M7724. Samma kort är också ansvarigt för kolumngenereringen. Huvudmisstänka är de rödmarkerade 7474 vipporna.



Testar E4 och E8 och det visar sig att de beter sig mycket misstänkt. Båda dessa är tillverkade av National Semiconductor 1972, och min erfarenhet av NS chip från 1972 är inte den bästa. Jag byter dem mot keramiska chip tillverkade av Fairchild och Texas Instruments och allt börjar fungera mycket bättre.



Ett annat problem var att Last Character Visibility funktionen inte alltid fungerade. Den började fungera efter ett tag. Dessutom fungerde inte spolningen av färgbandet på rätt sätt. Det visade att dessa funktioner båda var relaterade till modulen M7713. Last Character Visibility (LCV) innbär att skrivarhuvudet flyttar sig två steg åt höger efter en timeout så man kan se vad som skrivits ut när man använder den som konsolterminal.



Det röda området i schemat är den delen av kortet som skapar en 1 sekund timeout. Efter uppstart så kommer aldrig pulsen. Efter ett tag dyker den upp.. Den UJT baserade oscillatorn verkar ge en vettig puls och vippan efter reagerar OK. Frågan är om det är räknaren E12 eller grinden E14 som är problemet. En del pillande med kylspray visar att E12 är mest känslig och jag byter ut den. Faktiskt så är även detta ett NS chip från 1972. Märkligt! Det byts mot ett TI chip från 1969!



Nu fungerar det mesta, fast när man gör CR när skrivarhuvudet står längst till höger så stannar det och stegmotorn bara brummar. Min känsla är att man försöker stega motorn snabbare än vad den klarar. LA30 har en funktion som accelererar upp hastigheten på skrivarhuvudet vid CR. På G936 finns tre potentiometrar. En av dessa kontrollerar maxhastigheten. En liten justering löser även detta problem!

Perfekt, en fullt fungerande LA30! För att inte använts på mer än 30 år är det inte illa att inte mer var fel i den, tycker jag.



Nu återstår att antingen få tag på ett M7910 eller M791 kort till PDP-11/04 datorn eller fortsätta arbeta på serie/parallelkonvertern att stoppa in i LA30 skrivaren. Är det förresten någon som vet var man får tag på papper som passar? 9-7/8" x 11" finns att köpa i USA, men det är ju lite dyrt att få över till Sverige.. 250 mm brett skulle det bli ungefär.

[bqt]

Kommer jag ihåg fel, tro? Jag hade för mig att alla LA-terminaler hade justerbara traktormatare, så man kan köra papper med olika bredd.

Vad gäller interface i elvan... Sitter det inte en DL11 i en 11/04? Jag hade för mig att det var både parallellt och seriellt i dom, men jag kan ha inbillat mig fel. Länge sedan jag kikade närmre på detta.

Sist, men inte minst. Väldigt intressant observation om NS-kretsar från 1972...

[MattisLind]

Kommer jag ihåg fel, tro? Jag hade för mig att alla LA-terminaler hade justerbara traktormatare, så man kan köra papper med olika bredd.

Vad gäller interface i elvan... Sitter det inte en DL11 i en 11/04? Jag hade för mig att det var både parallellt och seriellt i dom, men jag kan ha inbillat mig fel. Länge sedan jag kikade närmre på detta.

Sist, men inte minst. Väldigt intressant observation om NS-kretsar från 1972...

Man kan nog säga att alla utom den här har justerbara traktormatare... LA30 / DecWriter (I) var ju den första och hade en del brister. Efterföljaren LA36 fick just justerbara traktormatare. Men man bytte även ut pappersmatningen från att drivas av en enkel solenoid / fjäder-konstruktion till stegmotor. För skrivarhuvudspositionering använde man en servomotor istället för stegmotor som i LA30. Sedan byggde man upp elektroniken på två stora kretskort istället för en massa små med ett bakplan. En lustig detalj är i båda våra LA30 har serviceingenjören bytt skrivarhuvudet mot samma som i LA36.

DL11 är bara seriell. Jag behöver ett LC11 kort. Antingen ett dual M791 som kompletteras med ett M105 och M782 kort. Eller ett quad M7910. Kortet använder vanliga konsoladresserna 777560 och är nog förhållandevis enkelt. Några register och buss buffertar.

Det märkliga när det gäller NS var att jag när jag reparerade HP9810 kalkylatorn så var det samma sak där, 12 av 13 bytta TTL kretsar var NS. Jag skickade några till en man på cctalk listan. Han körde dem genom en röntgenmaskin. Man kunde nog konstatera att bondtrådarna var OK. Så felet ligger någon annanstans. Men ser jag ett NS chip från tidigt 70-tal på något som inte fungerar så blir jag misstänksam...

[MiaM]

Intressant!

En fråga: Har den där någon oscillator eller hur styrs hastigheterna?


Det här påminner mig lite om en skrivare till Philips PTS 6000 som jag micklade med i slutet av 80-talet. Den hade nästan centronics-interface med inverterade nivåer, minns att jag byggde ett rätt enkelt interface med ULN2003 som inverterare

Hur som helst så var den skrivaren helt uppbyggd utan någon elektronisk oscillator. När utskrifter skulle ske så kördes motorn och lägesgivare klockade ut data till skrivhuvudet. Det var nog meningen att man skulle skriva ut en hel rad i taget, men det gick bra att skriva ut enstaka tecken. Den hade bara stora bokstäver, PROM var dyrt en gång i tiden. Jag kan minnas fel...


P.S. vad gäller komplett system: Var det inte rätt vanligt att ha tredjepartgrejer som kringutrustning? Vore det inte minst lika om inte mer musealt korrekt att ha lite tredjepartgrejer inblandat?


P.S2. Förekom det någon form av hembyggda grejer ihop med så här pass avancerade maskiner? Jämför 8-bit-maskinerna på 70-talet där det var superlyx att man kunde använda sin TV som terminal istället för att behöva ha en ASR/33...

[MattisLind]

Intressant!

En fråga: Har den där någon oscillator eller hur styrs hastigheterna?


Det här påminner mig lite om en skrivare till Philips PTS 6000 som jag micklade med i slutet av 80-talet. Den hade nästan centronics-interface med inverterade nivåer, minns att jag byggde ett rätt enkelt interface med ULN2003 som inverterare

Hur som helst så var den skrivaren helt uppbyggd utan någon elektronisk oscillator. När utskrifter skulle ske så kördes motorn och lägesgivare klockade ut data till skrivhuvudet. Det var nog meningen att man skulle skriva ut en hel rad i taget, men det gick bra att skriva ut enstaka tecken. Den hade bara stora bokstäver, PROM var dyrt en gång i tiden. Jag kan minnas fel...

Det sitter en hel massa Unijunction transistor baserade oscillatorer i den, men inga kristaller någonstans. Schema.
UJT:er är riktigt skumma saker. Dyra att få tag på numera också.

Bara stora bokstäver såklart!

P.S. vad gäller komplett system: Var det inte rätt vanligt att ha tredjepartgrejer som kringutrustning? Vore det inte minst lika om inte mer musealt korrekt att ha lite tredjepartgrejer inblandat?

Det fanns nog tredjeparts också. Teletype ASR33 var ju väldigt vanlig med många system. Vi har ett PDP-8/e system som gjort medicinska analyser på S.t Eriks sjukhus i Stockholm. Det hade enbart DEC prylar (Det är därifrån den här LA30 terminalen kommer). Men skulle man ha något annat än vad tillverkaren hade t ex en vektorskärm, kanske man kompletterade med en Tektronix 4010 eller liknande eller en plotter från Calcomp. Jag har en känsla av att tredjepartsindustrin boomade på 80-talet, mycket beroende på mer standardisering av terminaler (VT100) , diskar (SMD/ST506) och buss-system. Det är ju dessutom så att DEC ofta använde andra företags diskar och bandstationer. CDC (och Memorex tror jag) har levererat diskar och Cipher, Pertec mfl har gjort bandstationer som DEC satt sin etikett på och anpassat.

P.S2. Förekom det någon form av hembyggda grejer ihop med så här pass avancerade maskiner? Jämför 8-bit-maskinerna på 70-talet där det var superlyx att man kunde använda sin TV som terminal istället för att behöva ha en ASR/33...

Hembyggen av terminaler och liknande var nog inte så vanligt om systemen stod i industrin. Däremot byggdes nog en hel del anpassningskort och annat. Systemet ovan hade en del hemvirade kort i sig.

[anders_bzn]

8a:n som jag håller på med har stått på sjukhuset i Karlstad. I den satt en del specialbyggda prylar. Jag har också någonstans en manual till en RK05 (diskstation) som är tillverkad av någon annan en DEC själva.

ASR-33 var väl nästan standard till tidiga PDP:er av olika slag innan DEC tillverkade något liknande själva. Den är med i manualerna till åttorna.