Svenska ElektronikForumet

Eeh, det är ju visst turbo på spisen.

Insug till vänster, turbo i mitten och utblås till höger. Förändrar det dimensioneringen av avgaspipan?

Jag pratade med en sjöbjörn idag som har bra koll på marinmotorer. Först tyckte han att man borde ha ca 180-200 mm, men sen ändrade han sig och sa att det nog räckte med 150 mm. "Beror på hur mycket effekt man ska ta ut" och "det finns tabeller på sånt där" var väl svaren.

Annars ska han upp på land imorgon! Det blir spännande/fasansfullt att se hur det ser ut undertill... Anoder och lite plåt ska bytas och rodret ska lagas men förhoppningsvis blir det inga större överraskningar.

Jo, hade också för mig det var turbo på detta utförande som standard.
Alltså allvarligt talat så kan jag inte tänka mig du kommer pressa arrangemanget till max i hård kuling särskilt ofta. Dock är jag också litet osäker på om krökarna ihop med pipan har någon praktisk inverkan (någon annan som vet?), så kan tyverr inte heller för närvarande ge ett rakt svar om det skall vara 150 eller 180 således. Men det begränsar ju följaktligen till 200 mm i worst case scenario. Men som jag förstått är det väl mest om man behöver flytta eller vill ligga ute någon fin sommardag, men vad som dock är viktigt är att det går att klara en eventuell nödsituation som jag ser det, men det är ju i så fall mer undantag.

Utan att riktigt veta jag pratar om så skulle jag tror att det duger bra med 150 mm rör även om maskinen har turbo.

Som man ser på ekvationen för tryckfallet, så är tryckfallet proportionellt mot summan av friktionsfaktorerna (knappast en allmänt vedertagen beteckning). 10 m rör har friktionsfaktorn 1,724, eller 0,1724 per meter rör. För krökar brukar man använda friktionsfaktorn 0,5, men detta är enligt min förståelse en överskattning. Under dessa förhållandena motsvarar en 90° krök ca. 2 m rör. "Element friction factors" som jag har använt är en gissning på hur många krökar som används (=4*0,5), motståndet i ljuddämparen (=1), och motståndet vid rörutloppet (=1,0).

Dum fråga, kan man inte ta till och göra detta i säg 180/200mm. Om det visar sig att vara för stor Ø kan man då inte sätta in en strypning på lämpligt ställe i systemet?
Kanske inte så kostnadseffektivt men om det fungerar med strypning så behöver man ju inte byta hela rasket.

Strypning behöver man nog inte, var väl mer att det verkade onödigt dyrt med feldimensionerade rör i A4 stål och att det satt en 150 stos på det gamla därav tidigare spånande.
Gör nog inget om den är större.

Idag har Stor-Erik tagit en tur upp på land:




Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig men det står i alla fall klart att det behöver bytas en del plåt och det är dyyyyyrt. Men det måste ju göras. Rodret ska få sig en omgång oxå och där behöver typ halva bladet och alla bussningar bytas. Sen ska en "ny" styrmaskin kopplas mot hjärtstocken.

Planen är att få allt arbete akter om maskin gjort nu så att jag kan rikta in maskinen och koppla den till axeln. Man vill inte gärna byta plåt etc bakom maskin när den står på plats eftersom sättningarna kan göra att man måste rikta om allt.

Det blir spännande kommande veckorna! Hoppas vädret håller i sig en stund till...

Plåtbyte i aktern:




Det händer lite nu när han ligger på land. Rodret är nedkapat och ska repareras och sen ska det bytas ca 1 m^2 plåt. Samtidigt fnular jag lite med motorinstallationen och har börjat fundera på generatorn.

Det är en stabil pjäs på 3,5 kW som syns på bilderna nedan: Problemet är att det inte finns något fäste för den och jag tror den var fäst direkt i motorbädden på skutan den plockades från. Min plan är att göra detsamma och svetsa dit ett fäste där jag kan skjuta generatorn i sidled för att spänna remmen.

Men vilken håll ska den gå åt? Jag ser inga indikationer på själva generatorn om rotationsriktningen. Kan man rotera den åt vilket håll som helst och helt enkelt vända polerna så att det blir rätt? Monterings- och inkopplingstips?

Ta bort ett kol och kolla ytan som ligger mot kommutatorn. De brukar få en "släpprand" på ena kanten på grund av gnistbildning när kolet lämnar lamellen. (Tänk på att hålla koll på hur kolet är vänt när du avlägsnar det, annars är det ogjort)

tecno skrev:Dum fråga, kan man inte ta till och göra detta i säg 180/200mm. Om det visar sig att vara för stor Ø kan man då inte sätta in en strypning på lämpligt ställe i systemet?

Har man en turbo så vill man ha så lågt mottryck som möjligt bakom den, utan turbo kan man behöva labba med mottryck osv dock.

Ska kolla vad jag får för priser på avgaspiporna. Skiljer det inte så mycket kan jag ju gå upp lite i dimension...

Angående generatorn: Kolla på kolen kan jag göra imorgon, bra tips. Jag har sjukt dålig kunskap om såna här tingestar så lite vägledning skulle vara super. Det verkar finnas fyra poler i kopplingsdosan varav två är kopplade till chassit och de kan man anta är jord? De andra? Måste generatorn "magnetiserats" eller nåt sånt? Vad gör kondensatornerna (om det är kondingar)? Är det någon som kan förklara hur den funkar eller bidra med ett namn på generatortypen så att jag kan söka information själv?

Jepp, som Glenn skriver behöver du ingen strypning om den skulle bli för stor i detta fall.

Edit: Hägglunds är riktigt bra grejer, bland de bästa generatorer och elmotorer som någonsin gjorts enligt min mening, de gjordes mig veterligen i mindre serier, främst för försvarets räkning men kan tänka mig de stod för en del av produktion för sjöklassade grejer och sådant även för den civila marknaden. Skulle aldrig byta den mot något av dagens produktion, oavsett fabrikat, om den är bra skick.

Edit: Obs! Överskrid aldrig max specifikationer för en äkta likströms generator! Då bränner du den på den gång till skillnad från de moderna växelströmmarna med diodbryggor som är så att säga "självbalancerade", vilket likströmmarna ju inte blir.

Jag är inte säker om det är en compound eller enkel shuntgen. Kan tänka mig att den har parallellkopplad shuntreglering.

De två jordade anslutningarna är förmodligen spänning ut resp. ena polen från shuntlindningen. De andra är spänning ut resp. den ojordade änden av shuntlindningen. För att hålla spänningen konstant vid olika varvtal och belastning på en shuntreglerad gen. så krävs ett variabelt reostat som kopplas mellan utspänningen och den ojordade änden på shuntlindningen.

På del äldre utrustning bestod detta av ett stort trådlindat variabelt motstånd (typ potentiometer i bautaformat) som dels kunde regleras för hand med en ratt eller kopplas på automatik. Automatiken bestod av en liten elmotor som kände av utspänningen och vred motståndet för att hålla utspänningen korrekt.

Skillnaden mellan en compoundgen. och en shuntreglerad gen. är att en compoundgen. även har en serielindning som samverkar med shuntlindningen och gör den självreglerande när belastningen varierar, men jag är inte säker på att det fungerar så väl när både varvtal och belastning varierar.

Så förmodligen krävs det shuntreglering. Kollade du inte om det fanns någon typ av reglerutrustn. kopplad till gen. när du rev den?

Kondensatorerna är förmodligen störningsskydd.

Mizzarrogh skrev: Edit: Hägglunds är riktigt bra grejer, bland de bästa generatorer och elmotorer som någonsin gjorts enligt min mening, de gjordes mig veterligen i mindre serier, främst för försvarets räkning.

Hägglunds tillverkade vanliga asynkronmotorer i stor skala. När jag jobbade som lindare på 60-talet så var Hägglunds nästan lika vanliga som Asea-motorer.

I mitten av 50-talet blev el-motorn den första medvetna exportsatsningen. Trots att kostnaderna skulle bli lägre i södra Sverige byggdes en fabrik för serietillverkning av el-motorer i Örnsköldsvik 1958-59. Den hade en kapacitet på 90 000 el-motorer per år.

Det var tyvärr inte jag som rev den... Sakerna har legat i en lada i 15 år och massor saknas såklart. Det finns en till lada som jag inte har fått tillgång till än så där vet jag ju inte vad som finns.

Det blir till att kolla på kolen som sagt så kan jag tillverka den mekaniska monteringen i alla fall medan jag funderar på den elektriska.

Finns det något jag kan mäta på lindningarna för att ta reda på mera? (Har tillgång till vanlig multimeter.)

Kolla i detta dokument om du kan figurera ut hur den är kopplad till att börja med. Kan man sedan komma fram till hur mycket ström som shuntlindningen skall ha max, (där kan man ju få en fingervisning av shuntlindningens resistans eftersom det är likström) så kan man ju bygga en transistoriserad regulator. Jag har sett ritningar på nätet men hittar dom inte just nu. Säkert någon här på forumet som vet.