Svenska ElektronikForumet
https://elektronikforumet.com/forum/

Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt
https://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=3&t=55012

Författare:  gunne [ 23.03 2011-11-17 ]
Inläggsrubrik:  Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tänkte att det är dags att slänga upp en tråd om Stor-Erik. Han är en f.d. ångbogserbåt från 1893 ( :shock: ) som jag ska renovera under de kommande åren. Mer info om båten finns på http://www.tugboatlars.se/Storerik.htm och om man vill följa bygget så kör jag en modeblogg på http://stor-erik.com :D.

Bild

Anledningen att jag slänger upp tråden nu är att jag just testade en jävligt ball grej. Autodesk har släppt en mjukvara som heter 123D Catch och som kan göra om fotografier till 3D-modeller :bravo:. Jag gjorde ett första trevande försök idag och det funkade över förväntan! Kolla in videon på http://stor-erik.com/?p=139. Nu är det bara att förfina tekniken lite och skanna av hela skutan, kan vara bra att ha en modell så man kan sitta hemma och bygga under vinterns mörka kvällar.

Planen med den här tråden är väl att diskutera lite allt möjligt. Just elbiten är ganska långt bort nu och det handlar snarare om rostbehandling, motorinstallation, svets och planering. Det har ju redan diskuterats lite i denna tråd men det blev lite väl OT så jag tänkte ta vidare frågor i denna tråd.

Författare:  limpan4all [ 07.27 2011-11-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du borde kolla med Sjöhistoriska riksmuseet dom kanske har orginalritningar eller kan peka ut vart dom kan tänkas finnas.

Författare:  LeCanard [ 07.56 2011-11-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ser ut som Kummelnäs varv....

/LC

Författare:  gunne [ 20.03 2011-11-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kummelnäs varv stämmer bra det. Kommer ligga kvar där inom överskådlig framtid... Målet är väl att kunna ta mig därifrån för egen maskin i sommar, men det kanske är lite väl optimistiskt.

Just nu sitter jag å pular lite med avgassystemet. Jag har diskuterat det tidigare och bland annat fått lite hjälp från Mizzarogh här på forumet.

Bild

Planen är i dagsläget att ha 150 mm rostfria rör till huvudmaskin och den vattenmantlade braskaminen. 100 mm rostfria till hjälpmaskin och dieselpanna. Utblåset från huvudmaskin är 150 mm och där ska man nog inte gå ner i dimension. Från maskinrum upp till toppen på skorstenen är det ca 7 meter. 150 mm till braskamin känns ganska standard när det gäller kaminer som man installerar i vanliga hus. Kanske kan man gå ner en aning i dimension här?

När det gäller hjälpmaskin och dieselpanna har jag mest höftat. Jag vet ju inte idag vad jag ska ha för grejjer så det är svårt att kolla installationsanvisningar och i de som jag faktiskt hittat står det bara att man ska räkna på skorstenen, har inte hittat några typdimensioner än.

Jag kanske borde börja i rätt ända och räkna ut vad jag har för effektbehov och därifrån välja panna etc. Men det är inte precis så att man kollar i tabeller som när man bygger ett hus... ca 150 m^2 boyta med typ 150 mm stenullsisolering åt alla håll och 20 minus utomhus, vad har man för värmeeffektbehov då? På en höft?

Författare:  tecno [ 20.08 2011-11-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hur ska värmen distribueras i skutan?

Författare:  gunne [ 20.26 2011-11-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Allt ska kopplas till en ackumulatortank och sen är det vattenburet. Eventuellt slänger jag dit lite solfångare också, men det är ett senare projekt. Tanken är att en vatten-vaattenvärmepump ska ta det mesta och sen myseldar man när man är hemma. Dieslpannan är om det skulle behövas lite extra eller om man är ute på sjön och inte har el till ärmepumpen. Sen har man elpatron också som kan utnyttjas när man ligger i land.

Författare:  Mizzarrogh [ 20.52 2011-11-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om det inte är ett monster till hjälpkärra du tänkt peta dit går det nog fint att använda vanliga avgasdelar för lastbil och traktor i rostfritt.

Någon här som vet vad huvudmaskin (CAT D343) skall ha för dimension på pipan?
När jag kontrollmäter på de motorer jag har tillgång till här men av mindre typ och andra fabrikat får jag det till att snittet bör minst motsvara grenrörets utlopp, som i sin tur verkar motsvara volymsnittet hos ett cylinderutlopp(?) Detta bör således bli minimimått på pipan? Jag har inte heller fått tag på folk som *vet* so far... (tänkte aldrig på att kolla det exakt förut, men kom på att en av trålarna faktiskt hade en liknande maskin men den är såld nu vad jag vet.).

Värmesystemet skiljer inte så mycket från ett vanligt för villavärme när det gäller båtar av detta slag och eftersom han vill bo där så blir det ju ännu mer likt då det nog behöver vara ett helt externt fungerande system iställetför ett hjälpsystem (på yrkesbåtarna är värmesystemet mest för motorstart och underhållsvärme).

Tror det fungerar med vanliga radiatorer, dra några flänsrör eller bygg ett rörpaket av kopparrör i maskin så du har underhållsvärme där också så bör det fungera tror jag.
Hmm... Nu när det nämndes kom jag att tänka på SJs gamla bussradiatorer, hade ju funkat perfa för detta som komplement till vanliga, vet farsan fick tag på en bunta från surplus till garaget men går kanske att hitta fortfarande någonstans...

Författare:  anders_bzn [ 12.45 2011-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har läst bloggen med intresse, även sidan där det stod om Stor-Eriks historia. Tyvärr så verkar ångmaskinen ha blivit urlyft till förmån för en mer modern maskin.

Vad är planen för båten?

Ska du måla skrovet svart igen?

Jag följer detta med spänning!

Författare:  dar303 [ 13.50 2011-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Härligt, ytterligare ett sk. Tok-projekt på EF, det gillar vi!
Lycka till med bygget, jag kanske kommer förbi och kollar nån gång i vår om det går bra!

Författare:  LeCanard [ 14.08 2011-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tänkte åka ner till Måns, tvärs över viken, i veckan. Ev smyger jag förbi och kikar lite... ( Om Ralf släpper förbi mej :D )

/LC

Författare:  danei [ 16.59 2011-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kommer du att koppla maskinerna till acktanken?

Författare:  gunne [ 19.22 2011-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är bara att komma förbi. Är jag inte på plats så är man som EF:are välkommen att stiga ombord och titta ändå.

Han kommer antagligen bli vit i min ägo tror jag. Han är ändå ingen AWB så jag tror han står sig bra i ljus skrud ändå. En liten del av mig vill måla honom mörkare men jag tror det blir snyggare med vitt.

Maskin ska troligtvis kopplas till acktanken. Både så att man kan värma vattnet under gång och värma maskin innan start på vintern. Det kommer bli många slingor i tanken; motor, värmepump, kamin, panna, tappvarmvatten, radiatorvatten, solvärme...

Författare:  Mizzarrogh [ 19.41 2011-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jo, på yrkesbåtar och liknande används ofta motorvärme för uppvärmning av manskapsutrymmen och annat så att man slipper ha pannan på i onödan.
(Små vedkaminer av lämpligt slag var vanligt även förr.. :wink: )

Författare:  danei [ 19.47 2011-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ska du ha allt i separata slingor? Inget som delar vatten med acktanken?

Författare:  Gimbal [ 19.50 2011-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Å andra sidan blir väl detta (gissar jag) inte en yrkesbåt där maskin går stora delar av dygnet, utan det kommer (åter igen gissar jag) snarare tillhöra ovanligheterna att den flyttar på sig. Så då kan man fråga sig om det är värt tiden och kostnaden att koppla in motorn överhuvudtaget i värmesystemet. :humm:

Författare:  gunne [ 20.02 2011-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Båten kommer nog ligga stilla till 90 % ja...

Författare:  Mizzarrogh [ 20.25 2011-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jo, gissade det är därför du ville ha ett autonomt pannsystem. :)

Författare:  idiotdea [ 21.05 2011-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Vad är det för motor, och finns det någon information om denna?

För att dimensionera avgasröret borde man åtminstone veta vilket "mottryck" som tillåts vid motorn. Avgastemperatur vore också bra att veta, men där kan man nog göra en (o)kvalificerad gissning.

Författare:  gunne [ 22.32 2011-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Caterpillar D343
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=c ... sg&cad=rja
http://safety.cat.com/cda/files/2452119 ... 5-00+M.pdf

Jag har pratat med Caterpillar sverige en gång men han jag fick tag i kunde inte ge några besked om en så gammal spis. Fick nog tag i fel kille... Kanske ska pröva med dem igen.

Författare:  nifelheim [ 01.57 2011-11-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

nu när vi är inne på (o)kvalificerade gissningar :)

Arean ökas med 20% för varje krök, max 50 cm vattenpelare vid motorn.

Om du vet hur många hästkrafter du tänker ta ut, är det lättare att jämföra med nyare motorinstallationer.

Tror att du skrev någonstans att det var 15 år sedan hon var uppe och att du hittat (minst)ett provisoriskt lagat hål under vattenlinjen.

Att byta plåt och kolla botten (finns det några anoder kvar?)
och sedan lägga på någon dyr isbrytar/epoxifärg kanske skulle göras först,
sedan behöver du inte göra något där på 10-15 år.
Om du ska byta större plåtar eller iaf akter om maskin måste du ändå rikta om maskin/axel.

Författare:  gunne [ 09.19 2011-11-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Han ska upp på slipen för att akutlaga hål och mecka med rodret nästa vecka. Sen blir det blästring och målning av hela undervattenskroppen framåt våren när färgen biter bättre. Förhoppningsvis (peppar peppar) behöver inte så mycket plåt bytas då väldigt mycket byttes 1997.

Bilaga:
märkskylt.jpg

365 kusar i spisen enligt märkskylten.

Flänsen som sitter på ljuddämparen idag är en övergång från dämparens 150 mm till ca 300 mm. Jag vet inte om det gamla skorstenen (i bogserbåten Barbro som motorn togs ifrån) verkligen var så grov. Det kan kanske ha varit en gammal skorstenspipa från en tidigare tvåtaktare? Det känns överdrivet grovt med 300 mm... Ska se om jag kan få några ord med Ralf på varvet idag och se vad han tror.

Författare:  labmaster [ 09.32 2011-11-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kul projekt Gunne, det här blir spännande att följa. Hur kommer det sig att båten har ett manligt namn? Man brukar ju ha kvinnliga namn på båtar och kalla dem för hon.

Författare:  anders_bzn [ 09.36 2011-11-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Man brukar döpa bogserbåtar efter pojkar!

För att symbolisera styrka.

Författare:  Mizzarrogh [ 13.20 2011-11-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

300 behöver du inte till denna motor, det kan jag dock säga med en gång... :)

Författare:  idiotdea [ 18.47 2011-11-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Okej, då vet vi i alla fall vad det är för motor. Det finns alltså ingen turbo på den om jag förstår rätt? I så fall kunde man kanske tänka sig att ett mottryck på avloppet vid motorn på ca 5000 Pa skulle vara okej. Har någon åsikter om detta? Trycket i cylindern efter avgastakten skulle då vara 1,05 bar, och ny förbränningsluft 95% av cylindervolymen. Det som ännu behövs för att bestämma storleken på avgasröret är avgastemperaturen ut ur motorn, men denna kan man nog gissa tillräckligt bra även utan information. Förbrukningen framgick av det länkade materialet, så utgående från det kan man beräkna avgasflödet.

Författare:  gunne [ 18.56 2011-11-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Och resultatet blir... trumvirvel... :mrgreen:

Författare:  idiotdea [ 20.31 2011-11-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det blev till att räkna lite... men på basis av ogranskade resultat skulle jag rekommendera att använda 150 mm rör.

Jag har bifogat en Excel-filen jag gjorde för att räkna på detta. Du/ni kan ändra värdena i blått och se hur det påverkar resultatet. I beräkningarna har jag gjort en hel del förenklingar. T.ex. räknar jag avgasen som endast kväve. Men de förenkligar jag har gjort borde vara berättigade för detta ändamål. För övrigt är detta gjort på ungefär en timme, och det är möjligt att det finns felaktigheter. Men jag dubbelcheckade ekvationerna och resultatet verkar rimligt i alla fall.

Angående tillåtet baktryck vid motorn gissade jag vilt när jag sade 5000 Pa, men efter att ha kollat lite snabbt på nätet verkar detta inte som ett orimligt tal. Avgastemperaturen jag har räknat med är 700°C. Kanske ni har bättre information om denna? Jag skulle gissa att det inte borde vara så varmt, men med högre temperatur är man på säkra sidan.

Baktryck, 100 mm, 700°C: 9800 Pa
Baktryck, 150 mm, 700°C: 1700 Pa

Detta borde i alla fall fungera som underlag för diskussion.

Författare:  Mizzarrogh [ 21.48 2011-11-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Då verkar det stämma med andra ord. :tumupp:
Tänkte det var bäst att kolla innan han börjar köpa rör och så... Annars lär jag nog för evigt blivit portad från gästhamn... :D

Författare:  gunne [ 23.42 2011-11-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Oj, tack! :) Jag har bara hunnit titta snabbt på uträkningarna men tackar för nedlagt arbete. Ska titta igenom det lite noggrannare och återkommer med eventuella frågor.

Jag har även idag fått tag på en dieselvärmare så då kan jag dimensionera den pipan också. En Webasto DWB 2010:

Bild

Nu ska jag slagga så jag orkar slipa på rosthögen imorn, men på fredag tänkte jag vara lite mer datoraktiv så då kanske det blir lite mer uppdateringar/frågor.

Författare:  Mizzarrogh [ 23.47 2011-11-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Själv önskar man var mindre datoraktiv och jobbade istället... :oops:

Författare:  gunne [ 21.21 2011-11-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Eeh, det är ju visst turbo på spisen.

Insug till vänster, turbo i mitten och utblås till höger.
Bilaga:
turbo1.jpg

Bilaga:
turbo2.jpg

Förändrar det dimensioneringen av avgaspipan? :humm:

Jag pratade med en sjöbjörn idag som har bra koll på marinmotorer. Först tyckte han att man borde ha ca 180-200 mm, men sen ändrade han sig och sa att det nog räckte med 150 mm. "Beror på hur mycket effekt man ska ta ut" och "det finns tabeller på sånt där" var väl svaren.

Annars ska han upp på land imorgon! Det blir spännande/fasansfullt att se hur det ser ut undertill... Anoder och lite plåt ska bytas och rodret ska lagas men förhoppningsvis blir det inga större överraskningar.

Författare:  Mizzarrogh [ 10.06 2011-11-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jo, hade också för mig det var turbo på detta utförande som standard.
Alltså allvarligt talat så kan jag inte tänka mig du kommer pressa arrangemanget till max i hård kuling särskilt ofta. Dock är jag också litet osäker på om krökarna ihop med pipan har någon praktisk inverkan (någon annan som vet?), så kan tyverr inte heller för närvarande ge ett rakt svar om det skall vara 150 eller 180 således. :humm: Men det begränsar ju följaktligen till 200 mm i worst case scenario. Men som jag förstått är det väl mest om man behöver flytta eller vill ligga ute någon fin sommardag, men vad som dock är viktigt är att det går att klara en eventuell nödsituation som jag ser det, men det är ju i så fall mer undantag. :humm: :humm:

Författare:  idiotdea [ 17.01 2011-11-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Utan att riktigt veta jag pratar om så skulle jag tror att det duger bra med 150 mm rör även om maskinen har turbo.

Som man ser på ekvationen för tryckfallet, så är tryckfallet proportionellt mot summan av friktionsfaktorerna (knappast en allmänt vedertagen beteckning). 10 m rör har friktionsfaktorn 1,724, eller 0,1724 per meter rör. För krökar brukar man använda friktionsfaktorn 0,5, men detta är enligt min förståelse en överskattning. Under dessa förhållandena motsvarar en 90° krök ca. 2 m rör. "Element friction factors" som jag har använt är en gissning på hur många krökar som används (=4*0,5), motståndet i ljuddämparen (=1), och motståndet vid rörutloppet (=1,0).

Författare:  tecno [ 17.12 2011-11-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Dum fråga, kan man inte ta till och göra detta i säg 180/200mm. Om det visar sig att vara för stor Ø kan man då inte sätta in en strypning på lämpligt ställe i systemet?
Kanske inte så kostnadseffektivt men om det fungerar med strypning så behöver man ju inte byta hela rasket.

Författare:  Mizzarrogh [ 17.18 2011-11-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Strypning behöver man nog inte, var väl mer att det verkade onödigt dyrt med feldimensionerade rör i A4 stål och att det satt en 150 stos på det gamla därav tidigare spånande. :humm:
Gör nog inget om den är större.

Författare:  gunne [ 21.07 2011-11-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Idag har Stor-Erik tagit en tur upp på land:
Bild

8) :mrgreen:

Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig men det står i alla fall klart att det behöver bytas en del plåt och det är dyyyyyrt. Men det måste ju göras. Rodret ska få sig en omgång oxå och där behöver typ halva bladet och alla bussningar bytas. Sen ska en "ny" styrmaskin kopplas mot hjärtstocken.

Planen är att få allt arbete akter om maskin gjort nu så att jag kan rikta in maskinen och koppla den till axeln. Man vill inte gärna byta plåt etc bakom maskin när den står på plats eftersom sättningarna kan göra att man måste rikta om allt.

Det blir spännande kommande veckorna! Hoppas vädret håller i sig en stund till...

Författare:  gunne [ 13.29 2011-12-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Plåtbyte i aktern:
Bild



Det händer lite nu när han ligger på land. Rodret är nedkapat och ska repareras och sen ska det bytas ca 1 m^2 plåt. Samtidigt fnular jag lite med motorinstallationen och har börjat fundera på generatorn.

Det är en stabil pjäs på 3,5 kW som syns på bilderna nedan:
Bilaga:
generator1.jpg
Bilaga:
generator2.jpg
Bilaga:
generator3.jpg
Bilaga:
generator4.jpg
Bilaga:
generator5.jpg


Problemet är att det inte finns något fäste för den och jag tror den var fäst direkt i motorbädden på skutan den plockades från. Min plan är att göra detsamma och svetsa dit ett fäste där jag kan skjuta generatorn i sidled för att spänna remmen.

Men vilken håll ska den gå åt? :humm: Jag ser inga indikationer på själva generatorn om rotationsriktningen. Kan man rotera den åt vilket håll som helst och helt enkelt vända polerna så att det blir rätt? Monterings- och inkopplingstips?

Författare:  SeniorLemuren [ 13.42 2011-12-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ta bort ett kol och kolla ytan som ligger mot kommutatorn. De brukar få en "släpprand" på ena kanten på grund av gnistbildning när kolet lämnar lamellen. (Tänk på att hålla koll på hur kolet är vänt när du avlägsnar det, annars är det ogjort) :)

Författare:  Glenn [ 14.23 2011-12-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

tecno skrev:
Dum fråga, kan man inte ta till och göra detta i säg 180/200mm. Om det visar sig att vara för stor Ø kan man då inte sätta in en strypning på lämpligt ställe i systemet?



Har man en turbo så vill man ha så lågt mottryck som möjligt bakom den, utan turbo kan man behöva labba med mottryck osv dock.

Författare:  gunne [ 14.30 2011-12-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ska kolla vad jag får för priser på avgaspiporna. Skiljer det inte så mycket kan jag ju gå upp lite i dimension...

Angående generatorn: Kolla på kolen kan jag göra imorgon, bra tips. Jag har sjukt dålig kunskap om såna här tingestar så lite vägledning skulle vara super. Det verkar finnas fyra poler i kopplingsdosan varav två är kopplade till chassit och de kan man anta är jord? De andra? Måste generatorn "magnetiserats" eller nåt sånt? Vad gör kondensatornerna (om det är kondingar)? Är det någon som kan förklara hur den funkar eller bidra med ett namn på generatortypen så att jag kan söka information själv?

Författare:  Mizzarrogh [ 16.10 2011-12-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jepp, som Glenn skriver behöver du ingen strypning om den skulle bli för stor i detta fall.

Edit: Hägglunds är riktigt bra grejer, bland de bästa generatorer och elmotorer som någonsin gjorts enligt min mening, de gjordes mig veterligen i mindre serier, främst för försvarets räkning men kan tänka mig de stod för en del av produktion för sjöklassade grejer och sådant även för den civila marknaden. Skulle aldrig byta den mot något av dagens produktion, oavsett fabrikat, om den är bra skick.

Edit: Obs! Överskrid aldrig max specifikationer för en äkta likströms generator! Då bränner du den på den gång till skillnad från de moderna växelströmmarna med diodbryggor som är så att säga "självbalancerade", vilket likströmmarna ju inte blir.

Författare:  SeniorLemuren [ 18.01 2011-12-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag är inte säker om det är en compound eller enkel shuntgen. Kan tänka mig att den har parallellkopplad shuntreglering.

De två jordade anslutningarna är förmodligen spänning ut resp. ena polen från shuntlindningen. De andra är spänning ut resp. den ojordade änden av shuntlindningen. För att hålla spänningen konstant vid olika varvtal och belastning på en shuntreglerad gen. så krävs ett variabelt reostat som kopplas mellan utspänningen och den ojordade änden på shuntlindningen.

På del äldre utrustning bestod detta av ett stort trådlindat variabelt motstånd (typ potentiometer i bautaformat) som dels kunde regleras för hand med en ratt eller kopplas på automatik. Automatiken bestod av en liten elmotor som kände av utspänningen och vred motståndet för att hålla utspänningen korrekt. :)

Skillnaden mellan en compoundgen. och en shuntreglerad gen. är att en compoundgen. även har en serielindning som samverkar med shuntlindningen och gör den självreglerande när belastningen varierar, men jag är inte säker på att det fungerar så väl när både varvtal och belastning varierar.

Så förmodligen krävs det shuntreglering. Kollade du inte om det fanns någon typ av reglerutrustn. kopplad till gen. när du rev den?

Kondensatorerna är förmodligen störningsskydd.

Författare:  SeniorLemuren [ 18.17 2011-12-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Mizzarrogh skrev:
Edit: Hägglunds är riktigt bra grejer, bland de bästa generatorer och elmotorer som någonsin gjorts enligt min mening, de gjordes mig veterligen i mindre serier, främst för försvarets räkning.

Hägglunds tillverkade vanliga asynkronmotorer i stor skala. När jag jobbade som lindare på 60-talet så var Hägglunds nästan lika vanliga som Asea-motorer.

Citera:
I mitten av 50-talet blev el-motorn den första medvetna exportsatsningen. Trots att kostnaderna skulle bli lägre i södra Sverige byggdes en fabrik för serietillverkning av el-motorer i Örnsköldsvik 1958-59. Den hade en kapacitet på 90 000 el-motorer per år.
:)

Författare:  gunne [ 18.22 2011-12-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det var tyvärr inte jag som rev den... Sakerna har legat i en lada i 15 år och massor saknas såklart. Det finns en till lada som jag inte har fått tillgång till än så där vet jag ju inte vad som finns.

Det blir till att kolla på kolen som sagt så kan jag tillverka den mekaniska monteringen i alla fall medan jag funderar på den elektriska.

Finns det något jag kan mäta på lindningarna för att ta reda på mera? (Har tillgång till vanlig multimeter.)

Författare:  SeniorLemuren [ 21.19 2011-12-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kolla i detta dokument om du kan figurera ut hur den är kopplad till att börja med. Kan man sedan komma fram till hur mycket ström som shuntlindningen skall ha max, (där kan man ju få en fingervisning av shuntlindningens resistans eftersom det är likström) så kan man ju bygga en transistoriserad regulator. Jag har sett ritningar på nätet men hittar dom inte just nu. Säkert någon här på forumet som vet.

Författare:  gunne [ 21.35 2011-12-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tack så mycket! Jag ska plöja igenom dokumentet vid tillfälle men hinner inte just nu. Det var ju hyffsat mastigt, vilket ju är bra i och för sig.

Tar och mäter lite resistans mellan de olika plintarna imorn i alla fall.

Författare:  gunne [ 22.39 2011-12-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag mätte resistansen mellan polerna idag och resultatet syns nedan. Schemat är vridet i förhållande till den tidigare bilden men ni fattar nog hur det hänger ihop. Blecket som förbinder de två polerna som jag gemensamt kallar C är med största sannolikhet minus som sagt. Tjock kabel märkt A1 går från C in till generatorn och tjock kabel märkt A2 från B in i generatorn. Endast en tunn kabel från A in i generatorn.

Bilaga:
IMAG0496.jpg


Jag tog även en titt på kolen. De verkar ganska nybytta så det hade inte ens nött igenom hela den från början plana ytan. Det gjorde att det var lite knepigt att se nåt "skägg" och jag kunde inte riktigt avgöra rotationsriktningen.
Bilaga:
kol1.jpg

Bilaga:
kol2.jpg

Min gissning är att rotationsriktningen är uppifrån och ner på bilderna. Eller? :humm:

Författare:  Mizzarrogh [ 22.49 2011-12-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag skulle också ha gissat på det men vet inte heller säkert... :humm:

Författare:  SeniorLemuren [ 23.32 2011-12-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Förmodligen är det så. Dom har släpat efter lite och inte blivit slitna i bakkanten ännu.

Utspänningen ligger troligen mellan B och C. (Grova kablar). Om du lyfter alla kolen så ska det bli oändlig resistans mellan B- C och A-B.

Shuntlindningen ligger då mellan A och C. Eftersom det är likströmsspolar så kan man grovt räkna att det bör flyta drygt 3 A vid 24 V utspänning.

Författare:  gunne [ 13.13 2011-12-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Snickrade ihop ett litet fäste till generatorn:

Bild
Bild

Angående shuntstyrningen... Ska man ha nån slags krets som mäter ström/spänning och reglerar strömmen genom shunten? Eller ska strömmen hållas konstant oavsett spänningen?

Författare:  Mizzarrogh [ 13.39 2011-12-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Såhär någonting antar jag, så får senioren eller någon fylla i resten... :)

Författare:  SeniorLemuren [ 13.54 2011-12-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Shuntreglerkretsen skall hålla spänningen konstant oavsett belastning och varvtal.
Här finns en beskrivning med ritning på en shuntregulator till en 12 volts generator. Borde gå att modifiera ganska enkelt till 24 volt. :)

Författare:  SeniorLemuren [ 13.56 2011-12-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Mizzarrogh skrev:
Såhär någonting antar jag, så får senioren eller någon fylla i resten... :)

Tja så där funkade det förr, men i dagens läge är det nog enklare med transistorer. :)

Författare:  gunne [ 14.12 2011-12-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tack så mycket! Ska suga lite på den kretsen och återkommer antagligen med frågor senare...

Författare:  PeterH [ 14.49 2011-12-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

En fundering är ju att dom använder en LM723, har för mig att den var svår att få tag på nuförtiden? Har inte orkat läsa vad den används till, är ju kopplad till 555:an, men den kanske kan ersättas av annan spänningsregulator?

Författare:  gunne [ 12.18 2011-12-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Man borde ju kunna göra en liknande krets med någon annan IC. Jag kanske ska vänta lite tills jag vet vilken typ av nätanslutten laddare/inverter jag ska ha eftersom de ibland innehåller en batteriladdningsautomatik dit man även kan koppla generatorn.

Jag har funderat lite på belysningen i skutan även om det är långt fram i tiden jag ska ha det. Det är såklart lågt i tak genomgående så infällda nedåtlampor (downlights, bättre ord?) är ju nästan ett måste. LED och 24 V känns ju självklart med tanke på premisserna. Dimmbart ska det vara och jag tänker mig att jag kör samma lösning i hela båten, ca 150 m^2.

Just nu är jag inne på denna lösning:

Bild

+

Bild

+

Bild

Armaturen är jävligt billig och kör man med en 12 V LEDlampa så finns det ju stort utbud på ljuskällor. Sen seriekopplar man dem två och två och driver via en 24 V-dimmer. Kanske bygger man dimmern själv eftersom jag behöver ganska många och komponenterna är inte så dyra. :humm:

Författare:  SeniorLemuren [ 12.33 2011-12-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Sådana armaturer använder jag i min båt med 3 W led 12 V ( finns ju även för 230 V)
Mycket bra ljusutbyte och nästan ingen värme alls. Mitt problem nu är att jag behöver fler armaturer men de är slut på Lidl´s där jag köpte dom. Vart köper du dom billigt?
Bilaga:
led i ruff.jpg

Bilaga:
led i cocpit.jpg

Författare:  gunne [ 01.42 2011-12-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om man klickar på bilden ovan kommer man till http://www.ljuskompaniet.se/shop/?artnr=HORN+CTC-3115 vilket inte är helt självklart. Men de har i alla fall mängder av armaturer till väldigt bra priser (och antagligen tvivelaktig kvalitet).

Författare:  gunne [ 14.26 2012-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Julens stormar har aktualiserat att jag saknar bra förtöjningslinor. Det som finns på båten är mest gammalt skrot som är rejält risigt och inte är att lita på, speciellt inte i storm. Jag måste alltså köpa lite nya snören ASAP. Dock vill jag inte slänga ut tiotusentals kronor på snoddar som jag sen kommer på inte är rätt typ och dimension.

Vad har man för dimension på förtöjningslinor på ett skepp kring som väger kring 120 ton? Hittar inga vettiga data alls på nätet.

Man vill ju gärna ha snygga linor = "syntethampa" så att man får den rätta känslan.

Bild

32 mm, brottlast ca 13500 kp, ca 60 kr/m. För klent?
http://www.toplicht.de/en/shop/tauwerk- ... -meterware
http://www.toplicht.de/en/shop/tauwerk- ... uwerk-lose

Nån som har jobbat på en båt av motsvarande storlek som kan komma med lite input? Dimensioner, användbara längder etc.

Författare:  marvin [ 13.08 2012-01-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Träskutan jag seglat på som väger ~140 ton använder det materialet och ungefär den dimensionen.
Detta är mellan tummen och pekfingret då det var några år sedan, har dessutom aldrig köpt något bara använt.
Längd är trevlig om det går att använda samma rep till en dubbel förtöjning borde väl bli runt 20-25m lägg till en dryg meter till splejsat öga.
Är det stor skillnad i pris till billig blå polyprop?
Kan vara ett alternativ i hemmahamn där utseende kanske inte spelar så stor roll, solen knäcker ju ändå alla rep efter några år.

Författare:  zeus [ 13.16 2012-01-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Trafik som ligger i hjo har snäppet tjockare linor.
4st om jag inte mins fel.

De har en snygg lösning när de ska ta sig ut ur hamn, de drar en lina runt en pinne,
sen går motorn och drar runt hela båten på en 5-öring. Kanske något för dig om det är trångt?

edit: En bild
Bild

Författare:  Nerre [ 13.34 2012-01-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

När jag låg i lumpen (flottan) så förtöjde vi med tampar i den dimensionen, men sen "dubblade" vi förtöjningarna när de var justerade och vi skulle ligga still mer än en kvart. Dubbla i det fallet innebar att man gick ut till pollaren/ringen i land en gång till och tillbaka, så det blev totalt 3 "parallella" rep som delade på kraften.

Författare:  danei [ 18.35 2012-01-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag skulle valt svarta. Dels försöker det inte se ut so något det inte är, dels brukar svart plast tåla solen något bättre. Men ändå ser det inte alls lika plastigt ut som svart eller grönt. Men det är ju en smaksak.

Författare:  gunne [ 17.46 2012-01-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det blev en liten panikbeställning eftersom förtöjningarna måste åtgärdas ASAP. 15 m 42 mm tjock grön flätad PP och 30 meter tvinnad 30 mm "poly hemp". Det blir till att känna på grejjerna och sen utrusta båten med komplett förtöjingsmaterial i ett senare skede. Jag har ju lite annat att lägga krut/pengar på i nuläget... Nästa post på inköpslistan är 50 ton ( :shock: ) av nåt tungt som man kan slänga ner i kölsvinet.

Författare:  zeus [ 18.39 2012-01-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Sten?

Du kanske har koll och vet ungefär var du ska leta.
Men jag ger lite tips ändå:
-Mexitegel brukar skänkas mot avhämtning.
-Samma med sprängsten.
-Stena metall säljer metall (billigt vet jag inte), fick köpa blandmetall till väldigt bra pris för länge sen.

Författare:  gunne [ 18.51 2012-01-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har kollat upp det mesta. Det blir glödskal (som sand, ca 2,4 ton/m^3) eller stålskrot (räls etc, ca 4-6 ton/m^3).

Författare:  Mizzarrogh [ 19.07 2012-01-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Litet långt bara måhända annars hade kunnat få några kubik kullersten här.
Edit: Tänk på att slipmassor och liknande kleggar ihop till en enda cementhård klump med tiden om det ligger fuktigt, blir hårt som berget utan överdrift går knappt att rå på större stycken ens med spett om man behöver mocka ut skiten, men rent glödskal borde inte ha de problemen tycker man då det redan borde vara oxiderat. Enda nackdelen annars jag kommer på är att det lär ta åt sig fukt som en saltdränkt svamp som ständigt ligger emot och att det förmodligen inte går att pumpa med vanliga redskap (pga att alla pumpmunstycken slammar igen så gott som omedelbart, möjligen undantaget gamla membranpumpar av gjutjärn med öppen bälgtyp och liknande, glödskal är enormt hårt så räkna med att det kommer att slita betydligt mer än vanligt sand på pumparna), annars verkar det ju onekligen bättre val än betong.

Författare:  danei [ 21.10 2012-01-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

borde inte betong bara bra ur korrosions synpunkt. sen kan man ju alltid blanda det med järnskrot eller malm om man vill det.

Författare:  zeus [ 23.06 2012-01-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Drack öl med några byggare idag, de kunde nog ordna rivningsmassor eller liknande.
Säg till om du ändrar dig!

Författare:  Mizzarrogh [ 19.10 2012-01-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jo, betong är populärt och fungerar, men det ligger ju deffinitivt där det ligger sedan sas... Är ett mindre h-e att få bort skiten, inte om, utan när, man måste... :wink: :)
Men, det är ju populärt även tex för kontravikter (krängningsvikter) även i vissa yrkesbåter och liknande pga att det går att forma plastiskt när man lägger den, tex till fasta kuber på strategiska punkter.
Antar han valt glödskal pga densitet kontra pris.

Författare:  gunne [ 19.17 2012-01-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

500 spänn/ton för glödskal är ett näst intill oslagbart pris. Och det går ju att få ut sen om man vill även om det är stökigt att skotta/suga ut skiten.

Författare:  Mizzarrogh [ 19.26 2012-01-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jo, frånsett det jag sade så tror jag det är ett utmärkt val ur densitets synpunkt.
Men det är som sagt ett fruktansvärt hårt material med ganska vass fraktur.
Valshud och liknande äter tom ned volframinsatserna på dragskivorna (Diamant och motsvarande är i princip det enda som kan bearbeta dessa volframlegeringar normalt sett) på nolltid om man kör "rå" tråd, vilket väl säger en heldel om vad man har att göra med...

Ligger en rejäl hög prima ren och snygg kullersten här i sandtaget som blev över från sållningen ,om du har vägarna förbi någon gång, vet inte hur mycket men det är ett antal kubik, de grövsta går ändå inte att använda till vägen och det skall nog till väldigt stora volymer om det skall löna sig att ta hit en kross så de lär nog ligga där de ligger en tid till...

Författare:  gunne [ 17.11 2012-02-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hur mycket skrot ska man ha då? :humm:

Förra ägaren har sagt att det ska in 50 ton ballast. Men nu när jag caddat upp skrovet och leker lite med deplacementet så låter det lite mycket.

(länk till inlägg på bloggen)
Bild

Överst är Stor-Erik på slipen. I mitten har jag försökt lägga vattenlinjen på samma nivå som i verkligheten. I den nedre bilden är vattenlinjen ungefär där den ska vara enligt en gammal orginalritning. Enligt CAD-programmet (DelftShip) deplacerar han 130 ton i dagsläget och 170 ton enligt den nedre bilden. Höjer man vattenlinjen 10 cm ökar det till ca 180 ton. Således ska det in ca 40 ton totalt.

Jag tänker mig att fulla tankar (diesel, vatten, svartvatten, gråvatten) väger en 10 ton, inredning och maskineri etc väger ca 15 ton och då blir det bara 25-35 ton över att ha som ballast.

Tyngdpunkten kommer ju att hamna betydligt lägre nu när den tunga maskinen/pannan är borta och vikten istället hamnar nere i kölsvinet.

Nån som har erfarenhet som kan göra en grov uppskattning?

Jag har en del litteratur (Principles of Yacht Design) och två olika bekanta som kan göra stabilitetsberäkningar som jag ska konsultera. Men det tar någon vecka innan jag kan läsa på och träffa dem och om jag fick en grov uppskattning nu skulle det hjälpa lite i planeringsarbetet.

Författare:  danei [ 17.24 2012-02-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du här väll inte fullt med färskvatten och avloppsvatten samtidigt? Det ska in mer prylar än i dag gissar jag...

Författare:  totteflash [ 19.13 2012-02-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Definitivt den mer nerlastade versionen.
Den vattenlinjen harmoniserar bättre med skrov och överbyggnad.
Finns det kättingbox och ankarspel i fören? Ska det in så blir det ju lite mer kilon i förskeppet.

Ångbåtar på vykort:
http://vykort.gotdns.org/Skargardsbatar2.html

Författare:  Mizzarrogh [ 19.31 2012-02-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tror också det bör vara minst 30-40 ton, troligen den högre siffran, utan att kunna svara på frågan.
Men ser ut som han har rätt hög deplacementpunkt. Fans det en skrovprofil där man också kan utläsa genomgående bredd och design på skrovets några av mätpunkter i horisontalsnitt på sidan?

En spontan tanke kring de höga siffrorna är att han förmodligen ursprungligen är designad att ha en tung ångpanna eller liknande i mittpartiet och det kan vara det som spökar med rekommendationen om 50 ton?

Författare:  gunne [ 21.16 2012-02-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag trodde ju också att det skulle vara mer ballast...

Så här väl stämmer mitt caddade skrov med 3D-skanningen som jag gjort av båtens insida i dagsläget. Det finns lite att putsa på men formen är bra nära.
Bild

Här har jag lagt upp de ritningar jag har i dagsläget. Kollar man i stabilitetsberäkningen som är gjord på ett systerfartyg ser man att det deplacerade 156 ton tomt ("leeres shiff"). Jag kan dock inte tolka kurvorna och jag hittar inte min yacht design-bok nu. Söker lite på nätet istället... :glasogon:

Författare:  nifelheim [ 01.43 2012-02-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hur gör du det där?
har du fotat med en vanlig kamera och gjort en 3D modell som du läst in i CAD programmet?

Är det dom här?
http://www.123dapp.com/
http://www.delftship.net/delftship/inde ... tship-free

det ser riktigt bra ut :bravo:

Jag såg bara en spantruta på din hemsida, du skriver att den stämmer dåligt med CAD modellen och orginalritningen.
Var det mycket som skiljde?
Utan att göra anspråk på att vara grafolog skulle jag säga att det är Anders Stensen som satt signaturen i hörnet,
och det trodde jag nog skulle stämma rätt bra. :humm:

På din hemsida såg jag ingen "orginal" spantruta, missade jag den?

Författare:  gunne [ 10.15 2012-02-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det stämmer. 123D Catch och DelftShip har jag använt. Den kör jag IronCAD för solidmodellering. Är riktigt imponerad över hur bra 123D Catch funkar faktiskt.

Originalspantruta har jag inte. De uppmätta spanten är mycket smalare framförallt i midskeppet och har inte den markerade knäcken som scanningen visar. Sen förstår jag inte varför han har mätt upp skeppet i lutande läge (aktern lägre än fören, kölens linje lutar uppåt). Men det kanske beror på mättekniska aspekter...

Författare:  gunne [ 22.49 2012-02-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

För att återkoppla till repdiskussionen tidigare:
Bilaga:
IMAG0540.jpg

De hade slut på den gröna sladden så jag fick en svart, tunnare men med högre brottstyrka till samma pris. :)

Annars börjar det röra sig sakta framåt med ballasten. Det har varit lite knepigt att jobba senaste tiden iom temperaturen men nu är det ju lite varmare. Jag har målat kölsvinet och börjat bygga kistor att lägga ballasten i:

Bild

Bild

Fortfarande inte så mycket elektronik i det här projektet men det kommer. Om två år... Fast tråden ligger ju i "övrigt" så det kanske är okej.

Författare:  Gimbal [ 14.18 2012-02-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tjusigt. :tumupp:

Författare:  zeus [ 14.33 2012-02-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Snyggt!

Men du är inte rädd att det ska börja lukta om trät?
Brukar avrådas att ha tryckt inne...

Författare:  nifelheim [ 15.27 2012-02-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tänker du spruta isolering på skrovet, eller bara ha det målat?
Har du funderat på kondensen?
Hur tänkte du bygga upp det, skrov-luftspalt-isolering-gips-boyta?
polyetenfilm?
Skrovet är ju redan ett tätskikt i "fel ända" på väggen, har du ett till
måste du nog ventilera utrymmet mellan tätskikten.

Författare:  janaf [ 15.33 2012-02-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är skönt att se att ens egna projekt är rätt modesta, relativt sett. Det tackar jag för :tumupp:

Nu är det ju för sent med förtöjningarna. När jag hjälpte några kompisar med en 50-tons skuta så var det enda / bästa underlaget vi hittade för all typ av dimensionering, det som försäkringsbolagen Lloyds och Veritas har. Allt från förtöjning till rigg, spant, roder, ankare, bordläggning etc finns tabellerat, i diagram och beräkningsmodeller, baserat på hur man vill få flytetyget klassat för försäkringen. Jag hittade en del äldre upplagor av dom böckerna på KTH:s bibliotek. Det fanns en skeppsbyggnadslinje där för länge sedan.

Författare:  janaf [ 15.42 2012-02-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

PS: om stabilitetsberäkningar. Jag är rätt säker på att det finns relativt enkla metoder beskrivna i "Principles of Yacht Design" av Lars Larsson och Rolf Eliasson. Dom bygger på att man har mittspantets geometri och gärna några spant till....

Författare:  danei [ 16.54 2012-02-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

nifelheim: Kondens problemet blir snarare större om man hoppar över tätskiktet på insidan. Det kommer att bli kondens på skrovet, det måste man ta hand om på något sätt.

Författare:  janaf [ 17.07 2012-02-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har kanske inte läst ordenligt. Ska du lägga in barlast för stabilitetens skull eller för att justera vattenlinjen av andra skäl?

För sidostabiliteten: om han legat i badet så skulle du kunna ta en vikt, typ ett ton, och flyttat den från ena relingen till den andra och se hur mycket lutningen ändras. Det ger ett direkt mått på rätande momentet. Sen är nästa fråga vad det borde vara.... Ur det kan man räkna ut hur mycket barlast som behövs. För stabiliteten alltså.

Författare:  gunne [ 20.44 2012-02-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Principles of Yacht Design har jag nånstans men hittar den inte just nu. Båten är sjukt rank nu så det måste in ballast innan man kan bygga inredning för att skorven inte ska välta.

Hmmm, tryckat inne... Jag tänkte mig att det var förr när skiten innehöll kreosot, arsenik å annat jävulskap som det gällde. Jag får fundera lite på det och sen förtränga det :wink:.

Det där med fuktspärr och kondens är ju ett riktigt aber. Det finns lika många teorier som båtägare känns det som och det är ju helt klart knepigt. Jag har lite teorier som bland annat innefattar luftspalt innanför skrovet och antikondensfärg etc, men vi får se hur det blir.

Författare:  limpan4all [ 21.19 2012-02-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Modernt tryckt virke innehåller väl en massa salter...
Det rostar som bara den om ogalvat (och även galvat) som kommer i direkt kontakt med tryckt virke om det är fuktigt.
I en stålskrovsbåt är det nog ingen bra ide.

Författare:  danei [ 21.23 2012-02-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Fukt har alltid uppfört sig på samma vis, det är inte särskilt knepigt. Men att det finns många teorier kan jag tyvärr hålla med om.

Författare:  zeus [ 22.01 2012-02-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Problemet är att det luktar riktigt riktigt illa inomhus, jag skulle tänka över det både en och två gånger.

Det skulle gå att spruta insidan av båten för isolering, men vet inte hur det funkar i praktiken.
http://www.polyterm.se/ kan du titta på.

Författare:  gunne [ 17.27 2012-03-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det finns rostfria ventilationsrör på blocket:
http://www.blocket.se/jonkoping/Ventila ... ?ca=11&w=3
Bild

Kan man använda dem som avgasrör? Godstjocklek? :humm:
Jag får ringa och kolla.

Författare:  danei [ 20.05 2012-03-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kolla så att det verkligen är rostfritt.

Författare:  Mizzarrogh [ 20.55 2012-03-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tyverr är det troligen för tunnt gods för avgaspipan men du kan med fördel använda detta till insuget även om det är A2 klassat stål, du kan inte använda A2 till avgaspipan, det måste vara A4 klassat(syrafast), i vilket fall då detta korroderar av svavelutfällningar och annat i avgaserna (pga den relativt sett låga temperaturen ihop med petroleumförbränning (edit, närmast kröken måste det tåla min. 600 grader har jag för mig, men sedan blir ju temperaturkurvan en annan mot tex en vedpanna vad gäller rökpipan, räkna litet högre än för en oljepanna tror jag :humm: )).
Använd tjockt corteenstål från någon gammal villaskorsten om du inte får tag på bra rostfritt, men alla godkända oljepannor från 70-80 talet skulle vara anslutna till syrafast pipa, dessa oljepannepipor är (om de inte var för kombipannor eller liknande dvs) inte godkända för ved eller fliseldning etc, så alla som idag konverterar till ved eller pellets måste byta insatspipan om försäkringsbolaget skall godkänna detta ur brandsäkerhets synpunkt, sedan TIGar du på litet grövre gods vid genomföringar och annat om det behövs tex från skrot från någon byggfirma som utför ombyggnation hos något pappersbruk. :tumupp:

Edit, Jag rekommenderar för rostfritt att du har absolut minst 2,6 mm på icke bärande delar!

Edit, OBS! Kommentera garna om nogon har ngot att saga om detta. Men vad tusan har hant, mitt tangentbord 'r helt keff...

Författare:  nifelheim [ 22.33 2012-04-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

På temat: Fartyg jag skådat.... (det finns väl en bok som heter något sådant?) :)

Bilaga:
b3.JPG



Bilaga:
b1.JPG



Hoppas resten av resan gick lika bra.


Trevligt att träffas IRL igår :)

Författare:  gunne [ 17.43 2012-04-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Oj! Kul att nån fick till lite bilder från distans. Vi fotade mycket från båten men då får man ju inte med helheten på samma sätt...

Resan från Kummelnäs till Mälarvarvet gick bra. Dock fick Fritz maskinhaveri precis när vi kom fram till Kummelnäs så vi fick lägga några timmar på att laga honom innan vi kunde kasta loss. Men det finns ju inget bättre ställe att få haveri på än ett varv.

Det tog en stund att ta sig in till stan men vädret var ju klockrent och vi hade gott om pilsner ombord så det var bara en njutning hela vägen.

Det blir väl ett blogginlägg med bilder och filmer snart - stay tuned.

Författare:  gunne [ 19.55 2012-05-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu har jag äntligen fått tummen ur och lagt upp lite bilder på bogseringen: http://stor-erik.com/

Bild
(Ja jag vet, ska köpa ny mobil...)

Författare:  Gimbal [ 20.47 2012-05-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ser ut att ha varit en kul dag. :tumupp:

Författare:  dar303 [ 21.53 2012-05-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Grattis! Nu ligger den alltså på varvet vid långholmen, där passerar jag förbi nästan varje dag när jag åker till jobbet i Münchenbryggeriet! Kan man komma ut och kolla nån lunch, kommer du att vara där om dagarna?

Författare:  funkis_jackson [ 14.23 2012-05-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Riktigt imponerad utav detta projektet!
Det är så att man själv blir sugen på att skaffa ett båtprojekt att dona med.

Om det är något du behöver hjälp med nu under sommarhalvåret så hjälper jag gärna till i mån utav tid.
Jag har motorerfarenhet, och hjälper även till att dokumentera bygget om så vill.

En allt i allo helt enkelt.

Författare:  gunne [ 18.43 2012-05-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag finns på plats i princip varje dag så det är bara att knalla förbi om man vill hälsa på. Hoppa ombort och banka lite i skrovet så märker jag att nån kommer.

Jag tar tacksamt emot all hjälp jag kan få, och inte minst med motorn som jag inte har hunnit titta på så mycket ännu.

Författare:  zeus [ 19.29 2012-05-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det några speciella prylar/delar du behöver? Så man kan hålla utkik.

Kommer gärna förbi någon dag.

Författare:  gunne [ 20.10 2012-05-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

nifelheim skrev:
På temat: Fartyg jag skådat.... (det finns väl en bok som heter något sådant?) :)
...


Vad har du fotat ifrån? Var det från Gurli om ni åkte in mot stan med henne?

Författare:  nifelheim [ 22.20 2012-05-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Körde ut besättningen.

Jag åkte en grå gummibåt/RIB
b1.jpg togs på väg till Kummelnäs i höjd med Kungshamn/Ekensdal
b3.jpg togs när jag var på väg tillbaka till stan igen i höjd med NackaStrand/Tornvillan i bakgrunden.
Kummelnäs - Djurgården är ungefär 5 minuter sedan är det drygt 10 minuter till in stan i 12 knop :)

Författare:  dar303 [ 08.27 2012-05-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag såg båten idag, större än jag föreställt mig! Jag kommer förbi nån dag och säger hej!

Författare:  gunne [ 14.14 2012-06-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

http://stor-erik.com/ (måste generera lite klick till min blogg :wink:)

Nån här som är haj på hydraulik?

Jag har (typ) monterat ihop styrmaskinen nu så det börjar bli dags att titta vidare på styrningen.

Bild

På däck står nåt som jag misstänker är en hydraulpump till styrningen. En tung klump som heter ENFJORD NORWAY.

Bild
Bild

Jag har fått för mig att det är en pump och att de två prylarna på sidan med elsladdar in är nån slags ventiler som styr riktningen på flödet. Nån som vet om jag har rätt eller om jag är ute och cyklar? Om jag har rätt, ska man rusta upp klumpen eller är det bättre att skaffa nåt modernare? Planen är såklart att den ska drivas av huvudmaskin.

Sen funderar jag lite på hur jag ska dra slangar/rör. Det blir väl en anhalt in till maskinrummet och pumpen och sen en till vidare upp till bryggan där rattpumpen ska sitta. Sen måste man väl in med lite ventiler så man kan välja om man ska använda ratten eller motorpumpen. Det bästa vore ju om man kunde koppla det på något sätt så att man kan använda motorpump eller ratt simultant, men jag har inte riktigt funderat på hur rördragningen i så fall ska se ut. Ideer? Dimensioner på slangar? Eller ska man köra med rör?

Planen är att först koppla in ratten så att jag i alla fall kan styra innan jag har fått fart på huvudmaskin. Men jag vill ju inte bygga in mig i nåt hörn så att det blir till att bygga om när jag ska koppla in motorpumpen.

Jag har inte kommit i kontakt med hydraulik rent praktiskt speciellt mycket så erfarenheten är dålig...

Författare:  danei [ 18.03 2012-06-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hyraulikscheman har stora likheter med elscheman, så tänk el om du är mer van vid det. Jag gissar att det finns en del folk här som är kunniga inom hydraulik. Så släng upp ett förslag när du spånat. Se bara till att rattstyrningen funkar oavsett vad som händer med det övriga.

Författare:  nifelheim [ 20.39 2012-06-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

två eller fyra anslutningar på rattpumpen?

Om det är två kan du koppla den direkt till styrkolvarna och köra.

Pumpen med solenoiderna ska in parallellt med ratten, och servo pumpen används bara för styrspakens funktion.



edit:
kolla ritningen i denna, här kallar dom det autopilotpump, men det är samma sak.
http://www.flotecmarin.se/pdf/Anslutnin ... 20REV1.pdf

Författare:  danei [ 06.47 2012-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Den där sitter ju inte bara parallellt. sitter en pump parallellt så kommer den att vrida ratten åt fel håll när man styr med pumpen.

Författare:  Mizzarrogh [ 13.16 2012-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tenfjord är djäkligt bra grejer så jag skulle absolut rusta upp den!
Detta var proffsgrejer för yrkesbruk, var vanliga på trålare och liknande.

Har tyverr litet kort om tid just nu, men måste titta närmare på detta, som sagt skall det sitta ett gäng solenoider och några andra prylar ihop med paketet på bilden. Möjligt dock du kan använda en del prylar från yrkesbutiker för tillbehör till lantbruk och skogsmaskiner mm för en del av grejerna om det fattas. Skall läsa detta ordentligt sedan. 8)

_

Författare:  gunne [ 13.34 2012-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Rattpumpen är lagrad på en annan plats så den kan jag inte kolla just nu. Det blir till att forsla hit den snart.

Planen är som sagt att koppla in ratten på enklast möjliga sätt först, men man vill ju inte bygga in sig i ett hörn. Jag ska fundera lite och rita nån slags schema...

Ska man köra slangar eller rör? Kanske en kombination med rör på de långa raka sträckorna och slangar där det är smidigt? Dimension på ledningarna? Utgångarna på tenfjordpumpen är 1". På styrmaskinens ingångar är det 3/4", och på slangarna från "fördelarblocket" till själva kolvarna är det 3/8". 1" känns ju jävligt kralligt att köra hela vägen, 3/8" kanske?

Författare:  Mizzarrogh [ 14.16 2012-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Återkommer när jag läst på mer, men jag skulle ha kört stålrör (tex från ÅF av lantbruks och skogsmaskintillbehör, tex swedol, nima, etc) de länsta sträckorna och slang där det kännts motiverat. Vilket jag har för mig de gör på tex stridsbåtarna och liknande.

Edit, Viktigt! (om jag inte minns totalt fel), Även om detta är ett lågtrycks system arbetar det med avsevärt högre tryck än de för mindre fritidsbåtar så det är viktigt allt du använder är typat för riktig maskinhydraulik (inkluderat rör och annat på högtrycksidan).

Författare:  nifelheim [ 17.40 2012-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

sitter backventiler i rattpumpen,
annars skulle den som du säger snurra som en hydralmotor.
Om man vrider lite på ratten ( så att backventilerna öppnar)
samtidigt som man kör spakstyrningen känner man hur det
rycker i ratten när backventilerna slår.

Om det inte fanns backventiler skulle det bli svårt att hålla i ratten när man backar.

Författare:  danei [ 21.10 2012-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Backventiler i två riktningar låter intressant.

Författare:  Mizzarrogh [ 21.31 2012-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Han menar nog flödes slingan på rattpumps delen. :)
Jag har för närvarande kört fast med ventilerna, så återkommer när jag hittat mer om det... :humm:

Författare:  nifelheim [ 21.36 2012-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är inga "vanliga" backventiler.

Snarare en ventil som bara låter oljan gå in i rattpumpen när olja pressas ut den andra vägen.
NFB steering eller no feedback steering borde ge endel på google.

Det gör att krafter på rodret eller från autopiloten/spakstyrningen inte "snurrar"på ratten.

Författare:  Mizzarrogh [ 21.38 2012-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Vet du något om elsolenoiderna och läges indikering? Eller tänker jag totalt fel nu... :humm: *trött*

Författare:  nifelheim [ 22.00 2012-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Elsolenoiderna manövererar "bara" ventiler som släpper fram oljetrycket från pumpen till hydraulkolvarna på hjärtstocken.

Lägesindikering av roderläget, roderindikatorn, helt separat från själva styrningen,
en potentiometer som påverkas direkt av hjärtstocken och en galvanometer på bryggan.

Jag vet ju inte riktigt vad du tänker, så det kan jag inte svara på :)

Författare:  Mizzarrogh [ 22.13 2012-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Bra, då tror jag att jag tänkte helt rätt. :)

Författare:  gunne [ 21.43 2012-06-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Så, då var båten ur sitt rätta element igen!

Bild

Bild

Jag tror nog inte att jag kommer att hinna rådda nåt i hydraulhistorian nu. Det är fullt upp med allt som har med skrov och målning etc att göra nu framöver så det får nog bli till hösten som jag tar tag i styrningen igen...

Författare:  Mizzarrogh [ 18.42 2012-06-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kom bara inte och säg att jag inte varnade dig för att ta över en "urblåst" båt... :D :tumupp:

Författare:  gunne [ 20.57 2012-07-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ingenting är omöjligt, vissa saker tar bara lite längre tid. 8) Är det inte nån här som har typ det som signatur?

Författare:  Mizzarrogh [ 17.40 2012-07-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ha ha! Nä, det är sant... :)
Fin är hon ju hursomhaver, kan föreställa mig träpaneler och litet mer variert färgsättning enligt skisserna. 8)

Jo, en grej, om du tänkt använda stålrör så glöm inte att måla dem på utsidan med någon lämplig rostskyddsfärg så håller de längre.
Jag skulle också investerat i en påse sådana gröna fästen för ändamålet från järnhandeln (finnes särskilda för just hydraulrör som tål mer stryk för fältbruk påmaskiner och sådant och vad jag minns var det faktriskt någon krona billigare än de tjusiga för inomhusbruk iaf i storpack...).

Jag misstänker dock att du kommer att behöva riktiga presskopplingar till denna styrning pga den relativa storleken *har jag för mig* den arbetar med fulltryck (osäker på rattdelen dock, men enligt nifelhems skiss bör det vara så), men detta kan de göra åt dig hos handlaren för hyggelig penning. Det kan ju då även vara bra att rita in demonterbara kopplingar (tex snabbkopplingar från maskinhandeln) där man kan tänkas vilja kunna demontera delar av systemet tex för underhåll i framtiden. Jag skulle absolut gjort en enklare ritningskopia och rita in hydraul ledningar, el mm så man får en uppfattning om det färdiga resultatet innan man börjar köpa större mängder materiel. (samt så klart även se på plats med block och penna i näven att det stämmer med teorin innan man börjar dra rören... :mrgreen: ).

Författare:  zeus [ 21.16 2012-07-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tittade på båten idag, såg fint ut med rött!
Ni såg ut att ha det gått med öl, så vi fortsatte promenaden runt ön.

Författare:  gunne [ 21.25 2012-07-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Var det du som smög runt med en kamera? Vi hade just slängt upp masten och firade med några öl i det strålande vädret... 8)

Författare:  zeus [ 22.04 2012-07-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ingen kamera, gick bara förbi utanför staketet. Och så såg jag båten från lite längre ner innan.
Var verkligen kanonväder, satt nära västerbron och njöt med mellanöl och paj. Fint!

Var större än jag trodde innan, men kanske för att den låg på slipen.

Försöker övertala FV att vi ska köpa en båt. Går sådär. Vet du hur svårt det är att få båtplats på olika ställen?

Författare:  gunne [ 00.01 2012-07-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

ok, då var det nån annan paparazzi i farten...

Han börjar bli fin nu:
Bild


Det är inte så kompicerat att kasta på färg men det gör mycket för utseendet och moralen så man orkar kämpa på...

Författare:  13th.Marine [ 07.36 2012-07-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Dedär kan bli skitsnyggt!

Jag följer tråden med intresse! Det är underbart med folk som lägger ner energi på att återställa något!

Författare:  Meduza [ 10.17 2012-07-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du kör en EF-skärgårdstur med den när den är klar va ;)

Författare:  dar303 [ 19.20 2012-07-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag var lite orolig när jag åkte förbi och den var borta, tänkte att du borrat hål på fel ställe eller gett upp! :)

Författare:  gunne [ 19.10 2012-07-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu är han nere i vattnet och tillbaka på sin plats i kanalen i alla fall. Nästa vecka stundar en veckas segling som blir den enda semestern i sommar, men efter det fortsätter byggandet på högsta fart.

EF får gärna åka med på kryssning, det är nästan ett måste att vara så många som kan dela på soppakostnaden...

Författare:  Meduza [ 16.59 2012-07-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja iaf jag är på om vi blir ett gäng som åker ut en kväll eller så i skärgården :)

Författare:  gunne [ 17.30 2012-08-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

OK, då siktar vi på avfärd sommaren 2014 :roll: .

Jag har varit dålig på att uppdatera bloggen på sista tiden eftersom det är sommar. Antingen jobbar man på båten eller så är man ute och dricker pilsner så det blir inte mycket tid framför datorn.

Nu ser han ut så här i alla fall:
Bild
Enorm skillnad när man stänkt på lite färg!

Författare:  gunne [ 07.27 2012-08-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

jag har fått tag på en motormeck som håller å att plocka ner motorn. det är som sagt en Cat D343 som inte har startats på 15 år. Han vill riva isär hela skiten för att kolla ramlager etc, men jag vet inte om det behövs. okej att ta bort kylsystem, turbo, avgas etc och rengöra men att riva ner hela motorn? en månads jobb...

nån här som har erfarenhet av marindieslar? är det nödvändigt att plocka ner hela motorn för att den stått i 15 år?

Författare:  anders_bzn [ 09.11 2012-08-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu vet jag inget om båtmotorer. Men att riva den för att den stått femton år verkar lite ambitiöst. Men om skicket på den är okänt och den ändå ska gås igenom så är det väl lika bra att kolla upp allt så slipper du riva igen om något skulle pajja.

Jag skulle gjort det.

Författare:  adent [ 10.33 2012-08-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Stoppa i en ångmaskin så blir det billigare(? (om du har egen skog)) drift ;)

Författare:  Shargo [ 10.52 2012-08-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Mina tankar runt motorn:
Kolla upp vad en välfungerande ersättningsmotor + motorbyte skulle kosta.
Vad vet du om motorns historik? (Gångtimmar, service, driftförhållanden, konservering för avställning, oljebyten + underhåll under avställningstiden...)
Om du inte redan har det, begär offert (för demonteringen, den kan ju vara skrotfärdig)! Vllket ansvar tar meken/företaget för sitt arbete?

Vad skulle ett motorhaveri innebära? Ska den enbart användas som bo-båt och flyttas mellan kajer, korta turer inomskärs där man kan glida ur farleden och ankra eller längre turer? Har du något alternativt driftsätt? (Vad har du för billigt att sikta på om motorn packar ihop när du behöver den för att få ner farten :doh: )

Allmän not om båtmotorer:
En bekant som har en 20+ m stålbåt funderar på att byta ut orginalmotorn i den, hans första plan var att ta en hyfsat modern Scania V8 men har vid vidare studier av förutsättningarna insett att även om Scanian är klart starkare än hans orginalmotor är det sannolikt att han får problem med motorn då den inte är gjord för den långvariga konstanta belastningen som en marinmotor utsätts för (timme ut och in med samma varv o gaspådrag).

Författare:  mrMagoo [ 10.59 2012-08-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

? Scania v8 finns ju i marin utförande.

Författare:  Shargo [ 11.38 2012-08-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kan nog vara det som gav honom idén. Men lastbilar är aningen vanligare :-)
Ska jag spekulera så ligger skillnaden i förstärkta lager, smörjsystem, oljesump (klara lutning) och modifierat varvtalsregister.

Författare:  Mizzarrogh [ 18.40 2012-08-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Dessa motorer (riktiga fartygsmotorer) är innåthelskotta dyra, motsvarar ofta hela båtens köpeskilling för äldre båtar så den håller man deffinitivt liv i så länge det går...
Därför skulle jag inte köpa en båt där någon glad amatör rivit ut originalmotorn och satt i en mindre av något landbaserat eller hobbymarin betonat skit i tron att den drar mindre soppa.

Men CAT motorerna är ju universalmotorer som även återfinnes i en del arbetsmaskiner.
Dock kan det lätt kosta över 100 papp att byta motor även med begagnade delar om man räknar med -alla- kostnader.
Det är dessutom för det mesta massor av dyrbara specialjobb som tillkommer då så många olika delar skall stämma med varandra.

Författare:  Mizzarrogh [ 18.42 2012-08-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Vad ni främst bör kolla är, för att nämna vad jag just nu kommer på

cylindrarnas invändiga skick (viktigt med hänseende på avlagringar)

Spridarsystemet (trimmas in och rensas vid behov)

Men, klart, ju mer man kollar desto mer kvitto har man ju.

Författare:  Mizzarrogh [ 18.51 2012-08-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Vad som främst skiljer en fartygsmotor är, förutom starkare lager och block mm att den ofta har ett annat kompressionsförhållande med betydligt större slaglängd och högre kompression.
Den har med andra ord inte nödvändigt fler kusar totalt men den har som regel enormt mycket starkare vridmoment och är byggd att tåla mycket större påfrestningar än landfordonsmotorer som har tunnare gods och klenare lager som ofta är byggda för högre varvtal även om de har fler hästar på papperet men detta blir som sagt missvisande om man endast räknar kusar mot stigande varvtal.
Man kör den heller inte på så höga varvtal som små fritidsbåtmotorer normalt sett (undantaget är tex vissa militära specialbåtar men dessa har ofta extrema motorer (tex 2x 24 och liknande eller turbinmotorer) och soppaförbrukning på över 100 liter/timma (räknat på drygt 22 knop med polskij patrullbåtarna (som har dubbla V-8 i original och är ca 22 meter långa vad jag minns)) (mot normala kanske 15-30 l/timma för en så stor båt (tex en genomsnittlig trålare i 20 metersklassen med liknande motorkonfiguration som denna båt)) vid högre varv) .

Författare:  jeppe [ 21.38 2012-08-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ligger med segelbåten vid andra änden av Västerbron. Dundrade förbi Stor-Erik i tisdags när jag och brorsan var ute och seglade. Vilket lyft färgen gjorde!

Författare:  SeniorLemuren [ 07.21 2012-08-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Har en kompis som köpte ett 11,5 meters stålskrov som han inredde själv. Motorn han satte in var en 5 liters 6-cyl. volvo D50 som han köpte från en skrotad lastbil och konvereterade själv. Han har nu kört båten i 25 år och aldrig haft ett enda fel på motorn. Han är först i på våren och sist upp på hösten och har nog utforskat varenda åkbar sjö/kanal samt västkust och östkusthaven. Just nu är han på väg till medelhavet via Europas kanaler. Sist jag hörde från honom närmade de sig Paris.

Jag har i min båt installerat samma motortyp men 6,7 litersvarianten. De bygger på Volvos D67 lastbilsmotorer och är konverterade av Marinens motorverkstad i Skövde. Jag är ganska säker på att marinförsvaret inte hade valt denna typ av motor om den inte varit lämplig som båtmotor.

Att en båtmotor körs under svårare belastningstyp än en lastbilsmotor är nog mest gissningar. Tänk på en tradare på de oändligr långa vägarna i vissa länder, där bilen rullar timme efter timme, dygn efter dygn i konstant fart över dammiga ökenvägar.

Författare:  gunne [ 07.58 2012-08-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

motorn är från 1978 men har bara gått 2650 timmar. jag vet inte mycket om hur den konserverades när den ställdes av typ 1998. det var glykol i valsystemet i alla fall. Inder tiden har den inte servar alls, om man inte räknar täckning i blästersand som service...

i grunden är det en kanonmotor som inte är speciellt sliten, men skicket efter 15 år är okänt. jag vet heller ingenting om service under gången.

det lutar åt att jag låter honom hållas och riva allt. tror det kommer kosta mig ca 30 papp, men då är ju allt kontrollerat och bra...

Författare:  FormerMazda [ 10.12 2012-08-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tappa vätskorna och kolla dom. Fyll i nya, dra runt motorn "för hand" utan spridare så känner man om nåt akut är i vägen.
Ser allt bra ut, ingen rost eller så i vätskorna så är det bara att fylla i nytt, starta och lyssna, kolla tryck och temperaturer.
Det är ju en rätt bastant maskin, låter allt bra så lär det inte vara nåt på gång.

Hittade en pdf om den: http://marine.cat.com/cda/files/1061454/7/Spec+Sheet+-+Cat+D343+Propulsion.pdf
En video måste man ju ha med: http://www.youtube.com/watch?v=sOTzqrksTAM&feature=related

Författare:  SeniorLemuren [ 13.10 2012-08-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kolla så att reglerstången inte kärvat fast i insprutningspumpen. Det hände mig på den ena motorn som stått still i 40 år.

Diesel hade bildat harts i portionerarna så 2 av dom satt fast. När motorn startade (på dom andra 4 cyl.) så rusade den och gick inte att stänga av på grund av att dom 2 portionerarna låste reglerstången. Efter pumpbyte går den nu perfekt.

Författare:  FormerMazda [ 13.14 2012-08-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Såklart, kolla gärna att allt löper fint som sagt.

http://www.youtube.com/watch?v=JHGRfouL6DM

Författare:  MRSVETSARE [ 15.04 2012-08-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Otroligt vilken energi en del folk har samt intresse :bravo:

Författare:  gunne [ 15.49 2012-08-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är lite skit överallt i motorn. Avgasportarna är fulla med sotflagor/rost.
Bild

Författare:  Mizzarrogh [ 15.54 2012-08-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Senioren, nej, lastbilsmotorerna är beprövade gamla trotjänare, de är lätta att bygga om, duger fint till sådanahär sammanhang och var populära på gamla fiskebåtar. :)
Traktormotorer fungerar också om det gällt en mindre båt.

Personbilsmotorer måste man däremot förstärka, men det finns ju satser särskilt för detta.

Författare:  Mizzarrogh [ 15.59 2012-08-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ser det ut sådär skulle åtminstone jag starkt överväga att lossa på topplocket eller skicka ned en borescop kamera i cylindrarna så att man kan få en uppfattning om hur det ser ut på topplockets insida. Förmodligen räcker det med rengöring, men om sot eller rost lossnat och faller ned i en cylinder(tex från topplocket) sliter det väldigt mycket på fodret och kan orsaka haveri om man har otur. men det är som sagt lätt att förebygga.

Edit, du lär åtminstone få pynta kring 70-100 papp för en "ny" motor som är hyfsat frech och i bra skick av samma storlek så 30 papp är nog välinvesterat om killen är duktig och vet exakt vad han håller på med.
(även om man skulle byta till en enklare motortyp så tillkommer som sagt ofta ganska stora kostnader att passa in den)

Författare:  gunne [ 07.26 2012-08-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Precis, bara att lyfta ur den här och lyfta i en annan motor känns som ett ganska stort projekt... Återkommer med mer bilder allt eftersom delarna åker av.

Författare:  zeus [ 08.34 2012-08-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Har precis fått höra att din blogg är välläst av andra som bygger om båt.
Nu har jag hört om två som ska använda sig av dina sätt på ett eller annat sätt.

Författare:  gunne [ 21.26 2012-08-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det var ju kul. Vilka båtar bygger de? Det finns ju generellt sett inte så många sjöbjörnar på nätet så det är svårt att leta info där. Jag har hittat en annan; http://bogserbaten.wordpress.com/

Nackdelen med att lägga upp allt man gör på en blogg är ju att man visar världen vilken idiot man är när man gör fel :mrgreen:.

Författare:  zeus [ 23.27 2012-08-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Casper heter han som bygger, men de är några fler på den.
Kommer inte ihåg namn på båten nu bara, återkommer.

Författare:  gunne [ 18.33 2012-08-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ragvald? Han ligger granne med mig fast på söder mälarstrand.

Författare:  zeus [ 21.35 2012-08-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, så heter den!

Den andra vet jag inte vad den heter, ska fråga brorsan.

Författare:  gunne [ 15.03 2012-08-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nån som vet var man kan lämna oljeblandat vatten i Stockholm?

Jag har pumpat upp ca 350 liter på 25-litersdunkar och måste hälla ut det nånstans. Jag vill spara dunkarna till att göra samma sak senare när jag är klar med maskinen. På Stockholms återvinning vad de inte så hjälpsamma, upprepade bara i telefon att man max kan lämna 25 liter åt gången...

Bild

Författare:  Super7 [ 15.07 2012-08-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ragnsells? Var gör dom av sina tömningar från slamsugbilen som varit och tömt olja från bensinmackar och restauranger ??

Författare:  danei [ 15.28 2012-08-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Borde inte oljan flyta så att det går att separera på ett vettigt sätt?

Författare:  gunne [ 15.36 2012-08-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ragnsells tänkte jag på men det är för sent på en fredag för att få tag på dem.

Det är inte mycket olja i vattnet (procentuellt sett) så det kanske går att separera. Dock är det även en massa glykol från kylsystemet. Det känns bäst att det tas om hand på riktigt sätt.

Jag snackade just med en polare som har jobbat på OKQ8. Han ringde macken och frågade om jag kunde hälla ut det i tvätthallen där de har oljeavskiljare och det känns ju ganska vettigt. Det skulle gå bra så jag tar nog en tur dit om nån dag och kollar.

Författare:  Mizzarrogh [ 17.14 2012-08-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

zeus, den andra är det möjligtvis en blå träskuta från götenet? :)
Edit, Ursäkta off topic..

Edit, ja har de gett klartecken på macken att du får så bör det vara nemas problem tycker man. :tumupp:

Författare:  danei [ 17.37 2012-08-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Den oljeseparatorn är inte bättre än du kan fixa själv. Och glykolen händer det inget med. Så det alternativet är inte bättre.

Författare:  Mizzarrogh [ 18.58 2012-08-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Borde inte macken ha någon annan form av kapacitet för sådanthär annars tycker man, jag menar, han kan ju knappast vara den förste eller ende som vill destruera gammal kylarglykol där menar jag.

Författare:  danei [ 19.39 2012-08-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är bara att söka på vad en oljeavskiljare är för något. Mer än så har de inte. I praktiken är det ett överdimensionerat vattenlås. Sådant som flyter på vattnet blir kvar. Antagligen det mesta som sjunker också. Men det som är löst i vattnet följer med ut i det vanliga avloppet.

Författare:  AndLi [ 20.07 2012-08-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Mizzarrogh skrev:
Borde inte macken ha någon annan form av kapacitet för sådanthär annars tycker man, jag menar, han kan ju knappast vara den förste eller ende som vill destruera gammal kylarglykol där menar jag.


Många bemannade bensinstationer har miljöbodar där man kan lämna in kemikalier av olika slag, oftast får man dock också lämna emballaget. På samma sätt funkar det på många återvinningsstationer, vet dock att tippen i HBG en gång i tiden hade en tratt man kunde hälla ner sina kemikalier i.

Problemet med många av dessa ställe är att de inte tar emot 250 liter från en och samma privatperson, sannolikt för att slippa att företag försöker utnyttja att det är gratis...

Om man råkar ha ett lantbruk försäkrat i Länsförsäkringar kom de i alla fall tidigare och hämta farligt gods gratis, de tog dock också med sig emballaget...

Författare:  Mizzarrogh [ 09.48 2012-08-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

danei, Ja, jag vet hur en oljeavskiljare fungerar.

---
Men om man känner folk kanske man kan redovisa vad det är man håller på med och måhända ta med en fikalängd så löser det sig kanske. :)
Går säkert att hitta tex någon trasig plast tunna eller liknande som skall kasseras hos något företag som tillverkar halvfabrikat för livsmedel eller hanterar kemikalier i storpack om man frågar runt litet om man önskar behålla emballaget. Vet vi sökte hela emballagetankar förut, vissa ingår i pantsystem, men andra kasseras och återvinns direkt, de senare kan man säkert få ett som är defekt om man frågar litet snällt, har för mig de är 16, 380 och 1000 liter i standard. De som inte innehållit alltför giftiga kemikalier (brukar stå på märkningen vilka man skall undvika att befatta sig med...) är prisvärda om man vill kunna lagra mycket, de som innehållit ofarliga kemikalier fungerar för färskvatten om man tvättar den ordentligt invändigt (dock är det som sagt pantsystem med några hundralappar på emballagetankarna i retursystemen men det får man ju tillbaka om man vill lösa in den sedan, för det mesta skrotas de efter inlösen ungeffär som läskburkar i jätteformat).

Författare:  pyamastomaten [ 20.36 2012-08-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Mycket kul läsning då jag fått för mig att jag vill skaffa husbåt, hur det blir med det får vi se..

Lite nyfikna frågor gällande det ekonomiska

Hur mycket räknar du med att din total renovering kommer gå på?
Är det svårt att få tag på kajplats för en sådär "liten" båt och vad kostar det per månad?

Lycka till för övrigt, jag måste kika på den nästa gång jag går förbi långholmen! :)

Författare:  gunne [ 17.53 2012-08-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag räknar med minst tre mille för att bygga färdigt båten. Kajplats är jävligt knepigt, helt klart underlättar det om man har en båt som är snygg och klassisk. Kajhyra kostar lite olika, men man får räkna med ett antal tusenlappar per månad på en så här stor båt.

Författare:  gunne [ 07.18 2012-08-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nån som har tips på bra färg att måla motorn med? När man ändå har den isär är det lika bra att måla delarna.

Färgkoden måste jag också ta reda på då det verkar som att Caterpillar använder flera olika gula färger.
http://paintref.com/cgi-bin/colorcodedi ... aterpillar
http://www.industrialtouchup.com/caterpillar.aspx

Författare:  13th.Marine [ 07.22 2012-08-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Andra länken: Engine Yellow?

Författare:  gunne [ 08.48 2012-08-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Svårt att se på skärmen, men den färgen verkar MYCKET mörkare än vad motorn är i verkligheten.

Författare:  danielr112 [ 10.54 2012-08-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det finns väl 2 alternativ. Kör med 2k lastbils/bilfärg eller gå till en ÅF för CP och köp en burk penselvänlig färg och dra på. (Den går spruta med) Den siste är då 1k men räcker gott och väl.

Författare:  Mizzarrogh [ 18.31 2012-08-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

pyamastomaten skrev:
Mycket kul läsning då jag fått för mig att jag vill skaffa husbåt, hur det blir med det får vi se..

Lite nyfikna frågor gällande det ekonomiska

Hur mycket räknar du med att din total renovering kommer gå på?
Är det svårt att få tag på kajplats för en sådär "liten" båt och vad kostar det per månad?

Lycka till för övrigt, jag måste kika på den nästa gång jag går förbi långholmen! :)


Kajplats för större båtar är *mycket* avhängigt var i landet man önskar befinna sig, häruppe kostar det per år ofta mindre än det gör per månad nere i stockholm...

Löpande kostnader bör man nog kalkylera till en frist på i allafall 6-7k/månad enkom för löpande underhåll och sådant om man skall se realistiskt på saken. Men även detta är ganska beroende på var man befinner sig, längre söderöver=stigande salthalt osv= tätare underhåll=ökade kostnader. Här uppe räcker det man slipdrar kanske var 5-10 år, nere vid västkusten behöver man slipdra nästan vart annat år, var tredje år. Räkna med åtminstone minst 30-40 k för samtliga kostnader (slipdragnings avgifter, dygnshyra på slip under ett par veckor (man måste räkna in torktid osv i detta), blästring, lagning, målning, zinkanodbyten etc (nåtning, översyn av drev, spik och annat slipper man ju dock på ett stålskepp men i gengäld måste dessa som regel målas till förebannelse! rent ut sagt även på insidan...)) om man kan göra merparten av jobbet själv med målning och annat, utslaget sedan över denna period, sedan tillkommer alla löpande småutgifter, samt hamnavgifter, mm utanpå detta.

Författare:  gunne [ 09.28 2012-09-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tog till slut tag i att koppla in isolertransformatorn som jag köpt. Trafon diskuterades i denna tråden då jag inte var säker på om märkningen betydde att det var huvud- eller fasspänningen som var 230 V på sekundären. Det visade sig att det var huvudspänningen :doh: . Så nu står man med en norsk transformator för några tusingar. Nån som vill köpa?

Håller på å pular lite med motorn och har noterat att det inte finns någon "Precleaner" (förluftfilter?) på luftburken. Brukar man ha det på fartyg eller skiter man i det och tar in luften genom ett rör? I "parts book" till motorn finns både en "Air Precleaner" och alternativet "Air Cleaner Cap" vilket ju indikerar att precleanern kanske inte är nödvändig...

Edit: Ändrade fasspänning till huvudspänning...

Författare:  Shargo [ 14.12 2012-09-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är vanligt att köra utan filter till sjöss, är du på en dammig grusväg o far har du värre problem än damm i motorn :mrgreen:

Författare:  gunne [ 14.53 2012-09-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

:lol:

Ok, misstänkte det då motorn i övrigt är komplett...

Författare:  danei [ 15.18 2012-09-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om det är 230V fasspänning är det väl precis som det ska.

Författare:  gunne [ 11.53 2012-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag hade såklart skrivit fel (men rättat nu) och menade huvudspänningen. Nu när botten är målad och fin så vill jag ju gärna ha isolertrafon så jag inte äter upp båten i onödan. Dock är det ju svindyrt att köpa en sån här ny, så man vill gärna hitta en begagnad.

Går det att lämna in den någonstans för omlindning? Någon här som har möjlighet att linda om? Eller tips på var man kan leta efter en lämplig isolertrafo?

Författare:  Glenn [ 12.45 2012-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Angående att måla motorn bör man ju välja speciell motorfärg, som tål miljön. Troligen har väl cat en egen original motorfärg som "reservdel", men den lär ju vara rätt dyr.

Författare:  danielr112 [ 13.42 2012-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

När det gäller traktorfärger generellt så är inte färgerna så jättedyra. runt 300kr/liter skulle jag vilja påstå.
(Kanske finns de som skenar iväg)

Författare:  gunne [ 14.42 2012-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har fått svar från CAT med priser (ex moms):
4C0177 färg 1lit. 221.00
4C4200 sprayfärg 161.16

Författare:  Mizzarrogh [ 16.36 2012-09-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det brukar vara bra färger så kör på det. :tumupp:
Är ju en spotstyver jämfört med literpriset på 2 komponents epoxi och liknande menar jag, min erfarenhet är att dessa färger är i stort sett likvärdiga i praktiken, om inte annat är de ganska lättjobbade (iaf de jag testat) och går bra att bättra i efterhand utan att man behöver måla om allt om man behöver. De brukar som regel även fungera för pensel om man söker bruks resultat ränderna brukar flyta samman acceptabelt när den torkar.

Författare:  danielr112 [ 17.30 2012-09-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Detta är ju bara 1k färger men räcker i regel. Ska du ha hållbarare färger så åk och köp 2k lastbilslack som dom matchar kulören på.

Författare:  Mizzarrogh [ 18.37 2012-09-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jo, den är ju fortfarande billigare än märkesfärger för båtlack även om man vill ha tvåkomponent.
Min erfarenhet från de färger vi använder på jobbet att märka ställning är att burkfärgen räcker mycket längre än sprayburkar, burkarna med specialbruten kulör tar slut redan efter några minuter. De är dock visserligen lättare att få finare yta med man jag tycker att den är ganska svår att använda om man söker bra resultat med jämn sprutlackad yta, blir lätt att den rinner eller påförs ojämnt. Kort sagt blir det fort dyrt och ineffektivt att spraymåla stora ytor så jag skulle endast använda denna för mindre grejer eller reparationsmålning. Galvade ytor måste man prima medspecialprimer annars flagnar allt av efter ganska kort tid enligt min rent praktiska erfarenhet. Penseln ger ju dock inte samma snygga yta som riktig sprutlackering men åtminstone den vi använder flyter ut hyfsat så man slipper de fula penselränderna skapligt.
Det är väl en smakfråga, men penselränder har en tendens att skämma om man inte gör det noggrant annars är det min personliga favorit för grejer som kan hålla enklare finish.
En god investering om man är petig (vilket jag är i målnings sammanhang, särskilt på båtar...) att investera några tior i ett par rullar maskeringstape och se till att lägga ner ordentligt med tid och energi på förarbetet även om det är tråkigt (var gärna äckligt noga att det fäster som det skall ,linjer blir korrekta och pressa fast tapen ordentligt) så slipper man en heldel irritation och "man kunde väl gjort det bättre" känsla efteråt..
_

Författare:  gunne [ 12.06 2012-09-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Färg är nu beställt från CAT, deras standard 1k...

Till en annan sak som måste fixas i framtiden: tankarna. De är ytrostiga inuti och måste rengöras. Brukar man måla diseltankar invändigt, och i så fall förslag på färg? Eller låter man de vara plåtrena och ser till att de för det mesta är fyllda så de inte rostar?

Jag har två stycken tankar på ~3 m^3 vardera och sen en dagtank på ~1 m^3. Dagtanken är inte monterad (står på däck), spelar det någon roll hur den monteras i förhållande till motorn? Kan den t.ex. var monterad högre än motorn?

Författare:  danielr112 [ 12.20 2012-09-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nackdelen att montera högre än motorn är vid ev läcka vid motorn. Då kommer det automatisk suga ur hela dess volym...

Författare:  Gimbal [ 13.53 2012-09-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Å andra sidan blir det lättare att lufta motorn om det finns lite tryck istället för sug.

Författare:  FormerMazda [ 14.57 2012-09-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Å andra sidan så luftar man bara om nåt knasat.
Hellre bökar man väl med luftning mot att riskera fylla maskinrummet med diesel om det går läck?

Författare:  nifelheim [ 18.14 2012-09-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

luftar gör du varje gång du byter filter, läckage har man normalt aldrig :-)
det kan ju lika gärna gå hål i tanken eller röret, så finns det plats sätt den högre upp.

Om du inte ska ha oljeeldning till värmen behöver du väl inte mycket mer än "dagtanken".
då kan du använda dom andra tankarna till svartvatten eller något sånt.
(7 m^3 Diesel är ju inte helt gratis)

Författare:  gunne [ 14.53 2012-09-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har faktiskt funderat på att ha de stora tankarna till svart- resp vanligt vatten. Det skulle spara väldigt mycket jobb men känns ju inte helt optimalt om man sen ska sälja båten till nån som vill åka långt. Dagtanken på 1 m^3 borde räcka ca 20 timmar vid en förbrukning på 50 l/h. Gör man då 5 knop så kan man ju åka 100 distans. Det är typ 35 distans till Sandhamn så man klarar sig dit och tillbaks med lite marginal. I praktiken kommer man nog inte åka mycket mer än så, men man vill ju kanske ha möjligheten...

Hur som haver, nån som har bra koll på ytbehandling av insidan på tankar (beroende på vad man ska ha i dem)?

Författare:  Nerre [ 18.40 2012-09-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

En tanke är ju att på något vis använda "gummitankar" inuti de stora tankarna? Då är det relativt enkelt att göra om dem till bränsletankar igen. Men vet inte om det går att lösa smidigt...

Författare:  netrunner [ 09.03 2012-09-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

700 liter diesel för att åka till Sandhamn OMG :shock:

Författare:  gunne [ 10.22 2012-09-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Min "mekaniker" visade sig vara en riktig banan och har nu inget mer med motorn att göra. :doh:

Jag skulle behöva få tag på en lite seriösare meck som i första skedet kan plocka toppen och tråget för att inspektera innan jag går vidare.

Nån som känner till en duktig meck i Stockholmsområdet? Det skadar ju inte om han kan CAT...

Folk gillar ju bilder så jag bidrar med lite fyverkerier:
Bild

Författare:  Shargo [ 21.44 2012-09-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Surt. Hoppas han inte ställde till nåt.

Författare:  Bug_x [ 13.12 2012-09-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hittar ingen länk men måste vara samma projekt?

http://www.maskinisten.net/viewtopic.php?t=33337

Lycka till iallafall!

Författare:  gunne [ 20.11 2012-09-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, det är samma... Jag får se hur jag går vidare med maskin. Just nu ligger all min fokus på att försöka få till lite isolering så att jag kan jobba i vinter.

För övrigt hade jag besök på båten av riktiga marinelkillar från El & Marinteknik. De informerade mig om att isolertrafon jag köpt visst var av det rätta snittet. Man kör tydligen norskt system på större båtar! Alltså trafon har 400 V huvudspänning på primären och 230 V huvudspänning på sekundären. Sen kör man alla 230-apparater på tvåfas istället för fas och nolla. Mer om det i senaste inlägget på bloggen.

De sa även att all "hushållsel" som inte är i maskinrummet kan dras i vanliga (halogenfria) rör/slangar med FKK.

Författare:  nifelheim [ 02.21 2012-09-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kommer du under 100 brutto, står fortfarande 113 i skeppslistan?

Vore väl bra att slippa undan SJÖFS 2008:81 helt och hållet :)

Är motorn klassad? eller räcker kanske med ett typgodkännande?
bilaga 1, 2 och 3 för gamla fritidskepp över 100 brutto
http://www.sjofartsverket.se/upload/SJOFS/2008_81.pdf

Tänk på att det kan bli svårt att hävda "gamla regler" om allt är nytt :humm:

Men eftersom du ska ha ett Fart Certifikat har du väl redan gjort en ombyggnadsanmälan...
http://www.transportstyrelsen.se/sv/Sjo ... ad--inkop/

Jag tror som sagt att det gäller och komma under 100 :)

Annars är det nog en del som är jobbigt att göra rätt sedan.

Författare:  gunne [ 16.22 2012-10-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag kommer inte under 100 tyvärr. :( Trodde att jag gjorde det men det visade sig att jag hade skrivit av formeln fel. Jag hamnar på ca 119 och att skala av ca 100 m^3 är inte så lätt. Det blir till att bita i det sura äpplet och se till att ha tätt samarbete med Transportstyrelsen så man inte bygger bort sig.

Författare:  Mizzarrogh [ 14.03 2012-10-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Mmm... Så det gäller alltså då även fritids skepp över 100 ton bt? Var länge sedan läste om detdär men då är det väl så antar jag.
Intressant, tex träskepp kommer ju lätt över 100 strecket om man kommer upp litet i storlek över tjugometer, en vanlig trålare(äldre av trä, stålskeppen är lättare) av medelstorlek väger ju runt 60-90 ton DVT menar jag. :humm:

Författare:  nifelheim [ 14.16 2012-10-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Brutto tonnage har inget med vikten att göra, registerton är en volym (1 registerton=100 kubikfot)

edit: får rätta mig själv där, idag är fartygets brutto ett enhetslöst jämförelsetal som bygger på fartygets volym
kopplingen till "gammalmodiga" registerton har försvunnit.

Författare:  Mizzarrogh [ 14.40 2012-10-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Aha, behöver uppenbart mer kaffe (eller borde mer korrekt troligen inte druckit så mycket...) :oops: Var som sagt fruktansvärt länge sedan läste om detta mer seriöst.

Edit, JA! Vilken idiot jag är idag!! :doh: :doh:

Författare:  gunne [ 20.43 2012-10-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Transportstyrelsen verkar inte ha tid att ta tag i ärendet. Jag skulle vilja få en tilldelad besiktningsman och ta ett möte på plats för att diskutera innan jag bygger bort mig, men det verkar inte så lätt att få till... De skickade dock en lathund för fritidsskepp:

Citera:
Fritidsfartyg:

Fritidsfartyg omfattas av ett begränsat antal föreskrifter men skall utöver dessa vara i Sjövärdigt skick. Enligt Fartygssäkerhetslagen 2003:364 är ett fartyg sjövärdigt bara om det är så konstruerat, byggt, utrustat och hållet i stånd så att det med hänsyn till sitt ändamål och den fart som det används i eller avses att användas i ger betryggande säkerhet mot sjöolyckor. Föreskrifter om exempelvis brand och livräddningsutrustning kan ses som rekommendationer.

Frånsett befälhavaren för skepp finns inga regler som ställer direkta krav på behörigheter för nautisk, däcks eller maskinpersonal. Däremot skall fartyget i enlighet med Fartygssäkerhetslagen vara bemannat på ett betryggande sätt.

Fritidsfartyg med ett brutto på 20 till 99 ska:
. Uppfylla SJÖFS 2011:2 om navigationssäkerhet.
. Uppfylla TSFS 2009:44 om sjövägsregler, lanternor och fartygssignaler mm.

Fritidsfartyg med ett brutto på 20 till 99 behöver inte:
. Regelbunden tillsyn från sjöfartsinspektionen.
. Inneha tillsynsbok enl. Fartygssäkerhetslagen 2003:364.
. Uppfylla SJÖFS 2006:1 om stabilitet, fribord och skrov.
. Uppfylla TSFS 2010:96 om åtgärder mot föroreningar från fartyg.
. Uppfylla SJÖFS 1996:6 om livräddning och utrustning.
. Uppfylla SJÖFS 2004:30 om livräddning och utrustning.
. Uppfylla SJÖFS 1970 nr 13 om brandskydd.
. Uppfylla SJÖFS 1970 nr 4 bostadskungörelsen.
. Uppfylla SJÖFS 2006:31 om maskin, el och obemannat maskinrum.
. Uppfylla SJÖFS 2005:25 eller ändringsföreskriften 2006:39 om skyddsanordningar och skyddsåtgärder.
. Uppfylla TSFS 2009:95 om radio
. Uppfylla SJÖFS 1973 A09 om lyftinrättningar.
. Uppfylla krav om miljöcertifiering av motorer byggda efter år 2000 eftersom TSFS XXXXX inte gäller fartyg som uteslutande används för fritidsändamål.

För fritidsfartyg med ett brutto på minst 100 gäller samma regler som fritidsfartyg på minst 20 brutto men skall dessutom:
. Ha tillsynsbok och fartcertifikat, (inte fribordscertifikat och fribordsmärke) och regelbunden tillsyn enl. Fartygssäkerhetslagen 2003:364. Skrov och utrustningsbesiktning vart femte år samt motsvarande mellanliggande besiktning.
. Uppfylla SJÖFS 2008:81 om maskin, el och periodvis obemannat maskinrum. Om maskinrummet skall vara periodvis obemannat gäller bilaga 3 att maskinrummet skall vara försett med fast system för upptäckande och släckande av brand mm.
. Uppfylla TSFS 2009:114 bilaga 3 skrov, bilaga 4 stabilitet, bilaga 5 fribord och bilaga 9 dokumentation. Är fartyget byggt innan den 1 september 1983 kan befintlig äldre stabilitetsdokumentation godkännas om den anses tillräcklig, då utgår bilaga 4 och bilaga 9. Är fartyget byggt innan 1 augusti 1974 (innan SJÖFS fribordskungörelse) skall en fribordsplan inlämnas. Kravnivåerna beror på fartområdet.


Annars jobbar jag främst med att försöka få till isolering innan den riktiga kylan kommer. Det är en kamp mot klockan och jag satte nog igång spurten lite för sent tyvärr. Men om jag har tur så får jag nog överbyggnaden isolerad inom 3 veckor. Nu har jag reglat klart styrhytten som ska få isolering först så att jag tränar lite innan jag går på det större utrymmet i däckshuset.

Bild

Författare:  Seroster [ 23.30 2012-10-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det biltemas fogpistol jag tycker mig se? =P

Författare:  gunne [ 15.44 2012-10-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, det är det. Deras "proffsmodell" och den funkar faktiskt riktigt bra...

Författare:  Mizzarrogh [ 17.52 2012-10-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Själv såg jag kuggstångshäverten i bakgrunden, bra grejer detdär, använder själv ett par att lyfta (mindre) hus (jod det är faktiskt sant men det var en ganska liten bod) med och bytas däck på farsgubbens gammeltraktor. 8)

Författare:  Seroster [ 22.26 2012-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne skrev:
Ja, det är det. Deras "proffsmodell" och den funkar faktiskt riktigt bra...


Ja, har en sådan själv, blev glatt imponerad då jag trodde det skulle vara skräp men det visat sig vara en helt okej modell =P

Författare:  gunne [ 16.59 2012-10-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu börjar isoleringen komma på plats som man kan se på http://stor-erik.com. Där finns även lite mer bilder på uppregling etc...

Det blir stenull (PAROC eXtra plus) och under det är det en antikondensfärg från Kefa som heter GrafoTherm. Förutom att isolera (typ som kork) så kan det 0,5 mm tjocka lagret av färg ta upp ca 1 liter vatten per kvadratmeter utan att någon vätska fälls ut. På så sätt "antas" färgen och kan absorbera fuktighet när man vistas i rummet för att sen andas ut den igen under torrare perioder.

Bild

Tyvärr har jag lite leveranstid på isolering till resten av utrymmet, men jag hoppas att den kommer innan den (ordentliga) frosten. Sen är planen att hålla plusgrader i vinter med hjälp av en värmepump från Jula. Billigt skit men den kan installeras utan verktyg och behöver bara hålla i två år (enligt plan).

Bild

Författare:  danei [ 18.22 2012-10-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är inte den isolerings metoden så fel det kan bli. Reglat med trä mot en tät sida mot kylan. Jag kan tänka mig att det blir problem med kondens.

Författare:  ensten [ 20.05 2012-10-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne skrev:
Nu börjar isoleringen komma på plats som man kan se på http://stor-erik.com. Där finns även lite mer bilder på uppregling etc...

Det blir stenull (PAROC eXtra plus) och under det är det en antikondensfärg från Kefa som heter GrafoTherm. Förutom att isolera (typ som kork) så kan det 0,5 mm tjocka lagret av färg ta upp ca 1 liter vatten per kvadratmeter utan att någon vätska fälls ut. På så sätt "antas" färgen och kan absorbera fuktighet när man vistas i rummet för att sen andas ut den igen under torrare perioder.

http://stor-erik.com/wp-content/uploads ... .38.32.jpg


Tror det framgår i inlägget hur han har tänkt sig det hela.

Författare:  Seroster [ 02.26 2012-10-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Såg värmepumpen din, fin lösning, men jag tycker det saknas silvertejp ;)

Författare:  gunne [ 19.35 2012-10-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

:D Quick and dirty. Det blev kallt så det var dags att få skiten på plats så fort som möjligt...

Författare:  tecno [ 20.31 2012-10-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Samma/lika värmepump som värmer min verkstad, det jag saknar är att kunna ställa in den på lägre temperatur typ 10-12°C.

Författare:  zeus [ 22.40 2012-10-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är för att det blir så svårt att frosta av då, energibesparingen blir inte så stor
genom att sänka från 15 grader till 10 grader.

Sugen på att se båten köra nu, men gissar att det tar ett bra tag. :D

Författare:  gunne [ 09.41 2012-10-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Den har ju ett "freeze protection"-läge som hållar 8 grader om jag förstått det rätt. Om man håller in knappen längst ner till vänster "turbo/fp" i två sekunder så går den in i det läget.

Lite mer isolering på plats:
Bild

Författare:  gunne [ 15.42 2012-11-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu när jag fått isolering är det dags att börja tänka på eldragningen så att jag kan sätta panel sen. Till att börja med tänkte jag styra upp "spottar" i taket. Antalet spottar och dess placering beror ju på vilken effekt man har i varje spot så det måste jag ta reda på.

Vi har ju pratat belysning lite förut och kommit fram till att det är smart att köra lågvoltsystem. 24V kommer ju att finnas senare i batteribanken. Kör man 12 V-lampor kan man alltid parallellkoppla lamporna och köra via en trafo 230 V->12 V. Sen kan man seriekoppla lamporna två och två och byta till 24 V. Bara man kopplar alla spottar med rör mellan kan man ju i efterhand koppla om det. Detta är min plan i dagsläget eftersom det kommer dröja innan jag får till 24 V-systemet.

Led är ju bra men jag tror att jag kanske kör på halogen så länge. Armaturer med inbyggna leds känns fel då det kommer bli ett helvete att byta ut om en ljuskälla pajjar om 3 år. Således känns det smartast att köra en armatur med en standardsockel så att man i framtiden kan byta ljuskälla och eventuellt köra halogen först för att senare byta när man hittar vettiga ledlampor med bra ljus.

Inbyggnadsmåttet är begränsande. Jag har max 70 mm på vissa ställen så det måste vara en ganska grund historia. Bakom panelen är det i regel stenull och plåt så man behöver nog inte oroa sig över värmen ovanför lampan och då kanske man kan tumma på tillverkarens anvisning om inbyggnadsdjup.

Jag har kollat runt lite och socklarna MR16/GX5.3 samt MR11/GU4 verkar vara det som är vettigt. Input på detta? Har jag missat nån sockel att leta efter?

Med dessa kriterier har jag hittat bland annat dessa armaturer (det finns tusentals på nätet, väldigt tidsödande att leta):
http://www.elonline.se/vinga-vision-sli ... lor/1906-0
http://www.elonline.se/hide-a-lite-1201 ... 1204/955-0
http://www.elonline.se/hide-a-lite-1580 ... 20w/1292-0
http://www.elot.se/product.html?product_id=10379
http://www.elot.se/product.html?product_id=10388
http://www.elot.se/product.html?product_id=10388

20 W halogen kanske till att börja med? Om man vill ha 300 LUX så kanske man måste ha 1,5 20 W halogenlampor per kvadratmeter, eller tänker jag rätt där? Såklart med dimmer så man kan fixa mysbelysningen...

Tankar kring detta? Det börjar bli dags för mig att spika det här så jag kan dra elen...

Författare:  laban12 [ 08.50 2012-11-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du kan ju köpa halogenspottar men stoppa i LED-lampor, det finns ju LED till alla standard halogensocklar.
Nu är det väl plåt ovanför spottarna men det kan ju finnas andra anledningar till att man inte vill att de ska bli så varma.
Du behöver inte heller lika kraftiga kablar eller trafo om du kör på strömsnål LED.

Författare:  gunne [ 09.28 2012-11-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nä, precis. Leddarna vill ju inte bli för varma.

Och det med kablarna är sant. P.g.a. att jag har vill ha 24 V ända från dimmern så blir det snabbt långa matningskablar och kör man halogen så blir det en hel del effekt och därmed förluster i kabeln. T.ex. har jag räknat på styrhytten som är det minsta rummet och där blir det ca 10-12 meter kabel. Har man då 14 st 20 W halogen så blir ju totala effekten 280 W. Strömmen vid 24 V blir då 12 A och det kräver rätt kralliga kablar. Kör man 2,5 mm^2-kablar får man ca 20 W förlust bara i kabeln vilket kanske är lite högt...

Det enklaste för kabeldragningen kanske är att sätta 230 V halogen överallt.

Med led tillkommer ju knepigheten att dimma dem. Jag har fått för mig att de flesta led-ersättningslampor har nån slags inbyggt drivdon (i värsta fall bara en resistor) som man ju inte vill ha. Man vill ju bara ha ren led och sen bygger/köper man en dimmer som reglerar strömmen. Eller funkar det inte så?

Författare:  Seroster [ 00.52 2012-11-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det inte lika bra att köra på lite grövre snöre och vara nöjd med att ha kraftigare än lägsta rekommendation?

Författare:  gunne [ 12.39 2012-11-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu har jag mailat lite med Ledlab.se och de var bra på att svara snabbt och kunnigt. Dock kostar en 2,5 W ljuskälla där ca 270 spänn och den som jag kollat på har ca på 2 meters avstånd 25 lux på en yta av 2,25 m^2. Ska man ha 200 lux på golvet behöver man således ca 4 st per 2,25 m^2, eller 2 st/m^2. På mina 150 m^2 blir det då ca 81 000 spänn exklusive drivdon!

Tar man istället 50 W halogenspottar så borde man klara sig med 1 st/3m^2(?). Dessa kostar 50 kr styck så då blir totalsumman 2500 spänn. Sen är kablaget och dimrar etc mycket billigare så mellanskillnaden torde bli i storleksordningen 85-90 papp.

LED känns helt plötsligt inte lika attraktivt längre...

Dock kan man ju köpa från Kina och få en LED-spot för 50 spänn. Men frågan är hur länge de håller och vad man får för kvalitet. T.ex. http://www.byggahus.se/forum/belysning/ ... ml?showAll

Edit: T.ex. dessa kineser. Kanske värt att köpa hem ett tjog för 800 riksdaler och testa.

Edit2: Äh, FACKIT! jag beställde 40 st såna här för ett test...

Författare:  gunne [ 15.25 2012-11-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

danei skrev:
Är inte den isolerings metoden så fel det kan bli. Reglat med trä mot en tät sida mot kylan. Jag kan tänka mig att det blir problem med kondens.


Ja, så är det. I det här inlägget har jag utvecklat hur vi har tänkt med lite tekniska aspekter och resonemang.

Författare:  zeus [ 21.51 2012-11-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du kan ju sätta led för att få säg 50 eller 100 lux. Sen komplettera med någon annan typ av belysning.

Kan bli billigare och enklare.

Författare:  Seroster [ 15.01 2012-11-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Damn! Kör halogen!

För kostnaden av LED kan du ju dra elen till spottarna med 25mm2 kabel =P

Författare:  pyamastomaten [ 15.24 2012-11-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Dessa http://www.hidealite.se/svenska/7467060-1204v-inkl-20/w-2m-k-amp-klarglas.html med dessa http://www.elot.se/product.html?product_id=17448&category_id=158 är en typisk standard lösning för låg inbyggnad. Dock max kabellängd från trafo till spot är två meter enligt rekommendationer.

Författare:  gunne [ 17.33 2012-11-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

I väntan på kinesleddarna så sysslar jag med annat. Just nu håller jag på att se över SJFS 1970:13 ”Sjöfartsverkets kungörelse om brandskydd på fartyg”. Detta för att jag skulle vilja få in isolering även i däcket och mellan styrhytten och överbyggnaden.

Här dividerar jag lite om hur man kan lösa isoleringen m.h.a. Parocs/Rockwools produkter. I bilden ser man I-balkarna som bär upp styrhyttens golv och hur dessa är tänka att isoleras.
Bild

Författare:  gunne [ 14.25 2012-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag ska nog ta att installera sprinklers när jag har möjligheten att göra det från början. Transportstyrelsen låter en tydligen ha mer trä i inredningen om man har sprinklers, och jag vill ju behålla sekelskifteskänslan så då är det inte så kul med laminatskivor överallt.


Är det någon som vet var man kan köpa Uponors hemmasprinklersystem?
http://www.uponor.se/solutions/vvs-for- ... ystem.aspx

Uponor svarar tyvärr bara som riktiga bananer på mina mail (besvarade inte en enda av mina frågor och sa bara "kontakta en brand/sprinklerkonsult"). Ja skulle behöva både prisuppgifter samt tekniska detaljer kring deras system.

Författare:  gunne [ 23.41 2012-11-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu fick jag hem lamporna från Kina. Dock bara 16 av 40 st men jag mailade dom å det verkar som det kommer fler i ett annat paket.

Här har jag snackat lite om dom på bloggen.

Bild
Bild
Bild
Bild

Kvaliten är som väntat inte top notch. Men det är inte superkatastrof heller. Som synes är dock ytan "spräcklig" och inte blank som i annonsen vilket är lite synd. Jag kopplade in dem via den lilla drivaren till 230 V och tyckte spontant att de lös ganska starkt. Jag mätte med multimetern att drivaren gav 10,4 V och 140 mA. Således ger de 1,5 W och inte 3 W som de ska. Men sätter man upp 30 st kanske det funkar, jag får göra ett test med de 16 jag har och se om jag tycker de lyser upp halva styrhytten tillräckligt.

Eidt: Sista bilden är LED jämfört med en halogenspot. Dock minns jag inte effekten på halogenlampan och sen kan man ju inte utröna ett skvatt av färgtonen från en mobilkamerabild.

Författare:  Gimbal [ 08.28 2012-11-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Sekelskifteskänsla med ledspottar, är det skiftet för 12 år sedan du syftar på? :humm:

Skämtar bara, kul att följa bygget.

Författare:  gunne [ 09.24 2012-11-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

:wink:

Författare:  gunne [ 11.46 2012-12-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det nån som sitter på 50 m^2 heltäckningsmatta, korkmatta, gummimatta, linoleummatta, markisoleringsmatta eller nåt liknande? Just nu är däckshuset isolerat åt sidorna och uppåt, men inte nedåt under däck. Jag kommer inte kunna få in isolering än på ett tag tyvärr så värmeekonomin just nu är inte optimal. Jag håller bara plusgrader men när det är -17 ute som nu så är det på gränsen att det går...

Jag tänker mig att bara ett tunt skikt av nåt annat än stål på däcket kommer göra skillnad. Nån som har massa trasmattor liggandes?

Författare:  zeus [ 14.54 2012-12-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Stora mattor brukar inte vara dyra på second hand.

Eller så kan du köpa sån plast som läggs under parkett och så något på det så det inte går sönder.
http://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/00018076/

Författare:  gunne [ 18.56 2012-12-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Underlagsskum är ju en ide. Tänkte på det förut men problemet är att det inte är så tåligt att gå på, men det är ju bättre än inget och billigt.

Författare:  hcb [ 08.09 2012-12-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Finns det någon risk att du får kondens under golvisoleringen?

Författare:  gunne [ 16.41 2012-12-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Alltså mattorna ska bara vara tillfälliga för att spara lite slantar i vinter. (Jag betalar 1,75 kr + moms/kWh för elen!) Sen ska det limmas trägolv rakt på plåten. Och i framtiden kommer ju plåten vara rumstempererad då den befinner sig mellan två uppvärmda utrymmen.

Författare:  gunne [ 19.48 2012-12-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu är lamporna provmonterade i alla fall:
Bild

Det är helt klart tillräckligt ljust för att man ska kunna läsa i alla fall.

Författare:  Mizzarrogh [ 11.05 2012-12-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Snyggt!

Har du läst om meduzas båtlampor förresten? 8)

Författare:  Seroster [ 17.26 2012-12-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ser mysigt ut, hur varmt har ni det därinne?

Författare:  Meduza [ 00.00 2012-12-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Haha Mizza, kul att någon kommer ihåg mitt projekt från stenåldern ^_^

Dom fungerar dock fortfarande riktigt bra där dom sitter i båten!

viewtopic.php?f=3&t=12754

Författare:  Mizzarrogh [ 14.40 2012-12-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Meduza, absolut! Tog mig till och med friheten att länka till dem på MG för en tid sedan. :) 8)

Författare:  gunne [ 13.14 2013-01-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Efter 2 veckor på Sri Lanka är det nu dags att ta tag i vraket igen...

På "posten" väntade i alla fall ett paket med dimmrarna jag köpt:
Bilaga:
dimmer3.jpg
Bilaga:
dimmer2.jpg
Bilaga:
dimmer1.jpg


Tar man bort lådan går det nog att få in dem i en vanlig eldosa så att man kan använda samma brytare/rattar som till resten av installationen. Dock tror jag att det dröjer lite innan jag hinner testa dem då jag har lite andra saker att pyssla med på båten. Nu är spottarna inkopplade på 230 V (avrsin liten drivare) och det får duga tills vidare...

Författare:  gunne [ 14.50 2013-01-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det nån som har åsikter angående skvalpskott i tankar?

Jag har nog bestämt mig för att göra vattentanken i förpiken i glasfiber istället för rostfritt. Offerterna jag fått på rostfritt är ca 40 tusen spänn och materialet till en tank i plast går nog på under 10 papp. En tvådelad tank på totalt 3,2 kubik blir det.

Bilaga:
vattentank skott.png

Planen är att plasta ca 5-6 mm tjockt enkellaminat och förstärka det hela med skvalpskott. Eventuellt kan man sätta förstyvningar på utsidan av tanken också för att få det stabilare. Dock har jag lite funderingar kring skvalpskotten i tanken, hur tätt ska man ha dem? Som jag har ritat nu så är det två skvalpskott men då är det fortfarande ca 500 liter i varje fack. Är det för mycket? Nackdelen med att ha fler skott är att det blir stökigare vid både tillverkning och rengöring samt dyrare eftersom ytan ökar och färgen som skall målas invändigt är satans dyr. Kanske kan man istället styva upp skotten med flänsar/vingar?

Författare:  NULL [ 15.32 2013-01-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ingen aning, hur är det med lastförskjutning med så mycket vatten?

Författare:  danei [ 16.03 2013-01-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hålen i skotten ser stora ut.

Författare:  Gimbal [ 16.16 2013-01-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

I och med att bottens form så att säga styr vattnet upp mot locket vid rullning så gissar jag att vattnet kommer att hamra mot locket. Kanske behövs något längsgående skvalpstop? Eller vad är det för dimensioner på facken?

Författare:  gunne [ 16.27 2013-01-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tanken är ca 2,7 meter lång och kanske 2,4 meter bred. Facken är väl som det ser ut nu ca 800 mm långa och 500 mm breda. Hålen i skvalpskotten är 200 mm, men det är ju inget problem att göra mindre (och fler?) hål.

Annars kan man ju fylla de separata facken med några "anti surge balls" eller "surge busters" för att få mindre skvalp utan att behöva fler skott.
Bild
Bild

Författare:  hcb [ 19.00 2013-01-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om de senare är så porösa som de ser ut skulle jag inte vilja ha dem i färskvattentanken.

Författare:  Gimbal [ 21.11 2013-01-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

80x50cm, det känns rent instinktivt (vilket iofs inte är mycket värt) som om det skulle funka. Fast det beror naturligtvis på hur tjockt laminat man lägger. Jag menar hela plastbåtar byggs i förvånansvärt tunna laminat, och de tål en hel del.

Författare:  danei [ 21.15 2013-01-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du har inget utrymme som det är lättare att bygga i, i den båt jag var lite inblandad i placerades färskvatten tanken under trappen. Det är ett utrymme som är svårt att göra något bra av, men en bra form för en vattentank.

Författare:  Seroster [ 22.04 2013-01-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Genialt, Danei!

Författare:  zeus [ 01.51 2013-01-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kan du inte göra vissa delar, tex skvalpskydden i RF?
Då kanske det räcker med 1mm.

Författare:  gunne [ 02.21 2013-01-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

De där skummigummikorvarna är väl främst för disel. Håller med om att man nog inte vill ha dem till färskvatten. Men "bollarna"?

Hittar förvånansvärt lite på internets om man söker på "skvalpskott" eller "surge baffle". Det borde ju finnas nån slags tumregel för hur man dimensionerar?

Arbetshypostesen just nu är att bygga tanken och sen känna efter hur det känns med två bafflar för att sen styva upp efter behov.

Förvånansvärt få folk som vill komma och hälsa på och kolla på skrothögen. Jag lovar att bjuda på kaffe om nån vill komma och hälsa på och snacka skit ;f. :) Alltid kul att träffa folk och peka på saker.

Författare:  hcb [ 07.58 2013-01-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tycker också att det borde finnas någon form av regelverk för vätsketankar, men jag vet tyvärr inte var.

Hade jag varit i Estocolmo oftare hade jag gärna kommit förbi på en kopp. Vi får se till sommaren ...

Författare:  Mizzarrogh [ 11.27 2013-01-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är också mycket nyfiken att bese skönheten om jag rent geografiskt sett får möjlighet någon gång. :)

Tycker också det borde finnas tabeller men hittar inte heller så mycket när det gäller små (relativt sett alltså...) tankar.
Men, verkar vara hanterbart att dela upp i 500 liter sektioner *tror* jag (med betoning på tror, men det är en vanlig enhet på mindre enhetstankar iaf men jag vet inte exakt om det går att överföra på skvalpskott.).

Men, vad fanken jag vet att jag läst om täthet på skvalpskott någonstans, men VAR? :doh:

Författare:  ralvejd [ 12.05 2013-01-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om man tänker lite på hål mellan skotten så behöver de väl inte vara större än att de kan släppa igenom samma mängd man kan förbruka eller fylla på per tidsenhet, typ ett 2" hål borde räcka?
Hål bör väl dessutom vara lokaliserade i nederkant av skotten så de fungerar hela tiden?

Mängden skott har jag ingen aning om heller. Mitt största tankbygge är på 85L så vi är inte riktigt i samma liga :mrgreen:
I min 85L tank har jag ett helt skott som är punktad fast i väggar samt golv, sen går det ej ända ned i bott (V-botten) så det finns en liten glipa längs ned.
(Bensintank)

Författare:  Gimbal [ 13.13 2013-01-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Man kan väl tänka sig att båten kommer att rulla i en lägre frekvens (den är väl relativt stor) än någon form av egenfrekvens som vattnet kan uppnå i de skotten. Det blir alltså snarare någon form av långsam (relativt sett) tippning av vattnet fram och tillbaka hit och dit. Därmed borde inte påfrestningarna bli allt för våldsamma. Gissar jag.

Sen antar jag att tanken är väl stöttad i botten och sidor och rejält fastsatt. Det handlar ju om stora vikter.

Författare:  MRSVETSARE [ 13.44 2013-01-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne skrev:
Min "mekaniker" visade sig vara en riktig banan och har nu inget mer med motorn att göra. :doh:

Jag skulle behöva få tag på en lite seriösare meck som i första skedet kan plocka toppen och tråget för att inspektera innan jag går vidare.

Nån som känner till en duktig meck i Stockholmsområdet? Det skadar ju inte om han kan CAT...

Folk gillar ju bilder så jag bidrar med lite fyverkerier:
Bild



Har en bra kille men han är i södertälje

Författare:  Seroster [ 00.48 2013-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Novis här, vad är worst case scenario när det kommer till skvalpning? Är det att tanken sliter sig och sticker iväg?

Författare:  Nerre [ 09.11 2013-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Worst case är väl att all vikt hamnar på den sida som för tillfället är nedåt. Då går det som det gick för Estonia.

Det var ju skvalpande vatten på bildäck som fick Estonia att lägga sig på rygg.

Författare:  gunne [ 12.12 2013-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Riktigt så illa kan det nog inte gå. Så mycket vatten är det inte och det ligger ju dessutom längst ner så det fungerar som ballast.

Tanken kommer ju att sättas fast ordentligt. Jag tror största risken är att själva tanken/locket utmattas och spricker. Men det är ju bara att fläska på mer glasfiber så att den blir starkare.

Författare:  Mizzarrogh [ 12.18 2013-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det ser rätt ut tycker jag men är osäker på om det skall vara 50 eller 80 cm på skvalpskydden men jag tror du tänkt rätt med volymenheten mellan skotten (grundat på sådär rent statistiska iakttagelser alltså).
Men, försöker fortfarande hitta tabellerna... så att vi *vet* :)

Författare:  NULL [ 21.50 2013-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Citera:
Men det är ju bara att fläska på mer glasfiber så att den blir starkare.

Risken är att det inte blir så bra, och att du måste ha på en jävla massa, kanske bättre om du har rätt så många skott som du fäster locket i, så att det inte rör sig så mycket...

(såg att jag inte kollat så bra på bilden, det är ju två tankar)

Vad är det för cirklar du har ritat du har ritat på locket? Eller är det högre, och det inte är locket?

Författare:  ralvejd [ 23.03 2013-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Citera:
Vad är det för cirklar du har ritat du har ritat på locket? Eller är det högre, och det inte är locket?


Manluckor för rengöring skulle jag gissa

Författare:  gunne [ 23.35 2013-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jajamen, det är cirkulära hål som är tänkta att vara inspektionsluckor.

Författare:  NULL [ 02.19 2013-01-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, det var inte ett helt lätt problem...
Ett infall bara när jag kom att tänka på pengarna(10 000kr). I andra fall brukar ens snygga speciallösning falla offer för att det ofta finns en ful-lösning med att man hittar en standard-produkt som har ett sånt lågt pris att det inte längre går att motivera specialaren. Men andra ord, kan du hitta en massa standard-kärl du bulta fast och få din volum iallafall till lägre kostnad?

(En annan anledning till att jag började fundera så, tanken sitter så till, att man kanske inte observerar att den spricker eller något annat tok, och att meka loss den för att fixa det, ojoj...)

Författare:  MRSVETSARE [ 04.15 2013-01-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ringde du min kontakt eller?

Författare:  gunne [ 15.09 2013-01-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nej, jag har inge hunnit ringa honom...

Det är helt klart bättre att använda befintliga produkter om det går. Men just här i förpiken så är ju utrymmet inte precis format som ett rätblock så det är svårt att få till det med färdiga lösningar. Det är ju inte så praktiskt att koppla ihop 10 olika plastburkar med all slangdragning och läckagerisk som det innebär.

Däremot tänkte jag nog använda färdiga tankar till gråvatten. T.ex. nån av dessa från Cipax. Detta går bra då de ska sitta mellan mina ballastkistor och det utrymmet är rätblocksformat.

Författare:  gunne [ 20.00 2013-01-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nån som har tips på vilken polyester man ska använda till dricksvattentanken?

Jag har efter att ha letat runt på nätet kommit fram till att isopolyester är bättre än orthopolyester i alla fall. Sen är vinylester kanske ännu bättre, men det är dubbelt så dyrt. Mina tankegångar just nu är att eftersom jag ändå ska måla tanken på insidan med godkänd epoxifärg så borde det inte spela så stor roll.

Jag sneglar på Polylite 720-700 eller Polylite 720-800 (skillnad?) från bryggan.nu som kostar tusenlappen för 20 kg.

Författare:  gunne [ 21.39 2013-01-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är lite tvära kast här i tråden, men det beror på att jag jobbar på flera fronter samtidigt. Nu har jag äntligen tagit tag i återmontering av motorn som har legat i delar i några månader.

Bild

Delarna som är lite blekare gula är målade och återmonterade. Vattentank, vattenkylare, laddluftkylare och vattenpump är monterade. Det är en del kvar men det går ganska snabbt att pussla ihop motorn. Men sen ska den ju startas också...

Är det någon som har koll på hur man monterar tillbaks en bränslepump så att den blir i synk? Det finns inga markeringar på bomförbandet vad jag kan hitta.

Edit: Här är en knapphändig beskrivning på synkningen: http://www.topix.com/forum/com/cat/TMUL9981AVC4L02T8

Författare:  Mizzarrogh [ 17.06 2013-02-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Mmm... Me gusta! 8)
Maskinporr!

Edit, kan vara litet knivigt men skall kolla om jag kan hitta igen något användbart i bokhyllan...

Författare:  zeus [ 17.27 2013-02-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag är väldigt sugen på att komma förbi, tror du det är möjligt?
Kan inte så mycket om motorer, men lite annat kan jag försöka bidra med som inträde.

Författare:  gunne [ 10.27 2013-02-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Bara att skicka iväg ett mail eller ringa. gunne.ekelin@gmail.com 070-7191318.

Författare:  gunne [ 17.09 2013-02-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag håller ju på att plocka ihop motorn nu och det går bra. Dock har jag ett för en gång skull litet problem med offeranoderna.

I sjövattendelen sitter det zinkstavar som gängas in i mässingspluggar som sen gängas in i rören. Dessa är på vissa helt slut vilket gör att det inte går att gänga ur den sista stumpen av den gamla anoden. Jag har borrat ut så mycket som möjligt men det sitter kvar zink i gängorna. Nu har jag lagt mässingspluggen i 18 %-ig fosforsyra i hopp om att zinken ska frätas bort. Tror ni det funkar? Kommer syran fräta bort mässingen? Annars kanske man får använda herr Galvani och koppla nån spänning på grejjerna...

Författare:  Gimbal [ 19.26 2013-02-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Gängtapp?

Författare:  gunne [ 23.27 2013-02-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, men allt är ju såklart tumgängat på den här spisen och den lokala handlaren hade inte 5/16 UNC på lager :shock: :lol:

Författare:  Meduza [ 23.37 2013-02-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

http://shop.otdtools.se/handgangtapp-5- ... pp/25197-0

Finns iaf att beställa :)

Jag skulle vara lite orolig för mässingen då den till viss del består av zink...

Författare:  Mizzarrogh [ 12.01 2013-02-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Mesta är att ytan på mässingen blir porös men den bör gå att rädda med stålborste och tålamod.
Men jag skulle varmt rekommendera att titta till grejerna omgående om de legat länge i syran.
Jag har också lagt en del äldre båtdetaljer i syra för att få bort ytskikt som jag gick bet på med andra metoder, det fungerade men man måste var observant.
Efteråt borstade och oljade jag ytan ordentligt. (skippa oljan om du tänkt måla dock annars blir den ett helskotta att få bort.. men linolja fungerar annars fint och går att måla över.)

Författare:  gunne [ 13.43 2013-02-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ett dygn i syran gjorde ingenting. Dock gjorde fem filtag på en skruv om densamme till en gängtapp som biter tillräckligt bra på zink. Enkel lösning. Nu väntar jag på sista packningarna från CAT som kommer på måndag sen blir det hopmontering. Har man tur ringer jag hit proffsen för provstart nästa vecka.

Författare:  hcb [ 13.57 2013-02-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

:tumupp:

>Har man tur ringer jag hit proffsen för provstart nästa vecka.

Filma, filma, filma!

Författare:  anders_bzn [ 14.16 2013-02-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag håller med HCB, måste kika förbi nästa gång jag är i Stockholm.

Författare:  gunne [ 16.15 2013-02-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nån som har koll på backslag?

Det sitter ett Twindisc MG.514 på spisen och det ser ut såhär:
Bild
(Bild från nätet)

Jag har dock en oljekylare och istället för att slangen går från vänster i bild till filtret på höger sida så går den via en oljekylare som sitter tillsammans med motorns oljekylare. Värmeväxlaren i kylaren har anslutningar märkta IN och OUT så jag skulle behöva veta åt vilket håll oljan flödar. Spontant skulle jag tro att den går in i oljefiltrets topp, genom backslaget och sen ut vid vänstra anslutningen i bild. Låter det rätt?

Jag förstår inte riktigt varför det spelar nån roll vilket håll det går genom värmeväxlaren, men finns det markeringar så kanske det finns en anledning...

Författare:  nifelheim [ 16.27 2013-02-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

jag vet lite :)

http://files.twindisc.it/tdfiles/disc4/ ... 015886.pdf

figur 9 sidan 27

hyffsat aktella priser:
komplett renoveringssats ca 100'
"bara" lamellpaket ca 50'

så byt olja och filter och se till att du har fullt tryck och inte slirar på lamellerna i onödan :D


edit: pdf 27, manualsidan 21
pilarna är väl för att vara säker på att få motflöde

Författare:  DanG [ 16.51 2013-02-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hej!

"Mastigt" projekt!! :-)

Ägnar mig åt träbygge enligt länken nedan.

http://www.seqair.com/skunkworks/FuelSy ... blems.html

Av länken att dömma är det kombinationen av LF & HF-vibrationer som tar död på tankar.
Eftersom Du gör tanken av glasfiber/epoxi bör Du vara hemma "dynamiskt".

M.v.h DanG

Edit: Även om glasfibern håller för vibrationerna kan den skava mot något, & då går det fort!

Författare:  gunne [ 16.59 2013-02-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tack för snabb hjälp Nifel. Jag hade alltså fel och det är så att oljan flödar ut från filtret, genom VV och in till vänster.

Bra länk till tanktänk oxå. Tack!

Författare:  gunne [ 17.40 2013-02-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jävligt bra servicemanual till Twindiscen! Den förklarar ju till och med i detalj hur saker och ting fungerar på ett pedagogiskt sätt.

Jag hade först tänkt att jag kunde provstarta motorn utan att göra något åt backslaget, men det kanske är en dålig ide. Även om man har den i neutral så bygger den ju upp ett oljetryck etc och det känns ju bäst att då ha bytt olja och filter i backslaget. Jag har en kontakt på Transauto och förhoppningsvis kan han kirra filter och olja nästa vecka.

Författare:  gunne [ 22.49 2013-02-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det nån som har koll på hydraulpumpar? Nu när motorn (förhoppningsvis) närmar sig start funderar jag på om man skulle kicka igång rodret också så att man i teorin är körbar.

Bild

Jag har en rattpump (axialkolvpump heter det väl) men den använder man ju inte till normal styrning då jag tror det är typ 17 varv på ratten för fullt roderutslag. Man har väl en hydraulpump och joystick som man styr ventiler med för att styra. Frågan är vilken typ av hydraulpump man ska ha. Antingen sätter man en på huvudmaskin via remdrift eller så sätter man en 24 V-pump bak vid styrmaskinen. Vilket ska man välja?

Sen måste man ju dimensionera pumpen också och här vet jag inte riktigt vad man räknar med för krafter. Jag tror att rodrets yta är lite under 2 m^2 (har inte cadprogram på den här datorn). Hur stora krafter måste man hantera? Vet jag det kan jag ju räkna ut vilket tryck jag behöver eftersom jag vet vad jag har för kolvar.

Efter det måste man väl ha ett visst flöde och det bestäms ju av hur snabbt man behöver kunna manövrera. TS säger:
Citera:
Roder ska kunna läggas från 35 grader, till 30 graders vinkel åt andra hållet på 28 sek. under full fart och max djupgående.


Jag måste ju mäta upp kolvarna dock för att se vad jag har. Men nån vet mellan tumme och pekfinger vad man behöver för kapacitet på pumpen?


Edit: Med tanke på att jag redan har en pump kanske jag ska kolla på den :doh:
Bild

Författare:  Mizzarrogh [ 12.11 2013-02-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tenfjordarn brukade sitta direkt på huvudmaskin vad jag minns (edit, via kilremmen själfallet :) ), men vill du modifiera den kan du säkert lösa det med en kraftig klokoppling (eller använda originalremskivan) och en gammal albin platta, ringpumpfot eller något annat skit från skroten med det rätta stuket som alltsammans passar på. :)

Författare:  ensten [ 12.12 2013-02-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Den däringa mackapärn skulle behöva en omgång i blästern.

Författare:  Mizzarrogh [ 12.17 2013-02-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om du är litet försiktig kan man ju lägga de delar som tål det i 2% (högre koncentration ger en svart konserverande beläggning den lägre koncentrationen ger en metallren yta) fosforsyra annars där det inte går att blästra.

Tenfjordarn sliter man garranterat inte ut under en livstid om den inte blivit skadad eller råkat ut för någonting annat. :)
Enda är att en del ventiler kan behöva nya ringar och sådant om det läker (om man inte haft extrem otur).

Författare:  Repen [ 18.02 2013-02-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Blir inte ev läcka tätare om det läker

Författare:  ensten [ 18.16 2013-02-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Läker är dialekt häruppe för läcker. Personligen tycker jag att det är en styggelse.

Författare:  gunne [ 16.52 2013-02-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag fick dit insprutningspumpen idag i alla fall. Kolla på bloggen för närmare förklaring: http://stor-erik.com/?p=1078

Man var tvungen att mecka lite för att få allt i synk, men när man väl listat ut hur man skulle göra så var det inte så knepigt. Hoppas det blev rätt. :oops:

När man väl hittade luckan för att komma in till svänghjulet så var det så enkelt som att CAT har gjort fina markeringar på det så man ser exakt var man är när man baxar runt maskin (dock inte i vilken takt man är såklart). "TC 1 6" är såklart Top Center på 1:an och 6:an.
Bild

Författare:  rjl11 [ 17.42 2013-02-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kom bara ihåg att ta bort styrstiftet till pumpen innan du startar, kan bli dumt annars.
Lycka till med provstart av motorn.

Författare:  Seroster [ 02.35 2013-02-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Citera:
Därefter monterar man loss hela pumpen igen eftersom man märker att två av skruvarna som håller den på plats måste monteras innan man sätter dit den…

Been there done that :mrgreen:

Författare:  gunne [ 20.23 2013-02-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu är det mesta kirrat med motorn. Allt är ihop och vätskor är påfyllda och det ända som återstår är att koppla ihop elen.

Det är en del tåtar som jag måste koppla till instrumentpanelen och då ska det ju bli rätt. Det sitter ju diverse givare här och var och det går ju att lista ut vilken som ska till vilken mätare på panelen.

T.ex. dessa är oljetrycksmätare. Jag tror att det är så här: Överst i bild är en tryckgivare som går till mätaren. Den undre grejjen som jag öppnat locket på är en tryckvakt som larmar vid 10 kg/cm^2 som den är inställd på. Har jag rätt?

Bilaga:
2013-02-20 18.52.08.jpg

Författare:  danei [ 20.28 2013-02-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

När det gäller rodret, har du inte en rattpump som du kan köra på tills då får ordning på den andra?

Författare:  Mizzarrogh [ 17.06 2013-02-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Borde nog gå provisoriskt frånsett att ratten förmodligen kommer att bete sig som i Pirates Of Caribean... :D
Men fungerar gör det nog För Kapten Jack Swallow...

.

Författare:  rjl11 [ 17.21 2013-02-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Den översta ser ut som oljetrycks kontakten till varningslampan, brukar vara sluten krets när oljetrycket är förlågt.

Den undre prylen har jag inte sett förut men magkänslan som mekaniker säger mig att det är en analog tryckgivare,
vredet är möjligtvis för att kalibrera givaren mot instrument och verkligt tryck.
Skalan ser ut att vara .8 1.0 1.2 för justering. CAT är Amerikansk så att skalan skulle vara kg/cm^2 är inte troligt.

Det du skriver "primade systemet" brukar översättas med att lufta systemet, insprutningen på dieselmotorer är mycket känsliga för luftbubblor.
Det kan behövas öppna rören till spridarna lite samtidigt som startmotorn går för att lufta ur det sista då pumpen varit demonterad.

Att tänka på vid första uppstart av en okänd dieselmotor så kan det vara bra att ha en filt eller liknande tillhands för att kväva motorn om den rusar okontrollerat.
En sista sak är att tänk på hälsan vid uppstart, såg på bloggen att du inte har någon skorsten monterad, diesel avgaserna är inte trevliga att andas in.
stängt utrymme och förbränningsmotor ger också risk för kolmonoxid förgiftning.

Mycket imponerad över projektet.

Författare:  gunne [ 17.55 2013-02-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Instrumenten är eftermonterade och inte från CAT skulle jag tro utan de är eftermonterade här i sverige. Det är gjort av några som heter Marin Elektronik i Johanneshov.

Du tror alltså tvärt emot vad jag gör när det gäller instrumenten. Kolla på tavlan nedan:
Bilaga:
tavla.jpg


Torbotrycket finns som en mätare men inte larm, och på laddluftkylaren sitter bara en mätare av den övre modellen i föregående bild (aluminiumcylinder ca 5x5 cm). På t.ex. oljetrycket och vattentemp finns ju både mätare och larm och på dessa ställen på motor sitter en mätare av varje sort.

Sen menade jag inte lufta systemet utan snarare manuellt pumpa upp diesel till pumpen. Man säger ju självvätande pump för "self priming" men man säger ju inte så ofta vätningspump för "priming pump".

Jag har en lucka på ca 2,5x2,5 m i taket som man får öppna och sen öppnar man alla dörrar i däckshuset. Det borde räcka för en liten provstart. Jag funderade lite på om man skulle skaffa en flexslang i alu eller liknande och koppla på, men den kanske brinner upp direkt.

Författare:  hcb [ 18.28 2013-02-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

>Att tänka på vid första uppstart av en okänd dieselmotor så kan det vara bra att ha en filt eller liknande tillhands för att kväva motorn om den rusar okontrollerat.
Bra råd. Annars kan det bli spännande (youtube, safe for work). :mrgreen:

Författare:  Melkutt [ 18.42 2013-02-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Trevligt bygga du pysslar med!
Skoj med dieslar å båtar =)

Har inte lusläst tråden, men vad är det för CAT snurra?

HCB:Kontrar me denna "klassiker"
http://www.youtube.com/watch?v=JHGRfouL6DM
:D

Författare:  rjl11 [ 20.12 2013-02-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Då ligger du ett steg före med givarna redan :tumupp: bara att mäta lite för att konstatera.
Tryckgivaren borde ha motstånd mellan polerna eller gods om det bara är ett stift.
Tryckvakten skall troligtvis vara sluten när trycket är förlågt.

Låter konstigt om tryckbrytaren är inställd på 10 bar, normalt oljetryck i motorer är 3-5 bar. På bilden ser det ut att stå 1.0 vilket är normalt tryck för oljetrycks varning.

Författare:  gunne [ 21.43 2013-02-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är nog 1.0 kg/cm^2 ~ 1 bar som du säger.

Författare:  limpan4all [ 01.21 2013-02-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Marin Elektronik finns nog kvar, dom köpte iallafall grejor i april förra året...
Bara att ringa, trevliga farbröder.

Författare:  gunne [ 10.22 2013-02-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag håller mailkontakt med dem. Tyvärr var det så länge sen denna installation gjordes och han som gjort den (Kaj Krusell) har gått bort sen dess. Det finns alltså inte så mycket dokumentation kvar kring systemet. Men det är ju inte raketforskning så det ska nog gå att få ihop.

Om nån känner att de är bra på sånt här så får ni gärna komma förbi så bjuder jag på en mekstund med kaffe och vissky :madmodder:.

Författare:  gunne [ 14.24 2013-02-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nån som har ett bra tips på ett GSM-larm? Jag vill kunna koppla in ett antal olika givare, t.ex. kölvattennivår, olika temperaturer, spänning, fukt eller godtycklig annan sensor. En snabb googling avslöjar inget inom rimlig peng (1-5000 spänn) som har värst många ingångar. T.ex. denna: https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/in ... &toc=20221

Då jag redan har en Rasberry Pi, en labjack u12 och en Dovado tiny med 3G så har jag ju alla delar egentligen. Då blir det ju internetlarm och inte GSM, men 3G-nät känns lika driftsäkert som SMS. Sen kan man ju gå in på nätet och se alla ävervakade värden i realtid.
http://forums.labjack.com/index.php?showtopic=5802

Bild
Bild

Vad tror ni? Låter det som en bra idé att mecka ihop ett system av dessa delar? Jag har ju egentligen inte tid att styra men man kanske kan få nån programmeringsintresserad polare att göra det som ett kul projekt...

Författare:  Nerre [ 14.43 2013-02-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om du sätter en 3G-sticka direkt i pajen så måste ju den kunna sända SMS?

Ett 3G-modem ser ju ut som en serieport med ett modem för datorn (d.v.s. man snackar med AT-kommandon). Gnokii funkar kanske t.o.m?

Författare:  gunne [ 16.59 2013-02-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ok. Men då stöka med att få till gränssnittet mot stickan också och hantera alla de kommandona. För mig går det lika bra med ett mail som ett SMS, jag har ju samma passning på telefonen oavsett vilket.

Författare:  Nerre [ 17.11 2013-02-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Som sagt var, Gnokii fixar antagligen den biten.

Författare:  gunne [ 16.47 2013-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu till en annan fråga. Dimensionering av rökkanaler. Det är ju liknande diskussionen tidigare om avgaspipan...

Jag tänkte ha två vattenmantlade kaminer på ~10-15 kW. Typ denna:
Bild
(länk

En ska sitta i styrhytten och den andra i däckshuset. Således får den övre en skorstenslängd på ca 4 m och den undre ca 6 m. Min plan är att koppla dessa på SAMMA pipa och pipan ska vara isolerad. Kaminerna behöver INTE kunna eldas samtidigt.

Hur dimensionerar man skorstenen?

Jag har ett rostfritt rör med 110 mm diameter liggandes som jag såklart vill använda. Jag vet inte om det är för klent men det är ju värt att utvärdera i alla fall. Normalt brukar man ju kanske köra med typ 150 mm pipa på sådana, men så brukar man nog ha längre skorsten också. Man vill ju inte ha för stor pipa heller så man får för dåligt drag.

Kommer det funka med 110 mm pipa? Är det någon som har en bra länk till litteratur etc på hur man räknar?

Författare:  JimmyAndersson [ 17.05 2013-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ska det vara *möjligt* att köra med båda samtidigt, eller har du tänkt göra
någon form av ventil/spjäll för att växla mellan dem?

Hade det bara varit 1st kamin så hade det varit enkelt.
Det beräknas utifrån avsedda bränsletypen, mängden, lufttillförsel som krävs, mm.
(Det brukar rent av stå i installationsinstruktionerna, så man slipper räkna.)
Men jag vet inte hur man räknar om man kör med flera kaminer.

Det jag vet är *att* man får koppla dem på samma pipa
och att höjdskillnaden inte är några problem, snarare tvärt om.

Du skulle kunna kolla med någon sotar-firma. De är oftast hjälpsamma med råd mm.

Författare:  danei [ 17.34 2013-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om du installerar i ett hus får du inte godkänt med flera eldstäder mot samma pipa. Om det finns en gammal installation får den dock vara kvar.

Författare:  Seroster [ 19.43 2013-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Går det att ha två pipor?

Författare:  gunne [ 21.18 2013-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja det kanske går, men jag slipper helst. Jag är medveten om att man generellt inte får ha två eldstäder på samma pipa i ett hus. Men nu är det inte ett hus jag bygger tror jag...

Om jag omformulerar frågan då så vi slipper diskussioner om att ha samma pipa på två eldstäder: Funkar det att ha ett 110 mm rökrör på 6 alt 4 meter till en vattenmantlad kamin på ca 10-15 kW?

Edit: Jimmy såg ditt inlägg först nu. Man behöver inte kunna elda samtidigt. Man kan ju testa om det går, men det är inget krav så dimensioneringen är för fallet att de INTE används samtidigt. Jag hittar inte så mycket info om dimensionering av de kaminerna. Jag antar att man måste ha ganska mycket data. Rökgastemperatur, luftåtgång, bränsleåtgång, effekt till vattnet etc etc.

Edit 2: I denna PDF för en liknande kamin står det: "För dimensionering av skorstenen gäller DIN 4705 resp EN 13384. För beräkning kan värdena hämtas från tabellen "Tekniska Data"." Så nu har man lite standarder att leta efter och exempeldata för en motsvarande kamin...

Författare:  dar303 [ 21.47 2013-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Får man komma och kolla nån dag under våren? Jag åker förbi fartyget flera gånger i veckan och blir nyfiken på vad som döljer sig under plasten!

Författare:  gunne [ 21.53 2013-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Absolut! Kom förbi när du vill så kan vi ju snacka lite laser oxå... Ring innan bara å kolla att jag är där: 070-7191318.

Hittade denna bruksanvisning till en annan kamin. Enligt den är "Ett skorstensdrag på minst 12 och max 20 Pa vid en värmeproduktion av 11,2 kW ... förutsättning för en störningsfri drift.". Sen har den följande data:

Citera:
Rökgasflöde vid märkeffekt: 12,6 g/sek
Rökgastemperatur i röränden: 235 °C
Minsta tryck vid märkeffekt: 12 Pa


Edit: Hittade lite länkar:
http://www.engineeringtoolbox.com/chimn ... d_175.html
http://www.engineeringtoolbox.com/natur ... d_122.html

Författare:  dar303 [ 22.07 2013-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Trevligt! Inväntar lite vårväder som gör det trevligt att promenera från bryggeriet på lunchen!

Författare:  Seroster [ 22.17 2013-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

http://www.kaminexperten.se/userfiles/f ... regler.pdf där har du kanske något skoj, men det är 230 sidor =P

Bild
15kw 180mm

http://www.blocket.se/malmo/UTFORSALJNI ... 478051.htm
15kw 180mm

http://lidor-kamin.com/?page_id=662&lang=en
Ett par 10-25kW som samtliga har 200mm

http://www.spisochkamin.se/kaminer/nya-7554087
3-9kw 150mm

Av detta tycker jag det är rimligt att sluta sig till att 110mm är ganska knappt för en kamin på 15kw och väldigt knappt om du ska ha två.
Tror du får dra till med 150-180mm

Författare:  danei [ 22.25 2013-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det går ju att kompensera liten yta med en rökgasfläkt.

EDIT: Titta på dimensionering av insatsrör det är mer relevant. Här tex. http://www.luftbutiken.se/content/63-di ... -insatsror
Det verkar vara lägre siffror än om man tittar på stosdimentionen.

Författare:  Seroster [ 22.33 2013-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Från din länk, Danei:
Citera:
Tag därför kontakt med en panntillverkare och skorstensfejare för råd beträffande installationen om du är osäker på vilken dimension din panna kräver.

Vågar säga att det där nog är det bästa rådet.

Författare:  gunne [ 22.46 2013-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kollar man t.ex. här så räcker det ju med 110 för lite olika typer av eldstäder: http://www.luftbutiken.se/content/63-di ... -insatsror

Man måste ju få fram vad som är dimensionerande och räkna på det. Stosen på själva kaminen måste väl vara överdimensionerad för att den ska kunna passa olika typer av skorstenar i olika fall. Det är ju lättare att gå ner i dimension än tvärt om. I lägenheten jag bor nu har jag en kamininsats som är kopplad till ca 10 m f.d. kakelugnskanal på ca 12x12 cm och den funkar prima.

Visst låter det lite som att jag försöker hitta sätt att dimensionera som passar det resultat jag vill få ;) :lol:.

Författare:  gunne [ 20.44 2013-03-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om man INTE tycker om att kolla på provstart av gamla dieselmotorer så ska man INTE klicka här!

:vissla: 8)

Författare:  Shargo [ 20.57 2013-03-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

GRATTIS!
Härlig känsla när de börjar dra runt :D

El problemet påminner om det som en bekant hade på sin lilla båt (A-slup 22m). I grunden fanns det två el-system, ett för motor/kritisk utrustning och ett sekundärt för resten. När vi skulle ha igång motorn för en transportkörning hade vi inga batterier i sekundärsystemet men välladdat i primära.
Inte ett liv i maskin.
Efter att ha tillbringat lite tid med kopplingsschema och verifierat kabeldragning hittade jag felet.
Firman (fordons-el specialist) hade kopplat in startmotorns manövrering på sekundära :doh: Sen var det enkelt fixat :D

Författare:  rjl11 [ 21.43 2013-03-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Grattis :bravo:
Alltid kul med provstart av motorer

Författare:  totteflash [ 22.07 2013-03-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Skoj att den rör på sig!
Hoppas att den knuffar igång på nästa försök!

Författare:  Seroster [ 06.08 2013-03-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hacka glödstiften med lite gamla bitar förlängningssladd, en lödkolv och ett till batteri =P

Författare:  gunne [ 07.30 2013-03-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Alltså jag funderar om det är nåt som är felkopplat. Det verkar som att blocket är plusjordat vilket är jävligt skumt. Det stämmer inte heller med markeringarna på kablarna som går till instrumentpanelen (som är märkta B+ och B-). Men om vi kopplade den med minus i blocket så snurrade den åt fel håll! Och man kan inte kasta om alla motorns kablar mellan de två polerna där man ska koppla batteriet för de har rätt längd för att sitta där de sitter. Måste undersökas...

Författare:  gunne [ 08.23 2013-03-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Vi har lite problem med elen på spisen så det måste redas ut.

Först kopplade vi in det som vi trodde att det skulle vara, med B- till blocket och B+ till en annan plint på startmotorn. Slog vi på panelen så gick den igång och vi kunde trycka på startknappen. Startmotorn drog igång med säkringen gick efter typ 1 sekund. Jag tyckte att motorn snurrade åt fel håll och en markering på remhjulet tycktes flytta sig moturs (fel håll). Efter att ha satt i nya säkringar och bränt dem några gånger (nu gick de direkt vid tryck på start, motorn gick inte runt alls) så testade vi att polvända. Detta för att jag trodde startmotorn gick åt fel håll.

Efter polvändning gick inte säkringen längre när vi körde och motorn gick åt rätt håll. Därför trodde vi att det var rätt, trots att det var skumt. Dock gick det inte att glöda eller starta med vredet på maskin (som är kopplat till startmotor och glödstift via relän).

Nu har jag fått höra att en startmotor inte byter riktning vid polvändning. Det är då kanske troligt att den snurrade åt rätt håll även vid första försöket och att jag såg fel. Om den snurrade nästan ett helt varv åt rätt håll så såg det ju ut på markeringen som att den snurrat en bit åt fel håll. Antagligen missbedömde jag hur mycket den snurrade. Jag tyckte det såg ut som ett litet ryck på ~20 grader men det kanske var 340 grader.

Det förklarar kanske varför vi inte kunde glöda eller använda startvred efter polvändningen. Jag tror dock inte vi kunde använda dem innan vändning heller, men det minns jag inte säkert. Kablarna in till panelen är även märkta B+ och B- på ett sätt som tyder på att blocket ska vara B-. Dock förstår jag inte varför säkringen gick hela tiden när det var (antagligen) rätt kopplat.

Det känns som att jag måste få tag på lite mer info kring elsystemet innan jag gör ett nytt försök. Jag måste även bygga en ordentlig avgaspipa och det tar ju några veckor att få till tror jag så jag har tid på mig.

Är det någon som är haj på marinmotorel som har input?

Edit: Fick just lite material kring elsystemet från PON-CAT: PDF. Jag har inte hunnit läsa ordenligt än och måste kila men det ser ut att finnas en del matnyttigt.

Författare:  ajje [ 08.39 2013-03-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det startmotorn som är avsäkrad? Hur stor säkring?

Författare:  gunne [ 17.17 2013-03-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nej, det är en liten pluttsäkring till instrumentpanelen. Kollade faktiskt inte men skulle tro att det är under 5A.

Författare:  Seroster [ 22.22 2013-03-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Mät om du har en musorsakad kortis någonstans.

Författare:  gunne [ 15.51 2013-03-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, jag får leta...

Nu är jag i avgasdimensionerartagen igen. Jag måste bygga en skorsten så att jag kan provstarta motorn ordentligt så nu är det prio 1. Jag vill helst köpa material inom nästa vecka så nu måste jag få till dimensioneringen av pipan.

Jag hittade en bra manual: http://www.cat.com/cda/files/3375367/7/ ... 970-05.pdf
Klockren!

Men jag måste ju ha data från motorn (bara maximalt mottryck?) och jag har frågat CAT om det.

Utloppen från dämparen är 170 mm. Jag vet inte om jag skrev förut att den var mindre, men nu när jag mätte så var den det i alla fall... Pipan går ca 1,5 m bakåt och sen 9 m uppåt, totalt ca 10 m och en böj. Sen två böjar och en dämpare efter turbon också...

http://stor-erik.com/wp-content/uploads ... C3%B6r.png

Nu måste jag välja dimension och material på pipan i första hand. Utformning på böjen i andra hand.

Författare:  idiotdea [ 18.38 2013-03-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det viktigaste är att känna till det maximalt tillåtna mottrycket. Men även avgas(mass)flöde och temperatur är bra att veta. I viktighetsordning blir detta:
1. Maximalt mottryck
2. Maximalt avgasflöde
3. Avgastemperatur

Om det går att få fram värden på detta så går det också att dimensionera pipan korrekt (i princip i alla fall). I den beräkning jag gjorde tidigare så använde jag antagna värden på dessa storheter.

I det länkade dokumentet fanns också en enkel ekvation för att räkna ut mottrycket. Vid en mycket snabb kontroll så verkar det ge liknande värden som mitt excel-program, men något mindre.

Författare:  totteflash [ 21.40 2013-03-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kör med spirorör så länge.
Den dagen du ska förflytta båten för egen maskin så har du hunnit fixa rätt dimension på piporna.
Nu är uppstarten det viktigaste! ( iaf för mig... :mrgreen: )

Edit:
Du hade väl en plasmabrännare? Rätt ut genom bordläggningen så behöver du max några meter.... :roll:

Författare:  Variosboy [ 21.42 2013-03-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Som föredetta propellerbladsslipare så är jag nyfiken på vad det kan tänkas vara för propeller på skutan? Mycket trevlig tråd måste jag säga för övrigt!! Tummarna upp!!

Författare:  gunne [ 09.54 2013-03-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Propellern ska enligt utsago vara plockad från samma båt som motorn kommer ifrån, bogserbåten Barbro.

Bilaga:
prop.jpg


Idiotdea: Jag har frågat CAT om de specifika värdena fr min motor. Vi får se om de kan få fram dessa...

Författare:  gunne [ 16.57 2013-03-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ett svar har inkommit från CAT nu i alla fall. Max mottryck enligt installationshandboken är 15" vattenpelare vilket blir ca 9.81 Pa/mmH2O*381 mmH2O=3738 Pa.

Det står i en av deras avgasmanualer att man får ut "maximum gas flow" från "performance curve". Men på den motorkurva jag har sett finns inte det med. (http://marine.cat.com/cda/files/1061454 ... ulsion.pdf)

Jag kanske ska ge PON-CAT någon dag till att leta efter värden för just min motor. Annars får man väl höfta.

Ändring: Aha! I det här dokumentet verkar det finnas lite matnyttigt. 8)

Kod: [Expandera/Minimera] [Hämta] (Untitled.txt)
  Engine                                        Intake       Temp          Flow
  Model           RPM             HP            CFM          (°F)          (CFM)
  D343T           2000            315           786          950           2052


D343T är ju kanske inte exakt samma motor, men den borde ju vara rätt lik. Avgastemp 950 *F ~ 510 * C samt flöde 2052 CFM ~ 0,97 m^3/s.

Författare:  gunne [ 18.45 2013-03-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

OK Om jag tar data från inlägget ovan och stoppar in det i formlerna som finns i CAT-dokumentet (här) så blir det enligt det bifogade kalkylbladet.

Bilaga:
Exhaust pressure.xls

Detta dokument innehåller även det som Idiotdea varit så vänlig att räkna ut tidigare. Just för de värdena jag råkade stoppa in (170 mm rör) kom vi ju löjligt nära varandra i tryckfall: 761 Pa mor 762 Pa. I "min" variant så tar man böjarna och gör om den till ekvivalent längd så därför är L i "min" ekvation 20 m. I Idiotdeas version är det väl "Element friciton factors" som är böjarna, eller?

Nu är inte tryckfallet över ljuddämparen med men enligt denna sida verkar tryckfallet för en "low pressure drop silencer" (vilket jag tror att jag har) plana ut på 4" vattenpelare ~ 1 kPa.

Räknar man med maximalt tryckfall i dämparen hamnar jag då ändå på ca 1,7 kPa vilket ju är långt under de 3,7 kPa som jag just fick som max från CAT. 150 mm rör ger mig ca 2,4 kPa men det är ju kanske skönt att ha lite marginal på de kvasivetenskapliga beräkningarna. :vissla:

Författare:  idiotdea [ 16.51 2013-03-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Fint med denna data, så behöver vi inte gissa.

Den är nog bara ett sammanträffande att resultaten blev så nära varandra, för i filen du bifogade var det inte samma data i båda kolumnerna. Justera "Air-fuel ratio (mass-based) till 25,5 för att få rätt volymflöde och ändra "Element friction factors" till 1,1 så har vi i princip samma situation. Min beräkning ger då 1009 Pa, vilket är tillräckligt nära det CAT-formlerna ger för att jag skall lita på båda två. "Element frictions factors" är precis som du säger det som motsvarar krökarna. Normalt brukar man använda 0,5 för en 90° krök och för en 45° krök gissar jag på 0,3. Sedan har du också tryckfall vid utloppet som om jag kommer ihåg rätt brukar ha ett elementmotståndstal på ~1.

Ett tryckfall på 1000 Pa över ljuddämparen känns också rätt rimligt.

Summa summarum så är DN150 och större okej, men mindre pipa skulle jag inte använda.

Författare:  gunne [ 19.23 2013-03-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tack för svar! :bravo: Det är alltid bra om nån med lite koll tittar över sakerna.

Nu ska jag ta några dar och se om jag kan få tag på några billiga syrafasta rör. Jag har en kontakt som kan sälja 170-rör för 600 kr + moms och det är nog billigare än standardpriser, men har man tur på blocket kan man komma billigare undan.

Författare:  gunne [ 11.26 2013-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nån som har bra tips på hur man isolerar avgaspipan på enklast/billigast sätt? Jag har en hel del stenull liggandes i 70-120-140 mm tjocklek. Jag tänkte att man kan dela 70-isoleringen så man får ~35 mm som man skär i remsor och lindar i en spiral som man låser med hönsnät. En nackdel är att man kanske får springor i skarvarna. Egentligen kanske man skulle vilja ha typ 15 mm tjockt så kan man linda två gånger i motsatt riktning för att överlappa alla skarvar.

Eller finns nån färdig produkt som är lämplig?

Edit: Det finns ju nåt på byggmax: http://www.byggmax.com/se-sv/byggvaror/ ... matta-30mm
Bild
Men man får ju ändå skarvar. Fast de kanske är försumbara om man är noggrann.

Författare:  Repen [ 13.13 2013-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag hade nog kört på den mattan du länkade till och lindat den 2 varv då 30 mm är lite tunt, efter någon timmes drift blir det varmt med 400° C i röret.
Sedan skulle jag täcka det med 0,7 mm galvad plåt förböjd till drygt halva diametern på det isolerade röret och montera dom med hjälp av spännband för att få dom tight mot isoleringen och sedan popnita dom på plats.
Det är så det ser ut på ett fartyg, tempen på en öppen yta får inte överstiga 180° C, ifall man får en oljeläcka som kan spruta på heta ytor, så fundera på det vid turbon.
Det kan vara heltäckande "boxar" eller nåt bara man inte kan "se" nån yta som
180° C (kan inte svära på 180°C men det är i dom trakterna inte svalare i alla fall.

Författare:  swapper [ 13.20 2013-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Inte för att jag tror att det är något du kan isolera den storleken av avgasrör men på reservgeneratorn vi har här på firman så har de lindat liknande Avgasbandage.

http://www.biltema.se/sv/Bil---MC/Bil-t ... age-79450/

Kanske kan fungera som ett första lager så att det du lägger utanför inte smälter?

Författare:  Repen [ 13.25 2013-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Den från Biltema är inte lönt att börja med, isoleringen från byggmax blir perfa med en temp tålighet på 660 °C.

Författare:  gunne [ 14.40 2013-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, jag tror oxå på nätmattan från Byggmax. Tempmätaren på panelen maxar på 600* C och så högt ska man inte komma. Men det är alltså själva röret från kröken och uppåt jag snackar om nu. Jag inbillar mig att avgaserna har kylts ner en hel del när de kommer dit av nån anledning (p.g.a. tryckfall). Helst vill jag inte lägga på för tjockt då jag trots skorstenens storlek har lite platsbrist p.g.a. antalet rör som ska in.

Inne i själva motorrummet ska jag nog isolera grejjerna sen också, men det kan jag göra i efterhand och jag har en kontakt på venskaelektrod.se som kan fixa bra pris på värmefilt.

Författare:  zeus [ 14.44 2013-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om du tillfälligt vill skydda så finns denna:
http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Svetsn ... ilt-15103/

Författare:  gunne [ 15.09 2013-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

En sån har jag :wink:

Författare:  AndLi [ 16.13 2013-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nätmattorna går att göra väldigt täta och fina, behöver inte bli några glipande skarvar där inte. En klammertång för att sätta klammer som håller ihop näten gör det nästan svårt att misslyckas!

Författare:  gunne [ 16.46 2013-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Klammertång har jag aldrig använt. Menar du typ denna: http://www.jula.se/klammertang-for-natclips-700003
Bild

Verkar ju oerhört smidigt. Jag har ju ca 6 rör a 8 meter som ska isoleras så det är ju inte en dyr investering med 100 spänn.

Författare:  AndLi [ 16.56 2013-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu var det ganska många år sen jag lekte ventilations isolerare hos mina föräldrar, men jo den såg nog ut något det hållet.
Jag blev själv väldigt imponerad över hur snyggt det faktiskt blev, snyggst blev rören där isoleringen hade rätt diameter på längden så att säga, det blev alltså bara en lång skarv på flera meter rör.. Tråkigare med 100 rör där man fick klippa längs hela längden.

Författare:  idiotdea [ 19.18 2013-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det finns också färdiga element som går att använda. Inte hutlöst dyrt heller verkar det som.

T.ex. Paroc har produkter för detta. Nedan finns en länk till en broschyr/prislista. Jag hittade tyvärr inte denna på andra språk än finska, men det går säkert att tolka i alla fall. Sidan 16 och framåt borde vara passande.
http://www.paroc.fi/dokumentit-ja-tyokalut/~/media/Files/Brochures/Finland/Technical-Insulation-Pricelist-Paroc-FI.ashx

Författare:  danei [ 20.47 2013-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det avgasrör och skorstenspipor behöver det väl knappt isoleras mellan rören? I en vanlig villa skorsten är det ju inte mycket över till ventilations piporna heller.

Författare:  gunne [ 22.14 2013-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

De där rören var ju smidiga. Ska se om man kan få hem såna till vettigt pris...

Det kommer gå all möjligt skrot i skorstenen så jag vill isolera. Skorstenspipor ska samsas med ventilation både ut och in och sen avluftning till diverse tankar som nog kommer vara plaströr. En och annan elkabel till något kanske går den vägen och lite tryckluft till "ångvissla" m.m. Sen vet man inte vad mer man vill stoppa in i framtiden. Så det känns bäst att isolera de varma rören...

Författare:  danei [ 22.26 2013-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jo visst behöver de isoleras. Men de kanske kan isoleras tillsammans i stället för individuellt.
I bland kan det vara bra med korkade frågor från någon utanför lådan. :D

Författare:  gunne [ 21.41 2013-03-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Så, då var rören beställda! Jag lär bli ca 13 papp fattigare. Det blev syrafasta rör med flänsar i 304/A2/1.4307 eller vad du väljer att kalla det. Jag hade tänkt svetsa ihop det med pinnsvetsen men såg nu att de pinnarna jag har är 18/8, nämligen selectarc 18/8 Mn. Att använda dessa för flänsarna känns ju OK men till att skarva röret kanske det är dumt att inte använda syrafast/316-pinnar. Eller? :humm:

Jag har ju läst en halv IWE (svetsingenjör) så egentligen vet jag svaret...

Man kan ju köpa nya pinnar. Eller så kan man kanske punkta ihop det med mina pinnar i rätt position och sen lämna in det till nån som TIGar ihop skiten (jag har ingen TIG tyvärr).

Författare:  gunne [ 11.22 2013-04-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Rör på plats i skorstenen:
Bild

Dock är det lite pyssel kvar att svetsa ihop en kondensfälla och inkoppling mot motorn i maskinrummet.

Författare:  JimmyAndersson [ 12.30 2013-04-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kul! :)

Hur fäster man sedan rören i (uppe och nere) skorstenen?

Författare:  ensten [ 15.40 2013-04-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Med ett par plankor och tvingar ser du väl! :tumupp: :doubt: :doh: :humm:

Författare:  DanG [ 15.48 2013-04-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Citera:
Skorstenspipor ska samsas med ventilation både ut och in och sen avluftning till diverse tankar ....


Glöm inte kolonnen .... :vissla:

M.v.h DanG

Författare:  gunne [ 17.08 2013-04-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det ska väl vara upphängt i vibrationsdämpare är det tänkt. Sen ska det vara ganska stumt upphängt i bottten och kunna röra sig lite mer axiellt i toppen så att man klarar värmeutvidgningen.

Författare:  Nerre [ 20.11 2013-04-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

DanG skrev:
Glöm inte kolonnen .... :vissla:


Blir det inte bökigt med produktuttaget halvvägs upp i skorstenen? :)

Författare:  gunne [ 20.16 2013-04-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det finns en lucka in till skorstensschaktet i däckshuset så det går att komma åt halvvägs :mrgreen:

Författare:  gunne [ 18.33 2013-04-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Lite mer gjort på avgassystemet:

Bild
Bild

Svetsat med syrafast pinne. 55-60 A verkade lagom på min lilla invertersvets för 2 mm gods med 2,5 mm pinne.

Imorgon hinner jag nog få ihop avgassystemet. Dock har jag påbörjat slipning och målning av hela maskinrummet nu så motorn är täckt. Det blir nog till att fixa klart med målningen innan nästa provstart. Det kanske blir propellersnurr till midsommar. :roll:

Författare:  JimmyAndersson [ 18.40 2013-04-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Trevligt! :tumupp:


ensten skrev:
Med ett par plankor och tvingar ser du väl! :tumupp: :doubt: :doh: :humm:


Ah, just det ja. "Så dum jag är. -Otroligt." :lol:

Författare:  Seroster [ 21.49 2013-04-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Fästes på samma sätt som luftvärmepumpen såklart ^^

Författare:  gunne [ 07.46 2013-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är min melodi. Om något är värt att göras är det värt att göras ordentligt! 8)

Författare:  gunne [ 12.12 2013-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nån som har koll på var jag får tag på 8 st M18x70 med muttrar och 16 st brickor utan att bli ruinerad? Nå här som sitter på ett lager? Ebay England verkar vara det billigaste alternativet...

Författare:  zeus [ 12.19 2013-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Har du kollat bauhaus?

edit: Kom på nu, visst är inte M18 standard? Brukar vara M16, M20. Då har de nog inte.

Författare:  gunne [ 12.43 2013-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jo, M18 är standard. M16, M18, M20... Jag har 20 mm hål i den maffiga rostfria flänsen till avgaspipan men man vill ju ha lite frigång. Det är ju sjukt överdimensionerat så egentligen funkar nog M16 till nöds...

Författare:  zeus [ 12.59 2013-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Har du ringt http://www.swebolt.se/ ?

Författare:  gunne [ 14.41 2013-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Alltså det är ju inte svårt att få tag på dem. Swebolt, Sifvert, Tools, Bufab etc etc har dem ju men alla de har ju inte helt optimala priser för en privatperson som vill köpa 8 st. Det kan bli uppåt en tusing om man köper på fel ställe. Tänkte mer om det finns nån skrotnisse som har en massa skruv liggandes som man kan byta mot en kram eller någon hundring...

Edit: Nu är hela systemet svetsat och sitter på plats:
Bild

Författare:  danei [ 15.54 2013-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Biltema här M16 och M20 gängstång. Men M18 verkar inte vara lika vanligt.

Författare:  gunne [ 16.35 2013-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Läste just egenom flänskatalogen och det ska vara M20 egentligen. Det kanske som sagt är lättare att få tag på så jag siktar på det. Hittade 10 st M20x75 med muttrar på tyska ebay för 120 spänn, men de ville ha 300 spänn i frakt...

Författare:  Nerre [ 17.21 2013-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Behöver du ha rostfritt där? Jula verkar ha galvat brickor och mutter i alla fall. Stång har de även rostfri, men det var dåligt med muttrar.

Författare:  zeus [ 18.36 2013-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Wiberger tar 48,51:- st, kanske inte jättebilligt. Men billigare än ebay iaf.

Författare:  X-IL [ 08.25 2013-04-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

"Min" skrot har lite grova skruv liggande, men jag har tyvärr inte tid att åka dit idag.

EDIT: Men har du inte fått tag på innan måndag så hör av dig så ska jag nog kunna kolla.

Författare:  danei [ 08.32 2013-04-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Biltema har mutter. 100kr för 5 muttrar M20 DIN 934.

Författare:  JimmyAndersson [ 12.49 2013-04-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Såg av en tillfällighet att ClasOhlson har förzinikade muttrar i dessa storlekar för 15-20kr/st.

Deras reservdel-avdelning (Maskin-nånting) har även mer udda grejer. Dvs mer än vad som finns i vanliga katalogen/butiken.
Smidigast är om man ringer, för då kan de kolla upp mer info och mäta åt en, så man får exakt det man söker.
(Telefonerna är precis vägg i vägg med lagret, så det går fort.)

Blev tipsad om detta på Clas Ohlson igår när jag pratade med dem om kullager.

Författare:  Nerre [ 12.55 2013-04-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

15-20 spänn per mutter?

Jag vet inte om siffrorna på Julas hemsida är rätt men de har 5-pack M20 mutter för 26 spänn.
http://www.jula.se/muttrar-m20-5-pack-300024

Sen står det 20-pack M20 låsmutter för 29, men DET är jag mer tveksam till om det stämmer.
http://www.jula.se/lasmuttrar-m20-20-pack-300036

Eller är det så skumt att priset är "per styck" fast det står 5-pack och 10-pack?

Författare:  JimmyAndersson [ 13.46 2013-04-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

"15-20 spänn per mutter?"

Jepp, det stod något sådant på lappen vid hängaren med dessa mutterpåsar.
Jag höll på att leta efter en annan grej och lade märke till att det var stora muttrar på ett ställe
så jag kollade storleken, eftersom jag läst att Gunne sökte stora muttrar. :)

Författare:  laban12 [ 14.50 2013-04-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag drömde om den här båten i natt!! :o

Författare:  gunne [ 08.53 2013-04-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Var det en trevlig dröm?

Författare:  dar303 [ 11.24 2013-04-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tittade på den nyss när jag åkte förbi och hoppades att det var full fart där inne...och det var det!

Författare:  gunne [ 12.06 2013-04-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Alltid full fart! Just nu står en snubbe i en av tankarna och slipar. Jag står uppenbarligen vid datorn, men det är högst tillfälligt. Idag är lite lite multikulti för min del; städar kylen, drar el, svetsar igen hål i däcket, dricker folköl etc etc. :lol:

Författare:  gunne [ 21.47 2013-05-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har fått massa arbetsjackor av en polare: http://stor-erik.com/?p=1242
Bild

De har tryck på bröstet och på ryggen. Jag tänkte styra upp en snygg tyglogga med "STOR-ERIK" och kanske nån bild på båten i profil och sy över trycket så att jag får schyssta jackor till besättningen. Är det någon här som har kontakter som kan fixa tygmärken billigt/gratis/mot spons?

Författare:  jeppe [ 10.03 2013-05-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Stor-Erik var med i lördagens SvD! Måhända att det var en mäklarannons för en lägenhet men man kan skymta honom där bakom träden.

Författare:  gunne [ 18.14 2013-05-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Snyggt!

Författare:  gunne [ 16.56 2013-05-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu är vattentanksformen klädd med PE:
Bilaga:
2013-05-22 16.14.31.jpg


Det börjar närma sig att plasta. Jag har plastat en hel del och jag tror att detta tar kanske 2 hela dagar för två pers att lägga upp för hand. Det känns som att objektet som sådant är ganska lämpat för vakuuminjicering. Dock orkar jag inte skaffa utrustning för att göra det själv för tillfället.

Är det någon som vet nåt företag i Stockholmsområdet som utför vakuuminjicering ute hos kund? Det tar väl knappt en halv dag att få till det med vakuum skulle jag tro om man bara har utrustningen. Eller nån här på forumet som är haj på det?

Författare:  gunne [ 13.29 2013-05-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Som vanligt är det tvära kast i mina frågor/funderingar eftersom jag jobbar på 20 fronter samtidigt.

Under däck skulle jag vilja skapa en luftspalt mellan isoleringen och skrovet. Jag skulle därför vilja ha någon slags distansmatta eller distansnät som man kan sätta bakom isoleringen. Platonmatta etc funkar inte eftersom den är tät - jag vill ha så öppet som möjligt.

Det jag kan komma på är att ta ett galvat putsnät och klippa av en tråd i typ var tredje och böja den 90 grader. Då får man ett nät med piggar som håller distansen.

Det måste ju vara icke organiskt så det inte kan mögla och helst ska det inte vara giftigt om det brinner. Billigt är ett plus.

Någon som har tips på hur man kan göra?

Författare:  Nerre [ 13.36 2013-05-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Måste bli grymt jobb att klippa...

Några spontana tankar:

Finns det inte galvat nät av tråd som liksom är vågig? Då får du ju lite spalt i alla fall?

Eller att man rentav tar ett vanligt nät och drar mellan ett par vågiga valsar så hela nätet blir vågigt?

Sånt här utomhusgolv (plasttrallar som man kopplar ihop typ), fast det blir antagligen väldigt dyrt...

Platonmatta som man gör hål i (tänkte att om man liksom "hyvlar" av toppen på "knopparna"). Fast då blir de iofs som "rör" istället och det blir väl nästan lika tätt...

En kombination av nät och platonmatta kanske?

Författare:  Seroster [ 15.27 2013-05-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Vilka krafter ska det stå pall för? Tänker att piggarna nog skulle kunna böjas om man är oförsiktig.

Författare:  Shargo [ 15.28 2013-05-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Remsor av platonmatta?
Tänker mig 20 til 30 cm platon, 2 cm spalt...
Har dock ingen aning om hur tungskuren mattan är.

Korrugerad plast på rulle (armerad, brukar används till tak på uteplatser)
Korrugerad plåt?

Tycker inte om tanken på nät med piggar, efter x tid kanske de viker sig och då är ju spalten borta. (Seroster hann före)

Drar iväg ett mail till en kompis som har isolerat sin stålbåt, kommer bara inte ihåg hur han löste frågan (minnet är kortare än bra).

Författare:  v-g [ 22.52 2013-05-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

http://www.nivellsystem.se/sv/ ?

Författare:  danei [ 12.53 2013-05-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Skulle isolering med isodän vara ett alternativ?

Författare:  zeus [ 20.08 2013-05-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

VP-rör med nät liggandes på?

Författare:  limpan4all [ 10.51 2013-05-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

PLatonmatta med piggarna mot skrovet sedan går du lös med en borrmaskin och borrar hål i den plana delen med jämna mellanrum. Om du är smart så förbereder du för avluftning med avfuktare så att du lägger en dränereingsslang under platonmattan i kölsvinet och dräneringsrör i toppen då kan du vid ett senare tillfälle om behovet uppstår koppla in en absorbationsavfuktare eller en kondensavfuktare om du får behovet och den initiala investeringen är försumbar i sammanhanget.

Författare:  gunne [ 08.09 2013-05-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu rasslade det till! Tack för alla idéer.

Det är typ 200 kvm som ska läggas så man vill gärna att det ska vara någorlunda billigt. Luft är ju gratis så det borde inte kosta så mycket att lägga in lite bakom isoleringen :vissla: .

Kanske ett putsnät och sen VP-rörstumpar som man sågar ett kors i änden på och trär över knutarna i nätet? Putsnät kostar ca 20 kr/kvm så det blir ju typ 4000 spänn för hela båten.

Författare:  gunne [ 12.30 2013-05-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

För övrigt fick jag besök av den första forumisten i helgen. dar303 var och hälsade på i solskenet och fick sig en rundvandring. Trevligt!

Författare:  gunne [ 09.21 2013-06-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag kan meddela att ALLA drivdon till LED-lamporna som jag snackar om här har pajjat. Jag vetefan vad som har hänt men alla 26 som sitter parallellkopplade i styrhyttstaket har lagt ner. De sitter ju bakom en isolertrafo, kan de ha nåt med saken att göra?

Bild

Nu funkar ju själva lamporna (har testat att byta till nya drivdon) och eftersom jag ska köra dem på 24 V så småningom så spelar det ju inte så stor roll. Förutom just nu då när jag inte har nån mysbelysning på morgonkvisten.

Författare:  Tekko [ 09.31 2013-06-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jääääääävla kinaskit!! Köp riktiga drivdon!

Författare:  Seroster [ 09.59 2013-06-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jadu, man får vad man betalar för =P

Författare:  gunne [ 11.42 2013-07-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu är det fullt ös på båten. Så mycket ös att jag inte hinner sitta vid datorn nåt tyvärr(?). Sen har jag lyckats dra på mig ett konsultuppdrag och försöker mecka med lilla segelbåten och umgås en del med vänner så det blir inte mycket sömn så här års. Men det tar man igen på vintern...

Egentligen borde jag ju jobba under däck med att få klart alla system som behövs för att få båten bobar, men det är ju trevligt att jobba utomhus när det är sommar. :roll:

En överliggare har kommit på plats på räcket:

Bild

Jag vet inte om jag diskuterat värmesystemet här på elektronikforumet innan, men på byggahus.se försökte jag mig på att få igång lite snack om det utan vidare resultat. Se http://www.byggahus.se/forum/varme-allm ... bobat.html

Är det någon här som har input på mina tankar kring värmesystemet enligt länken ovan?

(Kanske lite väl naivt att tro att man ska få respons när man inte ens lägger upp tankarna i detta forum utan bara länkar, men det är värt ett försök för att se om nån nappar :) )

Författare:  danei [ 12.26 2013-07-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ska du inte koppla in maskinen till värmesystemet? Eller räknar du med att de går så lite att det inte är värt besväret?

Författare:  gunne [ 14.11 2013-07-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jo, det ska jag. Men den kommer nog mest gå åt andra hållet. Jag kör varmvatten från acktankarna genom maskin för att hålla den kring 20 grader året runt och samtidigt få underhållsvärme i maskinrummet. Sen kör man ju åt andra hållet när man är ute och tuffar.

Författare:  limpan4all [ 08.25 2013-07-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du har inte angivet vad du planerar för framledningstemperatur.
Jag hade överdimensionerat rejält, detta för att kunna driva det hela med en vatten/vatten värmepump.
I havet så har du ju "obegränsat" med energi att att ta ut, och du torde enkelt kunna nå et COP på 4 kanske 5 OM du ser till att ha en låg framledningstemperatur <40C årets kallaste dag.

Som exempel när jag gjorde om värmesystemet i min kåk så slängde jag ut 13 st 10´or och stoppade in 21st 22´or. Nu kan jag ha under 38 grader C i framledningstemperatur även om det är -25 grader C ute, med det gamla systemet så låg framledningstemperaturen då på drygt 75 grader C. Om jag matar ut 80 graders vatten så kan jag dumpa ut 145kW värme vilket varit bra några gånger när jag varit för ambitiös med vedinläggen... Vid 38 grader så kan jag leverera ut 22kW värme, så det är rätt exponentiellt.

Författare:  gunne [ 10.35 2013-07-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har inte planerat nån exakt framledningstemp, men har tänkt ha den låg. Vatten-vattenvärmepump planeras och då är det ju bra att ha låg framledningstemp. Dock är tanken att ha de två vattenmantlade kaminerna som huvudsaklig värmekälle och de "behöver" ju inte låg temp. Men det finns ju ingenting som är dåligt (förutom pris och storlek på radiatorerna) med att överdimensionera alla radiatorer.

Jag har tänkt radiatorer dimensionerade efter DT30 och sen tar jag en rejäl säkerhetsmarginal på 50-100 %. T.ex. i detta inlägg ser man hur jag tänkt ang. radiatorerna i styrhytten.

Författare:  gunne [ 10.09 2013-09-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu håller jag på att plasta en vattentank som vissa kanske har sett på bloggen. Jag räknade lite på krafterna nu och kom på att jag måste fixa någonslags överfyllnadsskydd.

(Det här är saxat direkt från bloggen så för er som läser den blir det dubbelpost)

Jag räknade lite på vad det blir för krafter på vattentankarna när man fyller upp dem. Fyller man en tank helt så är det ju ca 1,6 m^3 vatten i den. Då blir ju såklart vikten 1,6 ton men då tanken står på ”bottenstockarna” (minns inte vad det heter, den triangulära förstyvningsplåten mellan spanten i botten) så är det ju inget problem att ta vikten.

Dock kommer påfyllnad och avluftning sitta uppe på däck så om man överfyller tanken upp till avluftningens utloppp så får man ca 3,5 m vattenpelare. Det ger ett tryck på 3,4 kPa vilket är ca 0,34 bar. Det låter ju inte så mycket men 3,4 kN/m^2 ger ju på t.ex. tankens aktre vägg en kraft på ca 3 ton! Det pallar den inte med dagens konstruktion.

Så antingen förstärker man tanken genom att svetsa en stålbur som den ligger i eller så fixar man ett felsäkert överfyllnadsskydd så att man inte kan överfylla tanken.

Är det någon som har en smart, helst helt mekanisk och enkel lösning på ett överfyllnadsskydd? T.ex. om man kunde ha en ventil på påfyllnadsröret som automatiskt stänger så fort ett visst tryck uppstår i avluftningsröret.

Författare:  anders_bzn [ 10.31 2013-09-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det jag tänker på först är en flottör i tanken. Miljarder toa-stolar kan inte ha fel...

Författare:  gunne [ 11.42 2013-09-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, precis. Typ denna:

Bild

För att den ska få plats så måste jag ju lämna lite luft i toppen av tanken och förlorar lite kapacitet, men man borde kunna avpassa det så att man inte förlorar allt för mycket. En decimeter längst upp i tanken är ca 25 liter så det är inte så farligt att förlora kanske.

Edit: Ventilerna verkar kosta från 5000 till 30000 spänn! T.ex. denna från Esska. Men det måste ju gå att hitta billigare. Som du säger så sitter de ju i toastolar som man kan få för en tusing så men borde kunna hitta en ventil för några hundringar...

Edit2: Söker man på "float valve" på ebay får man upp massor av ventiler på 1/2". Färre som är lite större men denna är på 1-1/2" och kostar $30. Lite onödigt stor kanske, men hellre för stor än för liten...

Författare:  Seroster [ 16.21 2013-09-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hur lång tid tar en full tank med 1/2''? - Eller är det på grund av en annan faktor än fylltiden du vill ha en större ventil?
Jag vill minnas att när vi fyllde hydrotransporten på en chipsfabrik (2kubik) så tog det under en timme, och rent instinktivt kändes den ventilen runt 1/2'', kanske 3/8.

Den var för övrigt identisk med den du länkade till.

Författare:  gunne [ 21.54 2013-09-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tjackade två 3/4"-ventiler på ebay för det hutlösa priset 80 spänn styck. Vi får se hur de är.
Bild

Den har en "flow rate" på 60. Vilken enhet det är framgår inte riktigt. Jag antar att det är bananer per ljusår. Man kanske skulle ha beställt 1"-varianten som har 222 bananer/ljusår vilket ju är ganska mycket mer.

Har man tur är genomgången nånstans kring hälften av tvärsnittsarean på 3/4" och eftersom det är två olika tankar blir totala arean typ motsvarande en 3/4"-koppling. Orkar inte räkna på hur snabbt det går att fylla med det just nu. Man kan ju använda länkern från Walles båttråd: viewtopic.php?f=3&t=66137&start=120

Författare:  anrhm [ 07.57 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det ett felsäkert överfyllnadsskydd?

Om resultatet av att överfylla tanken ger stor risk för katastrofalt fel i din båt känns det som att du behöver rejälare doningar och flera stegs säkerhet, ifall ett steg i kedjan brister.

Jag skulle inte våga lita på att en plastventil fungerar år efter år och hur ska du upptäcka att den håller på att bli dålig?

Kanske missar jag hela bilden och det här bara är en liten del av skyddet, men om det är hela skulle i alla fall jag vara orolig.

Författare:  swapper [ 08.28 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Går det inte att ha ett litet skvallerrör som på ett handfat ungefär?

Författare:  gunne [ 09.02 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Scenariot om man spränger tanken är nog att vattnet rinner ut till länspumpen som sitter rakt under tanken och allt pumpas ut i sjön. Då tanken sitter i kölsvinet under all inredning bör inte risken för fuktskador i själva inredningen vara stor heller. Tankarna går att lyfta ur så det går även att laga om det skulle pajja.

Flera steg i kedjan är ju bra. Steg ett är väl att göra en bra instruktion för hur man fyller på vatten så att den som gör det har koll på nivåer och kranar m.m. Sen flottörventilen. Man kan ju koppla ett ljudligt larm till nivåsensorn kanske. Har du förslag på fler saker?

Skvallerrör skulle kunna funka och även det ledas ner till länspumpen precis under. Dock vill man ju normalt ha det stängt (luftningsröret är upp till däck) och då finns ju återigen risken att den som fyller på vatten glömmer att öppna det.

Slänger in bilder på tanken som referens. Utlopp nederst, påfyllning näst överst och luftning överst. I grova drag är det tänkt kring 3/4" på utlopp, 1" på inlopp och 1-1/4" på luftning men det kan ju komma att ändras lite.
Bild
Bild

Författare:  Gimbal [ 09.30 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Skulle du inte kunna ha ett "förseglat" skvallerrör, tätt normalt sett men om trycket stiger för mycket så spricker förseglingen innan tanken gör det.

Författare:  anrhm [ 11.26 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja varför inte. Ett förseglat skvallerrör som kan ge en kontrollerad avrinning av begränsade mängder vatten, det som finns i påfyllningsröret, istället för 1,6 ton som i värsta fall skvalpar runt okontrollerat tills pumpen har fått ut det.

Dessutom behöver inte tanken gå sönder.

Fyller man en tank så fyller man naturligt till brädden, för att slippa fylla snart igen. Upp till brädden och gärna lite till.
Så funkar i alla fall jag. :) :)

I och för sig, 25 år med medicinsk teknik har gett mig förmågan att måla fan på väggen.
Kan något hända så kommer det att hända vid olämpligaste tidpunkten.
Det är knappt jag tar mig ur sängen på morgonen utan att göra en FMEA. :) :)

För övrigt så är båtprojekten här mina favorittrådar. :tumupp:

Författare:  hcb [ 11.28 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Men oavsett försegling eller inte måste ju luft kunna komma in och ur tankarna, så där kan ju skvallerröret tjäna både som luftning och överfyllnadsskydd.

Författare:  gunne [ 11.39 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Så, om man på avlufningsslangen säg 10 cm över tankens tänkta högstanivå har en övertrycksventil som löser ut redan vid typ 0,5 kPa och dumpar vattnet ner i kölsvinet borde man va säker. Eller? Ventilen måste väl också ha en viss kapacitet så att allt vatten som stiger i luftröret hinner rinna ut. Finns såna ventiler som löser ut vid så låga tryck?

Risken är ju även att den löser ut om man är till sjöss och det skvalpar upp vatten i luftröret.

Författare:  Gimbal [ 12.01 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

I sin enklaste form kan det vara ett hål med en tejp över. Fast man kanske vill lyxa till det med något mer kontrollerbart än en tejp. Rörkoppling med tunn plastfolie mellan?

Författare:  anrhm [ 12.15 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kanske något sånt?

http://www.lhprodukter.se/0F3F938614AF4C62B5C0E5D5BAF9B3CF

Fjäderbelastad klaffventil.

Författare:  sodjan [ 12.18 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

> Så, om man på avlufningsslangen säg 10 cm över tankens tänkta högstanivå har en övertrycksventil...

Här fattar jag ingenting...
Om "avluftningen" ska fungera så kan det ju inte sitta någon ventil där.
Eller hur ska luften komma ut annars ?

Författare:  Nerre [ 12.20 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag funderar på om det vore bättre att nere i påfyllningsröret ha en ventil som kräver lite övertryck för att öppnas. Det innebär att när tanken blir full så stänger den ventilen och trycket från vattnet i påfyllningsröret belastar bara ventilen.

Ventilen ska alltså ha en fjäder som typ motsvarar 3,3 m vattenpelare, den öppnar då när påfyllningsröret är nästan fullt och vattnet från röret börjar rinna in i tanken. Sen när tanken är full och trycket i tanken (på insidan av ventilen) blivit 0,2 m vattenpelare så stänger ventilen och dessa 3,5 m vattenpelare hålls emot av 3,3 m vp fjäder och i tanken är det bara 0,2 m vp?

Författare:  gunne [ 12.27 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Smart Nerre. Då måste man hitta en backventil med öppningstryck ca 3,3 mVp eller ännu hellre en med ställbart tryck så att man kan justera in den. Några tips?

Edit: Typ denna.

Man kan då kombinera den iden med flottörerna och på så sätt få redundans.

@sodjan. Jag menar alltså att luftröret går hela vägen upp till däck (+760 mm enl föreskrifter) och sen är det en avstickare ca 10 cm ovanför tanken där en ventil kan dumpa ut ev. stigande vatten i luftöret. Detta bygger väl även på att man har ett visst flöde genom denna dumpventil. Är den för klen kommer ju trycket att byggas upp ändå om den inte kan dumpa vatten i samma takt som det tillförs.

Författare:  Nerre [ 12.43 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har inga bra tips, jag bara försökte tänka lite annorlunda än resten av tankarna i tråden:)

Problemet med de andra lösningarna är ju hur man löser själva kontrollen av påfyllningen. Hur vet man när det är dags att stänga kranen? Och vad händer om man glömmer kranen? (Länspumpen lär få jobba rätt bra, har den kapacitet att klara fullt flöde från påfyllningen?)

Med den lösningen jag föreslår så kommer vattnet att "rinna över" i påfyllningsröret när tanken är full och då rinner det väl ut på däck och ner i sjön så det är inga problem om man råkar överfylla rejält.

Man skulle kanske göra lösningen delvis elektrisk: En magnetventil och en nivågivare. Ventilen ska vara av typen som hålls öppen med spänning (så inte allt slås ut om strömmen försvinner). När tanken blir full släpper ventilen och stänger.

Författare:  gunne [ 16.17 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tanken är ju att ha nivågivare och till dem kan man såklart koppla en elektrisk ventil. Men det känns bättre att ha det mekaniskt.

Om man kör på flottörventil i tanken och backventil på påfyllnadsröre så har man ju dubbla säkerhetssystem. Funkar allt som det ska så stänger flottörventilen när tanken är full och då händer inget mer.

Påfyllnadsslangen är kopplad till båten med en klokoppling så den är ju helt tät. Då står vattentrycket från kommunala vattnet i påfyllnadsröret ner till flottörventilen. Där tar det stopp och tanken "känner" då ingen vattenpelare. Skulle flottörventilen fallera så stiger vattenpelaren i avluftningsröret till backventilen, säg 20 cm ovan tankens tak. Då "känner" tanken 20 cm vattenpelare eftersom backventilen då stänger ute 3,3 m vattenpelare.

Man märker ju inte att tanken är full om man inte tittar på instrumentet, men det händer heller ingenting om slangen fortsätter att vara inkopplad med tryck.

(Länspumpen ska klara flödet från en slang, annars duger den inte mycket till.)

Författare:  swapper [ 17.37 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

http://www.rinkabyror.se/artikel/backventil-10/

kollar man i en sådan är det en liten fjäder som håller en plastplatta tryckt tätt.
Borde räcka för att hålla luft och skit ute, sätter du den i toppen på tanken så blir det väll inte mkt tryck i tanken?

Författare:  gunne [ 20.16 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Problemet är att de flesta såna backventiler har väldigt lågt öppningstryck eftersom det ofta är det man vill ha. Jag behöver ett specifikt eller ställbarst öppningstryck på ~ 3,3 mVp.

Författare:  swapper [ 21.37 2013-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kan du inte bara ha den så att backventilen bara ser vatten om något är helt galet?
Dvs så den blir precis som ett vanligt skvallerrör fast backventilen skyddar mot dålig luft och annat guck som kan vilja in bakvägen?

Typ sätt den precis där luftningen går in i tanken ?

Författare:  Nerre [ 06.26 2013-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Men då fyller den ju inte samma funktion. Tanken med min lösning var att undvika att spola ut en massa vatten i kölsvinet för att sen länspumpa ut det (för om länspumpen i ett sånt läge havererar så blir det rätt stora problem).

Författare:  svanted [ 07.12 2013-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

fle idéer....
tankens sidor kommer att bukta ut när vattnet stiger i avluftningsröret, utse den som buktar mest och koppla den till en
inloppsventil mha en hävstång...
eller så förser du tanken med ett lock med ett gummimembran med en platta mitt på som kopplas till hävstången och inloppsventilen....
som åckså kan kopplas till en elektrisk tuta som säkerhet, ifall ventilen skulle vara otät.....

Författare:  Gimbal [ 07.22 2013-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

swapper skrev:
Kan du inte bara ha den så att backventilen bara ser vatten om något är helt galet?
Dvs så den blir precis som ett vanligt skvallerrör fast backventilen skyddar mot dålig luft och annat guck som kan vilja in bakvägen??


Tycker detta låter som den säkraste lösningen, kanske kan överfyllnadsskyddet rent av leda ut i sidan på båten? (beroende förstås på var vattenlinjen går) Då ser man tydligt när det är fullt.

Författare:  svanted [ 07.33 2013-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne skrev:
Dock kommer påfyllnad och avluftning sitta uppe på däck så om man överfyller tanken upp till avluftningens utloppp så får man ca 3,5 m vattenpelare. Det ger ett tryck på 3,4 kPa vilket är ca 0,34 bar. Det låter ju inte så mycket men 3,4 kN/m^2 ger ju på t.ex. tankens aktre vägg en kraft på ca 3 ton! Det pallar den inte med dagens konstruktion.



gaveln blir alltså 0.8m^2, och har en kantlängd på mer än 3m, då får varje cm på kanten ta emot en dragspänning på mindre än 1kg, det tror jag absolut den håller för...
däremot kommer den att bukta ut och sätta 3 tons tryck på ngt som ligger emot....
varför inte tillverka en testtank med samma sidyta och se vad den håller för...

men plast? polyester? det är inte för dricksvatten va?... :)

Författare:  anders_bzn [ 07.57 2013-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Har man sett tråden och bloggen så vet man att tanken ska målas med någon ogiftig färg avsedd för ändamålet. Tanken är för dricksvatten.

Författare:  svanted [ 09.22 2013-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

sorry, har inte läst hela tråden :roll:
ok, vet att inte jag har koll, vet bara hur polyesterplast luktar... :shock:

Författare:  anders_bzn [ 09.28 2013-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag menade inte att vara styv i korken. Sorry.

Författare:  netrunner [ 11.33 2013-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kan det inte vara smart att blåsa på rejält med färskvatten när man ligger i en bra hamn. Överfyllning som då går smidigt ut i sjön. Så spolar man ur vatten som är stående och andra saker som kan växa där.

Hur brukar man göra med dricksvatten? När blir det dåligt?

Det finns ju glödlampor som ger jävligt elakt UV-ljus som dödar av alla bakterier / virus. Kostar typ 100kr på Ebay. LED skulle vara bättre men jag har bara hitta att dom finns i "snälla UV området".

Författare:  Nerre [ 12.20 2013-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Dricksvatten blir i princip inte dåligt.

Läste en artikel om det förut, det som främst kan hända är att vattnet tar smak av omgivningen (förvarar man i plastbehållare så är inte dessa täta för alla ämnen).

Alger, virus, bakterier, amöbor och sånt behöver näring för att kunna växa. I rent dricksvatten finns ingen näring som de kan leva av, har man dessutom lite klor i vattnet så klarar det sig lång tid.


Är behållaren öppet så blir vattnet iofs nersmutsat av damm och insekter och sånt, men så är ju inte fallet här. Här är ju eventuella öppningar väldigt små i relation till vattenvolymen.

Författare:  gunne [ 13.35 2013-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Livsmedelsklassad epoxi ska det målas med som nån sa. Och dricksvatten blir i regel inte dåligt. Min plan är att öppna manluckorna och städa tanken ca 1 gång per år.

Skvallerrör kan inte ledas ut i sidan på båten eftersom tanken ligger nån meter under vattenlinjen.

Jag tror fortfarande på flottörventil + backventil på tilloppet en bit ovan tanktaket. Hängslen och livrem. Enda nackdelen är att båda dessa begränsar flödet och därmed fylltiden, men man borde kunna kompensera det med att gå upp i dimension.

Bild

Författare:  v-g [ 22.01 2013-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Plasta upp ett rör som går lite ovanför tanken där sätter du en flottörkontakt typ: http://www.elesa.com/scheda_se_34_8636_26_4.aspx

Den kopplar du till signalhornet på båten och vips så märker du när det är fullt!

Författare:  Nerre [ 06.44 2013-09-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Problemet är ju om man av nån anledning inte har möjlighet att stänga av vattnet när tanken blivit full. Man kanske sitter på muggen eller håller på med nåt man inte kan släppa, kanske håller på och bär grejer man inte bara kan slänga ifrån sig.

Min åsikt är att en lösning måste vara gjord så att den fungerar även om man råkar åka därifrån med kranen öppen.

Författare:  v-g [ 09.50 2013-09-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag skulle nog rekommendera att ska man gå ifrån så stänger man kranen alternativt ställer en vakt.

Det är lite av att lämna en vinkelslip påslagen för att gå på muggen över det hela.

Hur det än är måste man ha två system och överfyllnadsskydd samt överflödningsrör är ju ganska säkert så om min ovanstående brytare fallerar så rinner det över till länspumpen.

Hur lång tid tar det att fylla tankarna? Fyller man med 1/2" slang tar det ju en förmiddag mens om man har 1"-2" är det en HELT annan sak. :vissla:

Författare:  Nerre [ 11.11 2013-09-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja men visst har man koll i normalfallet. Men tar det nån timme att fylla har man kanske ingen lust att stå där och glo, så man går kanske omkring och fixar med annat och så får man ett telefonsamtal och stickar iväg på nån "akut" grej och glömmer att man hade kranen öppen.

Det är alltid mycket "säkrare" (=mer tillförlitligt) att reducera konsekvenserna av en miss än att försöka reducera sannolikheten. Sannolikheten är så svår att uppskatta, men designar man för 100% sannolikhet och reducerar konsekvensen så är man ju helt klart på den säkra sidan.

Författare:  svanted [ 11.33 2013-09-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

anders_bzn skrev:
Jag menade inte att vara styv i korken. Sorry.


ingen fara... :O)
det ju viktigt att skyddsfärgen verkligen sitter fast...
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bisfenol_A

Författare:  Seroster [ 23.26 2013-09-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nerre, ska man bygga runt ALLT klantigt någon kan göra kommer man få bygga länge ;)

Författare:  Nerre [ 10.12 2013-09-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Man behöver inte bygga runt allt klantigt, men man bör bygga runt sånt som kan ge allvarliga konsekvenser.

Att ett batteri laddas ut helt är t.ex. inte en så allvarlig konsekvens. Att toatanken svämmar över vid ETT toalett besök (d.v.s. en spolning rinner ut) är inte en så allvarlig konsekvens. Men att flera tusen liter vatten rinner ut i kölsvinet och måste hanteras av länspumpen är en rätt allvarlig konsekvens.

Så man får ju ställa sig frågan: Hur ofta kan jag acceptera att det här händer? Är det ok om det händer 1-2 gånger om året? Är det ok om det händer varje vecka? Är det ok om det händer EN gång?

Författare:  laban12 [ 08.11 2013-09-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne skrev:
Livsmedelsklassad epoxi ska det målas med som nån sa.


Den låter intressant - hade vi någon länk till den?!

Författare:  gunne [ 09.24 2013-09-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Klipper in lite fri text från mina egna anteckningar ang. livsmedelsklassad epoxi etc:

International Interline® 975 eller Interline 925
Sigmagard CFS 585 eller 650 150 kr/kg
Tankar: http://www.cipax.se/rotationsgjutning/m ... entankar_2
Reichold om att använda plast i vattentankar: http://www.reichhold.com/corrosion/docs ... ersion.pdf
Livsmedelsgodkänd fogmassa: http://www.novatech.nu/

Författare:  laban12 [ 10.52 2013-09-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tack för tips!! :)

Författare:  gunne [ 12.41 2013-09-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu har jag fiskat upp två acktankar från Blocket.
Bild

Planen är att koppla in dessa temporärt till den vattenmantlade kaminen som oxå levererats (Maja 12 kW).

Nån som är haj på värmesystem?

Jag antar att jag behöver lite mer skrot för att få till det. Tre ord poppar upp i huvet: Expansionskärl, laddomat, cirkulationspump.

Finns nån tumregel för hur stort expansionskärl man behöver? Nu är det 2x500 L i tankarna.

Författare:  danei [ 16.30 2013-09-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

10% av volymen om det är slutet och 5% om det är öppet. Är det slutet så måste du ha en övertrycksventil också.

Författare:  gunne [ 16.59 2013-09-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

OK. Kanske satsar på en 150-liters då det är en del volym i systemet + att jag funderar på att ha en lite mindre systemtank med elpatron och slingor m.m...

Författare:  gunne [ 08.25 2013-09-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag funderar på att seriekoppla mina två vattenmantlade vedkaminer och köra dem båda med samma laddomat mot acktankarna (inte samtidigt). Jag spar då 1 st laddomat och en massa rördragning. Spontant känns det som att det inte borde vara något problem och det enda som händer bör ju vara att det tar lite längre tid för vattnet att värmas upp och börja ladda acktanken. Typ 40 L istället för 20 L som ska upp i temperatur. Nån som har nån bra anledning till att det inte skulle vara smart att göra så?

Författare:  Nerre [ 09.20 2013-09-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Eldar du i bägge samtidigt? Annars får du väl förluster i den som du inte eldar i? Kanske inte märkbara iofs?

Jag hittade en tråd där nån byggt en egen laddomat mha termostatventil till bilkylare. Det går kanske att mha nån sån lösning se till att du slipper cirkulera en massa vatten i onödan?
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=77038.0

Han verkade inte riktigt ha koll på vad han sysslade med iofs, men lösningen kan ju fungera som inspiration.

Författare:  GFEF [ 09.23 2013-09-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne

>seriekoppla mina två vattenmantlade vedkaminer och köra dem båda med samma laddomat mot acktankarna (inte samtidigt.

Se upp att den ej "eldade vedkaminen " fungerar som som kylyta........

Inget tjuvdrag genom skorstenen på den ej brinnande vedkaminer.

Författare:  gunne [ 11.36 2013-09-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Planen är alltså att endast elda i en kamin i taget. Stänger man spjället på den kaminen som inte eldas så tycker jag inte att så mycket värme bör försvinna upp genom pipan. Den värme som strålar ut från kaminen går ju inte förlorad då den ju värmer inomhusluften.

Författare:  Seroster [ 00.03 2013-09-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det borde väl inte vara något problem som sådant...
Tänkte du ha en kamin som primär och den andra för när det blir istappar i skägget, eller tänte du variera så att du eldar i den ena kaminen en dag och den andra kaminen nästa?

Funderar lite på om man skulle sätta kulventiler så att man kan frånskilja en av kaminerna från systemet helt och hållet.

Författare:  gunne [ 12.19 2013-09-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Båda kaminerna är tänkta att använda lite om vartannat, beroende på vilket rum man sitter och hänger i. Kulventiler skulle ju funka men med KISS-filosofin så vill man ju helst slippa det.

Författare:  GFEF [ 14.16 2013-09-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne

>Kulventiler skulle ju funka men med KISS-filosofin så vill man ju helst slippa det.

En kulventil som kortsluter - släpper vattnet förbi kaminen ??
Mekaniskt kopplat till rökgasspjället.

Författare:  gunne [ 16.12 2013-09-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu har jag i princip all utrustning som jag behöver för att koppla in värmen:

Bild
Bild
Bild


Är det nån som har kontakt med en bra röris som kan vara behjälplig att koppla ihop allt?

Författare:  gunne [ 15.05 2013-10-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kaminen på plats:

Bild

Nu är det "bara" att koppla den till rökröret och acktankarna. Ska se om jag kan ringa runt till rörisar nästa vecka och få hit nån som kan koppla lite...

Författare:  Seroster [ 18.00 2013-10-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

"Hur svårt kan det vara?" :mrgreen:

Författare:  gunne [ 21.11 2013-10-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Fan, nu bor det en råtta eller en mus under kylskåpet. Är man still ett tag så hör man hur det börjar prassla och även ett och annat pip. Betyder pipandet att det är en liten familj som snackar med varandra?

Jag är bra sugen på att flytta ut kylskåpet och diskbänken och göra rent ordentligt. Men det kanske bara innebär att musen flyttar till ett nytt, okänt ställe? Det kanske är bättre att avvakta och sätta ut lite råttfällor kring stället man vet att de huserar på...

Författare:  danei [ 21.17 2013-10-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag kan intyga att om mössen bygger på i kondensvattenburken på kompressorn. (säkert varmt och mysigt) Så luktar det illa när det blir höst och högluftfuktighet.

Författare:  Nerre [ 06.58 2013-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Slagfällor är det enkla och snabba sättet.

Det är så här års mössen flyttar in, och att säkra mot möss är nästan omöjligt (de tar sig in genom en öppning på 5x10 mm).

Skeppskatt fungerar antagligen också bra.

Författare:  gunne [ 07.34 2013-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tillverkade tre provisoriska vippfällor igår där en liten bräda balanserar på kanten av en hink. jordnötssmör som bete. Efter knappt en timme hade krabaten varit på två av dem och vält ner brädan i hinken och nu på morgonen var även den tredje utlöst men ingen mus i sikte. Man skulle ju kanske ha nytta av att veta hur stor husmusen är så man kan ha rätt utlösningsvikt på brädan.

Bilaga:
2013-10-08 08.21.46.jpg


Så här ser det ut bakom kylen. Musen har grävt en tunnel i isoleringen bakom presseningen (som är ett tillfälligt skydd för söl från diskbänk). Tändare som storleksjämförelse. Det är ju ingen näbbmus i alla fall men ingen fläskig råtta heller.

Slagfällor står högt på inköpslistan...

Författare:  Nerre [ 07.54 2013-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

En sak att tänka på: Se till att slagfällorna sitter fast. Ibland fastnar de med bara en tass och kan släpa iväg fällan. Vi förlorade en fälla på vinden innan jag satte en spik och lite ståltråd till varje fälla.

En mus väger inte många gram tyvärr... Men tänk på att den typen av fälla är nog inte godkänd, det finns restriktioner för vad man får använda för fällor (även om mössen räknas som skadedjur så är inte djurplågeri tillåtet).

Författare:  Glenn [ 08.35 2013-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

sådana där hinkfällor är väl som sagt olagliga pga att det klassas som djurplågeri.

Brukar vara gift eller slagfällor som gäller.

Det finns slagfällor som sitter i ett "papphus" som jag tycker är absolut bäst, huset gör att musen kommer
rakt in på fällan och får slaget direkt över halsen, dessutom slipper man råka trampa i fällan själv.

Precis som Nerre skriver så är risken annars att musen kommer in snett och bara fastnar med en tass, och då kommer han/hon att släpa iväg fällan, eller i värsta fall springa i cirklar.. Dessutom skriker dom tydligen hjärtskärande och det blir jobbigt att få loss en levande mus med en klämd tass.

Författare:  danei [ 08.42 2013-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hinkfällor är okej att använda, men man får inte ha vatten i dem för att dränka mössen. Däremot finns det krav på att ofta vitja fällor som fånga djur levande.

Författare:  gunne [ 08.55 2013-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

I det här fallet är jag inom fyra meter från fällan så fallfällan vittjas ofta. Att man inte fick ha vatten i hade jag koll på och även att man ska sätta fast slagfällor.

Vippbrädan kanske ska vara så lång som möjligt så att musse inte är så nära kanten när den börjar tippa. :humm:

Författare:  Nerre [ 09.28 2013-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Främsta anledningen till att möss går in fel i slagfällor är nog att betet är borta. Sitter det ett bete som luktar så är de där med huvudet och nosar, annars fastnar de när de klättrar över den och då fastnar tassarna lätt.

Jag köpte svarta fällor i plast (Jula tror jag) som man öppnar lite som en klädnypa genom att klämma ihop bakkanten. Då är det lätt att få loss de som fastnat med ena tassen. Men det har bara hänt en gång för oss, tog musen i plastburk och gick och slängde den (musen, inte burken) i backen (stenplattor). Kändes som bästa lösningen att avliva den snabbt.

Författare:  gunne [ 11.19 2013-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nån som vet om en gnagarskrämmare med ultraljud fungerar effektivt? När jag väl fått bort de möss jag har vill jag ju gärna hålla nya intressenter borta...

http://www.kjell.com/sortiment/hus-hals ... mma-p50342

Författare:  Nerre [ 11.33 2013-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nej, de fungerar dåligt. Mössen vänjer sig.

Iofs så på en båt kanske det kan fungera eftersom de möss som dyker upp kommer från land där det inte finns nåt ljud. Men såna där stör även spädbarn, hundar och katter och annat. Sen är räckvidden rätt svår att veta.

Författare:  gunne [ 12.20 2013-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om man läser runt på nätet så verkar effekten av skrämmorna ganska tveksam.

Nån som har tips på en butik i stan där man kan tjacka råttfällor? Tänkte köpa två från Classe men köper gärna en annan variant också för att testa olika typer. Vill gärna få dit fällorna idag och hinner inte flänga runt för långt...

Författare:  Nerre [ 12.23 2013-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har köpt på Jula som sagt var, men just den modellen jag har verkar de inte ha längre.

Clas O har också några modeller, men de är lite dyrare.

Författare:  pbgp [ 00.14 2013-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Den här är jag nöjd med. Lätt att ladda och för det mesta lätt att tömma. Igår så hade den slagit igen precis som musen bet i locket på fällan, det gjorde att den satt ganska hårt fast med tänderna i plasten.

Vet inte om den klarar så stora djur dock.

http://www.clasohlson.com/se/Musf%C3%A4 ... er/34-5202

Författare:  Seroster [ 06.52 2013-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag kör på råttfällor som jag ställt ner utlösningsvikten på, då kan de aldrig fastna med ett ben då bygeln är längre från betet än benet är långt.
Tog 45 stycken möss i fem sådana fällor förra året, samtliga hade fått ryggen bruten precis under nacken, helt platta.

Författare:  gunne [ 14.07 2013-10-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Mössen verkar ha flytt. Jag var borta några dagar förra veckan och det var nog då de flyttade in. Nu när jag är här och för oväsen hela tiden så verkar de ha stuckit. Men jag kommer i fortsättningen ha fällor gillrade ändå...

Nu har jag sent omsider tagit mig tid att rita upp mitt tilltänkta värmesystem i datorn. Det är tänkt att se ut så här nånting:

Bild

Acktankarna Veissmann Verticell 500 l bör se ut så här inuti:

Bild

Expansionskärlet är 150 l och har en säkerhetsventil. Laddautomatiken är en Termovar Electronic.

Det finns ingen separat anslutning för elpatronen så den hade jag tänkt sätta i ett T-rör som sitter i mittenanslutningen. Detta kommer ju såklart påverka flödet i den kopplingen eftersom patronen tar upp ganska mycket av tvärsnittsarean. Är det en dålig idé?

Tänker jag fel nånstans? Vilka ventiler saknar jag? Kanske lite kulventiler överallt så att man kan stänga vid service? Backventiler? Avluftningsventiler överallt?Förbättringar?

Författare:  danielr112 [ 14.33 2013-10-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

automatisk plus manuell luftventil i toppen hade jag satt.

Avstängningsventiler överallt. Alltid bra med en extra om man vill göra något.

Författare:  gunne [ 10.36 2013-10-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Återigen till en helt annan fråga.

Jag håller på att bygga dörrar till styrhytten. Ramen på spegelörrarna är bara ~70 mm bred så för att få plats med en låskista så måste kistan vara av smalprofiltyp. Dornmått ca 30-40 mm.

Bild

Jag har hittat detta:
Bild
http://www.laskompaniet.se/assa-1362-28/696-0

Men egentligen kanske jag vill ha ett med hakregel. Någon som har tips på andra tillverkare/modeller på bra låskistor i smalprofil?

Kammarlås skulle ju funka och passa stilmässigt men det är ju inte så praktiskt eller säkert...

Författare:  zeus [ 11.14 2013-10-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

http://www.laskompaniet.se/assa-13787-dorma-dl803/690-0

Men du kanske vill ha med fall och regel i samma?
För annars är det ju inga problem att sätta två låskistor i samma dörr.

Författare:  JimmyAndersson [ 14.16 2013-10-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

"Kammarlås skulle ju funka och passa stilmässigt men det är ju inte så praktiskt eller säkert..."

Ska man vara ärlig så kvittar det hur säkert lås du har så länge du har en ruta där (..eller någon annanstans på båten.)

Några tips:

Tjuvar gillar också att göra saker effektivt och enkelt.
De väljer hellre en snabb och enkel ingång än att pilla med ett lås.
De använder i första hand nycklar av typen kofot och borrmaskin.

Det absolut viktigaste man kan göra för att undvika inbrott eller skadegörelse
är att låta bli att signalera "Här finns det saker jag vill ha i fred" (och "Det är ingen hemma").
Detta hjälper alltid bättre än ett lås eftersom det i princip alltid finns "alternativa" ingångar i ett hus/båt/bil.

Ett lås som ser avancerat ut berättar "Här finns det saker jag vill ha i fred".
Ur tjuvens perspektiv är det inget lås, utan en neon-skylt.
Ur tjuvens perspektiv så är det istället en fönsterruta eller tunn dörr som är låset - eller snarare; dörrhandtaget.


Kort sagt:
Välj det lås du gillar bäst, men se det inte som att du får en mycket högre säkerhet.
Du behöver komplettera med annat fönsterglas och en stabilare dörr för att få det.

Författare:  gunne [ 16.12 2013-10-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, fall och regel i samma är det såklart jag letar efter. Det blir lite plåttrigt (och dyrt!) att ha två olika kistor. Om man måste välja kör jag med bara fallregel såklart.

Jag håller även med dig angående säkerheten Jimmy. Men kan man hitta en kista som har både fall och regel så förlorar man ju inget på det. Kammarlås kostar (nya) typ 800 spänn så prisskillnaden är ju inte så stor. Fördelen med en riktig fallregel är ju uppenbar när man ska stänga dörren.

I mitt fall är det ju ingen direkt fördel för tjuven att få upp en dörr i styrhytten. Då måste han ändå släpa skrotet upp dit, ut på övre däck, ner för en lejdare och över relingen till kaj så att dörren är öppen är ingen större skillnad mot att gå genom ett fönster.

Författare:  gunne [ 16.14 2013-10-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Åter till värmesystemet. Jag har fått en kommentar på bloggen från Patric:
Citera:
Tjeena! Har byggt om flera acctanksystem som är parallelkopplade till seriekopplat istället svårt att få lika mycket vatten i båda tankarna, vatten tar lättaste vägen.
Jag har alltid tappvarmvattnet i första tanken vid seriekoppling för att snabbare få varmvatten, och när man har en bra laddomat så blir i och urladdning mycket bra och då ligger tappvarmvattnet sist i ledet och får den sista värmen vid urladdning.
Vid eldning ifrån spis in i översta på första tanken sen ut på nedre till nästa tank och in på övre igen ut ifrån sista tank på nedre och retur till panna! Mellan tankarna blir det ett diagonalrör vidnseriekoppling

Jag har aldrig sett den varianten att seriekoppla ackumulatortankar. Någon som har erfarenhet av det? Det känns som att man förlorar skiktningen helt men å andra sidan kanske man får en varmare och en kallare tank som fungerar liknande skiktning?

Författare:  zeus [ 16.29 2013-10-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

http://www.assa.se/sv/site/assa/Produkt ... tId=247206
http://www.assa.se/sv/site/assa/Produkt ... tId=247217

Kollat upp dessa? Finns i 35mm.

Edit:
http://www.gothes.se/shop/templates/pro ... pGuid=2186
http://www.gothes.se/shop/templates/pro ... pGuid=2188

Författare:  gunne [ 18.06 2013-10-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tack! Det verkar ju vara perfekta. Jag har letat på Assa men tydligen var min Google-Fu inte tillräckligt bra...

Edit: hittade till hyffsat pris, 636 kr, här: http://www.if-sakerhet.se/godkant-hakre ... a-410.html

Författare:  danei [ 19.58 2013-10-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har bara erfarenhet av rent parallellkopplad tankar. En där tankarna står nära varandra och varmvattnet fixades via plattvärmeväxlare. Det funkade bra.
En annan där tankarna står på var sida av pannan och varmvattnet fixas via förrådsberedare i en av tankarna. Den funkar inte lika bra. Det vill inte fördela sig som det ska.

Om man kopplar tankarna i serie så blir skiktningen bra, det blir i princip som om man stället tankarna på varandra, så länge det är pumparna som styr flödet.
Du har en laddomat 21 i schemat. Vitsen med den är att den ska tömma pannan via självcirkulation när pumpen stannar, och ladda med självcirkulation om strömmen går. Det kommer inte att funka om kaminer står högre än tankarna, vilket jag gissar att de gör. Du kan använda en billigare laddomat 10 eller en laddventil och separat pump. Pumpar brukar gå att hitta billigt begagnat. Jag har ett par tre stycken liggande, det är nog mer än mina eventuella kommande behov.

Författare:  gunne [ 20.05 2013-10-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det stämmer att eldstaden står ovanför tankarna.

Nu har jag ju redan den laddautomaten så jag använder gärna den. Det är egentligen inte en laddomat(TM) utanm en "Termovar Electronic" (BAXI). Självcirkulation vid strömavbrott har jag funderat över men kommit fram till att det inte behövs. För det första kommer jag har UPS och elverk och för det andra så kommer jag inte elda när jag inte är på plats och kan övervaka. Om strömmen skulle gå och man inte kan återställa/UPSen är paj/elverket startar inte så kan man strypa kaminen och släcka den.

Jag har ju ritat en elpatron i mittenuttagen i en av tankarna men där har jag tänkt om tror jag. Antagligen sätter jag en separat elkasett kopplad mellan den undre och den övre utgången istället. Det borde väl vara bättre ur flödessynpunkt och garanterat m.a.p. hur mycket effekt jag kan stoppa in. (Det är trångt att få in en elpatron och den kommer strypa flödet mellan tankarna om de är kopplade i samma T-koppling.)

Författare:  danei [ 20.20 2013-10-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Okej, laddomat 21 kanske bara var med i schemat. "Termovar Electronic" hittar jag bara på 4 ställen om jag googlar, samtliga har du skrivit. Så vad det är hittar jag inte. Att koppla ihop tankarna på mitten brukat man nog inte göra, så om flödet inte är optimalt där påverkar nog inte så mycket.

Författare:  gunne [ 20.50 2013-10-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

OK. tycker mig ha sett i några ritningar att man gör det. Men skippar man det får jag ju in en elpatron i varje om jag vill vilket är bra.

Jag ska se om jag kan fota laddautomaten med bruxanvisning imorn.

Edit: Bild. Det verkar vara Baxi som tillverkat i alla fall delar av den. http://www.baxi.se/visa_produkt.asp?pro ... odukttyp=5
Bilaga:
2013-10-15 09.54.43.jpg

Författare:  Seroster [ 20.56 2013-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

JimmyAndersson skrev:
Det absolut viktigaste man kan göra för att undvika inbrott eller skadegörelse
är att låta bli att signalera "Här finns det saker jag vill ha i fred" (och "Det är ingen hemma").
Detta hjälper alltid bättre än ett lås eftersom det i princip alltid finns "alternativa" ingångar i ett hus/båt/bil.


En liten anekdot:
En vän har en sommarstuga ute i skogen där han titt som tätt blev av med kaminen, alltid samma tillvägagångssätt med, tjuven pangade en ruta, tog sig in, låste upp dörren och baxade ut kaminen.
När han satte dit ett lås som inte kunde låsas upp inifrån togs kaminen ut genom fönstret istället.
Så efter fyra kaminer blev han trött och satte galler för fönsterna samtidigt som han satte in kamin nummer fem.
En månad senare hade tjuven gjort ett lagom stort ingångshål rakt genom väggen med motorsåg....

Författare:  danei [ 21.16 2013-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

En bekant till en arbetskamrat fick inbrott i bilen. Han fick då det fina tipset att inte låsa bilen. En månad senare var bilen sönderbruten igen. Med dey uppenbara kommentaren, jag sa ju att du inte skulle låsa den. Det var bara det att den inte var låst...

Författare:  ensten [ 21.33 2013-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Seroster skrev:
JimmyAndersson skrev:
Det absolut viktigaste man kan göra för att undvika inbrott eller skadegörelse
är att låta bli att signalera "Här finns det saker jag vill ha i fred" (och "Det är ingen hemma").
Detta hjälper alltid bättre än ett lås eftersom det i princip alltid finns "alternativa" ingångar i ett hus/båt/bil.


En liten anekdot:
En vän har en sommarstuga ute i skogen där han titt som tätt blev av med kaminen, alltid samma tillvägagångssätt med, tjuven pangade en ruta, tog sig in, låste upp dörren och baxade ut kaminen.
När han satte dit ett lås som inte kunde låsas upp inifrån togs kaminen ut genom fönstret istället.
Så efter fyra kaminer blev han trött och satte galler för fönsterna samtidigt som han satte in kamin nummer fem.
En månad senare hade tjuven gjort ett lagom stort ingångshål rakt genom väggen med motorsåg....


Bollträ möter knäskål ... :vissla:

Författare:  ralvejd [ 21.44 2013-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

mä lit tur missar man och träffar pannben istället :)

Författare:  adent [ 13.16 2013-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

230V kopplat till kaminen...

Författare:  ensten [ 13.35 2013-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

tur att vi viskar så att ingen hör

Författare:  PeterH [ 16.02 2013-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne: jag saknar dina trevliga byggbilder, fram med kameran och visa vad som händer nu...

Författare:  gunne [ 19.28 2013-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kolla bloggen ;)

Författare:  gunne [ 16.26 2013-10-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu har jag ritat om värmesystemet lite. Denna gång seriekopplade tankar istället. Vrider man kulventilerna kan man koppla bort den vänstra tanken och bara köra med en på sommaren.

Bild

Synpunkter?

Edit: La upp en något modifierad variant med ventiler.
Edit2: Nån som har en bra länk till en sida med VVS-symboler så man kan använda rätt symbol för olika typer av ventiler etc?
Edit3: Hittade lite symboler i denna pdf: http://www.lundagrossisten.se/documents ... steg_2.pdf

Författare:  gunne [ 11.38 2013-10-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag försöker tänka lite med hjärnan men det går inte så bra så jag tänkte kolla om nån kan hjälpa mig. Jag har ju en isolertrafo i båten där sekundären har 230 V huvudspänning (inte 400 som vi normalt har i Sverige). Detta har man enligt uppgift i skepp då man slipper ha en nolledare vilket är bra på nåt sätt. Fråga mig inte varför, men enligt några marinelektriker jag hade till hjälp att installera trafon så var det så.

Jag har köpt en elkasett från blocket och den ser ut så här:
Bilaga:
elkasett2.JPG

Bilaga:
elkasett 3.JPG


Alltså 12 kW om man kopplar den till 400 V. Min fråga är då så simpel som att jag undrar vilken effekt man får när man kopplar den till 230 V trefas? Är det så enkelt som att man skalar ner det med 12*230/400 = 12*0.575 = 6,9 kW? Nåt i bakhuvet säger mig att jag ska blanda in nån slags roten ur men svetsröken kanske har stigit mig åt huvet...

Författare:  Nerre [ 11.56 2013-10-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ohms lag säger ju i princip att effekten är proportionell mot spänningen i kvadrat (P=U^2/R).

Författare:  danei [ 12.16 2013-10-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Bådre strömen och späning blir ju lägre. Så effekten blir lägre.

9kW/400V = 45A
400V/45A = 8,9 Ω
230V/8,9 Ω = 25,9A
25,9A*230V = 5950W
(Jag vet att det är trefas, men det blir rätt svar)

Så du kan förvänta dig en effekt på knapt 6kW.

Författare:  gunne [ 12.27 2013-10-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

OK, tackar... Båten kräver ju större effekt än så för att hålla +20 när det är -20 ute, men tanken är att elpatronen egentligen bara ska vara till för att hålla nollan vid ev paj på kaminerna samt fixa varmvatten på sommaren. Så då bör 6 kW räcka. På en höft... :vissla:

Författare:  danei [ 12.30 2013-10-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Upptäckte nu att det står 12kW inte 9 som jag räknade på. Så bör snarare bli i krokarna runt 8kW.

Författare:  waltzer [ 21.29 2013-10-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hur räknade ni ut effekten???????

Författare:  Repen [ 06.11 2013-10-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

400 V är det Y- eller D-kopplat?

Författare:  Nerre [ 06.38 2013-10-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

waltzer skrev:
Hur räknade ni ut effekten???????


Den står ju på. Det är 12 kW vid 400 V, så frågan var vad det blir om samma element matas med 230 V.

Eftersom effekt är effekt spelar det ingen roll om det är 1-fas eller 3-fas, så det går att räkna som danei gjort. Strömmen han räknar ut där är dock ingen ström som finns "på riktigt" utan används barasom räknehjälpmedel.


Men Repens fråga är relevant, det står ju faktiskt att den har nolla (3N~), då kanske det är Y-kopplat och då går den ju att mata med 230 V och få ut 12 kW.

Författare:  danei [ 07.28 2013-10-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om den går att kopla om från Y till Δ. Annars blir det ju den lägre effekten oavset hur det var kopplat innan.

Författare:  bit96 [ 07.44 2013-10-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

danei skrev:
9kW/400V = 45A

9kW/400V = 22.5A

Effekten är prop. mot spänningen i kvadrat.
Sänker man från 400V till 230V får man en 1/3 av effekten.
SQR(230/400) = 0.33
Alltså blir det 4kW från 12kW-kassetten.

Om man sen kan koppla om mellan Delta och Y är en annan sak.

Författare:  danei [ 08.33 2013-10-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hur i hela friden räknade jag egentligen? :oops:

Så här borde det vara:

Bådre strömen och späning blir ju lägre. Så effekten blir lägre.
Med korrekta men avrundade siffror blir mitt förra exempel som följer.
12kW/400V = 30A
400V/30A = 13 Ω
230V/13 Ω = 17A
17A*230V = 4kW
(Jag vet att det är trefas, men det blir rätt svar)

Så du kan förvänta dig en effekt på knapt 4kW.

Författare:  FormerMazda [ 08.50 2013-10-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne skrev:
Nu har jag ritat om värmesystemet lite. Denna gång seriekopplade tankar istället. Vrider man kulventilerna kan man koppla bort den vänstra tanken och bara köra med en på sommaren.

Bild

Synpunkter?

Edit: La upp en något modifierad variant med ventiler.
Edit2: Nån som har en bra länk till en sida med VVS-symboler så man kan använda rätt symbol för olika typer av ventiler etc?
Edit3: Hittade lite symboler i denna pdf: http://www.lundagrossisten.se/documents ... steg_2.pdf



Synpunkt:
Nu vet jag inte vad du har för kaminer, men att köra dom i serie lär ju ge den ena kaminen en rätt hög temperatur in att jobba med.
Laddomatens (om det är en laddomat ritad) ena uppgift är ju att skikta tankarna, men även att se till att returen till pannan hålls på en bra temp.
Sen tycker jag att kopplet med tankarna känns knepigt.. Skiktningen lär förstöras då radiator suger ur den högra vilket gör att den vänstra laddar den högra blandat med sval radiator retur.

Författare:  danei [ 09.40 2013-10-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Synpunkt på synpunkten:

Dels var inte kaminerna tänkta att användas samtidigt. Om du skulle användas så blir situationen inte värre än om det varit en panna med dubbla effekten. Visst den andra kommer att jobba lite vrmare, men cirkulationen i kaminslingan är rellativt hög.

Ska man använda båda tankarna stänger man ventilen till den högra tanken på radiatorreturen. Så skiktnignen kommer att funka i både en och två tanksfallet.

Författare:  FormerMazda [ 09.44 2013-10-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Synpunkt på synpunkt på synpunkten: :D

Jag tror fortfarande att det inte är bra att köra kaminerna seriellt, jag hade kopplat dom parallellt. Men det är min synpunkt.

Ah, ja det är klart. Stängs den ventilen så borde det fungera ja.

Författare:  waltzer [ 22.04 2013-10-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kan ni prova att räkna ut effekten igen på 12kw 400v 3FAS!!!!!!!!

Författare:  gunne [ 22.31 2013-10-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Elkasetten ligger och väntar hos bussgods i Västberga. Har jag tur hinner jag hämta den, kolla Y-D och mäta resistansen på slingorna imorn...

Om jag sätter pannorna parallellt kommer väl vattnet lik förbenat cirkulera genom båda när laddomaten jobbar. Tanken med att sätta dem seriellt är ju att kunna köra båda (en i taget) med samma laddomat för att få ner antalet komponenter/kretsar.

Författare:  FormerMazda [ 06.32 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om du inte sätter kran på den sekundära pannan så kommer det cirkulera i den ja. Något du inte kan om du sätter dom seriellt.
Och sitter de seriellt så får ju den sekundära pannan den primära pannans uppvärmda vatten att värma upp ytterligare. Och åtminstone den pannan jag hade höjde ju tempen till nära 90°, det är ju då vad den sekundära pannan får börja med, kommer väl rent av gå i kok?

Skriver inte för att övertala, bara för att förklara varför jag tycker det är fel med seriell koppling.

Författare:  Nerre [ 06.43 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

waltzer skrev:
Kan ni prova att räkna ut effekten igen på 12kw 400v 3FAS!!!!!!!!


Varför ska vi räkna ut den när den står?

Som jag skrev i en annan kommentar: Strömmen i daneis beräkning stämmer inte med verkligheten, just eftersom det är 3-fas. Man förhållandet mellan spänning och effekt påverkas inte av huruvida det är 3-fas eller inte så vi kan låtsas att det är 1-fas för att få en enklare beräkning.

Författare:  Seroster [ 07.49 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

För att se om formlerna man använder räknar man ut ett värde som redan står på pannan.

Författare:  danei [ 08.05 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Men den är ju bara märkt med effekt och spänning. Det går inte att räkna ut effekten om du tar bort informationen om effekten. Där emot kan du räkna ut resistansen och strömmen med hjälp av den information som finns. Jag ber om ursäkt för att min första uträkning av åt skogen fel, jag vet inte hur det kunde bli så.

Författare:  gunne [ 08.41 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

FormerMazda skrev:
Om du inte sätter kran på den sekundära pannan så kommer det cirkulera i den ja. Något du inte kan om du sätter dom seriellt.
Och sitter de seriellt så får ju den sekundära pannan den primära pannans uppvärmda vatten att värma upp ytterligare. Och åtminstone den pannan jag hade höjde ju tempen till nära 90°, det är ju då vad den sekundära pannan får börja med, kommer väl rent av gå i kok?

Skriver inte för att övertala, bara för att förklara varför jag tycker det är fel med seriell koppling.


Man ska inte köra dem samtidigt! Men det kan ju hända att någon pappskalle gör det ändå varpå man kan hoppas att laddomaten klarar den ökade effekten. Nu står det inget på laddomaten, men jag _tror_ att den ska klara att ladda bort minst de 24 kW som kan bli om man köttar på båda kaminerna samtidigt.

Kopplar man istället kaminerna parallellt så kan det ju hända, och det är nog större risk, att nån inte kommer ihåg att öppna/stänga ventiler och då eldar i en panna som har vattnet avstängt. Garanterat kok... Kanske går att lösa med automagiska temperaturreglerade ventiler på nåt sätt?

Författare:  Nerre [ 09.14 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Såvitt jag förstått är det alltid mer önskvärt att ha högt flöde och låg temperatur ut, hellre än lågt flöde och hög temperatur ut. Anledningen är ju att värmetransporten är proportionell mot temperaturdiffen.

Så en panna som har 90 grader utgående vatten har sämre verkningsgrad än en som har 50 grader utgående vatten.

Det är väl det som är själva poängen med laddomaten, att se till att vattnet cirkulerar med högt flöde genom pannan/kaminen för att på så vis "fånga upp" värmen så bra som möjligt? Det är ju laddomaten som styr temperaturen på vattnet som cirkulerar genom kaminerna, när det vattnet når en viss temperatur så börjar laddomaten istället pytsa in det till acktankarna, så eldar man även i panna nummer två så blir inte vattnet direkt varmare utan laddomaten "tar ut" mer värme istället.

Eller har jag helt missuppfattat detta?

Författare:  danei [ 09.35 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

En normal vedpanna verkar ligga mellan 20 och 40kW och det är väl det laddomaten är tänkt för, så effekten bör inte vara något problem.

Nerre: Du har uppfattat funktionen korrekt. Vilken temperatur som är lämplig kan man däremot diskutera, 50°C är normalt sett en för låg temperatur i en panna.

Författare:  Nerre [ 09.39 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

50 grader ut ger ju problemet att temperaturen i acktanken inte kan bli högre än 50 grader, så det förstår jag. Därför gissar jag att man normalt ligger på 80-90 grader? Men just då alltså att laddomaten gör att det inte blir högre temperatur oavsett hur mycket man eldar (så länge den har kapacitet för effekten).

Men jag tänkte på det där med kokning, om pumpen i laddomatkretsen rasar så lär det ju börja koka, behöver man ha övertrycksventiler för en sån situation eller funkar det att ångan leds bort andra vägar?

Författare:  danei [ 09.44 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja man behöver övertrycksventiler, och det är ju en fördel om de sitter på toppen på den heta sidan så att de släpper ut ånga i stället för att trycka ut en massa vatten. Tankarna blir varmare än 50°C men inte fören hela tankarna är 50°C. Om man har en termostat som ger 90°C så får man en skiktning i tankarna. Men 50°C riskerar att vara så lågt att man får kondens i pannan vilket medför korrosionsproblem. Man brukar säga att man inte ska ligga lägre än 60-65°C av den orsaken. Men sedan finns det ju fler faktorer att ta hänsyn till.

EDIT: Övertrycksventilens position i nuvarande skiss har med andra ord vissa nackdelar.

Författare:  gunne [ 10.47 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har uppfattat laddomatens funktion likadant som ni. Enda nackdelen jag ser med att seriekoppla är att man måste värma mer vatten innan det laddas in i tanken.

När det gäller övertrycksventil så har jag precis som du säger tänkt ha en längst upp oxå. Jag har bara inte hunnit uppdatera ritningen med den än...

Det finns även en kylslinga i kaminen som man egentligen ska koppla till tappvattnet. En termostat drar då tappvatten genom kylslingan och ut i avloppet. Denna slinga tänkte jag skita i då jag vid ev. elavbrott heller inte har nåt vattentryck. Det fångar ju dock upp felfallet då det finns el, men cirkulationspumpen pajjar. Men borde det inte bli självcirkulation in i tanken då eftersom termoventilen på laddomaten borde vara öppen om temperaturen stiger? Det kanske blir till att ha nåt larm på den pumpen i alla fall...

Nu har jag hämtat elkasetten i alla fall. Så här ser den ut och är kopplad. Stökigt med en massa olika element som kan kopplas i olika konfigurationer.

Bilaga:
2013-10-23 11.15.06.jpg

Bilaga:
2013-10-23 11.19.03.jpg

Bilaga:
2013-10-23 11.21.19.jpg


Just för stunden lutar det åt att jag inte använder denna. Den har lite myckel elektronik vilket kanske gör att den inte gillar 230 V huvudspänning. Den är ganska stor och kräver rördragning hit och dit vilket är meckigt. Om jag hittar två elpatroner på ~3 kW 40R istället så kan jag sätta en i varje mittuttag på ackumulatortankarna. Jag slipper en hel del rör, montering och plats i maskinrummet på det sättet. Nackdelen kanske är att man även värmer den "kalla" tanken (vänster) på vintern och får mindre skikning men jag har ju inte tänkt att använda elpatronen vid normal drift. På sommaren räcker ju garanterat 3 kW till att värma tappvatten i den högra tanken. Ännu bättre är det ju om man hittar en elpatron 40R på ~6-10 kW vid 230 V huvudspänning och endast har denna i "varma" tanken.

Jag har ritat ännu en variant av systemet. Jag har lagt till lite ventiler samt dragit radiatorreturen till "mitten" på tankarna (överst i vänstra blir i mitten värmemässigt).

Bilaga:
värmesystem v3.png

Författare:  Nerre [ 10.49 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ah, rökgaserna kondenserar på de 50 grader "kalla" rören alltså? Då är jag med.

(Jag tycker alltid det är kul att lära sig nya grejer, därför jag frågar:)



Edit:

Det där kasetten verkar ju i alla fall ha Y-kopplade element. Sen har den tydligen effekt-vakt, men den funktionen behöver du kanske inte använda? Du borde väl kunna koppla bort det mesta utom övertempskyddet och eventuell drift-termostat?

Nä, vänta nu, det ser ju inte alls Y-kopplat ut om man tittar på schema (jag tittade på första fotot med plinten bara). Det är ingångarna för strömtrafo på plinten som jag tolkade som element inser jag nu efter att ha kollat en stund.

Men du borde ju relativt enkelt kunna bygga om. Ta bort kretskortet med termostat och effektvakt. Sen finns det ju befintliga kontaktorer som går att styra med en termostat eller externa brytare. Kontaktorerna verkar ju ha 230 V spolen (de är ju kopplade mellan fas och nolla via tyristorer på styrkortet).

Författare:  danei [ 10.56 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Den returpunkten kommer inte att funka. När du bara tar ut värme (vilket inte är ovanligt) så kommer du bara att tappa den högra tanken på energi. Du kan inte heller stänga kranar så att du kör på bara en tank och samtidigt använda värmen. Så det var nog inte så lyckat.

Författare:  gunne [ 11.39 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nerre skrev:
...Men du borde ju relativt enkelt kunna bygga om. Ta bort kretskortet med ...

Inte lika enkelt som att skruva i en elpatron i acktanken :vissla:

Att kunna stänga av ena tanken när jag använder värmesystemet tänkte jag inte att jag behöver. Så länge det behövs värme vill jag ju lagra så mycket som möjligt vid eldning och därmed ha båda tankarna igång. När jag bara vill ha varmvatten stänger jag vänstra tanken och då spelar det ingen roll att returen går in där eftersom radiatorerna inte används.

Men om man skickar in helt kallt vatten där så är det såklart inte så bra. Fast skickar man in halvvarmt vatten i botten är det väl heller inte så bra? Man bör ju pajja skikningen tänker jag.

Sen om man kopplar radiatorreturen längst ner så har man inget halvvarmt vatten att blanda med i blandningsventilen till radiatorerna. Detta kanske inte behövs? Man kan ju ta bara varmt vatten i toppen och blanda med kallt i botten och sen skicka tillbaks returen i botten vilket ju är enklare.

Eller ska man rent av göra så här? Tycker mig ha sett något liknande i en del ritningar.

Bilaga:
värmesystem v4.png


Edit: Eller så här:

Bilaga:
värmesystem v5.png

Författare:  gunne [ 14.03 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det förresten nån som har tips på var man kan hitta elpatroner för R40 (1 1/2") med effekter kring ~10 kW och till rimligt pris? Jag har hittat några olika som kostar ~4000-5000 vilket är lite saftigt...

http://www.vvs-boden.se/roth-elpatron-u ... 12310.html
http://www.esska.se/esska_se_s/elpatron ... taalk.html

Författare:  FormerMazda [ 14.15 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

http://www.rinkabyror.se/artikel/elpatron-k50/

Visserligen inte i närheten effektmässigt, men 40R verkade ovanligt? 50R fanns i drivor däremot.

Författare:  gunne [ 14.41 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

A, psis. Det kanske går med 50R om man pressar? :wink:

Författare:  FormerMazda [ 14.42 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Håll emot och tejpa, vad kan gå fel?

Författare:  danei [ 20.10 2013-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Dels kommer termostatventilen inte att öppna om du får stopp på cirkulationspumpen. Men oavsett det så kommer du inte att få någon självcirkulation efter som kaminerna ligger högre än tanken. Du måste ha en fungerande pump för att få någon laddning av tanken över huvudtaget.

Det kallaste vattnet du har är returen från radiatorerna. Så om du kopplar den i toppen på den vänstra tanken så förstår jag inte vad som ska gå in i botten.

En bivalent shunt som du ritat in tar returvattnet och blandar det med en av två varmvatten källor. Det är en fördel om man har en värmekälla man vill nyttja i första hand. Du skulle kunna ha nytta av den, men jag är inte alls säker på att den ger märkbar nytta i ditt system.

Anledningen till att större elpatroner koster så pass mycket är att man måste har en startfördröjning om effekten blir högre än 6kW (jag tror gränsen går där), problemet för dig är ju att du måste ha en väldigt stor patron för att få vettig effekt.

Författare:  Nerre [ 06.29 2013-10-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Efter att ha tittat en gång till på schema så behöver du ju inte bygga om nåt.

Hela den nedre delen av schemat, inklusive de två kontaktorerna, är ju för effektvakten.

Tar du bort kontaktorerna (byglar förbi dem) så har du ju drifttermostat (3) och övertempskydd (2) i den övre delen av schemat.

Bara att slita ut kretskortet med effektvakten.

Kontaktorerna och brytaren 5 kan ju sitta kvar som huvudströmbrytare kanske. Kompletterat med ett tidrelä så du får den där startfördröjningen som danei nämner?

Författare:  danei [ 06.44 2013-10-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Eftersom effekten kommer att bli så pass låg med 230V i stället för 400V så behöver man ju inte ha startfördröjnignen. Jag gissar dessutom att den kommer att var lite mer störande på en båt som inte är fast ansluten till elnätet på samma sätt som en villa. Så hoppa över startfördröjningen. Kontaktorerna är ju för 230V så de kan ju användas för att styra elvärmen.

Författare:  Nerre [ 07.35 2013-10-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja visst ja, jag hade ju fortfarande i skallen att elementen var Y-kopplade...

Författare:  gunne [ 10.12 2013-10-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

danei skrev:
Dels kommer termostatventilen inte att öppna om du får stopp på cirkulationspumpen. Men oavsett det så kommer du inte att få någon självcirkulation efter som kaminerna ligger högre än tanken. Du måste ha en fungerande pump för att få någon laddning av tanken över huvudtaget.

Sant. Man får som sagt ha nån slags larm på denna pump. Eller idealt på alla pumpar och temperaturer och kölvattennivå och batterispänning och...

danei skrev:
En bivalent shunt som du ritat in tar returvattnet och blandar det med en av två varmvatten källor. Det är en fördel om man har en värmekälla man vill nyttja i första hand. Du skulle kunna ha nytta av den, men jag är inte alls säker på att den ger märkbar nytta i ditt system.

Det låter vettigt, inte minst p.g.a. KISS. Då jobbar jag alltså vidare enligt version 5:

Bild

Jag ska ju ev ha golvvärme i de rum som är under däck. Då får jag lämpligtvis ha en till shuntgrupp då golvvärmen vill ha lägre framledningstemp, tror jag. Jag har visserligen tänkt överdimensionera radiatorerna ~100 % så de borde klara sig med ganska låg framledning. Men det får framtiden utvisa. Först ska jag inreda ytorna över däck och de ska alla ha radiatorer så jag jobbar utifrån det först, sen får vi se hur det blir med golvvärmen i framtiden...

Författare:  danei [ 10.30 2013-10-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja golvvärmen behöven en egen shuntgrup.
Behöver du ingen ytterligare styrnign av motorvärmen? Den ska väl aktivt kunna knuffa värmen åt båda hållen.

Författare:  Nerre [ 10.33 2013-10-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hans tanke är väl att när motorn inte går får den agera "radiator" i maskinrummet, när den går så blir den så varm att den värmer acktanken.

Författare:  gunne [ 10.55 2013-10-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Psis. Men jag lämnar motorvärmen lite därhän just nu också. Den ska ju in i en VV-slinga så det går lätt att koppla in i efterhand. Planen är ju att ha en styrning så att den värmer tanken om den är varmare än den förra, och att man som sagt på vintern värmer motorn till ~15* för att hålla den fräsch och fin och dessutom hålla lite temperage i maskinrummet.

Författare:  gunne [ 17.12 2013-10-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Mailade en säljare på Aliexpress:
Citera:
Our immersion heater is without thermotat.

And price with your request:
1.5"(40R),230V,6KW,600mm long,with SS304 48.9USD/piece, FOB shenzhen

if you want to order,please let me know how to send to you.

sincerely,


317 spänn + frakt från Kina. Liiite mindre än 5 lax här i Sverige. Då måste jag såklart komplettera med termostat etc men ändå.

Författare:  JimmyAndersson [ 17.29 2013-10-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne skrev:
Mailade en säljare på Aliexpress:
Citera:
Our immersion heater is without thermotat.

And price with your request:
1.5"(40R),230V,6KW,600mm long,with SS304 48.9USD/piece, FOB shenzhen

if you want to order,please let me know how to send to you.

sincerely,


317 spänn + frakt från Kina. Liiite mindre än 5 lax här i Sverige. Då måste jag såklart komplettera med termostat etc men ändå.


Det var lite skillnad ja.. :D

Men vågar man köpa en sådan? Det är ju kul om den håller tätt även nästa vinter.
Tänker att det måste väl vara något som skiljer en 5kkr-modell från en 300kr-modell.

(Jag är på gång att byta cirkulationspump och även om jag har en lågbudget-modell (Meec Tools) på hyllan
i reserv så har jag mer eller mindre bestämt mig för att köpa en "känd och beprövad" modell. Därav min fundering. :) )

Författare:  gunne [ 14.19 2013-10-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Vad ska man täta rörskarvarna med? Lin och kitt på klassiskt maner eller nån modern tätgucka? Jag tänker främst på anslutningarna till kaminen som kanske måste tåla lite värme. Den är ju dock vattenmantlad så den ska ju inte bli mer än 95 grader...

Här finns det resurser:
http://www.rinkabyror.se/artiklar/ror-o ... smaterial/

Och rör till värmesystemet ska det ju va. Är det kopparrör med presskopplingar som gäller för bästa pris? Man kanske kan hyra en pressmojäng. Man lär ju köra koppar i maskinrummet i alla fall och ev plast från shunten ut till radiatorerna.

Författare:  mrfrenzy [ 14.36 2013-10-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag använder loctite 577 med mycket bra resultat för både värme och tryckluft. Ska du ha det till dricksvatten bör det nog vara 5776 eller 148.
Klarar -50 till +150.

Författare:  Bäckman [ 20.14 2013-11-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är detta samma båt?

Bild på Facebook

Edit: Såg nu att det var länkat till samma bild i första inlägget...

Författare:  gunne [ 12.32 2013-11-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det stämmer bra. Samma Stor-Erik!

Författare:  gunne [ 17.18 2013-11-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Äntligen börjar lite jobb på inredning! Men det är fortfarande mycket under huven som ska kirras, så detta är egentligen bara lite småfuskande med ytskiktsarbete...

Bild

Detta är den minsta av alla paneler som ska sitta i styrhytten under fönstren. Ca 42x103 cm mäter den. Jag funderar på om man ska gå ner i bredd på själva ramen så att spegeln blir lite större. Men en smalare ram kanske ser konstigt ut på de större panelerna som antagligen får mycket bättre proportioner mellan spegel/ram ändå.

Författare:  JimmyAndersson [ 20.38 2013-11-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tricket brukar vara att ha något gemensamt mellan olika storlekar på paneler.
T.ex samma proportioner, eller samma storlekar på något.

När det gäller proportionerna:
Du skulle kunna hitta ett förhållande (dvs proportionerna) mellan ram och spegel
som går att skala upp/ner för olika storlekar av paneler.
(Förhållandet ska alltså behållas när man skalar upp/ner.)
Då blir det enhetligt.

En annan variant är som sagt att man har lika stor ram på alla olika paneler. Eller lika stor spegel på alla.

Om du mäter/ritar en variant där förhållandet är samma mellan alla,
en annan variant där ramarna är lika stora och en tredje variant där speglarna är lika stora,
då ser du vilket som ser rätt ut.

Det var några varianter ja. Så ett lite mer konkret förslag:
Ett bra knep är att hitta det som är "grejen", eller "huvudpersonen" om man så vill.
Ramen är nog det som man fäster störst uppmärksamhet vid
och därför skulle jag tro att det är ramarna som bör vara lika på alla.


Hoppas det kan ge några tankar åt rätt håll.

Författare:  gunne [ 21.58 2013-11-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag håller nog med. Ramarna måste vara lika för att när en panel möter nästa i ett hörn så ser det ju barnarnas ut om ramarna inte är lika så att panelernas över- och underkanter inte linjerar. Jag ritade upp en panel i cadden och då kom jag fram till att dessa ramar verkade bra, men det var den största panelen och nu byggde jag den minsta. Jag ska nog provmontera den här först och sen avgöra...

Författare:  gunne [ 14.28 2013-11-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu har jag grundmålat lite och ställt panelen på plats. Kontentan är att jag går ner lite i bredd på ramen, från 120 till 95 mm.

Bild

Mer om det senare. Nu tillbaks till nåt annat.

Så här ser exempelkopplingen till kaminen ut i manualen:
Bilaga:
2013-11-12 14.19.05.jpg

I båda exemplen har de kopplat in kaminen på BÅDA anslutningarna på inlopp och utlopp. Alltså två kalla ledningar in i botten och två varma ut i toppen. Min plan är att plugga ett inlopp och ett utlopp och koppla ledningarna diagonalt, alltså in nere till vänster och ut uppe till höger. Så vitt jag förstår så borde det funka.

I bilden verkar ju den "extra" inkopplingen på kalla sidan (höger) bara gå till en avtappningskran och upp till expansionskärlet. Då jag kommer ha ett slutet expansionskärl i källaren och även möjlighet att tappa ur vatten där så anser jag att man kan plugga detta inlopp. På varma sidan går det "extra" utloppet (vänster) bara upp till expansionskärlet. Här har ju jag tänkt montera en luftventil och en säkerhetsventil som borde fylla samma syfte, d.v.s. att släppa ut vatten om trycket i kamin blir för stort samt lufta.

Tänker jag galet på nåt sätt?

Författare:  danei [ 15.17 2013-11-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du tänker helt rätt.

Författare:  gunne [ 16.04 2013-11-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du svarar rätt :D

Författare:  gunne [ 23.59 2013-11-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ännu ett myrsteg mot målet:

Bild

Kragarna för A60-rörgenomföringarna till kaminen.

Författare:  eppi [ 00.17 2013-11-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Cirkulationspumpar har jag tre st. oanvända dock inte nya. Har har haft som rätt många år.

Vad är kaminen gjord av?

Författare:  gunne [ 11.05 2013-11-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har också två-tre cirkulationspumpar liggandes. Oklar status dock...

Kaminen är gjord av nåt svart, hårt och tufft: Stål! Och vissa delar som lucka och galler etc i gjutjärn...

Författare:  GFEF [ 11.57 2013-11-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

>Jag har också två-tre cirkulationspumpar liggandes. Oklar status dock..

Det senaste prisuppgiften på cirkulationspumpar som jag hört.....

Inköpspris 10-12% av HELA livstids kostnaden för cirkulationspumpar l.
Det störst delen är strömförbrukningen.......

Så att använda pumpar med "Oklar status dock.." är nog ingen bra ide.....

Författare:  danei [ 12.36 2013-11-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Trotts det är nog avbetalningstiden på att köpa en ny i stället för att använda en befinlig väldigt lång, speciellt om det är laddpumpar som inte går kontinuerligt. Och skulle det handla om vattenburen elvärme så kan man ju inte räkna pumpens förbruknign som förluster. Så det är långt ifrån självklart att det är bra med nya pumpar.

Författare:  gunne [ 16.05 2013-11-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nån som är/känner en rörkrökare som kan koppla lite? Det spelar väl inte så stor roll hur det görs, men lödskarvar eller presskopplingar är väl kanske billigast antar jag.

Jag tänkte köra 28 mm-rör mellan panna och acktank. En lödskarv 28 mm 90° kostar 12,20 kr medan en klämringskoppling kostar 147,70 kr(!) hos Rinkaby Rör.

Författare:  danei [ 16.46 2013-11-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Löder gör du utan problem själv. Jag bytte panna hemma utan tidigare erfarenhet, och du verkar ju ha tummen där den ska vara.
Det lönar sig att fundera på vilken dimention man behover, priserna stiger snabbt när man går upp i dimention.

Författare:  gunne [ 18.02 2013-11-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, löder gör jag lätt själv. Men jag ska också isolera, dra el, svetsa in fönster, bygga inredning, dimensionera hydraulsystem, kirra ritningar till transportstyrelsen, jaga möss, dimensionera sprinklers... Ni förstår. Om jag kan leja bort ett enkelt jobb så är det bra för det betyder att jag kan göra nåt annat.

Författare:  gunne [ 13.45 2013-11-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Åter till radisarna :evil: .

Nu har jag en råtta instängd i en soptunna:

Bild

Förslag på vad man ska göra av situationen? Antingen mördar man stackaren eller släpper ut den långt, långt från båten.

Författare:  Nerre [ 14.29 2013-11-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ska du vara laglig så bör du nog stoppa in en fälla som råttan dör av... det är lite svårt med "tillåtna" metoder att avliva en infångad råtta med nämligen.

CO2 funkar dock http://www.ratfanclub.org/euth.html

Du har (enligt lagen) 48 timmar på dig (längre tid än så får man inte ha ett vilt djur infågat utan tillstånd).

Författare:  gunne [ 14.44 2013-11-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har ju CO2 till svetsen så det kanske är det enklaste. Bara att stoppa ner slangen och vrida på kranen. Det lär väl räcka med nån minut antar jag?

Författare:  gunne [ 15.55 2013-11-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Bild

Författare:  tecno [ 16.50 2013-11-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Middagen på mörning? :mrgreen:

Författare:  ensten [ 17.37 2013-11-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Lite svårt att säga på bilden, men det var lite storlek på det bytet.

Författare:  Nerre [ 20.45 2013-11-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nja, en rätt normal råtta. Vi har haft tamråttor och de stora grabbarna låg på 650-750 gram. Den där väger nog inte över 600 gissar jag (men det är lite svårt att se utan bra referenser).

Författare:  ensten [ 20.47 2013-11-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Där ser man, har nog aldrig tagit större än skogsmus och sork.

Författare:  Nerre [ 20.51 2013-11-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

När det gäller vilda råttor beror det lite på var de bor. Råttor i städer är oftast större eftersom de har bättre tillgång till mat. Hanar är också större än honor. Det där ser ut att vara en hane (även om pungen till största delen är dold av skräp).

Råttor är rätt fantastiska djur, det jobbiga är att de förstör så enormt.

Författare:  ensten [ 20.55 2013-11-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, egentligen så är de ju inget problem så länge de håller sig i sitt naturliga habitat och populationen inte blir för talrik. Ska tydligen vara rätt intelligenta djur också.

Författare:  Nerre [ 10.19 2013-11-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

De är inte så intelligenta, de upplevs som intelligenta på grund av vissa delar i deras beteende.

Men de kan både klättra och simma, kollar man på Youtube hittar man rätt snabbt råttor som klättrar där man trodde det var omöjligt.
http://www.youtube.com/watch?v=Mt_IpvVKaG4
http://www.youtube.com/watch?v=YSuYHd9u6PE

De kan även hoppa, runt 30-50 cm högt är oftast inget problem. I sidled kan de utan problem hoppa mellan två bord som står en meter från varandra (om de kan ta grepp mot bordskanten för hoppet).
http://www.youtube.com/watch?v=MqLxIA8IAI8

Sen har vi deras mönsterigenkännande. Råttor är i princip blinda, de är väldigt närsynta, om man kollar på klippen ovan så inser man hur fantastiskt de ändå klarar sig trots att de inte ser. Deras hörsel, lukt och känsel med morrhåren är vad som hjälper dem. Det är därför de tar sig fram lika bra i mörker som i dagsljus. De hittar alltså trots att de inte ser, eftersom de minns vägen i huvudet. Och följer de en väg de känner så reagerar de ändå blixtsnabbt på en förändring. Det är därför de klarar sig bra i labyrinter.

Lite om deras syn http://www.ratbehavior.org/RatVision.htm

Men det där att de minns vägen innebär alltså att de ibland tar en längre väg en de borde, eftersom det är den vägen de känner till. Det såg jag rätt ofta när våra råttor klättrade omkring i buren, de tog krångligare vägar eftersom de inte hade listat ut att det fanns en kortare väg till platsen de ville till. Jag tror det finns tester som visar att en råtta som lärt sig en väg i en labyrint följer den vägen även om man öppnar upp en genväg.

De har "tumvårtor" på tassarna som gör att de kan hålla i saker med "en hand", de kan alltså greppa en sak med en tass. De kan t.e.x sitta och plocka majskorn ur maten med en tass, det ser jättegulligt ut:)
http://www.youtube.com/watch?v=5kvDMZ1XAlw (inte den bästa filmen, men visar lite av det i alla fall)

Sen apropå äta så gillar råttor inte att äta nåt de inte ätit förr. Eller som nån flockkompis brukar käka. Det sägs att nyfödda råttor bara äter sånt som deras mamma ätit. Det är det som gör att råttgift är svårt, det är nytt så ingen äter det. Oftast är det en råtta av lägre rang i flocken som provsmakar nya grejer först, eftersom de andra råttorna (som har högre rang) låter bli den maten. Det är ju skönt att äta nåt som man slipper slåss om liksom. Men sen då om den råttan fortsätter äta det kommer de andra och tycker "Va, vad äter du va? Ge hit!" ungefär. Men om den provsmakande råttan dör så kommer ju de andra inte att bli intresserade av maten för den hinner inte äta den så länge.

Det är samma sak med nya platser, råttor revirmarkerar (när hannar springer på golvet blir det våta ränder efter dem...) och har sitt mönsterigenkännande så de har väldigt bra koll på var de varit förr och vad som är nytt. Så det är de mest nyfikna råttorna i flocken som leder dem till nya platser. En tjej berättade t.ex. att de första månaderna hon hade råttor så vågade de sig inte ner från soffan. De klättrade omkring som galningar i soffan och klättrade på henne, men hoppade inte ner på golvet. Men så trillade en råtta ner (tappade greppet eller blev knuffad av nån kompis), och de upptäckte att det alltså var ofarligt att hoppa ner "i det okända" där... sen var de nästan aldrig mer i soffan.

Sen får vi ju inte glömma deras fantastiska tänder. Tänderna växer hela tiden, dessutom har de bara emalj på ena sidan. Det innebär att de slipas som ett stämjärn ungefär och blir jättevassa. Och eftersom de växer så kan råttorna gnaga på hårda saker, det är ju bara bra att tänderna nöts ner. Har de inga hårda saker att gnaga på finns risken att tänderna växer ut så mycket att de inte längre kan äta. Normalt kan de "gnissla tänder" för att nöta ner dem, men växer en tand snett funkar inte det så det händer att tamråttor med sneda tänder måste få tänderna klippta.

Vi hade en råtta som på 10 sekunder tuggade sig in i en toarulle som man kade vikt in ändarna på (om det var godis i den alltså). Det var som en nibblingsmaskin ungefär. Tugga-tugga-tugga-tugga och så flög det kartongkonfetti. Hasselnötters skal är ingenting för dem, valnötter får de kämpa lite mer med men den råttan tömde en valnöt på ett par minuter.

Svansen är deras balanshjälp, roder i luften när de hoppar, kylfläns för att reglera temperaturen och de kan även hålla fast sig lite med svansen.

Sen höll jag ju på att glömma deras fantastiska läkkött. Sår hos råttor läker jättefort. Det är ytterligare en anledning till deras överlevnad.


Jag saknar att ha råttor:( Ska man skaffa råttor bör man se till att man kan fixa råttvakt, för de kan inte lämnas hemma en längre tid och det är inte så lätt att ta dem med sig eftersom man måste ha bur till dem (att ha dem lösa i ett rum utan tillsyn innebär att det mesta i rummet kommer vara söndertuggat efter ett tag, de gnager på golvsocklar, tapeter, varenda litet hörn...). Det var därför vi slutade med råttor, man blev lite för låst hemmavid.

Författare:  ensten [ 10.49 2013-11-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Oj, tack för den uttömmande rapporten. Och ursäkt till TS för utsvävningen.

Författare:  Nerre [ 11.00 2013-11-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, sorry, det blev lite mycket där kanske, det märks nog att jag är lite fascinerad av råttor:)

Författare:  gunne [ 10.53 2013-11-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du kan få komma hit och fånga nåra om du vill ;) Jag tror det finns minst en kvar tyvärr. Men den/de verkar ha lärt sig att mina fällor är läskiga för det var länge sen de löste ut en fälla eller tog betet.

Edit: Träbiten som ligger brevid råttan är bit av en 45x70. Alltså 45 mm bred och kanske 150-200 mm lång.

Författare:  gunne [ 11.26 2013-11-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Åter till kaminen.

På ovansidan finns en anslutning med invändig gänga 1/2" som går in i själva vattenmantlingen. Här har jag tänkt sätta en tempsensor istället för att bara plugga hålet vilket är det lättaste.

Är det någon som vet nån bra och billig sensor för 1/2" eller kanske 1/4" så får man montera med bussning? I dagsläget är det oklart vad den ska kopplas till men antagligen blir det nån slags datainsamlingsenhet längre fram i tiden.

Kanske nån av dessa tempsensorer på mekonomen? Eller har de en "omslagstemperatur" snarare än hyffsat linjärt beteende?

Författare:  Nerre [ 12.48 2013-11-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

En ensam råtta är inte så troligt, råttor är flockdjur. Är den kvar så är den kanske instängd eller nåt, men annars brukar de vilja vara med flocken.

Författare:  danei [ 16.19 2013-11-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Montera ett dykrör så kan du stoppa in vilken sensor du vill, och även byta utan att tappa ur vatten.

Författare:  gunne [ 18.33 2013-11-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det verkar ju finnas dykrör med olika innerdiameter (i alla fall på Ahlsell). Är det någon som är vanligare än andra eller hyffsat standard?

Författare:  danei [ 19.15 2013-11-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Rikabys har en med som är för 6,5mm sensor, om det är standard vet jag inte. Art nr: 9509 den kostar 54kr. Det borde inte vara något problem att få ner en digital sensor där om du vill.

Författare:  gunne [ 20.46 2013-11-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ok. Kanske slår till på den inklusive analog termometer och kör på den så länge tills jag får till nån slags digital avläsning. Kostade ju inte många kronor...

Nu till radiatorkopplena till mina begagnade radiatorer. Det är AGAs enkelpaneler. Radiatorkopplen ser ut så här:
Bilaga:
2013-11-18 20.40.02.jpg


Är det 1-rörs eller 2-rörs? De två kopplingarna i nederkant är inte sammanbundna på nåt sätt utan det går från inlopp, via termostatventilen genom radiatorn till utlopp. Ingen form av strypning på returen och ingen inställningsmöjlighet vid termostaten vad jag kan se. Ska man kanske köpa nya koppel för att få tvårörs?

Sen är ena kopplet sönderfruset:
Bilaga:
2013-11-18 20.40.11.jpg


Om jag ska behålla kopplet funderar jag på att såga isär det, trä på ett kopparrör och löda ihop det. Dock kanske det blir svårt att hitta ett kopparrör med 12 mm innerdiameter. Eller är det bara att byta skiten?

Edit: Denna sida indikerar att det är tvårörs eftersom det finns en blå tejp vid inloppet (inte med på bild, men finns på den andra radiatorn). Dock känner jag inte igen resten av beskrivningen med förinställning då det inte verkar finnas nåt sätt att justera.

Författare:  danei [ 21.14 2013-11-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är för ett tvårörs system. Frågan är om inte nya anslutningar är bra. Frächa och enhetliga termostater är inte dumt. Annars går det nog att laga genom att löda dit ettt uppslitsat rör. Men jag gissar att det inte är en lösning som försäkringsbolagen gillar. Men det kanske ändå är omöjligt att försäkra en båt mot fuktskador. Då gäller det ju bara att man själv kan lita på lösningen.

Edit: Man lagar ju naturligtvis med två skarvmuffar och en kort rörstump. Jag borde nog sova....

Författare:  gunne [ 21.47 2013-11-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, såklart... Det kan vara på gränsen till att man skulle kunna laga det med en klämringskoppling också. Men det blir nog så att jag köper mjuklödningsgrejjer ändå till 28-rören så då kan jag ju bara köpa två 12-muffar också.

Strypventil kan jag ju koppla en på returen under radiatorn.

Edit: Det är ju lite stökigt att det är kromade rör. Antar att man måste slipa bort all krom innan man kan löda?

Författare:  gunne [ 17.43 2013-11-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kaminen fastskruvad och rören tillkapade. Imorgon blir det mjuklödning och man kan ju hoppas att det är lika lätt som folk påstår.

Bild

Alla skarvar utom en kan ju lödas i skuvstädet så det ska nog inte bli några problem.

Författare:  andpe [ 01.10 2013-11-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Husk å bruke loddepasta.. da får du mye bedre resultat!

Författare:  PeterH [ 10.06 2013-11-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, fluss är ett måste. Är också lättare att få det bra om man rengör rören vid skarvarna...

Författare:  Nerre [ 11.01 2013-11-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tror han menar just lödpasta, inte fluss. Alltså granulerat lod och fluss blandat. Som man t.ex. använder vid lödning i ugn.

Författare:  gunne [ 12.21 2013-11-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Söker man lite på nätet så hittar man hundra guider till hur man löder rör. Rent, lödfett, värme, tenn, svalna...

Men inget om att löda kromade rör. Jag antar att man måste slipa bort ALL krom för att det ska funka? Nån som testat?

Författare:  danei [ 12.42 2013-11-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Löda på krom funkar inte, så ja det måste bort. Alternativet är klämmringskopplingar, det är väl det man brukar ha på kromade rör.

Författare:  gunne [ 15.57 2013-11-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jes. Jag köpte två halvkopplingar och en bussning för några dagar sen för att ersätta ~5 cm av röret. Dock visade det sig att röret är expanderat på en lång sträcka så 12-mm kopplingarna går inte på. Det blir till att ta bort ca 40 cm rör och skarva med ett nytt rör emellan.

Rören till kaminen är lödda nu i alla fall:

Bild

Rökröret är även ihopkopplat med pannkitt i alla skarvar.

Bild

Man är ju bra sugen på att elda nu, men det går inte förrän acktankarna är inkopplade. :doubt: :cry:

Författare:  tecno [ 16.29 2013-11-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Citera:
Man är ju bra sugen på att elda nu


Vad är det för regler som gäller iom att det är en skuta? I ett hus får man ju inte tutta på innan det hela blivit godkänt av sotarmästaren.

Författare:  gunne [ 17.07 2013-11-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tror detta har gåtts igenom tidigare i tråden. Eller så var det i Walles båttråd. Det räknas inte som fast installation eftersom det är en båt.

Författare:  gunne [ 20.13 2013-11-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Vilken jävla pappskalle man är! :doh:

Radiatorkopplet var ju gjort av STÅL så det var bara att TIGa ihop det. Tyvärr hade jag redan kapat av en bit av röret så jag fick både skarva tillbaks biten och lägga igen sprickan. Sen hade jag bara 2,5 mm tillsatsmaterial och det var ju lite grovt. Det blir nog till att provtrycka det här till ~2 bar innan installation... :vissla:
Bilaga:
svets.jpg

Författare:  danei [ 20.27 2013-11-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

3 bar tror jag är lite av ett standard tryck när det gäller värme prylar. Min panna står det visserligen 2,5bar beräkningsstryck. Men jag skulle nog tryckt till 3bar. Det är inte mycket för ett rör.

Författare:  gunne [ 15.55 2013-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

OK, låter vettigt. Danei du är numera utnämd panngurukonsult på Stor-Erik! :bravo: :D Om du har vägarna förbi Stockholm så får du komma förbi så bjuder jag på kaffe och vissky.


Nu har jag satt igång lite mer på inredningen. Se bloggen och bilder nedan.

Bild
Bild

Frågan är om man ska göra en spegel per fönster så att allt blir symmetriskt eller två större speglar för radiatorerna enligt andra bilden. Speglarna för radiatorerna kommer ändå att kläs med perorerad plåt/masonit eller liknande och spegeln längst föröver kommer husera en liten grund hylla så det kommer ändå inte bli symmetriskt. Vilket talar för att det kanske känns lite "renare" med två större speglar. Å andra sidan så är jag symmetribög så en spegel per fönster känns också rätt...

Nån som har åsikter?

Författare:  Nerre [ 16.40 2013-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du kan väl (eller be nån) göra lite photoshop-kluddande på fotona och se hur de olika alternativen ser ut?

Författare:  gunne [ 17.27 2013-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har ju caddat upp det också, men det hjälpte inte mitt beslutstagande...

Bild
Bild

Just nu luar det år en panel per fönster.

Författare:  danei [ 21.28 2013-11-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tack frö inbjudan, tyvärr är jag väldigt sällan i de krokarna. Men jag måste säga att det ser ut att bli riktigt snyggt. Det är kul att du försöker få till en så pass genuin känsla i båten. Jag var lite lätt involverad i renoveringen av Nya skärgården när den återställdes till passagerarbåt. (I princip bara rivningen) Det blev också en vacker båt, men med ett annat syfte. Det blev snarare en flytande restaurang. Har du en rejäl ratt att ha på bryggan också? Jag gissar att det blir inte modernare styr och navigationsutrustning även om huvudsyften inte är att köra runt med den. Men det behöver ju inte se ut en flygplans cockpit för det.

På en annan plats funderade du över att använda PEX till radiatorvattnet. Som det nämndes där så funkar det utmärkt. Se bara till att det är en slang som är avsedd för värmeinstallationer. Den slang som är avsedd för tappvatten installationer saknar ett extra tätskikt vilket medför att det diffunderar in syre som medför korrosion på järndelarna. Det var tydligen ett problem so dök upp när man började använda PEX till golvvärme. Ställ bara en lämplig mattemperatur på shuntstyrningen.

Författare:  tecno [ 13.39 2013-11-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Citera:
en panel per fönster


Klart snyggaste lösningen.

Författare:  ensten [ 14.08 2013-11-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

För vad det är värt ... jag tycker också en per fönster, risken om man gör tätare är att ser plottrigt ut, om man gör glesare (typ en per två fönster) är att det ser osymetriskt ut iom. att det inte är så väldigt lång sträcka (så många fönster).

Det var mina 50 öre ...

Författare:  gunne [ 21.12 2013-11-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det blir en panel per fönster nu. Alla ramar är färdigbyggda men jag måste tillverka speglarna också. Planen är att spcialhyvla spegellister som är likadana som de på dörrarna/panelerna.

Listen ser ut nåt sånt här och har mått ca 34x19:

Bild
Bild

Är det nån som har tips på ett bra hyvleri i Stockholm? Det finns ju ett på Tomtebogatan där jag har handlat förut. Det bästa vore om man kunde hitta en standardlist som är tillräkligt lik för att det ska vara OK att använda den. Det kostar ju en del att specialhyvla, framförallt varje gång man måste komplettera och måste pröjsa ställkostnad å frakt etc. Var kan man leta efter dylika lister?

Författare:  gunne [ 17.02 2013-11-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det blev färdiga spegellister från Panel och List på Tomtebogatan.

Åter till värmesystemet.

Radiatorkopplen ser ju ut så här:

Bild


Jag hade tänkt koppla framledningen till den högra anslutningen och på den vänstra en returventil så man kan justera in flödet. Dock är gängorna M22x1,5 och inte R15 (1/2") som man kunde önska. Ahlsell hade ingen M22x1,5->R15 utan bara M22x1,5 -> 15 mm klämkoppling. Då måste jag ju gå från M22 -> rör -> halvkoppling -> returventil på returen vilket känns lite pannkaka.

Finns M22x1,5 -> R15 nånstans? Eller ska man hitta nåt kombistycke cc 40 med lekande muttrar eller nåt? Var prylarna monterade direkt mot rören utan returventil när det begav sig?

Edit: Eller finns det en inbyggd justeringsventil innanför termonstatventilen? Se denna tråd på byggahus.

Författare:  mrfrenzy [ 17.14 2013-11-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Plocka bort termostaten och kolla om det sitter en liten ratt runt piggen.

Bilden är suddig men tycker jag känner igen modellen.

Författare:  Repen [ 17.54 2013-11-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Titta på hydraulikkopplingar.

Författare:  gunne [ 17.54 2013-11-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tror jag har detta koppel: http://www.mma.se/produkter/utbytesinsa ... roers.aspx

Så här ser det ut:

Bilaga:
2013-11-28 17.38.19.jpg

Bilaga:
2013-11-28 17.38.32.jpg

Bilaga:
2013-11-28 17.39.27.jpg

Bilaga:
2013-11-28 17.41.31.jpg

Bilaga:
2013-11-28 17.42.33.jpg

Bilaga:
2013-11-28 17.50.21.jpg


Från länken ovan:
Citera:
Ventilen är försedd med insats som har dold förinställning.

Skruva av skyddsratten. Demontera packboxen med stift (använd toppen på förinställningsnyckeln FN). Sätt ned förinställningsnyckeln med tappar i änden i stryphylsan och skruva försiktigt ned denna (medsols) max 3.7 varv mot botten. Skruva upp det antal varv som anges enligt diagrammet. Montera tillbaka packbox med stift.

Förinställning FV1

• Demontera av skyddsratt och packbox som ovan.

• Skruva ned stryphylsan försiktigt max 3,7 varv mot botten som ovan.

• Tag bort förinställningsnyckel och montera på förinställningsdonet över den lättrade insatsen och sätt tillbaka förinställningsnyckeln genom donet.

• Nollställ skalan mot indexmarkeringen.

• Montera tillbaka packbox med stift.


Jag kan dock inte se nån stryphylsa. Bör inte den sitta i insatsen på sista bilden?

Författare:  gunne [ 11.52 2013-11-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det verkar som att det ligger till så här:
Citera:
Dels en som heter RNT, Rsk-nr 480 56 48 samt NIA, Rsk-nr 480 56 45 som du hittar på samma ställe, men precis nedanför på MMAs hemsida.
Skillnaden dem emellan är att RNT har förinställningsfunktion och behöver ett specialverktyg för att göra den inställningen och ett annat för att montera insatsen.


Jag köpte idag två st nya insatser RNT 480 56 48 så nu har jag förinställning inbyggt. Bara att koppla rören rakt på där nere alltså.

Författare:  gunne [ 15.23 2013-11-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Bild

Jag provtryckte radiatorerna. Det var tur det för som man kan se på bilden läcker ena radiatorn rakt genom plåten på framsidan :(

De lär ju vara nästan lika sönderrostade på andra ställen så dessa vågar man nog inte bygga in.

Så, då har man kastat bort några hundringar på nya ventilinsatser och kopplingar till ett par radiatorer som man inte kan använda. Lärpengar. Jag köpte dem lite på vinst och förlust eftersom de är så grunda, bara 40 mm. Mest är det ju surt att man slängt bort tid på fanskapet. Och att mitt inredningssnickrande avbryts för att jag måste skaffa nya radiatorer.

Nu beställde jag två Thermopanel V4 istället. 3 629 kr fattigare blev man för två st TP V4 11 500x1800.

Författare:  gunne [ 22.22 2013-12-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Rekordleverans av radiatorerna! Beställde i fredags och 08:35 i morse var de på plats på kajen. Nu är de monterade i styrhytten klara med rör ner genom golvet.

Bild
Bild

Jag tänkte täcka speglarna för radiatorerna med nån slags hålad MDF/plåt eller nåt mönster. I England hittar jag massa leverantörer som säljer dylik MDF:

Bilaga:
radiator-cabinet-grilles.jpg


Men i Svärje hittar jag fan ingenting på nätet. Nån som har tips om leverantör? Spångberg, WBP och de andra vanliga skivleverantörerna verkar inte ha nåt. Hittar bara perforerad board med runda hål...

Författare:  Seroster [ 23.21 2013-12-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

CNC, yo?

Författare:  X-IL [ 08.43 2013-12-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja CNC är ju ett alternativ, kolla till exempel med forumets POS, han har ju fin maskin att fräsa skivor med.

Författare:  ensten [ 08.55 2013-12-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Flätad rotting: http://tapetserilagret.123ehandel.se/pr ... uct_id=105

Bilaga:
385-4.jpg

Författare:  gunne [ 16.26 2013-12-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tackar! Dock 478 kr (!) metern. Slöjd-detaljer har även rotting för 299 metern. Ganska dyrt tycker snålgunne...

Perforerad plåt med diverse mönster har jag hittat i Sverige (typ BE och liknande företag) men jag har inte kollat pris. Känns som att det måste vara billigare än 300 kr metern... Jag får ringa runt och kolla pris på plåt helt enkelt.

Författare:  gunne [ 16.33 2013-12-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

X-IL skrev:
Ja CNC är ju ett alternativ, kolla till exempel med forumets POS, han har ju fin maskin att fräsa skivor med.


Ja, men det lär ta låååång tid att fräsa alla hålen. Kanske blir dyrt, men det är ju värt att kolla. Framförallt om man vill ha nåt specialmönster så är ju det ett alternativ.

Författare:  gunne [ 13.34 2013-12-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Stockholms Plåt- & Gummiperforering SPG AB har klöver- och stjärnmönstrad plåt 2000x1000 för 796 kr resp 934 kr + moms. "Används mest till elementskydd i gamla hyreshus mest på Östermalm". Låter ju precis som den stil jag eftersträvar...

http://www.sintab.se/ samt http://www.rmig.com/ verkar ha bra plåt oxå.

Edit:
BeGroup har prislistor på sin hemsida och där är det lite billigare:
Citera:
2204101340 Perforerad Plåt Perforerad plåt 2000x1000x1.5mm STJÄRNM 762 kr
2204101425 Perforerad Plåt Perforerad plåt 2000x1000x1.5mm KLÖVERB 640 kr

Författare:  gunne [ 11.17 2014-01-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Så nu har man äntligen kommit igång med byggandet efter en lååång (och skön) julledighet. Sakta men säkert kommer inredningen på plats.

Före såg det ut ungefär så här.
Bild

Tillverkade en liten fräsjigg för att fräsa spår i "pelarna". Lilla makitafräsen RT0700C är helt underbar att använda. Skulle nog passa bra in en mindre CNC för trä oxå...
Bild

Nästan färdigt resultat. Det fattas lite pill och färg...
Bild

Författare:  gunne [ 15.07 2014-01-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu håller jag på å snackar med Kineserna om elpatronerna jag tänkte beställa. Jag vill ha ut 6 kW och i båten har jag ju 230 V huvudspänning och ingen nolla (p.g.a. isolertrafo). Enligt Kinesen så är resistansen:
Citera:
Resistance of 3U heater is 8.1 Ohm.
Resistance of each U is 2.7 Ohm.


Antingen så tänker de eller jag fel eller så är det språkförbistring. Effekten över en resistor är väl P = U^2/R. Eftersom varje element får 230 V borde väl den totala effekten vid deltakoppling bli 3*230^2/2,7 = 60 kW (!). Vid Y-kopping (som jag inte kan göra) blir det väl 3*((230/sqrt(3))^2)/2,7 = 19,5 kW.

27 Ohm verkar ju mer rimligt. D-koppat: 3*230^2/27 = 6 kW.

Eller räknar jag åt skogen? :humm:

Författare:  Walle [ 15.57 2014-01-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag gjorde en snabbräkning på papper, och du verkar räkna rätt. Jag får iaf samma P om jag räknar P=U^2/R eller om jag räknar P = U * I.

Verkar troligt att de har flyttat decimalen ett steg för långt åt vänster.

Författare:  Repen [ 15.59 2014-01-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Visst kan du y-koppla, mittpunkten behöver inte vara kopplad.

Författare:  gunne [ 16.24 2014-01-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

OK, tänkte nog lite för lite där... Men det verkar ju i alla fall som att de har fel på resistansen. Jag får försöka kommunicera med dem angående det och se vad de säger.

Författare:  gunne [ 12.33 2014-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Citera:
Sorry for my mistake,you're correct.
Correct R=U^2/P=230^2/2000=26.45 Ω
Each U resistance is 26.45 Ω.


Så nu gäller det bara att lista ut hur fan man betalar till Western Union så Kineserna kan skicka prylarna.

Och så måste jag bestämma mig för vad jag vill ha för effekt på elpatronen. Jag står och velar hurvida jag ska ha en 6 kW i varje ecktank, bara en 6 kW i "varma" acktanken eller typ en 3 kW i varje tank. Min isolertrafo är på 20 kVA så man har ju inte hur mycket ström som helst. På sommarn när man köra varmvatten med patronen så behövs ju inte så mycket, men å andra sidan vill man att effekten ska räcka till att värma båten när man t.ex. är bortrest.

Författare:  swapper [ 12.39 2014-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Verkligen kul bygge.
Det har säkert nämnt men du har inte funderat på en Vatten-vatten värmepump med elpatron i?
Med fri tillgång på vatten så borde du få bra ekonomi i det?
Men visst de är dyra i inköp.

Författare:  gunne [ 13.07 2014-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har planer på det, men det kommer senare... Jag har snackat med andra som försökt men misslyckats då invattnet fryser. Men med större flöde borde man kunna avhjälpa det. Men först måste jag få igång systemet med kaminerna som ska vara huvudsaklig värmekälla.

Summarade just mina förbrukare:
Kod: [Expandera/Minimera] [Hämta] (Untitled.txt)
Förbrukare      Effekt [kW]
Länspump 1      1
Länspump 2      1
Länspump 3      1
Toalettpump 1   0,55
Toalettpump 2   0,55
Cirkpumpar      0,5
Elpatron         6
Vattenpump      1,15
Belysning         0,5

Tvättmaskin      1,3
Torktumlare      2
Ugn               2
Diskmaskin      2
Dammsugare      1
      
Totaleffekt      20,55


Den översta gruppen är det som måste kunna gå samtidigt. Ca 12 kW så jag klarar mig ju med marginal på mina 20 kVA.

Kör man igång ALLA hushållsamaskiner och ALLA skitpumpar och ALLA länspumpar etc så ligger man bara precis över, och den situationen ska man ju inte behöva hamna i. Så vida man inte lagar mat, tvättar, dammsuger, duschar och skiter samtidigt som det är - 20 ute och båten börjar läcka så länspumparna drar igång.

Författare:  Nerre [ 13.35 2014-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det inte vattnet UT som fryser? Man får väl i värsta fall in 0-gradigt vatten och det går ju inte att ta så mycket värme från det innan det fryser...

Ligger man vid kaj borde man ju i alla fall kunna ta in vatten några meter under ytan (där det förhoppningsvis är lite varmare (+4?) än precis vid ytan/under isen? Med en slang eller nåt ner i vattnet alltså.


Jag vet att på flottans gamla M-båtar (som användes för utbildning) så kunde inte kocken köra ugn och stekbord samtidigt. Krävdes alltså lite planering för matlagningen:)

Författare:  svanted [ 14.05 2014-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne skrev:
Citera:
Sorry for my mistake,you're correct.
Correct R=U^2/P=230^2/2000=26.45 Ω
Each U resistance is 26.45 Ω.


Så nu gäller det bara att lista ut hur fan man betalar till Western Union så Kineserna kan skicka prylarna.

Och så måste jag bestämma mig för vad jag vill ha för effekt på elpatronen. Jag står och velar hurvida jag ska ha en 6 kW i varje ecktank, bara en 6 kW i "varma" acktanken eller typ en 3 kW i varje tank. Min isolertrafo är på 20 kVA så man har ju inte hur mycket ström som helst. På sommarn när man köra varmvatten med patronen så behövs ju inte så mycket, men å andra sidan vill man att effekten ska räcka till att värma båten när man t.ex. är bortrest.



din bank kan göra överföringen, prata med dem
men var DJ-LIGT noga med att mottagarens address stavas rätt, om det är ETT stavfel så kommer inte pengarna fram...!!!!
då måste banken skicka en ändring som kan kosta mera pengar.

men en 6 kw elpatron kostar typ 400kr i sverige hur mycket billigare kan det bli?
eller är det komplett med termostater? då blir det typ 1500:-.

Författare:  danei [ 14.09 2014-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Var hittar du en en 230V 6kW värmepatron för 400kr?

EDIT: Jag hittade den här.. Rikaby har en sådan 6kW för drygt 500kr. Y-kopplad för 400V, den går nog att koppla om för 230V.

Författare:  gunne [ 14.21 2014-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kruxet är också att det är 1,5" (R40) vilket inte är vanligt vid de effekterna.

Jag har nu kommit på att man kanske inte alls ska skicka några stålar via WU utan istället försöka betala via Aliexpress istället. Känns som att pengarna kan hamna hos godtycklig lurendrejare om man kastar ut dem till en WU-adress som man fått från godtycklig mailadress.

Ska göra en sök på forumet/interwebs om att handla via Aliexpress...

Författare:  Shargo [ 16.24 2014-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Problemet med en värmepump är att även om man använder en sjö som värmekälla pumpar man inte in sjövatten utan har en låååång slang fylld med sprit som kyls till klart under 0C i pumpen.
Om detta ska räknas som in eller utlopp torde endast vara av akademiskt intresse.
Men nog 17 är en anpassad värmepump som tar in sjövatten en intressant tanke för båtbruk.

Författare:  gunne [ 16.56 2014-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Man kanske inte ska pröjsa Kinesen på WU ändå:
http://help.aliexpress.com/safebuyingti ... press.html
Citera:
If the seller asked me to pay directly to his/her bank account, what should I do?
If you receive a proposal from a seller asking you to complete transactions directly to them instead of via AliExpress.com, you should ignore their requests and report them to us as soon as possible.


Nu har jag mailat Relek angående elpatroner. De borde ha nåt som passar tycker jag.

Författare:  lond [ 17.01 2014-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Shargo skrev:
Problemet med en värmepump är att även om man använder en sjö som värmekälla pumpar man inte in sjövatten utan har en låååång slang fylld med sprit som kyls till klart under 0C i pumpen.
Om detta ska räknas som in eller utlopp torde endast vara av akademiskt intresse.
Men nog 17 är en anpassad värmepump som tar in sjövatten en intressant tanke för båtbruk.


En värmepump modell grundvatten (inte en bergvärmepump som är ett slutet system) borde kanske fungera, gäller bara att ha bra smutsfilter på inloppet.

/// Marcus

Författare:  Seroster [ 02.20 2014-01-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne skrev:
Den översta gruppen är det som måste kunna gå samtidigt. Ca 12 kW så jag klarar mig ju med marginal på mina 20 kVA.

Kör man igång ALLA hushållsamaskiner och ALLA skitpumpar och ALLA länspumpar etc så ligger man bara precis över, och den situationen ska man ju inte behöva hamna i. Så vida man inte lagar mat, tvättar, dammsuger, duschar och skiter samtidigt som det är - 20 ute och båten börjar läcka så länspumparna drar igång.


30% marginal är standard, har jag fått lära mig, så det låter ju perfekt ^^

Författare:  gunne [ 17.36 2014-01-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Lite skåpbygge är enklare än att fila på el och annat. Ger lite mer direkt resultat...

Bild

Författare:  danei [ 18.44 2014-01-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det ser ut att bli riktigt snyggt.

Författare:  gunne [ 08.48 2014-01-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jes, det känns som att det blir bra.

Nu fickjagmail från Kineserna:
Citera:
Pls check the two heaters picture attached.
They will be delivered to you today.
It will take 5-6 workdays when you receive it.

Bilaga:
elpatroner.jpg


Så nu verkar elpatronerna vara på väg. 800 pix inklusive frakt för två st är ju väldigt billigt. Återstår att se hur kvaliteten är...

Författare:  NULL [ 11.41 2014-01-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Men hur kommer du in i skåpet bakom ratten?

Författare:  gunne [ 11.21 2014-01-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är ingen lucka där utan bara en spegel. Där bakom ska det va lite elskåp etc och planen är att kanske sätta strömbrytare till typ lanternor etc där i framtiden.

Författare:  gunne [ 16.21 2014-01-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det nån som har erfarenhet av att limma egna bänkskivor?

Jag behöver en ekskiva på ca 3000x650x20 till styrplatsen. Helstav ska det vara. Köper man sågad ek, hyvlar och limmar själv så hamnar man på typ 1000 spänn. Köper man en färdig helstavsskiva kostar den ~4500 spänn verkar det som. Men det kanske är knepigt att limma ihop skiten också. Jag kan nog låna en plan/rikthyvel men att få det helt rakt på 3 meter kanske inte är det lättaste.

Alternativet är att köpa 2,5 mm ekfaner för ~500 spänn och fanera en MDF-skiva.

Nån som limmat dylik skiva och kan bidra med kunskap om hur knepigt det är?

Författare:  JimmyAndersson [ 22.25 2014-01-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har gjort det flera gånger.
Det är i princip tre saker man bör tänka på:
Rätt sorts lim till miljön det ska användas i.
Likvärdig kvalité och ursprung (dvs var på stocken) på bitarna som ska limmas.
Träfibrernas riktning måste vara åt rätt håll på alla bitarna.
Annars riskerar man att den blir skev när temperaturen ändras.

Det är alltså inte speciellt svårt, bara man tittar lite på de olika bitarna innan man börjar limma.
Om bitarna är välsågade och man sätter ihop dem på ett bra underlag så behövs knappt någon hyvling.

Om man ska hyvla en stor skiva så bör hyvelns skär vara i riktigt bra skick.
Om t.ex hyveln vanligtvis används till mindre bitar och den fungerar bra
så är det inte säkert att den orkar med en bredare skiva
och då kan skivan bli vågig eller rent av med bortbrutna träflisor.

För att hålla ihop bitarna under limningen så bör man se till så att man har pålitliga knektar.
Många nya är svaga (eller släpper taget) och drar snett hur man än försöker.
Jag gillar gamla knektar, men det fungerar även fint att bygga själv med lite kraftigare gängstänger och muttrar.



Fanerad MDF är ingen dum idé.
(MDF gillar ju inte fukt, men det innebär nödvändigtvis inget problem
så länge man låter den andas. Men det där vet ju redan båtmänniskor som du. :))

Jag har ett projekt där jag ska använda vanligt golvlaminat som yta, med MDF som grund.
Det blir ordentligt slitstarkt. :)


Synd att det är så långt avstånd. Annars har jag 3-4 ekar som (tyvärr) måste sågas ner i början av februari.

Författare:  sky_eye [ 09.37 2014-01-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Så här kan man ju göra:

http://www.youtube.com/watch?v=ZlXcUcCYWCs

Författare:  gunne [ 10.51 2014-01-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har ingen rikt/planhyvel så det blir nog för meckigt att tillverka en skiva själv.

Snackade just med Fredricssons trä i Hägersten och det verkar som att jag köper skivor av dem. Antingen ek helstav 3030x1220x20 för ca 3600 + moms eller 19 mm ekfanerad MDF för ca 200 kr/m^2 + moms. Det blir ju gaaanska mycket billigare med MDF men tyvärr är faneren bara 0,7 mm tjock. Medelvägen är som sagt att köpa MDF och fanera själv med 2,5 mm faner, men det är stora ytor så man skulle egentligen vilja ha en rejäl press.

Författare:  gunne [ 14.24 2014-02-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Elpatronerna från Kina har kommit. Såklart har de fel längd - 350 mm istället för 600. Men resistansen och gängan stämmer så de funkar ju ändå. Bara att de sticker in ~200 mm i tanken istället för ~450 mm.

Bild

Röris ska komma imorn och börja koppla in acktankarna!

Edit: Planen är alltså fortfarande denna:
Bild

Författare:  gunne [ 16.44 2014-02-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ritade om systemet lite. Samma princip men la in alla ventiler i laddpaketet och flyttade runt delarna lite.

Bild

Författare:  gunne [ 16.57 2014-02-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu är acktankarna inkopplade:

Bild

Planen är ju att koppla in en fläktkonvektor modell större temporärt medan jag bygger. Det är ju smidigt om man kan flytta runt den lite och ställa den där man behöver den. Det ska ju då va hyffsat lätt att koppla loss den utan spill etc. Spontant faller tanken på vanlig trädgårdsslang med stoppkontakter. Billigt som fan och enkelt att dra om. Slangen borde väl palla ~60 grader då den ju är klassad för 20 bar och ska kunna ligga i solen. Det borde väl funka?

Författare:  danei [ 19.19 2014-02-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nackdelen är att det diffunderar in syre. Det kanske inte inte är ett problem om det handlar om en kort tid, men annars är golvvärmeslang ett alternativ.

Författare:  gunne [ 20.01 2014-02-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

A, kollade på golv-PEX oxå. Men inte alls lika smidigt och billigt. Samt struligare att få dit snabbkopplingar men det går ju med adaptrar etc.

Författare:  gvs [ 20.25 2014-02-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Trädgårdsslang hade jag till varmvattenberedaren i båten, det var ingen bra ide, den tålde inte värmen... Kör iosf 80 grader i beresaren då den är liten. Var kul då allt det hamnade under durkarna....

Författare:  swapper [ 20.40 2014-02-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Bilvärmeslang borde fungera klarar upp till 90grader
http://www.rinkabyror.se/artikel/bilvarmeslang-3-4/
43kr/metern

Författare:  Seroster [ 22.01 2014-02-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

UNDVIK TRÄDGÅRDSSLANG.
Den pallar inte värme, spricker och har sig redan vid 50 grader och 4bar.

Författare:  gunne [ 14.38 2014-02-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Då får det bli golv-PEX... Det är ju bara tillfälligt men tillfälliga saker tenderar ju att bli halvpermanenta. Planen är ju dock att flytta in i oktober så fläktkonvektorn borde ha hittat till förrådet/blocket innan nästa eldningssäsong. PEXen kan jag ju ev. använda på andra ställen i systemet sen...

Jag har ju en tråd på Pellets.info oxå där jag mest diskuterar värmesystemet. Nu skulle jag behöva styra lite prylar och det finns ju en hel del kunskap om sånt här.

Det som ska styras i det nuvarnade systemet:
* Laddautomatik - Automix CT finnes som ska sköta det

* Cirkulationspump till laddning. Ska slås på när man tänder. Har köpt en rökgastermostat från Rinkaby men den har bara 1,5 m kapillärledning och jag skulle behöva ~3-4 meter för att komma ner till maskinrummet. Danei tipsade om den vanligt förekommande PID-regulatorn.

* Shunt Esbe med shuntmotor Esbe ARA 661. Denna shuntmotor har tre tåtar, nolla, fas vänster och fas höger. Man måste då skicka spänning på rätt fas för att vrida den åt rätt håll. Finns det PID-regulatorer liknande den ovan men med två relän så att man kan styra åt båda hållen? Andra tips på hur man kan styra denna motor på ett priseffektivt sätt?


Det jag vill göra är ju att bygga ett eget elskåp med PLC och relän å skit som sköter allt, loggar mot molnet och går att styra via mobilen etc etc. Men jag har ju liiite begränsat med tid så såna exesser får (eventuellt) komma senare. KISS är det som gäller nu för att få till nåt som funkar och är robust.

Edit: Denna kontroller borde ju funka till shunten?

Författare:  Nerre [ 14.40 2014-02-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Måste rökgastermostaten sitta i maskinrummet då? Kabeln mellan den och pumpen kan du väl göra hur lång som helst?

Det skulle väl vara om man vill kunna justera den från maskinrummet då förstås.


För shuntmotorn vore väl en reglercentral till en vanlig panna det enklaste?

Författare:  gunne [ 14.53 2014-02-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag KAN sätta den längre upp och dra sladd som du säger. Men då sitter den inuti skorstenen och är ganska svår att komma åt. Det känns bättre att ha pinalerna samlade och bara dra upp sensorkabeln/kapillärröret. Mer kabeldragning oxå.

Har du tips på "en reglercentral till en vanlig panna"? Jag har letat mig galen på Esbes sida efter nåt litet enkelt som bara styr deras motor utan att lyckas.

Författare:  Nerre [ 14.56 2014-02-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag googlade nyss... shuntreglering eller shuntautomatik verkar den korrekta benämningen vara.

Min tanke var ju att kanske hitta nån som slängt ut sin oljepanna och bytt till värmepump, och ta hand om en reglering som annars hade hamnat på skroten.



Går det inte att sätta den utanpå skorstenen? (Den kanske inte tål klimatet där?)


Jag misstänker att kapillärrör inte kan göras hur långa som helst. Då blir alternativet en elektrisk givare. Då blir det kabel upp ändå. Men då blir det en analog signal i kabeln och det är ju svårare att felsöka om det blir problem, än en ren "till/från"-grej.

Författare:  lond [ 19.18 2014-02-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

En K-givare med dykrör, kan göras nästan hur lång anslutning som helst + kopplas direkt till PID:en.

/// Marcus

Författare:  gunne [ 19.42 2014-02-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag beställde en sån där Kina-PID från interwebs nu. Det känns lite överkurs att svetsa i ett dykrör när den bara ska detektera om kaminen är igång eller inte. Det gör ju inget om cirkpumpen går på vid 50 grader eller 200 grader. Men man vill kanske mäta rökgastemperaturen mer exakt i framtiden för att kunna justera och då är det förstås bra med bättre noggrannhet.

Så. Då har jag hela styrningen av laddningen inköpt. Tills PID-lådan kommer kan jag ju bara slå på pumpen manuellt när jag eldar.

Men shunten ska ju styras också. Min initiala plan var att bara styra den så man får en konstant framledningstemperatur men efter att ha läst runt lite på nätet så verkar det som att man ska styra mot utomhustemperaturen om det ska vara nån mening. Korrekt?

Ska man styra mot utomhustemperaturen så funkar ju inte den enkla temperaturstyrningen jag länkade till ovan utan man måste ju ha nåt som både mäter utomhustemp och framledning. Det blir kanske lättast att hitta nån ny/begagnad reglercentral som är gjord för ändamålet. De känns dock omotiverat dyra tycker jag. 3 papp för en låda som mäter temperaturen och räknar ut ett värde för att skicka signal till shuntmotorn...

Författare:  danei [ 20.12 2014-02-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Man har nytta av en som bara reglerar framledningen, men om man ändå investerar i en så skulle jag välja en som reglerar mot utetemperaturen också. Det var ju synd att du inte fick med den när du köpte shuntmotorn. Men det borde ju gå att hitta begagnat, nypriset känns omotiverat högt.

Typ-k givare finns ju med kapsling, bara att göra en lämplig genomföring i rökröret.

Författare:  gunne [ 20.58 2014-02-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Dessa tempgivare kostar ju inte mycket så jag kanske ska slå till på några såna.
Bild

Hittade en reglercentral på blocket för 500(!) spänn.
Bild

Om det är hela skåpet så är det ju fett billigt. Lite oklart vad det innehåller men jag pratade just med säljaren och han skulle skicka mer info imorgon.

Författare:  danei [ 21.18 2014-02-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det ser ut att vara mycket godis. Fråga om du får med utegivaren. Finns det även en innegivare så är bara den värd mycket mer än 500kr. Inte för att jag tror att den skulle vara lämplig för dig. Men den kan du ju sälja vidare. På pelletsforumet var det ju någon som letade efter en sådan. (om det är den modellen) Men jag skulle slå till.

Författare:  lond [ 22.23 2014-02-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

+ en plattvärmeväxlare och en cirkulationspump, även dom är värda mer än 500kr.

/// Marcus

Författare:  Nerre [ 07.12 2014-02-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Fast jag ser inget som ser ut som en shuntmotor på bilden?

Författare:  gunne [ 10.57 2014-02-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Shuntmotor har jag ju... Jag tänkte slå till på en eller två värmeväxlare oxå men cirkpumpar har jag massor.

Det verkar vara en "RVA 46" som är själva reglerenheten i skåpet. Nåt liknande detta:
http://www.luleaenergi.se/documents/Fja ... dan-99.pdf
http://www.sollentunaenergi.se/fjarrvar ... sRVA36.pdf

Edit: Kollar man här så verkar det ju som att man kan styra en Esbe shuntmotor med likande RVA 36. Det borde kanske funka med RVA 46 för mig då...

Edit2: Centralen på blocket är ju väldigt lik denna central.

Författare:  danei [ 11.22 2014-02-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har en sådan styrning kopplad till en ESBE shuntmotor.
Här hittade jag en tämligen utförlig manual.

Framlednings givare bör ju finnas med i lådan. Ute givaren tror jag är en vanlig temoresistor, men det är ju ingen nackdel att få med den. Finns det en inne givare så betingar de ett ganska högt pris. Men den är nog inte till så stor nytta för dig.

Författare:  gunne [ 12.43 2014-02-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tack Danei! Jag ska se till att köpa en eller två såna där centraler då de verkar innehålla det jag behöver...

Nu till en annan sak. Jag har ju skruvat upp plåtreglar i maskinrumstaket för att skruva ett innertak i plåt.

Bild

Nu letar jag efter plåt. Jag vill helst ha plåt kring 2000x1000 med tjocklek på ca 0,8-1 mm. Gärna grundmålad. Gärna billig. Reglarna sitter med cc ca 500 och man vill ju inte att plåten ska bukta ut/in för mycket mellan reglarna.

Jag snackade med Bevego och fick två tips. Galvad plåt 0,8 mm kostar ca 108 kr/m^2. Vitmålad skyltaluminium 1 mm kostar ca 161 kr/m^2. Den galvade plåten är ju billigare och antagligen styvare. Men jag vill gärna ha vitt/ljusgrått i maskinrummet och det är ju lite stökigt att måla galvad plåt. Jag tror det är värt att pröjsa 50 kr extra per kvadratmeter för att slippa måla då det oxå kostar pengar och tid. Men jag är lite orolig ac 1 mm aluminium blir lite fladdrigt.
¨
Åsikter?

Nån som har tips på billig grundmålad plåt? Jag har letat runt på nätet men inte hittat nåt klockrent.

Man kan ju köpa ren stålplåt 0,9 mm från t.ex. Stena för ca 110 kr/m^2 vilket antagligen är bättre än zinkat om man ska måla. Men helst hade jag ju hittat en 0,8-1 mm vitmålad stålplåt...

Författare:  Seroster [ 01.59 2014-02-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du kan inte smälla in lite extra reglar i mitten av din CC50 och på så vis komma undan med vit aluplåt?

Författare:  gunne [ 12.40 2014-02-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Åter till värmesystemet. Saxar lite från bloggen:

Bild

Citera:
09:50 Tänder brasan med ~4 grader i tankarna. Cirkulationspumpen går i läge 2 och automixen är inkopplad. Tryck 1,2 bar i exp-kärlet.

09:55 Väldigt mycket kondens på insidan av kaminen. Inte så konstigt kanske då den håler ~5 grader.

10:00 Elden har tagit sig. Temperaturen i vattenmantlingen stiger upp mot 12-15 grader. Luftar ut lite luft.

10:05 Temp ca 30 grader. Elden igång på allvar. Fortfarande kondens inuti kaminen. Porlande och skorrande från rören.

10:07 Lassar i en famn ved.

10:10 temp 40 grader. Ännu mer porlande…

10:13ish Ganska mycket rök i styrhytten. Inte i skorstenen. Undersöker läckage…

10:16ish Temperaturen stiger snabbt upp över 100 i kaminen, men är bara 60 nere vid laddomaten. Antagligen för mycket luft som samlas i pannan så att cirkulationen inte funkar. Ställer upp pumpen i läge 3 och vrider laddomaten att ta kallt vatten från tanken.

10:20ish övertrycksventilen uppe i skorstenen löser ut. Vatten överallt. Kaos. Släcker elden och funderar över livet.

10:25 Inser att man kanske ska värma upp systemet på nåt mer kontrollerat sätt första gången, t.ex. elpatron.

10:26 Ångrar att man inte kopplade på en slang på övertrycksventilen som man hade tänkt.

10:30 Montera slang på övertrycksventilen, slang på avluftningen och enkelt manövrerbar slang till påfyllningen. Börja om med påfyllning.


Sååå... Man var nog lite för ivrig. :D Nu vet jag i alla fall att övertrycksventilen funkar.

Tips på hur man ser till att få ut all luft? Måste man värma vattnet först för att bubbla ut allt syre och annan gas som är löst i vattnet vid påfyllning?

Jag har ju alltså en övertrycksventil och en kulventil på de två högsta punkterna. Dessa är ~30 cm över kaminens topp och ~6 m över expansionskärlets centrum. Nu har jag cirkulationspumpen på i förhoppning om att luften ska samlas längst upp. Men det känns inte som att det kommer speciellt mycket luft...

Författare:  Nerre [ 13.36 2014-02-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

För att få ut all luft måste du väl i princip se till att all luft kan stiga uppåt och släppas ut där. Det går alltså inte finnas några "vägar" som går upp och sen ner utan att det finns en luftningsventil upptill.

Det räcker alltså inte med att avlufta på "högsta punkten" utan "alla punkter som inte har nån väg uppåt".

Författare:  gunne [ 13.45 2014-02-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det finns inga högpunkter förutom de två där jag har övertrycksventil/kulventil. Det skulle i så fall vara utrymmet över den översta anslutningen inuti ackumulatortankarna.

Författare:  Nerre [ 14.15 2014-02-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du har alltså inga horisontala rör utan alla rör lutar lite grann upp mot de där punkterna?

Iofs så är det en båt, om rören är horisontala eller inte beror väl på vågorna:) Du får ta ut båten på en tur i hög sjö så det gungar rejält, så åker nog alla luftbubblor upp till högpunkterna.

Författare:  gunne [ 14.47 2014-02-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Total längd på horisontella rör i dagsläget är kanske 2-3 meter eftersom bara kaminen och acktankarna är inkopplade.

Nu har jag kickat igång brasan igen, denna gång dock fiseldandes med wellpapp istället så att jag snabbt kan reglera ner effekten och med termostaten på laddomaten inställd på 50 grader än så länge.

Laddautomatiken verkar fungera. Ca 45 grader in i kamin, ca 50 grader ut och den tar lite lite vatten från acktankarna men cirkulerar den mesta av returvattnet från kaminen. Öker långsamt långsamt mängden bränsle...

Bild

Författare:  Nerre [ 14.58 2014-02-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Att fylla långsamt är också ett bra knep kom jag på, fyller man med för högt flöde så blir det virvlar som drar med sig luft.

Fast nu har du ju redan fyllt...

Författare:  gunne [ 15.22 2014-02-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det nån som har tips på vilken hastighet man ska köra cirkulationspumpen på? Den som sitter där har tre lägen och om jag minns rätt är de typ 45 - 65 - 90 W. Sen sitter det ju kulventiler i alla ändar av laddautomatiken, är dessa bara för att man ska kunna serva (stänga av och byta pump t.ex.) eller ska man även använda dem till att strypa in nån slags lagom långsamt flöde?

Edit: Manualen till kaminen säger högsta hastighet på pumpen.

Författare:  Nerre [ 16.49 2014-02-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

I de flesta fall är högt flöde att föredra eftersom överförd energi är "temperaturdiff gånger volym". Eftersom temperaturen från kaminen är begränsad så får du alltså ut mest energi ur kaminen med högt flöde.

Se det så här: Kaminen värmare lättare 30-gradigt vatten till 35 grader än den värmer 30-gradigt vatten till 70 grader.

Författare:  danei [ 23.04 2014-02-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är laddomaten som reglerar kaminens temperatur. Som framgick så blir det kondens i kaminen om man pumpar in kallt vatten i den.

Ställ laddpumpen så lågt det går utan att temperaturen sticker när du eldar hårt. Radiatorpumpen ställer du också så lågt det går utan att du tappar flöde någonstans i systemet. Initialt kan du gärna köra dem lite fortare, sedan ställer du ner när du har systemet igång. Fördelen med att sälla dem långsamt är att man sparar lite el och att ljuden från rören blir mindre.

Virvlar eller inte kan knappast påverka när det är slutna rör och slangar det handlar om. Gaserna är de som kommer med vattnet i kranen. Vissa påstår att man kana gasa ur vatten genom att virvla det. Men jag skulle nog säga att det kvittar fullständigt i det här fallet.

Författare:  Nerre [ 09.47 2014-02-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

När man FYLLER rören så är det ju luft i dem från början. För att trycka ut luften så måste vattnet komma som en homogen massa. Är flödet för högt kommer det att virvla och "hålla kvar" en del luft.

Jag höll för några år sen på och mekade mycket med en riggning för att simulera blodtryck, när den skulle fyllas med destillerat vatten så funkade det inte att trycka i vatten med en spruta genom slangarna för då blev det hundratals små luftbubblor kvar (och luftbubblorna var ju elastiska så det sabbade det varierande trycket). Man fick bygga ett "dropp" som lät vattnet tryckas in sakta så att luften åkte ur och man fick ett luftfritt system (som då blev stumt).

Författare:  gunne [ 11.31 2014-02-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tror jag får avvakta och lufta allt eftersom. Man hör att det porlar i tankarna men det är ingen luft uppe i högpunkterna.

Tankarna ser ju ut så här fast vända uppochner. I det som tidigare var toppen kunde man öppna ett litet lock ("besiktnings- och rengöringsöppning") och där skulle man ju även kunna lufta. Nu tror jag inte att det fanns något öppningsbart i den nuvarande toppen. Jag får lyfta på locket och kolla.

Bild

Edit: Så här ser det ut under locket på acktankarna.
Bilaga:
2014-02-11 11.36.42 (Large).jpg

Bilaga:
2014-02-11 11.37.05 (Large).jpg


Det är alltså en blindad anslutning. Jag skulle ju kunna borra ett hål på ~5 mm i mitten och sen skruva på ett lock. Det kommer ju läcka ut lite när jag gör det, men det är ju hanterliga mängder...

Författare:  gunne [ 17.04 2014-02-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ok. Det gick inte. Jag köpte lock och borrade ett hål i anslutningen. Det visade sig att det var mer PU-skum innanför ca 150 mm ner. Alltså är området i gult i bilden nedan isolerat med PU och själva tanken är svetsad mot anslutningsröret vid det blåa nedan...

Bilaga:
verticell-vänd.png


Men nu har jag skruvat dit en avluftare i alla fall. Detta är alltså inuti skorstenen precis bakom kaminen från styrhytten sett.

Bilaga:
2014-02-11 16.32.07 (Large).jpg

Författare:  GFEF [ 20.56 2014-02-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Luften i värmesystemet försöker gå uppåt men i alla rör med strömning neråt motverkar cirkulations pumpen detta.

Stoppa cirkulations pumpar avlufta på högpunkter kontroller vatten nivån.

Kör cirkulations pumpar ett tag

Stoppa cirkulations pumpar igen avlufta på högpunkter kontroller vatten nivån.

Upprepa tills det inte kommer någon luft......

Försök att få upp temperaturen i hela värmesystemet .

Upprepa ovanstående........

Fyll alltid på värmesystem bakvägen via ledningar som går neråt med öppna avluftningar på högpunkter.

Författare:  gunne [ 12.31 2014-02-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu brinner det i kaminen varje dag! Eftersom rören till och från acktankarna inte är isolerade så läcker ju mycket värme ut under nätterna, men det duger bra att jag bara kan elda (ca 2 kW i strålning till rummet) så att det blir varmt i styrhytten.

Bra mysfaktor! :)

Men man håller på att bli kaminmannen...

Författare:  adent [ 16.12 2014-02-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är väldigt lätt att förvandlas till kaminmannen, så fort man ser något av trä tänker man "ooh, ved!".

Författare:  gunne [ 10.45 2014-03-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Idag damp PID-regulatorn ner i posten och sen tidigare har jag fått termoelement typ K till rökgaserna.

Bild

Jag tänkte bygga in allt som har med värmen att göra i ett elskåp senare och då även lägga in shuntstyrning etc. I detta skåp lär jag ju även lägga in loggningen av alla temperaturer i värmesystemet kanske.

Författare:  gunne [ 17.56 2014-03-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag håller på att fnula lite på anslutningen till mina vattentankar. Tilloppet tänkte jag köra med 32 mm PEM och Biltema har ju prisvärda kopplingar till det. Till avluftningen tänkte jag köra 40 mm PEM (mer än 1,5 ggr arean av 32 mm) men där hittar jag inga billiga plastkopplingar.

Rinkaby har ju PEM-kopplingar till 40 mm, men det står på hemsidan att de endast rekomenderas till bevattning. Kan man köra dessa med stödhylsa? Jag tycker ju att de borde funka men man kanske inte vill chansa.

Det är ju en hel del vinklar och T-kopplingar som ska dit för att få till slangdragningen och om kopplingarna kostar 200 spänn styck springer det snabbt iväg...

Edit: Jag grävde lite i mitt eget bakhuvud och kom på var man ska handla. Roykon.se har riktigt bra priser och allt man kan behöva.

Författare:  swapper [ 12.47 2014-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Inte funderat på att köra pem svetskopplingar?
Kräver att du hyr maskinen som smälter kopplingarna men det blir grymt tätt och de borde vara billigare per böj/skarv.

Författare:  gunne [ 14.08 2014-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

För sent, PEM-slang beställd från Bynor och en hög med kopplingar från Roycon. Jag tror även att det är svårt att komma åt med svetsen i alla trånga utrymmen där jag måste skarva...

Författare:  gunne [ 13.08 2014-03-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag håller på med taket i maskinrummet som kläs med vit plåt. Genom plåten har jag ett gäng M12-skruvar som sticker ner och i vilka jag tänkte fästa skenor/stål för att i dem kunna sätta upp lampor, kabelstegar, rör etc.

Är det nån som vet var man kan få tag på typ ankarskenor till ett bra pris? Eller nån plattstång/L-stång med gängade hål längs hela skulle ju vara ännu bättre.

Författare:  gunne [ 16.25 2014-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det någon som har koll på kopplingsboxar till elpatroner?

Jag har ju två patroner enligt inlägg en bit upp på 6 kW med 230 V huvudspänning. Till dessa måste jag skaffa kopplingsboxar med termostat och överhettningsskydd. T.ex. nåt liknande dessa: http://www.relek.se/kopplingsboxar_styr.html

Jag har lite dålig koll på vad det sitter för komponenter i sen sån. Funkar det med en vanlig avsedd för 400 V eller kommer den bli ledsen när den bara får 230 V? Om det funkar så kan man ju jaga elpatron på blocket för ~ 300 spänn för att plocka boxen från istället för att köpa boxen från Relek för 1800 spänn...

Författare:  danei [ 16.53 2014-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du borde ju kunna koppla om den så att styrningen matas med 230V om det ens finns något i den som behöver drivspänning. Termostaten till elpatronen i nin panna är rent mekanisk. Överhettningskyddet är jag dock inte säker på hur det är kopplat. Men du borde i vilket fall som helst kunna utgå från en styrning för en 400 patron.

Författare:  CPMS [ 16.54 2014-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Brukar vara helt mekaniska termostater och ö.h.skydd så det går bra med 230v,
problemet blir att du inte har något dykrör i mitten på dina patroner för givaren iirc.

Författare:  gunne [ 19.07 2014-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det verkar som ni säger vara helt mekaniska grejjer. Kollar man t.ex. på http://www.relek.se/ under elpatroner/tillbehör så ser man att både termostat och överhettningsskydd är mekaniska.

Men jag HAR dykrör i mitten! Det kom jag ihåg att beställa...

Författare:  CPMS [ 19.11 2014-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Aha, tyckte att på någon bild tidigare i tråden så såg det ut som det inte fanns dykrör men då är det ju bara att skratta och köra då. :)

Författare:  danei [ 19.41 2014-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är nog bara de elpatroner som är så stora att kravet på effektbegränsning efter spänningsbortfall krävs som har någon aktiv elektronik inblandad.

Författare:  gunne [ 11.57 2014-03-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kollade lite på patronerna nu. De verkar ha nån ickerörgänga för att fästa boxen istället för 50R eller vad det brukar vara. Ca 52 mm ytterdiameter och mindre stigning än rörgängor.

Man kanske åker på att svarva en adapter... :doh:

Bilaga:
2014-03-14 11.47.08 (Large).jpg

Författare:  gunne [ 12.26 2014-03-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag funderar på att ta ett 150-liters expansionskärl och använda som tryckkärl för hydropressen.

Nån som kan se en anledning till varför det inte skulle fungera?

Jag har plockat isär både tanken till en hydropress och ett expansionskärl och de två var ju exakt likadant uppbyggda så jag kan inte se varför man inte skulle kunna göra det. Annat gummi i blåsan för syrerikt/syrefattigt vatten kanske?

Författare:  mrfrenzy [ 23.04 2014-03-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

hydropress brukar jobba med 4-20C 3-6 bar.

expansionskärl brukar jobba med 50-100C 0.5-2 bar.

Vad har ditt expansionskärl för tryckmärkning?

Författare:  gunne [ 11.40 2014-03-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det expansionskärl jag har till värmesystemet är märkt med maxtryck 5 bar och provtryckt 8 bar så om jag hittar ett liknande så bör det ju funka.

Edit: Som jag har förstått det så finns det inget som talar emot att ha ett större tryckkärl till en hydropress (annat än platsen det tar upp). Eller har jag missat något? Nu har jag ett 20-liters men jag har plats för ett större och det känns ju bättre sen när man ska börja duscha etc.

Edit2: En nackdel är såklart att man inte får kallt vatten i kranen om inte hydropressen står kallt. Har man en liten kan man ju spola igenom den. Men man vill ju inte slösa med vatten på en båt så jag tror det är bättre att förvara några flaskor vatten i kylen...

Författare:  mrfrenzy [ 08.25 2014-03-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ju större desto bättre.

Om du tappat av ett värmesystem någon gång och sett det svarta vatten som kommer ut inser du att ett begagnat expansionskärl är uteslutet.

Återstår att köpa nytt, då finns ett par frågor:
Är nya exp.kärl mycket billigare än hydropress?
För att hydropressen ska bli livsmedelsklassad behövs lite omsorg vid val av färg på insidan samt gummit till blåsan. Ges samma omsorg till expansionskärl eller används billigare material som kanske fäller ut i vattnet med tiden?

Författare:  gunne [ 09.01 2014-03-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Från Rinkaby Rör:
Citera:
WellMate Hydropress glasfiber
Tillverkade i ett stycke av polyeten och glasfiber, därför helt korrosionsfri. Inuti tanken finns en airbag som är förtryckt med luft, ersätter därför en mer än dubbelt så stor vanlig hydrofortank. Levereras med förtryckt luft, med ca 1,9 bar. Observera den låga vikten och de kompakta måtten. Max arbetstryck 6 kg


Bild

En sån på 120 liter kostar tre lax så det är ju inte så farligt. Motsvarar ju om man ska tro på texten en 240-liters vanlig tank.

Författare:  gunne [ 13.40 2014-04-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu har jag köpt en kopplingsbox för elpatronen. Dock har ju Kineserna som sagt satt nån konstig gänga på elpatronens utsida.
Bild

Yd ca 51,5 mm och stigning ca 1,5 mm. Är det någon som känner igen den gängan eller är det special special?

Jag skulle nog behöva tillverka en grun mutter (t ~ 5 mm) för att fästa kopplingsboxen.

Nån med svarv som känner sig manad?

Författare:  JimmyAndersson [ 14.13 2014-04-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det var ett tag sedan jag läste här nu, så jag måste bara fråga:

Hur gick det med ekpanelerna du skrev om tidigare?
(Jag kom att tänka på det när jag dokumenterade våra stockar i helgen.)

Författare:  gunne [ 16.04 2014-04-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag köpte helstavslimmad ek till slut. Det var inte värt för mig att lägga tiden att tillverka egna... Mer om det här: http://stor-erik.com/?p=2107

Författare:  MiaM [ 22.20 2014-04-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Intressant tråd! :tumupp: :tumupp:

Jag har till och från de senaste dagarna läst hela tråden!

Ett par kommentarer:

Har du kvar elpatronen du bestämde dig för att inte använda?

I så fall kan du använda kretskortet + kanske även kontaktorerna från den för att styra dina nuvarande patroner. Du behöver tre passande strömtrafos som träs på fasledarna som kommer ut från (eller om man vill in till) din stora trafo, och utgångarna från de trafona ska in på kretskortet (nere till vänster på ritningen du visade bild på). Kretskortet och kontaktorerna är anslutna till L3 och N, alltså 220-230V enfas, och det kan du givetvis mata från två av dina "norska" faser.

Kolla så att kontaktorerna verkligen tål en av dina nuvarande elpatroner, de har ju lägre spänning och därmed mera ström per watt än vad orginalelpatronen. Om du anser att elen ombord duger till att driva något mer avancerat än en vanlig glödlampa så duger den också att driva den där effektvakten.

Poängen är alltså att effektvakten känner av total strömförbrukning och när den går över en viss gräns så bryter den en elpatron, och när den passerar ytterligare en gräns så bryts även den andra elpatronen. På så vis kan du köra antingen 12kW "måsten" + 6kW elpatron, eller 12kW "måsten" + 3kW diverse + 3kW elpatron, eller 12kW "måsten" + 6kw diverse + "0kW" elpatron. Växlingen helt automatisk.

I princip kan du låta effektvakten styra vad som helst, men jag har svårt att komma på så mycket annat du kan tänkas vilja bryta. Du skulle i princip kunna köra t.ex. elspis/el-ugn/el-grill via effektvakten om du vill.

Åtminstone vissa elpatronstyrningar har nån enkel bygling för att lobotomera bort den där tvåtimmarsgränsen, man vill ta bort den i vissa "proffs"-användningsområden.

Om du orkar vara lite händig så verkar annars den förkastade elpatronen gå att bygga om från D-kopplad till Y-kopplad, men det kräver ett bättre foto på delen där värmeslingorna kommer ut för att se hur slingorna är kopplade. En fördel med att köra 230V på 400V-slingor är annars att du kan nog vara fullständigt säker på att aldrig bränna sönder slingorna p.g.a. elektrisk överbelastning.

**********************

Nu till något jag mer spekulerar kring (ovanstående "kan" jag :wink: ).

Radiatorerna:

Du har ritat två utrymmen som dels har kamin och dels har element. På en bild ser jag element med rören direkt anslutna till cirkulationspumpsystemet, utan några termostater på elementen. Eftersom kaminerna ger en del direktstrålad värme så är risken stor att varje gång du eldar i en kamin så blir det lite för varmt i rummet du eldar i och/eller lite för kallt i rummet du inte eldar i, eftersom båda regleras från samma shunt.

Den vanliga lösningen är väl att ha vanliga termostater på elementen. Eftersom de är inbyggda i väggarna så är det kanske läge för den varianten med reglage+givare en bit från elementen.

Men räkna på om det verkligen lönar sig att skaffa fyra ventiler + fyra termostater (som åtminstone har givaren en bit från ventilen) v.s. att fixa separata shuntgrupper för de båda våningarna.

Acktankarna:

Vad gäller att nyttja båda tankarna maximalt effektivt så kan man väl konstatera att en/två-tank-läget inte borde spela nån roll för laddningen. Laddomaten snurrar ju först allt vatten endast genom kaminerna, och när de nått inställd temperatur så börjar en liten del av det varma vattnet att tryckas in överst och en gnutta av det kalla vattnet nederst i tankarna blandas in i vattnet som snurrar genom kaminerna. Med högre effekt blir "gnutta" givetvis "en del" vatten. Resultatet kommer bli att först fylls den "övre" tanken i stort sett helt, och först därefter fylls den andra tanken.

Min slutsats av det är att det är ingen mening att ha ventilerna för att välja en/två tankar kopplade på laddomatsystemet. Det kan lika gärna köra på "två tankar" hela tiden. Om du eldar lite så kommer första tanken att bli halv/helfylld, eldar du mycket så kommer den andra tanken också att automatiskt börja fyllas, och inte förrän båda tankarna är helt fulladdade så får du värme över.

Däremot är det en bra idé att välja om returen från elementen ska gå in endast till första tanken (alltså anslutningen mellan tankarna) eller till båda tankarna. I första fallet så ingår bara en tank i slingan. Om du börjar värma upp när allt är kallt så kommer returen från elementen vara varmare än innehållet i tankarna, och då slipper du fis-värma båda tankarna ifall returen bara går in till ena tanken.

Det optimala borde vara att ha en vanlig tvåvägsshunt som väljer åt vilket håll returen ska gå, och styra den så att ifall toppen på "nedre" tanken är varmare än elementreturen så går returen till "nedre" tanken. Om toppen på "nedre" tanken är kallare än elementreturen så går elementreturen till "övre" tanken (alltså punkten mellan tankarna). Styrningen av en sån tvåvägsshunt verkar vara ett perfekt projekt för hembygge. Du behöver bara två analoga temperatursensorer och en komparator med en smula hysteres. Hysteresen för att shuntmotorn inte ska snurra ihjäl sig mellan ändlägena fram och tillbaka när allt befinner sig i någon slags mellantillstånd. (En sånhär styrning bör väl dessutom kanske ha någon valbar funktion som tvingar in viss värme i undre tanken även om det "egentligen" är lönsammast att allt går in i övre tanken, för att backvärmningen av stillastående dieselmotor ska fungera).

Superoptimalast nyttjade av energin i tankarna får du då dessutom om du har en fyrvägsshunt för framledningen, alltså med tre ingångar. En ingång för varmt från toppen på "övre" tanken. En mellaningång för "fisljummet" från punkten mellan tankarna, och en lågtemp-ingång som matas med returvattnet från elementen. Fyrvägsshuntar tror jag bl.a. används i solvärmebranschen.

Med en sådan installation, som både har fyrvägsshunt för framledningen och styrning för returen, kommer automatiskt bland annat ge driftläget att båtmotorn värmer nedre tanken till fisljummet vatten och om det är varmt nog så driver det elementen, samtidigt som elpatron/kamineldande ser till att övre tanken är varm nog för kranvarmvatten. Det är väl inget direkt vanligt driftfall, men säg att du dockar in en värmepump på "nedre" tanken så kan du nyttja det driftfallet med värmepumpen för fisljummet elementvatten medan elpatron/kamin för varmare kranvarmvatten.

Katastrofskydd

Manuella nödmetoder är alltid bra att kunna ta till, men automatik är inte dumt. En enkel grej kan vara att sätta en termostat som känner av vattnet från tankarnas kallsida in till laddomaten. Om det vattnet blir säg 90 grader så är båda tankarna fulla, och eftersom vattnet flödar där så finns det dessutom mer värme som kaminen/erna avger, och då är du nära ett katastrofläge. Termostaten kan då enkelt styra en kontaktor som dels tvångsbryter "sänk temperatur"-fasen på shuntmotorn/motorerna, och dels tvångsmatar "höj temperatur"-fasen på shuntmotorn/motorerna, och dessutom tvingar cirkulationspumpen för radiatorerna att gå igång. Då kommer du få bastu med 90 graders framledningstemperatur på elementen, men du kommer kunna klara dig en stund längre innan systemet kokar.

Detta förutsätter givetvis att rören till/från och själva radiatorerna är monterade på tillräckligt avstånd från sådant som inte tål så hög värme. Vanliga elkablar som inte är specad för extra värmetålighet bör t.ex. hållas på lite lagom avstånd.

Termostaten/kontaktorn bör givetvis också driva någon slags varningssignal (lampa och kanske ljudsignal) och om det går enkelt att fixa även något som stryper kaminerna. (Om du lägger på ljudsignal så fixa något system som gör att ljudsignalen kan tystas men bara "denna gång", d.v.s. så att den alltid återkommer vid nästa katastrofvarning. Det fixas enkelt med en "tysta ljudet"-hållkrets som också får sin matning via termostatkretsen. En bra grej kan kanske också vara att låta eventuell "RDS viktigt meddelande"-utgång på en stereo och/eller "squelch-utgång" från VHF-radio bryta/dämpa signalen).

I princip borde man kunna stänga ett spjäll rätt enkelt genom att "peta" på reglaget med en vindrutetorkarmotor (men se upp för att utan torkarblad som bromsar motorn så är det risk att den av bara farten kör förbi stoppläget och därmed inte stannar då den ska stanna). Fast just den funktionen behöver kanske inte vara automatisk, och det finns ju också faror, t.ex. vill man absolut inte stänga spjället för rökgaserna när någon lucka är öppen för då ryker det ju in. Eventuellt spjäll för inkommande luft är väl bättre att styra på detta vis, om man nu vill ha automatik.

Dieselmotorkylningen

Förutom att du givetvis måste fundera ut något som gör att värmen kan röra sig åt båda hållen mellan dieselmotorn och acktank så undrar jag vad planen är att göra av med värme från motorn när/om du kör så länge att båda acktankarna redan är fulla? Visst, katastrofskyddet jag föreslår ovan kommer göra att elementen kyl motorn, men det är kanske inte så skoj att ha bastu vid förarplatsen vid långkörningar på högsommaren. Om du ändå ska ha någon anordning som använder havsvattnet så kan det kanske vara läge att använda samma havsvattenslinga dels för kylning av motorn, dels för nödkylning (om det inte blir nåt extra jobb) och dels för eventuell värmepump.

Stora transformatorn

Är en såndär transformator dubbelisolerad? Krävs det, eller räcker enkelisolering trots att skyddsjorden från landströmmen inte kopplas till skrovet? (Det är ju hela poängen med trafon i princip). Finns det inspektionskrav, antingen generellt eller för att få ansluta sig vid vissa hamnar/kajer?

Att trafon har 400V D-kopplat in (oavsett vad den ger ut) ger fördelen att du kan aldrig få någon överspänning p.g.a. noll/PEN-släpp. (ja, och att den isolerar gör också att eventuellt PE/PEN-släpp aldrig kan göra båten strömförande).

Sidospår+++:
På Hultsfredsfestivalen för ett antal år sen kan man tänka att ljud/ljusföretaget Starlight hade önskat att grejerna var kopplade via en sån trafo. Nån lokal elektriker hade tydligen gjort nån miss varpå nollan släppt (eller möjligen blivit förväxlad med en fas), och den magiska röken läckte ut ur en trave av de fetaste slutstegen. Det blev visst rätt febril aktivitet med transporter kors och tvärs över landet för att få ihop något fungerande till festivalen som strax skulle dra igång.

Efter det så körs de största scenerna på sådana festivaler alltid på dieselgenerator (på typ en halv megawatt eller så) oavsett hur mycket det vanliga elnätet är tillgängligt.

Författare:  gunne [ 12.58 2014-04-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tack för ett väldigt långt inlägg!

Jag tänkte ta och åtminstone besvare de saker är du har skrivit frågetecken...

Katastroffskydd är såklart något man vill ha. Tanken är ju att motorn ska vara sjövattenkyld, men vill man kan man även cirkulera motorns kylvatten antingen rakt in i slingan i acktanken eller via en värmeväxlare. Man kan alltså kyla både med sjövatten och i acktanken. Detta skulle ju även kunna kyla hela systemet vid behov genom att man har en elektrisk pump på sjövattnet som kyler motorn som i sin tur kyler tankarna. Hela inkopplingen av motorn ligger dock långt in i framtiden...

När det gäller trafon så har jag antecknat detta i nåt dokument:
Citera:
”Den isolertransformator som används vid landanslutningen ska vara dubbellindad i enlighet med SS-EN 60742 eller på likvärdigt sätt. ”

SS-EN 60742, Mellantransformatorer för skyddsändamål och skyddstransformatorer –
Säkerhet – Allmänna fordringar och provning, i den lydelse som var i kraft då den elektriska anläggningen installerades.

Författare:  gunne [ 13.46 2014-04-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Alla bollar i elden och järn i luften samtidigt. Tyvärr har jag fastnat lite i planering/logistik så jag har svårt att sysselsätta min hjälpreda som jag har för tillfället.

För att stämma lite i bäcken så kan man ju försöka efterforska saker som jag behöver om några månader. Nu en lådkyl/lådfrys eftersom jag inte kan ha några höga skåp i köket.

Bild

Nån som vet nån bra och prisvärd leverantör? IKEA verkar ha haft en men den kanske har försvunnit?

Min google-fu verkar inte va nå bra idag, men dessa har jag hittat:

http://www.rikall.no/display.aspx?menui ... 5&pageId=1
http://www.norcool.se/produkter/kjolesk ... obelfront/
(Har denna utgått???) http://www.whirlpool.se/kylprodukter-3/-[ARG-912]-1300829/853491296000/

Författare:  MiaM [ 04.44 2014-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det finns ju "vanliga" kylskåp som är rätt små, i värsta fall kanske en sådan kan byggas om (helt enkelt ta bort dörren och bygga egen lådmekanism, enklast är väl att ta någon typ av färdiga lådor typ "trådback-lådor" och sätta på bredare lådframsidor än själva lådornas storlek).

P.S. hur är det med värre sjögång och låsning av skåp/lådor, är det nåt som kanske inte behövs för den användning du tänkt?

Författare:  gunne [ 09.40 2014-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Precis min tanke. En inbyggnadskyl för under bänken från ikea kostar 3700. För 10 papp kan man nog konstruera ett lådsystem i den som man fäster i de befintliga spåren. Understa lådan får va kraftigare och sitta fast i dörren, sen har man en eller två lådor över det. Men det tar TID att hålla på att bygga allt själv.

Det är ju bra om man kan låsa saker vid sjögång. Men det går ju att ordna.

Edit: Hittade en för 12 papp: http://www.tretti.se/vitvaror/kylskap/i ... r-uik-1550

Författare:  ristomemo [ 18.56 2014-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ett ide kan ju vara att få tag på en mindre kylbänk från en restaurang. Typ som denna, http://www.blocket.se/jamtland/Kylbank_ ... ca=1_9&w=3 (just den här var kanske lite stor)

Författare:  MiaM [ 02.53 2014-04-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

En halvtråkig variant kan väl vara att börja med en inbyggnadskyl och senare fixa lådor. Risken är väl stor att "sen" inträffar "aldrig", men du kommer på nolltid få båten mer användbar som permanentboende.

Men är inte lite större vitvaror ändå av intresse? Jag minns inte riktigt vad som ev. framgått av ritningar, men går det inte att få plats med högre kyl/frys på någon plats som kanske är lite mer avig men ändå i anslutning till köksdelen?

Författare:  gunne [ 07.30 2014-04-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nä, det går typ inte. En frysbox kan man nog klämma in i nåt annat utrymme. Men i däckshuset där köket ska va är det fönster och dörrar runt om hela vägen.

Jag har oxå funderat på restauranggrejjer, men problemet är att en rostfria looken inte riktigt passar in i stilen jag tänkte köra. Och det är inte helt trivialt att bygga om hela kylen med träfronter.

Författare:  gunne [ 14.06 2014-04-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Åter till värmesystemet.

Framledningen till radiatorerna ska gå via en shuntstyrning med utomhusgivare. Nu funderar jag på om man kan blanda framledningen med returen från radiatorerna proportionellt (utan styrning) och sen skjutsa ut det vattnet i golvvärmeslingorna som ska vara i alla utrymmen under däck. Tanken är att temperaturen på golvvärmen då följer framledningen fast med lägre temp, t.ex. om man skickar ut 50* till radiatorerna så får man 30* i golvvärmen.

Se till vänster i bild.

Bilaga:
värmesystem v7.png


Vad tror ni? Eller ska man plocka in värden från en utomhusgivare (samma givare?) eller inomhusgivare och styra golvvärmen separat?

Författare:  tecno [ 14.22 2014-04-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag skulle nog styra golvvärmen separat, dvs bara kunna ha golvvärmen om jag så vill.

Författare:  danei [ 16.10 2014-04-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Separat styrning är nog en bra ide. Vill du ta in både hetvatten och radiatorreturen så bör du nog ha en bivalent shunt.

Författare:  netrunner [ 16.43 2014-04-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Frågan om kyl och frys...

Är det inte bara att bygga en egen konstruktion med isolermaterial och tät dörr? Så sätter man till ett kylaggregat? Då bör man kunna göra ett kylutrymme av väldigt konstiga format där det finns plats över, typ under trappa och så.

En annan metod är att köpa ett litet kylskåp av vanlig modell och ta bort gångjärnen. Så får man kapa dörren i 3 delar med sågen och montera lådbeslag. Iofs kan det bli lite knepigt med tätningen mellan lådorna ... uppåt / neråt.

Författare:  MiaM [ 19.46 2014-04-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Med kaminer som värmekälla så kan framledningen i princip nå nära 100 grader. Även returen lär väl i det läget vara för varm för golvvärmen. Visserligen är det väl tveksamt att mata ut 100 grader (men som jag nämnt tidigare så är det nog bra att sikta på att åtminstone kortare stunder verkligen klara 100 graders värme på radiatorerna utan att inredningen tar alltför mycket stryk och framförallt utan brandrisk eller liknande) men nog borde returen från radiatorerna kunna vara högre än vad golvvärmen tål, åtminstone ifall du kommer till en relativt kall båt och bestämmer dig för att värma upp den relativt snabbt.

En specialare för båten (och även för t.ex. hus med en hel del bo-utrymme i källarnivå) är att du har "luftklimat" på utsidan av rummen med radiatorer medan du åtminstone delvis har "undervattensklimat" på utsidan av rummen med golvvärme.

Om du ska styra med utomhusgivare så vore det kanske (eller kanske inte?) läge med en givare som monteras direkt mot skrovet och som därmed ungefär känner av vattentemperaturen och därmed hur mycket vattnet avkyler båten?

Vill du nyttja värmen maximalt så är det kanske eller kanske inte en bra idé att i något läge kunna mata radiatorerna från "varma" acktanken och golvvärmen från "svala" acktanken. Detta kräver 4-vägsshunt (bivalent shunt är tydligen facktermen) för framledningarna, och antagligen även en vanlig shunt för ratiatorernas retur. 4-vägsshuntarna styr du med vilken vanlig shuntstyrning som helst, eventuell shunt för returledningen styr du så att ifall returen är varmare än toppen på "svala" tanken så går vattnet in i kopplingen mellan tankarna, är returledningen svalare än toppen på "svala" tanken så matar du in vattnet längst ned. Det fixas med en diff-termostat av något slag.

P.S. ska du verkligen ha övertryckskyddet i maskinrummet kopplat på kallsidan? Behövs det ens över huvud taget när du har ett skydd uppe ovanför den övre kaminen? Nackdelen med att ha på kallsidan är att eventuellt ångtryck kan kanske pressa undan rätt mycket vatten innan trycket sjunker sådär värst mycket (ånga är trots allt en gas, gaser fjädrar generellt sett mycket mer än vätskor). Å andra sidan kanske man verkligen inte vill riskera att släppa ut ånga i maskinrummet...

Om du ska ha båda övertryckskydden så är det nog en bra idé att ha lite lägre tryckgräns på skyddet som sitter vid skorstenen? Skyddet i maskinrummet lär väl då bara vara ett skydd som tar vid ifall du lyckas få både övertryck och igenfruset övertryckskyddsrör upptill samtidigt.

Författare:  danei [ 19.54 2014-04-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Den vänstra tanken har ingen anslutning till övertrycksventilen som inte går att stänga. Så antingen har man kvar den som sitter där ner, men dimentionerar den så att den öppnar sist. Eller flyttar på ventiler, avstängning på kalla sidan tex.

Begreppen fyrvägs shuntar används även på vanliga shuntar med två fyra anslutningar. Jag har en sådan på min panna. Där är syftet att inte få för låg temperatur på returvattnet, så man blandar det med hetvatten. Därför är det bättre att använda benämningen bivalentshunt.

Författare:  gunne [ 08.52 2014-04-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Angående övertrycksventiler så minns jag inte exakt hur jag tänkte när jag satte dem där jag gjorde. Den på expansionskärlet fanns redan på plats oxå. Men nu är det ju så att även om man ställer ventilerna fel (stänger båda) så är båda tankarna försedda med varsin övertrycksventil.

Jag har faktiskt inte riktigt funderat tillräckligt på vilken returtemperatur man kan räkna med från radiatorerna. Jag tänkte ungefär som så att om man i princip kan ta radiatorreturen och skicka ut den i golvvärmen så använder man tankarna väldigt effektivt eftersom man får ännu lägre retur till tankarna. Typ framledning 50* och retur 20*.

Men om jag ska vara ärlig så skjuter jag faktiskt mest från höften hela tiden och försöker lösa saker efter tiden. :vissla: Det är svårt att göra annat när jag har ungefär 20 olika ganska avancerade tekniska system som ska dimensioneras, konstrueras och byggas samtidigt. 8)

(Edit: Det är också därför jag frågar om hjälp och verkligen uppskattar att folk som ni ger mig input. :) Ibland kanske man själv skulle kunnat efterforska och fundera mer själv innan man frågar efter hjälp men det hinns helt enkelt inte med.)

Författare:  Nerre [ 09.29 2014-04-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Eftersom du knappast kan skydda dig mot hög returtemp från radiatorerna så lär du nog behöva en shunt före golvvärmen ändå som en slags skydd. Eller nån form av termostatventil som stänger av mot golvvärmen om vattnet blir för varmt?

Författare:  danei [ 09.45 2014-04-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tycker att du i allmänhet har bra ansatser och tar till dig av det som passar av alla synpunkter som vi kommer med.

Retur temperaturen är som du förutsatt relativt låg när allt är som det ska. Det systemet är bra justerat och stabilt och alla utrymmen har rätt temperatur. Men sedan kommer verkligheten in och stör. Någon tycker att det är för kallt och vridet upp en radiator, båten har haft en lägre temperatur för att ingen varit där eller på grund av fel fall. Om något sådant händer, och det gör det. Så kommer flödet genom ett eller flera radiatorer att bli så pass hög att returtemperaturen blir hög. Det är inget problem i sig. Men om du kopplar så att golvvärmen inte kan bli kallare än radiatortemperaturen så blir det inte så bra. En bivalent shunt cirkulerar vattnet i golvvärmeslingan och blandar in returvatten till rätt temperatur, om det inte räcker så blandas även hetvatten in för att nå rätt temperatur. Hur mycket du kan spara jämfört med en vanlig shunt på hetvatten törs jag inte gissa på, men det borde ju bli bättre. Man kan naturligtvis uppnå samma resultat med två vanliga shuntar en lite egen styrlogik.

Författare:  gunne [ 11.57 2014-04-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Men det är ju oxå bara att ta en bivalent shunt så blir det bra utan att hålla på å krångla.

Anledningen att jag håller på att krångla är att det är stökigt att gå igenom skott och däck med genomföringar eftersom de måste vara brandklassade. Framförallt är det svårt att i efterhand, när inredning etc är på plats, göra nya genomföringar. Så därför tänkte jag att om jag kunde använda endast radiatorernas framledning och retur så skulle jag dels spara en genomföring och skjuta golvvärmeproblemantiken framför mig eftersom dessa två rör kommer finnas tillgängliga i golvvärmeutrymmet.

Men det bästa är nog ändå att ha ett bra installationsutrymme som är åtkomligt och där jag i efterhand kan dra nya rör. Siktar på det.

Författare:  Nerre [ 12.08 2014-04-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är alltid bra att "krångla" lite och inte bara göra "som alla andra":)

Det är genom att ifrågasätta som man lär sig nya saker.

Jag gillar den här tråden just eftersom det är mycket funderingar och diskussioner kring hur man kan göra.

Författare:  danei [ 12.09 2014-04-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du behöver ju inte fler rör fram. Du behöver bara en annan shunt och ansluta även golvvärme returen till kretsen.

Författare:  gunne [ 12.38 2014-04-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du har nog rätt. Typ så här?
Bilaga:
värmesystem v8.png

Där de enda rör som behöver gå ut från maskinrummet är radiatorernas framledning och retur (röd och orange till vänster).

Författare:  danei [ 18.31 2014-04-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

In riktigt. Jag ritade om lite.

Bilaga:
värmesystem v9.png


Returvattnet från golvvärmen som inte ska återcirkuleras måste ha någonstans att ta vägen. Det vattnet vill du släppa tillsammans med radiatorreturen, men nedströms shunten. Gärna på en lägre punkt också med tanke på självcirkulation. Jag hoppas att min snabba paint ändring går att förstå.

Författare:  gunne [ 14.05 2014-05-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Åter till nåt mer elrelaterat.

Jag ska ha dubbla länspumpsystem. Min plan är att sätta en dränkbar pump 230 V i varje vattentät sektion till att börja med, och sen ska det på en centrifugalpump på huvudmaskin med sugrör till alla sektioner. Alternativt en till dränkbar pump 24 V i varje sektion.

Hur som helst tänkte jag att man ju vill ha en central till pumperiet med en säkring till varje pump samt någon slags indikering/larm om en pump går igång. Eftersom det är tvåfas med 230 V huvudspänning så kanske man genomgående vill ha 2-poliga säkringar typ denna:
Bild.

Men hur gör man med larmet? Jag vill ju gärna både ha ljud/ljus och även en digital signal till framtida övervakningssystem som kan skicka SMS etc.

Finns det någon DIN-monterad smart "strömsensor" som man kan koppla efter säkringen och som larmar när det går ström genom kretsen? Gissningsvis kör man väl ut en 24 V-signal som kan användas både till siren/ljus och som ingång till framtida PLC kanske.

Edit: Formatering

Författare:  MadModder [ 14.46 2014-05-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det finns ju strömtransformatorer för DIN-skena. T.ex http://www.proswede.nu/produktblad/SID3 ... MTRAFO.pdf
Den första där, 10/5A med inlindad primär, kan kanske funka. :humm:
Utspänningen blir AC, men det går ju att fixa till.

Författare:  Seroster [ 20.29 2014-05-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Eller så kan du plocka 230v från pumpen och peta in i ett lämpligt relä, då har du både slutande och brytande kontakter till ett larm.

Författare:  danei [ 20.34 2014-05-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är nog bättre att ta små strömtransformatorer som kan träs på lämplig ledare i centralen.

Författare:  gunne [ 09.26 2014-05-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ballastbehovet har blivit aktuellt igen. För att kunna bygga inredningen ordentligt vore det schysst att ha båten i korrekt trim i längsriktningen. Jag skulle behöva ca 5 -10 ton ballast i fören och kan inte köra på glödskal som jag gjorde sist då utrymmet är lite begränsat.

Är det någon som råkar veta om nån gömma med 5-10 ton typ järnvägsräl eller liknande som man kan norpa till en vettig peng?

Bild

Författare:  Seroster [ 23.09 2014-05-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hissar brukar ha lagom motvikter i 50kg gjutjärn, stapelbara, kolla med en lokal hissfirma.
Annars kan man väl prova första bästa skrot och se om det finns något lagom.

Måste det vara järn?
Finns det någon anledning att inte ha tio ton gatsten?

Författare:  Walle [ 09.54 2014-05-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Järnvägen använder liknande motvikter för att spänna kontaktledningarna. På bangårdarna brukar det ligga högar med sådana vikter och vänta på att någon ska ta hand om dom.

Författare:  lgrfbs [ 10.32 2014-05-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om man frågar först, annars blir det inte så bra.

Författare:  MiaM [ 03.48 2014-05-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

danei skrev:
Det är nog bättre att ta små strömtransformatorer som kan träs på lämplig ledare i centralen.


Dessa brukar bl.a. användas för strömvakter.


Men annars kan man väl tillverka något själv, det är väl bara att linda lagom många varv kabel runt en 230V-ledare.

Tänk på elsäkerhet & co, den klena ledaren bör vara duglig för 230V i sig. Exempelvis kan du kanske ta en platt nätsladd och rulla runt ena ledaren till pumpen, och sen fortsätter du runt andra ledaren, och ser till att rulla så att du får rätt fasläge. Om du behåller den platta nätsladden som den är så kan du seriekoppla båda "slingorna" du får. Terminera i lämpligt motstånd och mät spänningen med lämplig elektronikkrets.

Om jag vore dig så skulle jag nog också se till att ha larm på spänningsbortfall och eventuellt också en separat vattendetektor.

Förhoppningsvis kommer du aldrig få nytta av det, men det kan väl vara en bra idé att dra matningen till länspumparna med såndär (säkert svindyr - vet inte om det lönar sig?) kabel som tål värme riktigt bra, typ silikonisolerad eller liknande. Om du ordnar så mycket redundans det går så har du kanske en lite större risk att undvika att båten sjunker ifall du skulle råka ut för storbrand och enda chansen att släcka är att spola på mängder av vatten. (I det läget är det väl iofs troligtvis ändå bättre att båten sjunker än att den fortsätter brinna, men det är ju rätt onödigt att behöva dragga upp den i det läget).

Fast nu är jag kanske domedagsprofet i onödan...

Författare:  gunne [ 11.29 2014-05-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Livrem och hängslen är bra att ha.

Tack för tipset om hissar! Jag har en båtpolare som har jobbat i hissbranschen och han lyckades hitta en hiss som ska rivas på måndag där jag kan få ca 1 ton vikter billigt. Det är ju på god väg till 5 ton, plus att han kanske hade fler hissrivningar på gång...

Författare:  danei [ 12.23 2014-05-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Din metod kommer inte att funka. Spolen måste vara på en kärna som ligger runt ledaren man ska mäta på. I praktiken blir det en transformator mer 1varv på primär sidan. Så visst kan man ta en drossel och trä igenom ena ledaren. För delen med att ta en transformator som är avsedd för ändamålet är att den är isolerad på rätt sätt. Det finns både lösa och för din skena.

http://www.relek.se/bilder/effektvakter/ring.jpg
https://media.selga.se/shopimages/selga ... 829342.jpg

Författare:  MiaM [ 02.11 2014-05-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Okej, jag tar tillbaka allt :wink:

Om man vill linda själv, men göra rätt, så kan man väl troligtvis använda ferritringen som man får över om man skrotar vissa VGA-kablar?

Författare:  gunne [ 13.42 2014-06-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Mer ballast har letat sig fram på fördäck:

Bild

Ca 2,5-3 ton i dagsläget. Det ska väl i kanske 2+ ton till för att han ska ligga rätt långskepps.

Muggar med inbyggd malpump har också hittat fram till båten.

Bild

Dock är det en hel del rörmeck kvar innan jag kan koppla in dem. Och annat meck.

Är det nån som sitter på en fräs med delningsapparat som kan hjälpa mig att tugga bort lite stål från några flänsar som ska ansluta till svartvattentankarna? Flänsarna har en ytterdiameter på ca 150-200 mm.

Författare:  kankki [ 12.13 2014-06-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Har du sett till ekhörnen?

Författare:  tecno [ 13.38 2014-06-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Citera:
Är det nån som sitter på en fräs med delningsapparat som kan hjälpa mig att tugga bort lite stål från några flänsar som ska ansluta till svartvattentankarna? Flänsarna har en ytterdiameter på ca 150-200 mm.


Bilder på bitarna som ska bearbetas.

Författare:  gunne [ 13.58 2014-06-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

@Kankki: Ja, jag har fått dem! Tack så mycket, bra jobbat. Nu måste jag bara hitta tid att få till resten av ramarna också...

En rostfri fläns behöver en hålbild ("bultcirkel"). Två stålflänsar behöver urfräsningar kring ena hålet för att skruven måste sänkas ner för att få plats. I två stålflänsar behöver det svarvas/fräsas ut ett steg kring centrumhålet.

Typ de rödmarkerade bearbetningarna i bilden.
Bilaga:
flänsar.png


CAD-underlag i godtyckligt format finnes. Största flänsen i bilden har 195 mm diameter, de andra är något mindre.

Författare:  tecno [ 14.15 2014-06-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du har alltså dessa flänsarna och de ska tilläggs bearbetas enligt markering, är det rätt uppfattat?

Maila DXF:er till mig

Författare:  adent [ 14.24 2014-06-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Vad gäller ballast, kolla efter uppruttna folkbåtar och försök få tag i ägaren.
Kölen är i järn och väger ca 1 ton.

MVH: Mikael

Författare:  gunne [ 14.55 2014-06-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har funderat i de banorna också. Men som seglare känns det fel att elda upp en båt även om det är ett vrak... Och nu verkar jag ha en kontakt som kan fixa hissmotvikter nästan gratis så det verkar lösa sig.

Ordnar lite DXF:er...

Författare:  gunne [ 13.40 2014-06-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det nån som har hållt på med olika PEX-rör? Jag behöver ju dra massa rör och det är en djungel av olika leverantörer och varianter att välja mellan.

Jag tänkte försöka välja ett system att köra både värme och tappvatten med. Först var jag inne på LK PE-X och köra 16/20 mm överallt. Dock om man ska koppla dem måste man antingen använda presskopplingar som man inte har verktyg till, eller köra kopplingar till 15-mm klämringskopplingar som både är dyra och att de kanske stryper flödet onödigt mycket.

Eller vågar man använda biltemas system med snabbkopplingar? (Länk till PDF)

Bild

Det är ju billigt och snabbjobbat i alla fall...

Författare:  Seroster [ 00.25 2014-06-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det får du själv avgöra, "hur mycket går det åt helsike om den här kopplingen ger sig?" :mrgreen:

Författare:  gunne [ 18.08 2014-06-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Då blir det ju inte bra... Men systemet är ju ändå klassat enligt några halvobskyra standarder.

Man använder ju instickskopplingar till diverse ändamål (t.ex. bromssystem på lastbilar) där de inte får falera så själva tekniken borde det ju inte va nåt fel på.

Författare:  danei [ 18.12 2014-06-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Bromssystemet på lastbilar har tryckluft för att släppa på parkerings bromsen. Så du kan inte bli utan bromsar av ett slangbrott.

Författare:  gunne [ 18.32 2014-06-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jes, jag vet. Har skurit isär två Scanialastbilar för att leka med :D.

Hur som helst så används ju instickskopplingar i seriösa sammanhang. Men jag kaske ska skita i det och köra klämringskopplingar. Inte många tusenlappar jag sparar...

Författare:  Seroster [ 00.01 2014-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, instickskopplingar för tryckluft är inget konstigt, de fungerar utmärkt.
Problemet är med instickskopplingar i hydrauliska sammanhang, det uppstår intressanta krafter med vattenhammre, som tydligen får instickskopplingar att fallera. Har för mig att det fanns en annan tråd om detta här på EF.

Dessutom är jag skeptisk till allt som det står biltema på.

Författare:  hcb [ 06.54 2014-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

>Problemet är med instickskopplingar i hydrauliska sammanhang, det uppstår intressanta krafter med vattenhammre, som tydligen får instickskopplingar att fallera.

Jag tror det var gORy som jobbar med kaffemaskiner som hade dåliga erfarenheter av instickskopplingar.

Författare:  gunne [ 11.33 2014-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Då skiter vi i dem helt enkelt...

Det lutar åt LK PE-X för hela slanten även om kopplingarna är dyra.

Författare:  gunne [ 11.29 2014-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tvära kast som vanligt...

Jag har ju tidigare lagt ner ca 20 ton glödskal i kistor som jag byggde av tryckat virke. Enligt diskussionen tidigare i tråden så kanske det inte är så lyckat att ha tryckat virke under durken.

Nu ska jag lasta ner ca 5-10 ton stål under förpiken och det är i bitar om ca 60x10x5 cm. Dessa vill jag också lägga i en kista så att de inte ligger mot skrovet.

Något tips på vad man ska bygga med som inte är tryckat? Man vill ju ändå att det ska va liite fukttåligt även om det egentligen inte ska vara fuktigt där nere. Någon som har erfarenhet avalternativ till tryckat? Det ska ju gärna va billigt också...

"Kompositträ" känns ju som pärlor åt svin. Oljad lärk? Kärnfuru? Annat?

Författare:  Walle [ 11.56 2014-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Lärk byggde vi ofta sandlådor av, efter att tryckt virke förbjöds på skolgårdar. Billigt är det väl inte, men det är väldigt fukttåligt!

Författare:  Nerre [ 12.13 2014-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det finns ju såna här plastplattor man kan lägga t.ex. utomhus och i våtrum (minns inte vad de kallas, typ 30x30 cm bitar som hakas ihop). De går visserligen inte att bygga lådor av, men kanske går att använda mot skrovet i alla fall?

Författare:  gunne [ 13.01 2014-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Alltså jag ska bygga en "kista" av brädor som har stöd av spanten ca var femtionde cm i vilken det ska ligga 5-10 ton stål. Plastmatta funkar nog inte...

Författare:  swapper [ 13.02 2014-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Platonmatta?

http://www.beijerbygg.se/store/privat/b ... 6AuNPl_tGI

Författare:  Nerre [ 13.03 2014-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag var inte med på att du skulle upp så långt från skrovet, trodde bara att du inte ville ha skrotet direkt mot plåten.

Men förlorar du inte en väldig massa utrymme på att inte låta ballasten gå ner mellan spanten? Kanske inte spelar nån roll?

Författare:  gunne [ 13.24 2014-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Utrymme finns det gott om :). Och jag vill ha en spalt så att jag kan inspektera med kamera och till och med byta plåt utifrån utan att behöva plocka ut all ballast.

Författare:  Seroster [ 23.17 2014-06-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Vad är det man bygger sittbänkar i en bastu av? Är det inte asp eller ask? Har glömt.


Annars är väl vilket hårt träslag som helst okej, speciellt om man ger det en generös dos olja.

Författare:  Xynter [ 06.09 2014-06-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Vanligtvis använder man asp till bastulavar. Nu var jag tvungen att söka mig till rätt svar så jag var osäker och där jag fann svaret så fanns det även information om värmebehandlad asp. Jag vill tro att det fungerar bättre än obehandlad eller oljad asp för det här ändamålet.

Författare:  MiaM [ 01.45 2014-06-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne skrev:
Dock om man ska koppla dem måste man antingen använda presskopplingar som man inte har verktyg till,


Oj vilket förträffligt svepskäl att köpa fler verktyg! :D

Författare:  gunne [ 14.48 2014-06-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Åter till värmesystemet. Jag är i färd med att lägga in alla rör i däckshuset så att jag kan sätta innerpanel efter det.

Det här blir lite korspostning med samma innehåll som i tråden i Byggahus forum.

Hur som helst så skulle jag behöva bestämma rördimensionerna på PEX-slangarna som ska gå till radiatorerna. I däckshuset och styrhytten är radiatorernas effekt vid DT30 är ungefär 900 W + 900 W i styrhytten och 1500x3 + 700 W i däckshuset. Alltså totalt ca 7 kW

De ska kopplas så här. Jag har bara ritat ett rör men tänk er att det är två parallella rör överallt.

Bild

Enligt den här länken så kan man med 18 mm kopparrör föra över 2,7 kW med 55/45. Har man istället DT30 som jag dimensionerat för så borde man kunna föra över tre gånger så mycket, d.v.s. ca 8 kW.

Kör man PEX som jag hade tänkt så har 25 mm-rör en innerdiameter på 18 mm och bör räcka till stigarna. Ut till de tre radiatorerna på SB sida som är på 3*1,5 kW måste jag enligt länken ovan ha 15 mm kopparrör vilket motsvaras av en 20 mm PEX-slang som har en innerdiameter på 14,4 mm. Till andra sidan klarar jag mig på 16 mm PEX då det bara är en radiator på BB sida.

Jag skulle helst gå ner i dimension då jag tror det är mycket smidigare att dra 16 mm i väggar och tak i och med minskad böjradie och platsbehov. Kan man lite på dimensioneringen enligt länken ovan? Någon med erfarenhet i frågan? Länk till yttelrigare läsning?

Min Google-fu verkar inte funka i det här läget av nån anledning...

Edit: Kan jag gå ner en dimension då PEX har mindre friktion och därmed mindre tryckförluster?
Edit2: Ytterligare en länk om överförd effekt/dimension: http://www.vvshandboken.se/tappvatten/t ... ffekt.html

Författare:  mrfrenzy [ 22.49 2014-06-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det finns fördelar med att överdimensionera lite, grövre rör och radiatorer innebär att:
Värme i ackumulatortankar kan utnyttjas bättre vilket innebär längre tid mellan eldning.
Eventuell värmepump som installeras i framtiden får väsentligt högre verkningsgrad.
Cirkulationspumpar blir mindre, lättare, billigare i inköp och elförbrukning.

Författare:  MiaM [ 00.55 2014-06-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Den länkade tråden går iofs till pellets.info och inte till byggahus-forumet :wink:

Teoretiskt kan man överföra mycket mer värme än man i praktiken gör. Med givna gränser på maximal tryckskillnad mellan fram- och returledning så kan man räkna ut vilket flöde man maximalt kan få vid så överdrivet stor cirkulationspump som ledningarna nu tål tryckmässigt.

"Man kan göra så, men det är inte rätt".

Tumregler & co för dimensionering av värmesystem är väl delvis baserade på bostadshus, och där antar jag att man har klart tystare bakgrundsbuller än i en båt, så eventuellt ökat vattensus från rören kanske kvittar på en båt, och därmed kan man köra en större cirkpump (tar iofs mer ström) och trycka fram värmen trots klenare dimensioner.

Utan att veta så gissar jag att de rör som är gemensamma för hela systemet gärna får vara grövre än de som är separata för mindre delar.

Det finns för övrigt två sätt att dra rören till tvårörsystem. Den ena är som du ritat, den andra är att bara ha ett rör från "maskinrummet" upp som du ritat, och sedan ha det andra röret anslutet i andra ändan av systemet. I ditt fall så torde det då bli två returledningsrör.

Nu minns jag inte exakt detaljerna men vad är orsaken till att rören först ska upp till "översta våningen" och sedan ner en våning igen? Är det dörrar eller liknande i vägen för att dra på annat sätt (utan att ta upp fler hål som kan bli bidragande osak till kapsejsning vid extremstorm)?

Författare:  gunne [ 14.55 2014-06-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är lite stökigt att dra rör eftersom när de går igenom brandklassade sektioner måste man ha specialgenomföringar hit och dit vilka är dyra och lite stökiga att montera. På det här sättet behöver jag bara gå ut från maskinrummet på ett ställe och sen går alla rör inom samma brandzon.

Jag skulle kunna dra de så här istället och då blir det en extra genomföring vilket man ju kan leva med.

Bilaga:
radiatorsystem v2.png


Långskepps under radiatorerna är det även lättare att dra grova, raka rör så det är inget problem att dra 25 mm där och sen 16 upp till de övre radiatorerna.

Det kanske är mycket bättre (i alla fall m.a.p. värmesystemet). :humm:

Författare:  MiaM [ 20.02 2014-06-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Aha, anade att det var något sådant.

En bonusfråga är väl vilket utrymme som är mest intressant att hålla god värme i även när sista sucken ska dras ur acktankarna.

Författare:  gunne [ 07.21 2014-06-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Så här ungefär är det ju tänkt:

Bild

Så. Omvänd prioritetsordning på vad som ska hålla god värme: Maskinrum, styrhytt, resten. Sen kommer aktersalongen inte inredas på flera år (fan vad allt tar tid) så den kan man dimensionera när man märker hur resten funkar.

Författare:  gunne [ 08.52 2014-07-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu blev det beställt rör från Rinkaby i alla fall. 25 till stammarna och 16 upp till varje radiator.

Dyrt blev det. 8 papp för rör till dessa 6 radiatorer! Slangen är billig men kopplingarna dyra. Presskopplingar i stål hade varit billigare, men det hade tagit längre tid att lägga dem så det hade nog gått på ett ut om man värdesätter sin tid.

Författare:  gunne [ 11.19 2014-07-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Rör dragna till första radiatorn. Dålig bild men det går två 16 mm RiR upp mellan två fönster och sen i taket mot mitten av båten där de ska ansluta uppåt till radiatorerna i styrhytten.

Bild

Författare:  Seroster [ 23.59 2014-07-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ser fint ut! Vad är det för fönster? Deppigt att ha en halvmeter isolering i väggarna och smälla i enkelglas (vet folk som gjort det i stugor)

Författare:  gunne [ 09.08 2014-07-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Dubbelglas. inifrån->ut: 4 mm glas, 12 mm luft, 8 mm härdat glas.

Författare:  gunne [ 14.22 2014-07-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har ju "norsk" el i skutan. Alltså 230 V huvudspänning så man får koppla vanliga apparater mellan två faser.

Vad tycker en vanlig dimmer (typ denna) om att bli kopplad mot två faser istället mellan fas och nolla?

Författare:  danei [ 15.29 2014-07-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Den kan inte på något sätt märka av skillnaden. Så den kommer att funka utmärkt.

Författare:  gunne [ 10.05 2014-08-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Dimmer beställd och ligger på posten och väntar...

Åter till ballaskistorna. Jag har ju tidigare byggt i tryckat för 22 ton glödskal men som tidigare påpekat kanske det inte är helt lyckat. Eftersom jag nu har ca 5 ton ballast liggandes på fördäck så vill jag nu komma vidare och få ner det så att det blir lite renare uppe på däck.

Ballasten ska alltså ligga nere i kölsvinet i en kista som vilar mot spanten. Typ så här:

Bild
Bild

Detta utrymme ska egentligen vara torrt, men om t.ex. en vattentank läcker lite eller (gud förbjude) man skulle få nån läcka som länspumparna tar hand om så kan det ju bli fuktigt under en kortare period. Om trät då har blivit fuktigt nån gång vill jag ju inte att det ska börja mögla eller ruttna efter att jag tagit hand om läckan. Sen vet man inte hur det blir på vintern med kondens på skrovsidorna i kölsvinet.

Det handlar om ca 10 m^2 brädor ca 30 mm tjocka. Tryckat kostar ca 130 kr/m^2 => 1300 spänn och värmebehandlad furu samt sibirisk lärk verkar handla på det dubbla. Totalt ca 3000 spänn vilket går att leva med.

Vilket tror ni är bäst, lärk eller värmebehandlad furu?

Eller vanligt virke som oljas? Eller vanligt virke som målas på samma sätt som t.ex. fasadpanel? Man kommer dock inte åt att underhålla trät i efterhand.

Eventuellt skulle man ju kunna köra hygrometer + avfuktare vid behov i kölsvinet för att se till att fuktkvoten hålls tillräckligt låg.

Några tankar eller idéer som jag inte kommit på?

Författare:  PeterH [ 10.19 2014-08-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Har du funderat något på komposit trall, den tar väl inte upp fukt alls? :humm:

Författare:  danei [ 10.30 2014-08-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Bra furu är bättre än dålig lärk. Värmebehandlad furu gissar jag att är bättre än bra lärk.
Fasd färger skydar ju bara ytan, jag skulle tro att den snarare gör att det torkar sämre om du får in fukt i trät. Ska du behandla med något så ska det nog vara något mögeldödande som inte ger en tät yta. Boracol verkar vara en produkt som nämns ofta i det sammanhanget.

Men som sagt plast eller metall kanske är bra alternativ.

Författare:  gunne [ 10.49 2014-08-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Efter lite googlande verkar det som att värmebehandlad furu har högre fuktbeständighet än lärk. Kostar ungefär lika. Sen finns "organowood" oxå som är lite billigare.

Komposittrall verkar dock inte vara så mycket dyrare. 329 spänn per kvadrat 25 mm tjock: http://www.blocket.se/stockholm/Trakomp ... 122253.htm

Ungefärliga priser:
Tryckat NTR AB 115 kr/m^2
Organowood 210 kr/m^”
Värmebehandlad furu 300 kr/m^2
Sibirisk lärk 300 kr/m^2
WPC komposittrall 329 kr/m^2

Med de siffrorna känns ju det tryggaste kanske vara att göra på kompositen. Totalt ca 4000 spänn men mindre sömnlöshet.

Edit: Äh. WPC verkar ju vara ihåliga brädor som måste fästas med nån specialclips. Vill ju ha massivt...
Edit2: Kompositen finns massig och kostar då 400 kr/m^"

Författare:  grym [ 10.50 2014-08-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

ek håller bra i fuktiga miljöer

oljad ek ännu bättre

saker som jag annvänd med gott resultat utomhus är att man tjärar in trä, torrt trä, varm miljö , och första lagret så varm trätjära som möjligt och verkligen jobba in det

något jag har lust att prova vore att med vakum trycka in varm tjära i trä

dock så lär jag inte leva så länge att jag får reda på hur bra det vore :oops: :lol:

funderingarna finns, rör med möjlighet till uppvärmning, sätta i träbitarna, vakumsuga det i någon timma i värme, och sedan i med varm tjära, och sedan växla mellan havdant vakum och 8 kg tryck några gånger

Författare:  gunne [ 11.16 2014-08-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag beställde just lite varuprover på kompositträ (kommer inte ihåg vilken leverantör, det verkar finnas ett halvt dussin) så vi får se hur det verkar. Kistan kommer ju byggas i konstiga vinklar hit och dit så det måste gå att skruva i brädorna för att det ska funka.

Författare:  gunne [ 12.25 2014-08-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Snabba bud. Idag damp varuproverna ner på posten. Förborrar man så går det bra att skruva.

Bilaga:
2014-08-15 13.22.20 (Large).jpg

Författare:  gunne [ 17.39 2014-08-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Idag passerades en milstolpe när det gäller svartvattentankarna. Provfyllning med mälarvatten och succé! Inlopp i tankarna, avluftning, pumpning mellan tankarna och tömning ut i sjön funkar som det ska.

Bild

Bild

Nivåröret ska stagas upp lite så klart.

Författare:  MadModder [ 18.16 2014-08-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du tänker väl inte pumpa ut svartvatten i sjön... :p

Författare:  gunne [ 19.08 2014-08-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nope. Möjligheten finns dock att göra det vid nödfall.

Så här är det kopplat: Bild

Författare:  Repen [ 04.29 2014-08-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

På nivåslangarna bör du ha en T-koppling i över kant för att kunna spola rent dom vid behov, det kan lägga sig nåt vid den nedre anslutningen och ge felvisning.
Går utloppen ner till botten av tankarna så det är meningen att dom ska sugas tomma från land?

Författare:  gunne [ 09.50 2014-08-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Allt framgår egentligen från ritningen ovan tror jag.

Men utloppen går via en pump som sitter i botten av tanken med en slang upp till en anslutning i toppen. Planen är att pumpa ut eller suga genom pumpen. Det finns ventiler längst längst ner i tankarna där man kan suga ut om nåt annat falerar eller om man vill toktömma tankarna. Nivårören sitter bakom en ventil, så man kan bara stänga ventilen och rensa/byta slangarna om man vill.

Författare:  gunne [ 17.49 2014-08-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu är det beställt trall från Scandinavian Plank. Så om tre veckor blir det bygge av ballastkista.

Författare:  gunne [ 09.43 2014-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nån som vet om man brukar isolera LK-pex RiR 16 mm ut till tappställena?

Jag tänkte ha en (horisontell) stam som fördelar ut varmvatten till de olika ställena och den tänkte jag isolera. Sen från den går det ut rör på ca 8 meter ut till tappställe i kök och toalett. Dessa är LK-pex med skyddsrör 16 mm. Jag tänker mig att eftersom de är av plast och även har ett skyddsrör som isolerar lite så kanske man inte brukar bry sig om att isolera varmvattenrören mellan stam och tappställe.

Tänker jag galet?

Edit: Kollar man på sida 5 i denna pdf från LK så står det att 16 mm RiR avger 14,4 W/m vid dT 40 grader fritt förlagt i luft. Det står även:
Citera:
Observera att värdena ur
tabellen kan halveras vid inbyggnad av rör i slits, bjälklag
eller liknande utrymme med stillastående luft."


Eftersom mina rör går innanför innerväggarna i isoleringen kanske man kan räkna med ca 8 W/m. På 8 meter blir det då 64 W som försvinner till inomhusluften.

Kollar man t.ex. på byggahus.se hur folk "brukar" göra så verkar man ju inte isolera. T.ex:

Bild

:humm:

Edit 2: Jörgen på varmagolv.se säger: "Stamledningen brukar man isolera men kopplingsrören räcker det med skyddsrör"

Författare:  gunne [ 13.37 2014-09-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu till ventilation.

Jag tänkte ha forcerad ventilation såklart för att få ordentlig omsättning på luften. Planen är att ta in luften strax under taket vid styrhytten, köra det genom en värmeväxlare och sen leda ut det till alla rum nere under däck. Med en tallriksventil i varje rum kan man förhoppningsvis justera flödet så att det blir lagom jämt. Övertrycket som blir där nere får då luften strömma upp genom trappan upp till däckshuset där det evakueras och går upp till tidigare nämnda värmeväxlare.

Värmeväxlaren funderar jag på att bygga själv och i dagsläget ser skissen ut så här:

Bilaga:
FTX.png


Det gråa i mitten är aluminiumplåtar på 330x330x1 mm. Dessa staplas korsvis med distanser mellan så att man får omväxlande kanaler med 90* orientering. Luften trycks genom värmeväxlaren med en kanalfläkt. Lämpligt placerad dränering tar hand om kondens inuti. Distanserna görs av t.ex. alu eller PE så att de tål lite fukt. Lådorna på sidorna kanske av tunn plywood som målas. Eller plåt...

Den värmeupptagande/avgivande arean blir ca 1 m^2 i denna skiss. Tvärsnittsarean genom växlaren i varje riktning blir ca 165 cm^2 att jänföra med spirorörets 78 cm^2.

Tyvärr får jag bara plats med 100 mm spirorör till ventilationen. Jag har sneglat på denna kanalfläkt som max kan leverera 205 m^3/h.

Några spontana reaktioner? Nån som byggt egen FTX som kan dela med sig av erfarenheter?

Edit: 4->1 m^2

Författare:  Nerre [ 13.53 2014-09-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Dammfilter?

Hur har du tänkt lösa så att det blåser bara i varannan glipa? Remsor längs två av plåtens sidor och vrida varannan 90 grader? (De fungerar ju då samtidigt som distanser.)

Edit: Ah, jaha, nu klickade jag upp bilden och ser ju hur du tänkt där.

Författare:  gunne [ 18.47 2014-09-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, filter har jag tänkt ha nånstans... Kanske ett rektangulärt som täcker hela sidan på värmeväxlaren.

Jag har ännu inte räknat på effekten över huvud taget utan det är bara en första skiss. Jag har aldrig meckat med nån FTX själv så jag har ingen känsla för hur stor/vilken effekt den behöver kunna överföra. Det blir till att stolpa upp lite data och ge till min vän TermoSven kanske så får han räkna lite...

Författare:  baron3d [ 19.09 2014-09-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

En kors-värmeväxlare, en sådan du har skissat, har dålig verkningsgrad. Genom att koppla i hop två stycken så att du får en mot-värmeväxlare får du mycket högre verkningsgrad.

Man skulle kunna använda självhäftande gummilist som distans mellan plåtarna.

Författare:  MarcusUmeå [ 20.56 2014-09-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Värmeväxlaren bör vara stående och med ena hörnet neråt. Då samlas kondensvattnet upp i det nedre hörnet så du lätt kan bli av med det. :)

Författare:  gunne [ 09.12 2014-09-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Den är precis som du säger tänkt att sitta på diagonalen.

Pga utrymmesbrist är det tveksamt om jag får plats med två stycken även om jag har tänkt på det. Men jag kan ju såklart göra två mindre med totalt samma yttervolym kanske. Ska skissa på det...

Författare:  gunne [ 11.23 2014-09-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu har jag skissat vidare. Så här blir det typ en motströmsvärmeväxlare:

Bilaga:
ftx2.png


En justerbar kanalfläkt på både till och från gör att man kan kontrollera flödet.

Tyvärr får jag inte plats med två paket på diagonalen över varandra vilket hade varit bra ur kondenssynpunkt. Men gör man så här kan man utforma den nedre luftfördelarlådan så att den har en lågpunkt där man kan dränera.

Varje plåt är 330x500 mm och det är 9 st som är värmeledande mellan till/från så det värmeledande area blir då 9*0,33*0,5 = 1,485 m^2.

Edit: ord.
Edit2: Jag har plats på djupet, så jag kan ju ganska lätt göra växlaren dubbelt så djup.

Författare:  baron3d [ 13.33 2014-09-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ser väldigt bra ut.
Skall bli intressant och se den färdigbyggd.
Har funderat på en liknande konstruktion till friskluften. Det gäller bara att hitta lämpligt tunn aluminium.

Författare:  gunne [ 08.21 2014-09-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag fick just ett pris på uppklippt plåt från Flexplåt i Tyresö. Ca 45 kr + moms för en obehandlad plåt på 330x500x0,7 mm om man köper 24 st. Jag ska nog ta en ytterligare en vända till ritbordet innan jag beställer plåt...

Författare:  Lasp [ 08.57 2014-09-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Eftersom du inte har platsbrist borde det finnas begagnade lösningar.
Kanske en koll med Krille K kan ge dig ett paket!
Men det borde finnas anpassningsbara paket. Efter att ha sett produktionen på SWEP har jag stor respekt för just paketen.

Författare:  baron3d [ 13.12 2014-09-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

När jag hade nära till Stena-metall så kunde man hitta mycket aluminium plåt med varierande tjocklek till bra pris. Kg-pristet är högt men man får mycket area per krona.

Funderar på om man kan använda en begagnad intercooler. Eller kanske en ny:http://www.biltema.se/sv/Bil---MC/Bil-tillbehor/Tuning/Prestanda/Intercooler-79744/

Författare:  gunne [ 09.52 2014-09-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu är det så att just här så har jag begränsat med plats. Det är den grå lådan i bilden som är max tillåtna yttermått.

Vem är Krille K?

Nu har jag beställt fläktarna i alla fall. Det är ett litet skott från höften men jag har redan 100-rör på plats så det får bli de fläktarna...

Författare:  gunne [ 16.46 2014-09-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag håller nu på att flytta vattenpumpen till sin plats i maskinrummet. Vattenpump + trycktank ska vara där och sen går det en PEM-slang ca 6 meter framåt till tanken. Pumpen sitter ungefär i höjd med tankens övre tredjedel så sughöjden blir bara nån halvmeter.

Kan man sätta backventilen direkt på pumpen istället eller finns det någon bra anledning att ha den ända borta vid tanken?

Har man den vid tanken så blir ju hela slangen trycksatt, vilket inte är nåt problem. Dock sitter den lite mer servicevänligt till om man sätter den direkt på pumpen istället. Man får då inget tryck i sugledningen, men så länge den är tät så borde den ju hålla sig vattenfylld ändå.

Tankar kring detta?

Författare:  Repen [ 17.28 2014-09-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är sugsidan som kommer att vara 6 m ?
I så fall vid pumpen, om det är på tryck sidan av pumpen och sen 6 m till hydrofor tanken så vid hydrofor tanken.

Författare:  gunne [ 17.33 2014-09-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Pumpen och tanken sitter precid brevid varandra. Sugledningen från pumpen går ner ca 0,7 m sedan ca 6 m horisontellt fram till färskvattentanken.

Författare:  gunne [ 14.06 2014-10-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag kan meddela att det fungerar ypperligt att ha backventilen direkt på pumpen. Nu ser det ut så här och det finns vatten i köket!

Bild

Författare:  Nerre [ 14.14 2014-10-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Backventil direkt på pumpen funkar väl så länge du inte får in tjuvluft nånstans, men får du nån liten liten läcka så kommer det väl innebära att vattnet sjunker tillbaka i sugledningen?

Fast med den lilla sughöjden så blir det kanske inte så farligt, det finns inte så mycket vatten så sugkraften som eventuell kan suga in luft blir liten.

Författare:  gunne [ 14.18 2014-10-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, precis. Jag tömde tankarna helt för att byta ut vattnet som har stått där väldigt länge. Efter heltömning och påfyllning av nytt vatten så var det bara att sätta igång pumpen och allt funkade. Som du säger är sughöjden så låg så om det blir luft i ledningen klarar nog pumpen att ta hand om det så länge den är full med vatten till att börja med.

Författare:  swapper [ 14.26 2014-10-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är slangen mellan pump och filter godkänd för tryck? ser vanskligt ut med slangklämmor endast där.
Stålarmerad slang som du har på T-et borde väl vara ett säkrare kort?
eller det kanske inte är konstant trycksatt.
Bara en tanke :)

Författare:  gunne [ 14.52 2014-10-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det står på listan att byta den till en "vanlig" anslutningsslang. Alltså EPDM med stålfläta runt. Men jag behöver köpa lite bussningar och själva slangen...

Dock har jag haft denna slang under tryck i över ett år nu. Den sväller lite men håller än så länge... :-p

Författare:  gunne [ 15.38 2014-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har lite plaststänk (polyester) på glasrutorna utvändigt som hamnade där när vi plastade taket. Jag gick på lite med ett rakblad, men tyckte att det verkade repa glaset. Det är härdat glas vi snackar om.

Jag gjorde iof inte rent glaset först, så det kan ju ha varit damm/grus som släpades med och gjorde reporna. Man kanske ska testa att rengöra ordentligt först.

Är det nån som har nåt husmorstips på hur man skrapar glas utan att repa?

Edit:
Citera:
...
Applicera såplösning på målade ytor på glaset med en svamp . Se till att målade ytor är helt täckta . Den tvålvatten skapar en hal film för rakblad , minskar risken för att repa glaset .
3 .
Skrapa färg med en vass rakblad . Använd en skarp rakkniv , som en slö klinga kan öka risken för etsning på glaset .
4 .
Använd korta skrapar med kniven och inte skrapa fram och tillbaka . Flytta rakhyvel med en framåtrörelse , ta rakhyveln upp från glasytan , sedan ta tillbaka och skrapa framåt igen . Fortsätt med detta sätt att skrapa tills all färg lossas från ytan på glaset .
5 .
Applicera mer såpvatten om glaset blir torr medan skrapning . När alla färg skrapas från glaset , att tvätta med tvålvatten bort alla lossnade färg fläckar .
6 .
Skölj fönstret med kallt vatten och torka med en mjuk, ren trasa .


Kanske kan va värt att testa...

Författare:  gunne [ 08.53 2014-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Är det nån som har koll på trefasinvertrar?

Jag har ju lite batterier på båten som jag tänkte bygga en backup av:
Bild

12 celler på 2 V 650 Ah ger 24 V 650 Ah eller totalt 15,6 kWh. I realiteten vill man nog bara ladda ur till 50 % så då blir det väl ca 7-8 kWh som man kan ta ut.

Backupen är ju främst till för att hålla cirkulationspumpar etc igång om strömmen går när man inte är på plats. Samt kunna ge ström åt hela skeppet under en kortare period innan elverk tar vid. Man vill ju helst ha minst 2 kW per fas så att t.ex. länspumparna fungerar och att man kan använda t.ex. toaletter som förbrukar ~550W.

Det känns som att det borde ha kommit lite fler och billigare invertrar nu i och med att solpaneler och återmatning på nätet har blivit populärare.

Nån som har tips på vilka tillverkare man ska kolla på? Gärna billigt men det måste ju vara kvalitet så man kan lita på grejjerna.

Författare:  Nerre [ 09.01 2014-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har inget direkt svar på frågan om invertrar, men jag gjorde ju lumpen i flottan och när vi gick över från landström till egen kraft så var det inte så väldigt många grejer på båten som var igång under det korta avbrottet. Men du kanske redan delat upp elsystemet i hög- och lågprioriterad kraft så du bara ska ha invertern till högproriterade grejer?

Författare:  gunne [ 09.34 2014-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Än så länge finns inte mycket till elystem. Eller det finns men består av 500 förlängningssladdar. :roll:

Tanken har varit att dela upp det. Men om man hittar en prisvärd inverter som klarar att ha hand om allt så vore det ju enklare iom att det blir mindre kabeldragning. Min spontana tanke på det enklaste sättet att göra det är att invertern klarar av hela skeppets behov under en kortare period (1-5 timmar) och att elverket därefter startar automatiskt och tar över driften.

Vi kommer tyvärr inte gå för egen maskin de närmsta åren, så främst behövs ju reservkraften i dagsläget för att hålla skutan frostfri och flytande vid eventuellt elavbrott.

Författare:  Walle [ 11.14 2014-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kolla på Victron energies invertrar. Den jag har är enfast och lämnar 2 kW kontinuerligt, 3 kW peak. De går att koppla parallellt, så kanske går det att köra tre stycken i trefaskonfiguration?

Författare:  Nerre [ 11.30 2014-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Googlade lite snabbt och en av de första träffarna var just Victron, och det stod att upp till 6 invertrar kan samköras antingen parallellt som enfas eller som trefaskonfiguration.

Författare:  gunne [ 12.31 2014-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jo, Victron är bra grejjer. Men $$$ tyvärr.

Författare:  Seroster [ 23.26 2014-10-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, men vad är alternativet om du inte vill spendera pengar på det? Biltema-inverter? :P

Författare:  MiaM [ 23.55 2014-10-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kommer även de svarta PEM-slangarna och de blå-svarta PEM-kopplingarna av plast att bytas också? Jag vet inte hur bra de är, men det verkar som att rörmokare inte gärna använder dem till fast installation och de verkar mest finnas som "bygg vatten till sommarstugan"-grejer på Clas Ohlson, typ.


Vad gäller elsystem så kan ju allt som styrs av kontaktorer ha sin kraftmatning kopplat till någon "högprio"-krets och så bryter man bara manöverströmmen till kontaktorn i de driftfall man inte vill köra de grejerna. Hur många laster av någon betydelse har du som inte styrs via kontaktor?

Jag vet inte hur dina toaletter fungerar, men om det är något som bara går igång när man trycker på spolningsknappen så kan man väl i värsta fall bara helt enkelt se till att inte spola om man behöver spara på ström. Fast det är kanske en pedagogisk utmaning om man inte är ensam på båten...

Utan att veta så antar jag att det finns väl ett helt gäng olika tänkbara driftfall. Vid bortfall av landström så vill man väl kanske i första hand använda batteriströmnmen för att starta något dieseldrivet elverk, men om man efter ett par startförsök gett upp så är det väl länspumparna som får prio och i övrigt bara lite enklare nödbelysning plus ström till ev. VHF-radio och för den delen laddare till mobiler, ficklampor och liknande. Ja, nån "fast" monterad mobiltelefonbaserad larm/övervakningslösning vill man väl också ha igång antar jag, så att du kan få fjärrlarm om att strömmen gått och att du bör titta till båten.

Det är kanske läge att ha några varianter av automatisk omkoppling och ett gäng knappar för att manuellt tvångsstyra ändrade driftlägen eller liknande.


Hur mycket behöver länspumparna normalt köras när båten är förtöjd vid hamn? D.v.s. hur lång är kortaste tid båten i något "normalt" worst-case klarar strömlös utan att sjunka eller åtminstone allvarligt skadas?



Jag och/eller andra har nog redan tjatat om det, men för alla varianter av egen kraft (dieselelverk, inverters o.s.v.) och fasta elnätet så måste omkopplingen vara såpass säker att stickproppen för inkommande ström till båten blir helt beröringsofarlig. Risken är annars att "elnätbolaget" ska utföra något jobb, bryter strömmen och mekar med sin installation, och sen kommer det ström baklänges från dina grejer varpå den som mekar med elnätet får en stöt. Jag vet inte om det finns speciella regler för båtar. I ett vanligt hus eller liknande så ska man ha en godkänd reservkraftomkopplare och de är skitdyra, typ flera tusenlappar för en manuell och säkert än mer för en elektriskt styrd.

Inget lär väl hindra att du bygger någon egen motormanövreringsgrej för att slå om en manuell reservkraftomkopplare, det lär ju knappast finnas krav att det är just en människa som slår om den.

Författare:  gunne [ 16.42 2014-12-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tackar för input.

Nu till ett annat ämnde. Att skarva MDF mot gips och spackla skarven utan att det sen spricker. Är det bara att glömma?

I taket har jag 6 mm gips. Mellan tak och vägg vill jag få till en hålkäl med en radie på ca 150-200 mm. En tanke är att använda 6 mm spårad MDF för att göra hålkälen och den kommer ju då bli "flush" med gipset där de möts. Om man limmar en skarvremsa i papper med t.ex. våtrumslim över skarven och sen spacklar kan man nog få det jämt vid utförandet. Men kommer det hålla? MDF-skivorna kommer även behöva skarvas mot varandra längs med hålkälen.

Någon som testat?

Edit: En bild säger mer än tusen ord.
Bilaga:
hålkäl.png

Författare:  Seroster [ 10.50 2014-12-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

MDF rör sig i fukt, tror inte det där kommer hålla.

Bättre att låta det vara en synlig rak skarv som kan röra sig lite.

Författare:  PeterH [ 08.24 2014-12-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kan man inte lägga en snygg täcklist i aluminium eller mässing över skarven?

Författare:  gunne [ 09.43 2014-12-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jo. Men helst skulle jag vilja ha den helt utan skarv.

Nu blev det i alla fall så att vi bygger med ett steg i skarven istället för att försöka få det jämt. Vi har satt upp mallar som man kan dra MDF:en mot så nu gäller det bara att hitta nånstans där man kan beställa den utan att bli ruinerad.

Författare:  gunne [ 10.00 2015-02-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu är det dags för lite automation! Jag har ingen vettig styrning av värmen än så i vinter har det varit lite stök med att åka till båten bara för att sätta på eller stänga av värmen ibland.

Z-wave har jag bestämt mig för men sen vilken kontroller man ska ha är ju ett helvete att bestämma. Jag tror jag har kommit fram till att en VeraEdge får duga för tillfället. Om jag i framtiden har tid så blir det nog en egen burk med t.ex. Homeseer eller nåt. Men det viktigaste nu är att hyffsat snabbt få till styrning av värme och lampor.

Eftersom radiatorerna sitter bakom paneler funkar det nog inte med vanliga termostater. Och eftersom två olika rum har kaminer måste man kunna styra dem individuellt så det går inte heller att trimma in systemet och sen styra med framledningen. Således tänkte jag köpa 6 st Z-wave radiatortermostater som ska styras från en i rummet belägen temperatursensor.

Jag är i färd med att beställa följande från http://www.m.nu:
Kod: [Expandera/Minimera] [Hämta] (Untitled.txt)
Produkter
4 x   Temperatursensor på kabel - DS18B20+
  - Temperaturområde: -55 till +125C
  - Inkapsling S1: Standard
  - L1: 3m   616,00Kr
1 x   Universal Sensor - Fibaro   379,00Kr
4 x   Insatsdimmer 200W med energimätning - Qubino   2276,00Kr
1 x   FYND - Z-Wave Gateway VERA EDGE   1749,00Kr
1 x   Flood Sensor - Everspring   379,00Kr
1 x   Multisensor - Aeon Labs   519,00Kr
6 x   Danfoss LC-13 Living Connect Radiator Thermostat - 014G0013   3213,00Kr
2 x   On/Off Socket - TKB Home   698,00Kr
4 x   Temperatursensor på kabel - DS18B20+
  - Temperaturområde: -55 till +125C
  - Inkapsling S1: Standard
  - L1: 3m   616,00Kr
Posten AB (MyPack)   0,00Kr
_____________
TOTALT ATT BETALA :   10445,00Kr
Varav moms (25%)   2089,00Kr


I framtiden kommer det ju såklart utökas med allt möjligt men det här får räcka för tillfället.

Eller är det någon med erfarenhet av någon av produkterna ovan som kan komma med lite input angående valet?

Författare:  danei [ 12.16 2015-02-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Varför inte köpa lösa DS18B20 och montera själv?

Om temperaturen vid radiatorerna inte är representativ så ska du väl inte ha en termostat där. Då är det snarare någon typ av ställdon du behöver, men de kanske går att köra i någon mode som funkar.

Har du nytta av energimätningen i dimmern? den känns onödigt dyr.

Jag spanar på att köra openhab för automation, men har inte kommit igång än.

Författare:  gunne [ 13.07 2015-02-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Montera själv kan jag. Men det tar tid från att montera innerväggar och toalett ;)

Jag har inte lusläst manualerna, men planen med termostaterna är ju att jag ska kunna styra dem från kontrollern. Alltså som du säger använda dem som ställdon snarare än termostater. Om det finns Z-wave ställdon till radiatorkoppel skulle jag ju kunna köra det men jag har inte hittat nåra. Denna Stella Z Radiator Thermostat verkar ju dock kunna köra "direct valve control via Z-Wave" som ju är det jag vill ha. Jag får kolla närmare på Danfoss dokumentation.

Energimätningen i dimmern har jag ingen supernytta av. Men DrLove här på forumet lovordar Qubinon och han verkar ju ha ganska bra koll på Z-wavegrejjer. Det viktiga är att den är liten och funkar bra utan att lampor flimrar.

I framtiden kan jag som sagt tänka mig att köra OpenHab eller nåt liknande. Men nu måste jag få igång det snabbt så då är det värt att slanta ut för något lite mer plug n play.

Frågan är om Qubinodimmern funkar utan nolla. Jag har ju "norsk el" på båten med 230 V huvudspänning. Enligt dessa länkar verkar inte Qubinon funka utan nolla:

http://www.byggahus.se/forum/el/239682- ... zwave.html
http://forum.micasaverde.com/index.php?topic=30154.0
https://www.facebook.com/QubinoModules/ ... 5931924548

Bild

Men hur kommer det sig? Hur kan Qubinon veta vad som är nolla respektiva fas när de inte har någon annan potential (jorden) att jämföra mot? Borde det inte funka lika bra att koppla den mellan två faser?

Författare:  danei [ 13.22 2015-02-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Japp du kan koppla den mellan två faser.

Författare:  Nerre [ 13.29 2015-02-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jo, det borde gå att koppla mellan två faser, den vill ju ha 230 V som matning för sin egen elektronik antar jag.

Författare:  drh [ 16.10 2015-02-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne skrev:
Jag har lite plaststänk (polyester) på glasrutorna utvändigt som hamnade där när vi plastade taket. Jag gick på lite med ett rakblad, men tyckte att det verkade repa glaset. Det är härdat glas vi snackar om.

Jag gjorde iof inte rent glaset först, så det kan ju ha varit damm/grus som släpades med och gjorde reporna. Man kanske ska testa att rengöra ordentligt först.

Är det nån som har nåt husmorstips på hur man skrapar glas utan att repa?

Edit:
Citera:
...
Applicera såplösning på målade ytor på glaset med en svamp . Se till att målade ytor är helt täckta . Den tvålvatten skapar en hal film för rakblad , minskar risken för att repa glaset .
3 .
Skrapa färg med en vass rakblad . Använd en skarp rakkniv , som en slö klinga kan öka risken för etsning på glaset .
4 .
Använd korta skrapar med kniven och inte skrapa fram och tillbaka . Flytta rakhyvel med en framåtrörelse , ta rakhyveln upp från glasytan , sedan ta tillbaka och skrapa framåt igen . Fortsätt med detta sätt att skrapa tills all färg lossas från ytan på glaset .
5 .
Applicera mer såpvatten om glaset blir torr medan skrapning . När alla färg skrapas från glaset , att tvätta med tvålvatten bort alla lossnade färg fläckar .
6 .
Skölj fönstret med kallt vatten och torka med en mjuk, ren trasa .


Kanske kan va värt att testa...


En brytbladskniv med rostfritt knivblad repar inte glas enl. min glasmästare

Författare:  gunne [ 19.58 2015-02-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag får köpa en dimmer och testa helt enkelt. Tycker det är lite skumt att Qubino själva säger att det inte funkar och att de valt att koppla som de gjort i schemat bara. :humm:

Författare:  danei [ 21.03 2015-02-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Så är det väl specat för varenda 230V pryl?

Författare:  Nerre [ 21.51 2015-02-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om du bara har två ledare så kan du aldrig ens se vilken som är fas och nolla. (Har du även jord så är det däremot skillnad på spänningen mot jord.)

Leta fram den norska bruksanvisningen? (Antar att produkten säljs i Norge också.)

Författare:  MiaM [ 02.02 2015-02-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Visserligen klart mer monteringsjobb - men har du funderat på att dela upp värmen på separata shuntgrupper istället för att ha termostat vid varje radiator?

Kan man kanske annars bara ha en radiatorventil som är gemensam för alla radiatorerna på en våning? Eller om det är enklare att montera, ett par ventiler som vardera försörjer flera element?


Jag tror för övrigt att Conrad säljer någon elektronisk termostat för radiatorventiler. Det kanske eller kanske inte är en idé att ta en titt på det?



För att bara få någon slags "akut" lösning på värmestyrning vid vinterförvaring så kan du ställa shuntar och radiatorventiler på max, cirkpump på standardhastighet och sen styra elpatron on/off med en rumstermostat per rum som ska värmas. Med termostaterna parallellkopplade så "vinner" det kallaste rummet, d.v.s. du får önskad temperatur i det rummet och något varmare i de andra rummen ifall det skulle skilja i temperatur mellan rummen.

(Se upp för elektroniska termostater - jag provade Clas Ohlsons för ett par år sen och den var så otroligt dumt konstruerad att elektroniken var batteridriven (!) och utan batteri så slogs inte värmen på. Det blev återlämning av den med anmärkning dels på detta och dels på att det var reläutgång varpå den klickade lika mycket som en mekanisk termostat och för min del var hela syftet med elektronisk termostat förlorat då).



P.S. som andra redan nämnt - med 230V huvudspänning så får du "låtsas" att en fas är "nolla" och annan fas är "fas" för enfasapparater där ritningen tänker 400V huvudspänning.

Författare:  Nerre [ 07.14 2015-02-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tror att problemet med att köra flera shuntgrupper är att det blir en massa extra rördragning och det kan väl dels bli trångt och sen vet jag inte om det är extra besvärligt att gå igenom en massa vattentäta skott och eventuella brandceller?

Om jag inte minns fel (orkar inte bläddra tillbaka i tråden) så är det draget med 1-rörssystem?

Författare:  gunne [ 13.22 2015-02-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Enligt länk ovan är det just en norsk som frågar och Qubino svarar att det inte går. Men jag litar ju mer på EF än nån nån facebooknisse.

Rören till radiatorerna är redan dragna och det är inte aktuellt att dra om dem. Det är tvårörssystem.

Conrad har ju diverse elektroniska termostater. Men jag vill ju gärna kunna övervaka och styra via Z-wave så då verkar det vara de två termostaterna som nämnts ovan som gäller. Danfossen känns ju helt klart mer professionell men jag har inte lyckats lista ut om det går att styra den helt från centralenheten istället för att använda den inbyggda regulatorn.

Edit: från m.nu: "Note: The Danfoss radiator thermostat cannot reports its local temperature to the Z-Wave network, it only allows a one-way communication to change its setpoint."

Så man kan inte läsa ut temperaturen vid radiatorn. Men genom att ändra börvärdet från kontrollern så kan man ju styra radiatorerna i alla fall.

Författare:  Nerre [ 13.32 2015-02-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag googlade lite och det som jag tror är det som förvirrar är att brytarna ska sitta mot "nollan", så därför tror folk att nollan måste vara nolla. Men som sagt var, dimmern ska ju inte kunna se nån skillnad. Om du har två trådar med 230 V mellan kan du ju inte se om det är två faser eller en fas och nolla?

Författare:  adent [ 11.11 2015-02-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne skrev:
<klipp>
Vi kommer tyvärr inte gå för egen maskin de närmsta åren, så främst behövs ju reservkraften i dagsläget för att hålla skutan frostfri och flytande vid eventuellt elavbrott.


Men du har väl tidigare i tråden börjat se över motorerna? Men det kanske är en prioriteringsfråga?
Dum fråga kanske: Men vad ska du ha båten till? Permanentboende, sommarboende eller som båt?

Fantastiskt projekt! Själv har jag inte ens tagit tag i att rensa krypgrunden från organiskt material :(

MVH: Mikael

Författare:  gunne [ 11.39 2015-02-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Båten ska bli permanentboende. Sen ska man kunna ta sitt permanenta boende och flytta runt det lite i skärgården, men det är som sagt en bit kvar tills det är görbart...

Motorprojektet ligger på is. Vi måste först flytta in och få det bobart.

Författare:  Walle [ 15.38 2015-02-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Vad har Stor-Erik för dräktighet?

Yann sålde Svalbard bland annat för att den kostade så mycket att ha i körbart skick, eftersom den är på över 100 brutto. Den nya han har köpt har han lämnat in på varv och fått avkortad för att komma under 100.

Författare:  gunne [ 09.47 2015-02-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

116 :(

Författare:  MiaM [ 16.41 2015-02-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Mitt förslag med Conrad-termostater var delvis tänkt för "lobotomering". Eftersom det är ett elektronikforum så utgår jag (ibland felaktigt) från att folk tycker att det är lättare att bygga elektronik än mekanik, och då kan en färdig klump med motorn (eller vad det nu är) för radiatorventilen vara en bra början att ansluta till egen elektronik.

Fast det är kanske inte aktuellt här.

Författare:  danei [ 18.28 2015-02-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu ville han ju ha ett färdigt system för att komma igång fort. Då går det nog bort att bygga om prylar.

Författare:  gunne [ 14.47 2015-02-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Stämmer. Jag behöver 6 st radiatortermostater för nuvarande installation. Det blir ju ca 3600 spänn för Danfoss. Men då jag är egenföretagare vid sidan om båtbygget så går det ju ganska lätt att räkna ut att jag "sparar" pengar/tid på att köpa nåt färdigt.

Radiatorerna sitter som sagt innanför paneler med perforerad plåt längs båtens sidor. Så här:

Bild

Tanken är att man har "termostater" belägna nånstans centralt i rummen. Dessa är ju egentligen bara temperatursensorer som snackar Z-wave. På cenralkontrollern borde man då kunna göra nån slags skript som ställer in danfosstermostaterna beroende på vad det är för temp mitt i rummet. Förhållandet mellan temperaturen i rummet och det börvärde som ska ställas in på radiatortermostaten är säkert inte linjärt, men om man kan laborera sig fram till en tabell så kan ju skriptet ta hänsyn till detta.

Framledningstemperaturen har jag en styrning till med inne- och utomhusgivaren. Jag funderar lite på om man bara ska styra framledningen m.a.p. utomhustemperaturen och sen sköta resten av regleringen med radiatortermostaterna.

Författare:  MiaM [ 19.02 2015-02-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jovisst. Den snabbast inhandlade och installerade lösningen har jag ju också föreslagit - vanliga 230V rumstermostater, en per rum, parallellkopplade, som driver en kontaktor som styr on/off på elpatronen. Det blir förvisso bara en reglering för hela systemet men ett utmärkt frysskydd som lätt installeras på en timme efter att ha spenderat en halvtimme för shoppande på ClasOhlson, typ. Sen kan man ägna flera månader åt att skapa det perfekta styrsystemet. :)

Räkna på hur mycket extra elen kostar för att du utan någon reglering alls idag "drar på lite extra" för säkerhets skull och att det lär ju åtminstone ta nån vecka eller två innan du får Danfoss-lösningen på plats. Jag vet inte hur mycket el uppvärmningen drar så jag kan inte säga vilket som är lönsammast.

Författare:  Nerre [ 19.04 2015-02-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Fast den lösningen kommer ju inte att fungera när de t.ex. eldar i kaminen... Spelar ju ingen roll om termostaterna slår av elpatronen om värmen kommer från kaminen.

Sen är jag ju lite tveksam till om det installeras på en timme... det lär behöva dras kabel.

Författare:  gunne [ 14.07 2015-02-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Alltså planen är att regleringen ska funka bra med hela mitt värmesystem sen när allt är igång. I dagsläget håller jag underhållsvärme med en lutvärmepump och måste bara manuellt sätta på/slå av elpatronen i ackumulatortankarna för att hålla vattnet över nollan. Jag tänkte då bara använda ett Z-wave styrt uttag till att kunna slå på/av denna på distans resten av denna "vinter".

Författare:  danei [ 14.16 2015-02-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Skulle inte en ren termostat som hållet tanken på 15grader vara den smidigaste lösningen?

Författare:  gunne [ 14.31 2015-02-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jo, jag har en termostat liggandes brevid som ska kopplas in. Dock har jag geometriska problem med monteringen och måste tillverka nån slags adapter vilket inte är lika enkelt som att koppla in en stickpropp. Men frostskyddsproblemet är i praktiken inget problem eftersom det inte är så kallt och jag har ~20 min till båten. Det är snarare så att jag är i färd med att koppla in dimmers till belysningen och då kör ett större grepp kring Z-wave när jag ändå håller på. Samt att om jag ska ha nån slags värmereglering till nästa säsong så säger mig erfarenheten att det är dags att sätta igång nu om det ska bli av.

Jag ska nog beställa Z-wavepaketet enligt ovan ikväll och börja koppla lite smått så fort det är levererat.

Författare:  gunne [ 17.56 2015-02-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

VeraEdge verkar dock inte funka med danfoss termostat i dagsläget: http://forum.micasaverde.com/index.php?topic=28868.0 :(

Men förhoppningsvis löser det sig. Eller ska man satsa på nåt annat som OpenHab etc? Det är ju en jävla djungel med olika kontrollers och mjukvaror. :doubt:

Författare:  gunne [ 11.51 2015-03-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu beställde jag prylarna ändå så om några dagar borde jag kunna börja koppla in saker lite smått.

Författare:  gunne [ 15.29 2015-03-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Dimmrarna verkar inte funka med den norska elen. I alla fall inte med tryckknappen som jag kopplade in enligt schema ovan. Dock hade de nåt mjukvarufel så jag kan inte få upp dem i min VeraEdge som dimmer så det gick inte att testa den vägen. De dyker upp på Veran men går inte att styra.

Edit: Någon som har tips på nån bra mätning man kan göra för att luska vidare? Jag mätte bara med multimetern och fick 240 V mellan L och N. Mellan I1 och L fick jag typ 14 V~ när brytaren var öppen och 240 V när jag slöt den. Dock hände det inget med lamporna hur jag än tryckte på brytaren.

Författare:  anders_bzn [ 07.33 2015-03-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om du är osäker på om de fungerar med norsk el så testa att ansluta en i ett vanlig uttag iland. Jag menar att du ska bygga en liten labbkoppling med en dimmer/lampa/knapp på en stickpropp bara dör att kolla att det fungerar.

Författare:  gunne [ 09.38 2015-03-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jes, hade det i åtanke men på båten hade jag ingen svensk el att tillgå. Jag kan grena ut mig innan isolertrafon men det kräver lite kopplande.

Dock tänkte jag skicka tillbaka alla dimmrar ändå och få nya med korrekt mjukvara.

Författare:  Nerre [ 09.41 2015-03-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

En enkel labbkoppling går ju att ta med till nån annan plats (där du har ett vanligt uttag).

Stickpropp+dimmer+lampa är ju inte så svårt att flytta på liksom:)

Författare:  gunne [ 19.57 2015-03-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag mailade Qubino och fick svar på nån dag:
Citera:
It is possible to connect it and it should work. For connection it doesn’t matter, what you connect on L or N, just take care to connect on the inputs on same wire as it is on N terminal.


Så nu är teorin att jag har fått dimmrar med korrupt firmware och de är nu tillbaks på posten till m.nu. Jag kan för övrigt rekomendera dem; snabb leverans och kvicka svar på supportärenden!

Författare:  gunne [ 13.08 2015-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu börjar det bli dags att ta tag i elsystemet på ett lite seriösare plan. Jag har tjackat en begagnad elcentral som ska bli huvudcentral och sen ska det bli undercentraler här och var.

Här syns isolertrafon och skåpet.

Bild

Jag tänkte lägga upp lite grunläggande ritningar på hur jag har tänkt och starta en diskussion om detta. Dock känns det som att inte så många EF:are kanske hittar till den här tråden när den ligger under övrigt. Jag kan ju antingen starta tråd dedikerad till elsystemet under "allmänt" eller kanske flytta den här tråden till "projekt".

Finns det någon moderator här? Passar denna tråd under "projekt" eller ska jag låta den vara kvar här och starta separata trådar?

Författare:  MadModder [ 15.32 2015-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tycker den passar bra under projekt.

Författare:  gunne [ 16.57 2015-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tack så mycket MadModder!

Författare:  PeterH [ 09.56 2015-03-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Så länge du lägger upp alla fina bilder på bygget så hittar vi den! :D

Författare:  MiaM [ 18.40 2015-03-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

En permanent avgrening av inkommande matning till åtminstone 3st vanliga Schuko-vägguttag och/eller ett CEE-trefasuttag, givetvis avsäkrat, är nog en förträfflig idé. Kombinera med en brytare som endast bryter matningen till trafon så har du perfekta mätuttag för att provmäta att landspänningen verkar vettig innan du slår på trafon om du lägger till vid "okänd" hamn någon gång. Jag vet inte vad reglerna för båtar säger men i vanliga bostadshus gäller att uttagen måste vara petsäkra om de sitter under 170cm från golvet. Jag skulle sätta ej petskyddade schukouttag högre än 170cm, det blir så oändligt mycket smidigare att kunna sticka in mätpinnarna från en multimeter i hålen medan det är nära på omöjligt med petskyddade uttag.

(Allmänt kan ju sägas att om elcentralen på din bild hade varit i en vanlig bostad så hade den inte varit okej eftersom de ej petskyddade kontakterna sitter för lågt ner. Det är kanske andra regler på båtar och/eller "teknikrum" av olika slag).

Författare:  danei [ 18.43 2015-03-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kravet på petskydd finns nog bara i utrymmen där man kan förvänta sig att det förekommer barn. Så inom industrin tror jag inte att kravet finns.

Författare:  MiaM [ 13.27 2015-03-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, frågan är väl vad Stor-Erik klassas som? Knappast varken industri eller dagis antar jag :wink:

Författare:  Nerre [ 13.34 2015-03-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Lekplats? :)

Nä, men olika utrymmen på båten lär väl klassa olika. Maskinrummet lär ju i alla fall inte räknas som bostadsmiljö eller liknande utan är väl mer industrimiljö (med tanke på bullernivåer och luftkvalitet).

Författare:  MiaM [ 13.39 2015-03-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, fast samtidigt gäller ju petskyddkraven på en bostad även i pannrummet (tror jag?!?) trots att det förekommer farligheter av flera andra slag i ett pannrum. Enklast är ju att bara sätta uttagen på minst 170cm över golvhöjd så slipper man kolla regler. (ja, iofs "måste" man kolla om det finns nån regel som kräver petskydd vid högre än 170cm höjd men nån sån regel har iaf jag aldrig hört talas om)

Författare:  Nerre [ 13.52 2015-03-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

I en båt har man ju oftast lejdare i utrymmena, så även ett uttag som sitter 170 cm över golvnivå kanske går att nå från en lejdare...

Men en trappa eller liknande räknas kanske som golvnivå också så det måste sitta minst 170 cm över närmaste trappsteg?

Författare:  gunne [ 19.22 2015-03-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag kan meddela att Qubinodimmrarna mycket riktigt int kan se skillnad på nolla och fas. När jag fick ett gäng nya från m.nu så funkade det. Och de går även att styra via Internets!

Om man inte tror på verkligheten så fick jag även svar från Qubino:
Citera:
Thanks for buying our products.
It is possible to connect it and it should work. For connection it doesn’t matter, what you connect on L or N, just take care to connect on the inputs on same wire as it is on N terminal.


I övrigt håller jag på att dra skitrör inne på muggen för tillfället. Baby for scale.

Bild

Det stora röret går bort åt höger till svartvattentanken. Till det ansluter det två rör från kommande toaletter. Det sista röret är till handfatet som ska ner till gråvattentanken.

Författare:  anders_bzn [ 20.04 2015-05-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Idag har jag sett ditt skepp, det såg öde ut så jag närmade mig det inte. Vilket projekt! Well done!

Författare:  gunne [ 21.26 2015-05-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det var inte öde här idag! Om du inte var här innan 9 på morgonen i alla fall. Men det kanske ser lite tomt ut när jag är instängd i nåt skrymsle nånstans och jobbar.

Författare:  gunne [ 18.09 2015-05-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Lite skillnad från bilden ovan har det blivit på sistone:

Bild
Bild
Bild

Nu kan vi skita ombord!

Författare:  Mizzarrogh [ 18.16 2015-05-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag är gravt imponerad av att du rott i land med detta må jag säga!

Jag undrar om folk vet detta innan de börjar riva i gamla båtar...
Första gången nästan jag sett en riktig renovering slutföras. :) :tumupp:

Författare:  MadModder [ 19.29 2015-05-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Riktigt snyggt.
Kanske har jag missat det, men det är alltså en kvarn i den där muggen? Det är lite snålt på avloppsfronten annars. :lol:
Och de svarta prickarna... knas med bildsensorn antar jag?

Författare:  lond [ 19.59 2015-05-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Prickarna i bilderna ser ut som att det är sprickor i kameralinsen.

/// Marcus

(Stod på bloggen)

Författare:  gunne [ 09.47 2015-05-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Mizzarrogh skrev:
...
Första gången nästan jag sett en riktig renovering slutföras. :) :tumupp:


Nu är det ju lååångt ifrån klart. Men det ska slutföras.

Toaletten har en inbyggd kvarn ja. En Saniflo Sanicompact 43 är det.

De svarta prickarna är för att jag spräckt glaset på kameralinsen. Plockade bort bitarna och satte över en bit packtejp så just nu har inte mobilen den bästa optiken precis ;)

Författare:  gunne [ 13.56 2015-05-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Så, nu till något som är lite mer passande för detta forumet. Elplanering.

I dagsläget är all el inkopplad via en liiten elcentral bakom isolertrafon och därifårn är det skarvsladdar och förgreningsdosor överallt. Däckshusets inredning börjar komma på plats så då måste jag ta tag i en lite seriösare elinstallation. Jag har ju skrivit lite om detta tidigare i både denna och en annan tråd, men det var ju ett tag sen så en liten kort beskrivning innan frågeställningarna.

Stor-Erik ansluts till land via en vanlig trefashandske 32A. På båten sitter en isolertransformator på 20 kVA som har 230 V huvudspänning på sekundären. Man kör alltså norsk el på båten med apparaterna anslutna mellan två faser och skippar nollan helt. Alltså får jag köra tvåpoliga automatsäkringar såklart. Ev. en massa personskyddsautomater (till ickekritisk utrustning) som en forumisk har erbjudit till bra pris.

När det gäller standarder och krav så är det inte en fast installation. Dock kan Transportstyrelsen ha krav vilka går att hitta i tillsynshandboken. Men man kan ju såklart sträva efter att göra en installation som skulle få godkänt även som fast installation.

Båten har brandklassade indelningar vilket innebär att kabelgenomföringarna mellan dessa måste utföras med godkända brandtätningar. Det finns inga såna för ledare i rör så man måste använda kablar. Jag har tänkt dela upp systemet så att man har en undercentral i varje brandutrymme för att minimera antalet genomföringar.

Maskin, lanternor, navigationssystem etc ska gå på 24 V men det lämnar vi därhän sålänge. Om inte någon har synpunkter kring det. Även här har jag dock tänkt använda samma princip att jag matar 24 V från maskinrummet (batteribank och generator etc) vidare till undercentralen i styrhytten där all nautisk utrustning är inkopplad.

Här är en påbörjad lista på alla förbrukare. Den kommer kompletteras i framtiden men för däckshuset som är det som ska installeras först så är den ganska komplett.

Bilaga:
Stor-Erik Elapparater lista.png


Lite grovt har jag tänkt så här i dagsläget:

Bilaga:
Stor-Erik el blockschema.png


Från elintaget går en kabel ner till huvudcentralen. Här finns en huvudbrytare direkt. Sen går det till skyddstrafon (som står precis under) och tillbaks till centralen. Här bör väl nån slags omkopplare för elverket/UPS kopplas in så att de matar isolertrafon och kopplar bort intaget så att det inte ligger spänning på det när generator/UPS är igång. I huvucentralen delas det sedan ut trefasgrupper till undercentralerna. I undercentralerna finns allt som ska vara i det området och jag tänkte ha lite luft i skåpen så att man kan koppla in ytterligare saker.

Vidarematningen till undercentralerna kanske ska avsäkras med 20A? Om man har 16 A förbrukare på undercentralerna tänker jag.

Jordfelsbrytare? Man vill väl inte ha det på t.ex. länspumpar och annat kritiskt, men på allt annat? Eller som nämnt tidigare personskyddsautomater överallt istället för tvåpoliga säkringar?

Trefasuttag får man antingen koppla via säkringar INNAN isolertrafon men efter huvudbrytaren så att man får 400 V i dem. Då blir de ju inte isolerade, men de används inte så ofta (svets, byggvärmare, verktyg etc) så det kanske man kan leva med. Alternativet är ju att skaffa en till isolertrafo.

Jag har tänkt sätta ihop centralen för däckshuset först och tillfälligt mata den direkt från isolertrafon. Detta för att jag ska kunna bygga färdigt det utrymmet så att vi kan flytta in och jag hinner helt enkelt inte bygga ihop huvudcentralen först. Men det skadar ju inte att redan nu fundera igenom resten av systemet så att man inte bygger bort sig.

Någon som har åsikter eller tankar?

Författare:  MadModder [ 16.33 2015-05-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det finns rör klassade som genomföring genom brandvägg. Det är röda stumpar metallrör vid namn "kniparen". De är belagda med nåt vitt gojs på insidan som sväller upp och tätar när det blir varmt.
Inget kladd med brandtätningsmassa och sånt där (förutom vid installation av själva kniparrören då). På med skarvmuffar bara och dra vidare med VP-rören som vanligt och dra EK i efter. :)
http://www.brandex.se/pdf/Fireseal_Kniparen.pdf
Den med utvändig diameter 16mm är ju perfekt.
Även tillåtna att användas som del av centraldammsugarrör genom brandväggar. (Eller om man ska dra röret genom kniparen, det är lite tvetydigt...)

Författare:  nifelheim [ 17.48 2015-05-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kom ihåg att ha "båt jord" i dom direkt kopplade uttagen också , så det inte blir olika skyddsjord på svetsen(eller det du kopplar in) och båten.

Till jordad utrustning ombord välj "low leakage" där det är möjligt.

Vill du vara lika noga som med bygget i övrigt,
montera jordfelsmätare i huvudcentralen centralen, som larmar om du får läckström.


Mycket snyggt byggt :tumupp:

Författare:  MiaM [ 00.48 2015-05-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Med risk för tillsnurrat++ pga trötthet:

Utan att ha någon aning alls så gissar jag att brandrisken borde väl vara störst i maskinrummet? Då är det kanske på något vis bättre att ha 24V-batterier och eventuellt UPS i någon annan avdelning. Förvisso utgör batterierna i sig en risk i någon mån, men den är väl rätt låg? Min tanke med detta är att om det sker någon slags katastrof så att det börjar brinna i maskinrummet, speciellt ute till havs där landström saknas, så kommer den 24V-matade belysningen fortsätta fungera i resten av båten så länge batterierna räcker även om hela maskinrummet förvandlats till ett eldhav. Det kan nog vara alldeles förträffligt bra att ha fungerande belysning i det läget. Som bonus gissar jag att sådant som brandlarm o.s.v. också mår bra av att 24V-batteripaketet fungerar (även om brandlarm kanske också har ett lokalt batteri). Om detta scenario inträffar i land så kan det kanske vara bra om även laddning för 24V-systemet fungerar.

Fast nu svamlar jag en del. Jag har bara "känt efter" vad jag "tror" har olika hög brandfara och jag har också gissat att en brand dels är så snabb att man faktiskt måste ta hänsyn till den (typ att man kanske inte gärna kan låta det brinna i maskinrummet en halvdag medan man sakta driver in mot land) men också så sakta att man faktiskt har en chans att rädda liv och egendom (typ att det sker inte en explosionsartad brand som kvaddar hela båten så att den blir ett eldhav och/eller sjunker på nolltid).

Det ingår ju kaminer i ett par utrymmen så det där med var det finns brandrisk är kanske inte så lättbedömt.

Över till en helt annan grej: För vissa delar av installation så kan det kanske, eller kanske inte, vara en idé att köra trefasgrupper. Generellt så ska alla enfasgrejer anslutna med vanlig schuko-stickpropp tåla att drivas av en matning avsäkrad 16A. Därmed bör det gå att köra 16A trefasgrupper för exempelvis sådant som tvättmaskin, torktumlare och avloppspump/toalett/belysning/uttag fördelat över de tre delta-sidorna. (OBS, jag har inte räknat på hur mycket ström det blir i varje fas när den får 10A "deltalast" på båda "deltasidorna" från fasen i fråga - 16A totalt kanske inte räcker för att ge 10A per "deltalast". I så fall så glöm detta med trefasgrupper). Trefasgrupper ska i så fall ha trepolig brytare.


Förutom trefasuttag "utanför" till t.ex. svets o.s.v. så skulle jag nog också satt upp något/några enfasuttag, kanske ett per fas. Dessa uttag kan monteras inne i elcentralen, de ska ju bara användas i "specialfall" så att säga. Exakt vilka specialfall detta skulle vara låter jag vara osagt men de kan vara praktiska t.ex. vid service på isolertrafon. Dessa uttag bör nog kopplas över jordfelsbrytare.

Om jag vore dig så skulle jag kanske funderat på att montera en reservkraftomkopplare som kan välja om "Länspump 1" och "Länspump 2" matas som vanligt från isolertrafon eller om de matas direkt från landström. Även här gissar jag friskt. Tanken att kunna köra länspumparna även vid fel på isolertrafon känns bra. Å andra sidan så innebär varje koppling utanför isolertrafon en ökad risk för att det anslutna kan gå sönder av felaktig inkommande matning.

Nu är jag säkert captain obvious men gör "huvudcentral"-skåpet så att det kan betraktas som flera separata centraler med samma kåpa. En "central" för inkommande utanför isolertrafon, en för alla förbrukare i salong + förpik och dels någon slags fördelare till de olika undercentralerna. Här kan det kanske vara bra att avsäkra de olika undercentralerna. Om du inte kör säkringar här utan grov nog kabel rakt av så löper du en risk för totalstopp på elen vid brand i någon brandcell. Med säkringar så lär en sådan brand "bara" ge sig på elen inom sin cell.

Sätt kylskåpen på separata säkringar, och gärna på separata "deltaben" (=kombinationer av faser). Visst, att fördela så ökar risken att ett kylskåp drabbas av strömavbrott men det minskar också risken att båda drabbas. Om båten står ett tag utan tillsyn så kan likvärdiga matvaror fördelas jämn mellan båda kylskåpen, så är chansen god att det finns ätliga matvaror även om ett kylskåp drabbats av avbrott.

Värt att fundera på är dragningen av kablar. Det kan kanske vara bra att dra kablar mellan dels landströmintag och huvudcentral och dels mellan styrhytt och huvudcentral utan att de passerar däckshus, av "brand-driftsäkerhetsskäl" så att säga. Jag är kanske paranoid här och missbedömer kanske risken för andra former av skada på en kabel som dras på annat sätt än via däckshus.

P.S. ska du inte ha nån el alls i aktersalongen?

Författare:  gunne [ 11.19 2015-06-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

MadModder skrev:
Det finns rör klassade som genomföring genom brandvägg. Det är röda stumpar metallrör vid namn "kniparen". ...

De är tyvärr inte klassade för marint bruk. Jag har sökt med ljus och lykta efter godkända varianter för ledare i rör men det finns inte.

nifelheim skrev:
Kom ihåg att ha "båt jord" i dom direkt kopplade uttagen också...


Förlorar man inte poängen med att ha båten isolerad då? Eller jag kanske tänker snurrigt. I så fall har man faser och nolla från elnätet och sen jord i skrovet. Det ska ju dock inte gå någon ström i jorden. Dock kommer ju trefasförbrukarna nästan aldrig användas och när de gör det är väl säkerheten det viktigaste.


Det ska va el i aktersalongen oxå. Men inredningen av den ligger låååångt fram i tiden så jag skjuter på det. Den kommer vara samma brandcell som däckshuset så jag kan ganska enkelt mata den via centralen i däckshuset och det krävs nog bara en 10 A-säkring dit då det bara är en toalett och belysning som ska finnas där.

Nödbelysning finns det speciella regelverk kring. Se 12.06 i tillsynshandboken. Jag tror att det finns lampenheter med inbyggda batterier som kopplas in till nätet och sen lyser med hjälp av batteriet vid strömavbrott.


Kabelarea från 32 A-intaget till centralen? Det är ca 10 meter det handlar om. 10 mm^2 verkar vara standard vid 32 A avsäkring, men en 32 A-skarvsladd har väl knappast 10 mm^2-ledare? Jag funderar lite på om jag ska dra ett rör med ledare i eller om jag ska ta en kabel istället. Det lutar åt kabel tror jag.

Författare:  LeCanard [ 14.05 2015-06-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hej Gunne, kan det här va nåt ?
http://www.mctbrattberg.com/Products.aspx

( Själv har jag blivit smått allergisk mot att öppna ( och försluta) gamla torra Brattbergare. Man kommer ju sällan till en ny, och de som man är tvungen att använda är redan fullknökade med kablar )

LeCanard

Författare:  gunne [ 16.02 2015-06-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

De har jag sett. Tro mig, jag har dammsugit marknaden... Men jag har under åren kommit fram till att jag använder mig av FireSeal till alla kabelgenomföringar.

Författare:  MiaM [ 16.13 2015-06-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det är ju inte helt lätt med jord på ett fåtal uttag före trafon. Om du ansluter båtjord och får något fel på ansluten utrustning så blir det visserligen ofarligt att vistas på båten men landgången blir inget höjdarställe att vistas på/kring. Om du ansluter inmatningens jord och det blir nåt jordfel på matande ström (ovanligt men kan hända, typ PEN-släpp för hela kvarteret eller så) så blir utrustning ansluten i uttagen strömförande relativt båten (som väl bör kunna anses ha "äkta" jord via skrovet och vattnet). Om du ansluter båda jordarna så förlorar du allt skydd mot galvanisk korrosion. Fast det här vet du förstås redan...

Man kan ju dock tänka sig att en väl fungerande jordfelsbrytare bör ta varje jordfel i ansluten apparat även om jord kommer från båten medan faser+nolla kommer från inkommande matning. Fast jordfelsbrytare har väl en lite för hög felfrekvens för att vara enda skydd.

Sätt gångjärn + winsch på landgången och en brytare som känner av att landgången inte är utfälld som förreglar matningen till trefasuttagen :mrgreen:

Vad säger reglerna om mindre båtar som inte har en isolertrafo? De reglerna är kanske lämpliga att följa här?


6mm2 anses väl oftast "tillräckligt" för 32A, tror jag. Eftersom du har en trafo så lär ju den ändå ge en såpass hög impedans att skillnaden mellan 6mm2 och 10mm2 kvittar med avseende på utlösningsvillkor. I princip behöver du ju för övrigt endast tre fasledare och inget mer för att mata trafon, men för uttagen och ev. prov/mätfunktioner behövs givetvis även nolla och jord. Här kan det nog vara bra att betrakta alla ledare som strömförande och ej möjliga att skydda med skyddsjord, d.v.s. kolla upp om det finns någon kabeltyp som är specad att ha extra god isolering.


Sorry om jag redan sagt det, men i/vid elskåpet är det nog en bra idé att montera upp nån fast installerad dubbelisolerad belysningsarmatur (ev både i skåpet och ovanför) som matas före stora trafon.

Författare:  gunne [ 12.05 2015-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag lär ju dra landnolla och landjord in till centralen och tydligt märka upp det där. Då kan man koppa trefasurtagen hur man vill sen. Spontant känner jag att nolla+faser från land och båtjord i trefasuttagen och en jordfelsbrytare på det känns bäst. I normala fall ska ju strömmen bara gå mellan faserna och nollan men om det blir nåt fel borde som sagt jordfelsbrytaren ta hand om det.

Ditt resonemang om PEM-släpp skiljer sig väl inte från det normala användandet av trefaskablar? Om jag drar en förlängningskabel och kopplar in min svets på en regnig parkeringsplats så ger det ju samma felfall.

Denna kabel borde väl duga att dra från intaget via slang och kabelstegar till centralen: Gummikabel RDOE 5G6 H07RN-F

Författare:  anders_bzn [ 12.11 2015-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

I vanliga fall får man inte använda gummikabel i fast installation. Detta är nog mer rätt:

http://www.amigaab.se/Servlet?page=11&a ... sJordkabel

Författare:  gunne [ 12.27 2015-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Misstänkte att det skulle vara så. Då faller min idé att använda nån av alla förlängningskablar som har har liggandes ;)

Finns ju till hyffsat pris ändå. 50 spänn metern. http://www.billigtvvs.se/produkter/7000 ... 7/n1xv-5g6

Fnular lite på hur jag ska få dit kabeln på ett bra sätt. Intaget ska sitta på främre skottet. Där ska kabeln gå igenom för att sen gå förlagd bakom inredningen i isoleringen ca 2 meter innan den hamnar på en kabelränna i ett installationsshakt som leder till centralen. Om jag lägger slang från kabelrännan till intaget så kan man kanske byta ut kabeln vid behov men då måste jag få till nån slags vattentät genomföring för slangen genom stålet. Finns nåt motsvarande en kabelförskruvning för slang? Den måste ha låg bygghöjd så den får plats inuti intaget.

Bild

Författare:  CPMS [ 15.12 2015-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

En TET-tätning i skottet bakom intaget? går ju att bygga ut intaget lite så TET-flänsen får plats bakom.
Bilaga:
untitled.png

Författare:  GastonDeVille [ 16.41 2015-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Läste lite här och kom att tänka på grejor som jag kom i kontakt med för evigheter sedan
http://www.roxtec.com/se/products/database/

Vet inte mycket om just båtvärlden men det kanske kan vara nåt?

:edit: Halkade över bilder som såg trevliga ut!
Bilaga:
Roxtec2.jpg

Bilaga:
Roxtec.jpg

Ännu fetare och blankare kablar
Bilaga:
Roxtec3.jpg

Författare:  MiaM [ 22.24 2015-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Sant, "svets på parkeringen" är rätt jämförbart. Fast en skillnad där är väl att i villaområdet eller industriområdet finns det dels gott om förbindelser mellan PEN/PE och t.ex. vattenledningar och annat som är "mer eller mindre" jordat, och dessutom sker merparten av elanvändningen inomhus. På båten blir landström-jord lite som att inte bara ha svetsen ute på parkeringsplatsen (och dessutom svetsa medan det regnar - torr asfalt är väl en hygglig isolator?) utan att slå upp ett tält på gräsmattan och leva hela sitt liv där snarare än inne i huset.

Jag vet inte vad som specifikt gäller för båt-el, men dels stämmer det som anders_bzn skriver att gummikabel inte är avsedd för fast installation. Dels så kan det också vara bra att veta att "jordkabel" typ EKKJ och liknande (alltså "svarta kablar" för fast installation) oftast verkar ha sämre brandklass än "icke-jordkabel" typ EKK, EKLK, EQLQ och vad de nu heter (alltså "vita kablar" för fast installation). Det kan kanske vara en idé att ha kabeltyp med bättre brandklass för den sträcka som är inomhus. Jag är inte helt säker på vad som skiljer men gissar att de "vita" är självslocknande och/eller kanske inte avger lika farliga gaser vid brand, eller nåt sånt. Värt att kolla upp skulle jag tro.

Kan du montera en dosa med nån slags lock precis på insidan av väggen där intaget är monterat? I så fall kan du ju använda någon decimeter kabel och i dosan gå över till FK som dras i slang, och så kan den slangen kanske med fördel gå hela vägen i kabelrännan.

Hur stor är sannolikheten att det uppstår något fel på denna kabel utan att du också minst blir tvungen att riva inredningen? Förutom rena tillverkningsfel på kabeln och skador pga t.ex. att någon borrat på fel ställe så föreställer jag mig att de tänkbara fel på kabeln som kan uppstå också leder till brand eller åtminstone tillbud som är så allvarligt att man vill inspektera utrymmet den är dragen i. Om det nu är så som jag tror (utan att faktiskt veta) så torde det kvitta hur lätt/svårt det är att byta kabeln.

P.S. det här vet du säkert redan men för trefas så behöver du bara räkna på ström i tre ledare för att avgöra hur många FK med viss area som är okej att dra i en viss typ av rör. Nu är det ju uppenbart då de normalt matar en Y-kopplad trafo, men kan vara bra att veta i allmänhet. Undantaget är t.ex. sådant som är fasvinkelstyrt, det kan i värsta fall ge högre ström i nollan än den tål till och med...

Just ja, din trafo vill väl i sig ha drygt 28A in om jag inte minns fel? Kan det inte vara läge att sätta ett 63A-intag med en gång så att det i ett hypotetiskt scenario går bra att både köra en fet svets eller liknande samtidigt som det är full fart på båtens elgrejer? Eller så är det kanske totalt onödigt... Hur som helst så lär du väl för säkerhets skull avsäkra inkommande matning i centralen eftersom det går väl inte helt att lita på att båtens matning inte är översäkrad. D.v.s. jag skulle nog inte endast köra t.ex. 32A (eller 25A?) automater till trafon samt 16A och 32A till CEE-uttag (och nåt för schuko-uttag) utan kanske även en säkring på inkommande. Annars kan nån tänka "aha, båten har ju ändå 32A-intag" och strunta i att säkra ner på nån landmatning som egentligen är för 63A, och så kan nån annan tänka "det är ju säkring på landmatningen" och dra igång stora svetsen samtidigt som båtens trafo lastas hårt. Risken är väl rätt liten - utvärdera själv vad du tycker är vettigt.

Vad gäller jordfelsbrytare så vet jag inte om det ens är nåt man brukar ha för att mata trafon. Om den ska matas med jordfelsbrytare så kan det kanske vara läge att ha en separat så att den inte bryts om det blir jordfel på en ansluten svets eller liknande.

Författare:  gunne [ 12.48 2015-06-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

CPMS skrev:
En TET-tätning i skottet bakom intaget? går ju att bygga ut intaget lite så TET-flänsen får plats bakom.
Bilaga:
untitled.png


Enligt databladet är det max godstjocklek 4 mm. Men det kanske går att hitta någon annan som funkar. Spontant känner jag att en riktig kabelförskruvning är säkrare mot läckage men man kan ju alltid täta lite extra med gucka.

MiaM skrev:
J...så kan det också vara bra att veta att "jordkabel" typ EKKJ och liknande (alltså "svarta kablar" för fast installation) oftast verkar ha sämre brandklass än "icke-jordkabel" typ EKK, EKLK, EQLQ och vad de nu heter (alltså "vita kablar" för fast installation)....


Jag har slängt iväg en fråga till några som sysslar med marinelektronik om det här. Som du säger verkar "vanlig" kabel generellt ha bättre brandegenskaper. Se här för olika kabeltyper och applikationer: http://www.nexans.se/eservice/Sweden-sv ... 1_A4_1.pdf


MiaM skrev:
...Hur stor är sannolikheten att det uppstår något fel på denna kabel utan att du också minst blir tvungen att riva inredningen?...

Egentligen obefintlig. Jag har kommit fram till att det inte är så knepigt att i framtiden ta upp ett hål i väggen innanför intaget om det skulle behövas.

MiaM skrev:
...Kan det inte vara läge att sätta ett 63A-intag med en gång så att det i ett hypotetiskt scenario går bra att både köra en fet svets eller liknande samtidigt som det är full fart på båtens elgrejer? Eller så är det kanske totalt onödigt...

Det kommer inte behövas. Jag funderade förut på om man skulle köra 16 eller 32 men 64 är totalt överdimensionerat. Det verkar som att det är 16 eller 32 som finns att tillgå vid kajer normalt.

Författare:  gunne [ 16.24 2015-06-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Man ska ha elrör/flexslang på 25 mm för att dra 5 st FK på 6 mm^2. Jag har tomrör för PEX-slang gjort av HDPE hemma som är 25 mm och den ju ser ut precis som flexslang.

Men är det lämpligt att dra den 2 m i en vägg för att dra el i?

Googlesökning ger att elrör för mark brukar vara HDPE men elrör för att dra inomhus brukar vara PVC. Jag lär ju inte dö om jag använder slangen, men det kanske finns nån vettig anledning som jag gissar har med brand att göra. Någon som vet och kan utveckla?

HDPE är dock mycket svårare att limma så det blir kanske inte lika lätt att täta genomföringen i skottet med gucka. Men det suger ju om jag måste köpa 50 meter elslang bara för att jag behöver 2 meter...

Författare:  mrfrenzy [ 06.41 2015-06-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Utomhusrören är gjorda för att tåla nedgrävning under lång tid.

Inomhusrören får inte avge farliga gaser vid brand.

Författare:  gunne [ 08.02 2015-06-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

A-psis. Men var kan man köpa 25 mm flexslang på löpmeter? Är inte så sugen på att kasta 22 meter slang i soporna bara för att jag behöver 3 meter.

Författare:  Dwight [ 08.22 2015-06-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Knalla in på en elfirma och ta med lite fikabröd. Brukar inte vara några problem att få några meter slang. Ibland kan ju elinstallationsfirmor även ha en butik där de säljer lampor och småel. Då brukar man också kunna få kvitto när man köper kabel och slang...

Författare:  gunne [ 20.08 2015-06-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Bauhaus hade slang på 10 m så jag slog till på en sån. Det blev så att jag svetsade fast två rörstumpar på insidan av skottet med lite uppåtlut och sen limmade/tätade jag slangen med PU-fog på utsidan och insidan. Mitt i röret trädde jag på lite uppslitsad slang för att centrera.

Bilaga:
2015-06-11 18.24.32 (Medium).jpg


När det gäller kabel till matningen så verkar det ju finnas en uppsjö olika varianter som är för fast förläggning. Men alla finns ju inte i 5g6 dock. N1XV, Aceflex, FKK, S1XV-R, FXQ, MMJ osv osv. Man blir snurrig... Egentligen behöver jag ju inte en jordkabel då den går i slang/på kabelränna inomhus och då kanske det är bättre att välja nån inomhusvariant med bättre brandegenskaper.

Författare:  LeCanard [ 09.32 2015-06-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kabeln du är ute efter heter FEO. Tyvärr så har ju den svenska varvsnäringen mer eller mindre upphört, så jag är osäker om den tillverkas längre.

/LC

Författare:  gunne [ 09.43 2015-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag drog också ut slangar till två armaturer som ska vara till utebelysning. Jag kan tipsa om att M20-kabelförskruvningarna på Classe har en innerdiameter som passar perfekt mot en 16 mm flexslang. Så jag satte förskruvningen genom väggen och tryckte in slangen på baksidan med lite PVC-lim och då sitter den som berget.

Så här blev det på insidan. Där nere så går det en 25-slang till intag, en 20-slang till trefasuttag och en 16-slang till ett 230-uttag.

Bilaga:
2015-06-16 16.10.41 (Medium).jpg


På uttaget ser det ut så här. Fast nu har det tillkommit ett dubbelt shukouttag till vänster oxå.

Bilaga:
2015-06-12 11.57.30 (Medium).jpg


Det börjar bli hög tid att ta tag i elcentralbyggnationen. Det är nog svårt att köpa något färdigt då allt är lite special.

Finns det någon bra mjukvara för att rita upp layouten på centraler? Skulle ju va smidigt om det fanns nåt legoaktigt.

Är det någon som sysslar med sånt här som kan tänka sig att hjälpa till? Jag betalar givetvis för jobbet samt bjuder på visning av båten och kaffe som dricks.

Författare:  MiaM [ 16.12 2015-06-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Två kanske dumma frågor:

Finns det nån slags kondensrisk när slangar går genom yttervägg, och i så fall var tar kondensen vägen?

Finns det nån slags kabellucka längre ner på "skåpet" på sista bilden, där inkommande kabel dras? Eller är det ett urtag utanför bild på luckan på bilden? Eller kommer luckan vara öppen / kabeln i kläm när båten ligger i hamn?

Författare:  gunne [ 22.11 2015-06-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Slangen lutar lite nedåt så ev. kondens rinner ut i uttaget/intaget. Detta är ju dränerat i botten så det bör inte vara något problem(?).

Ännu finns inget uttag för kabeln i lådan men det ska kirras när intaget tas i bruk.

Författare:  gunne [ 11.41 2015-06-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Dagens minimeck som är lite elrelaterat saxat från bloggen:

Vattentanken tog slut för någon månad sen och pumpen gick torr i nån halvtimme. Efter det ville den inte starta men gick igång om man gav den en skjuts via fläkten. Jag trodde att det var någon tätning eller något lager som gått varmt så idag rev jag isär pumpen för att kolla.

I pumpen såg allt bra ut men jag gjorde rent och testade igen. Funkade inte. Då lyfte jag på locket till kopplingslådan och det såg ut så här:

Bild

Kondingen har kastat in handuken. Efter en tripp till Elfa och köp av ny konding och även en termostat (65-108-10 och 37-913-16) så blev det så här. Termostaten sitter limmad mot motorn, löser ut vid 50 grader och återgår vid 30 grader. Det bör skydda motorn och pumpen mot torrkörning tycker jag.

Bild

Författare:  MiaM [ 13.51 2015-06-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Har du elektronisk givare för vattenmängd i tanken? Deluxelösningen hade ju då varit att automatiskt bryta pumpen vid låg nivå (med möjlighet till manuell "override") och lämpligtvis varning straxt före.

Mvh cpt. obvious :)

Författare:  gunne [ 16.12 2015-06-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det ligger i pajpen. Men ganska långt ner i pajpen ;)

Författare:  gunne [ 15.44 2015-07-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Idag kopplade jag äntligen in termostaten till elpatronen i acktanken. Den har legat här och skräpat i nåt år eftersom jag saknat något vettigt sätt att montera den då elpatronen har mindre gänga än brukligt (40R istället för 50R om jag minns rätt).

Jag fick tillverka en klämma för att montera skiten runt anslutningsröret. Jag låter bilderna tala för sig själv.

Bild

Bild


Tre värmeelement på 27 ohm ger deltakopplat vid 230 V huvudspänning 6 kW om jag räknat rätt.

Bild


Nu är bara två faser inkopplade via en stickpropp så det blir bara 2 kW.

Bild


Och med locket på:

Bild

Min plan är att ha termostaten på typ 40-50 grader då det bör räcka till varmvatten. Då det är en varmvattenslinga i acktanken (typ 17 liter om jag minns rätt) så borde det väl inte vara risk för legionella, eller? Eldar man i kaminen någon gång i månaden så drar man ju också upp temperaget till nivåer då bakterierna kolar.

Författare:  danei [ 15.48 2015-07-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Med slinga har du i princip ingen legionellarisk i vilker fall.

Författare:  gunne [ 16.30 2015-07-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Precis så jag tänkte. Men det skadar aldrig att fråga och se om någon annan vet bättre :).

Författare:  Mizzarrogh [ 17.56 2015-07-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Svarade på fel inlägg... :oops:
Men, jag tror att detdär blir bra. :tumupp:

Författare:  MiaM [ 23.43 2015-07-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Antagligen en mikroskopisk petitess, men vill man inte helst ha kabelgenomföringarna nedåt på en såpass hyggligt kapslad låda?

Författare:  Mizzarrogh [ 10.30 2015-07-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tror att han har satt den sådär för att den slår i mätaren (Edit, röranslutningen menade jag, mätaren går ju att flytta) om man vänder den rätt och att man måste borra och dra förbi motorn annars. :)

Författare:  gunne [ 10.55 2015-07-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

A, psis. Jag skulle kunna vrida den 90 grader men tyckte det kändes snyggare att ha den uppåt. Det är ingen packning mellan locket och botten ändå så den skarven är nog mindra tät än kabelförskruvningen ändå skulle jag tro.

Författare:  Mizzarrogh [ 10.56 2015-07-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tror inte att det har någon praktisk betydelse i detta fall. :)

Författare:  hassefikonkasse [ 15.37 2015-07-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har själv haft förmånen att få Pontiacfeber isf Legionella vilket är som att
få tretton rätt. Som jag minns det nu så skall varmvattnet vid tappstället vara
minst 50 grader och i tanken minst 60 grader enligt bygglagen. Vet ej om det
gäller skepp, tror dock att bakterien bryr sig mindre. Helvetes sjuk blir man
oavsett. Tycker mig ha sett ett litet barn på någon bild så kolla med Hälsoskydd
hos kommunen. Dom som blir sjukast av smittan är gamla och små barn.
Har även en bekant som fick legionella utomlands och han låg på sjukhus nästan
tre månader. Verkar som du ligger lite lågt i temperatur.

Författare:  danei [ 20.19 2015-07-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Snarare är det minst 50°C i beredaren och max 60°C i tappstället.

Författare:  hassefikonkasse [ 20.45 2015-07-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nej minst 50 i det yttersta tappstället. Ligger det under får man öka i tanken. 60i tanken är ett minimivärde men det kan behöva höjas vid långa/dåligt isolerade ledningar. Har man 40 ligger det väldigt nära den optimala tillväxttempersturen. Får man för hög temperatur i näraliggande uttag får man justera i resp blandare. Problem kan det oxå bli med stillastående vatten i ledningar i uppvärmda utrymmen. Om man väldigt sällan använder det utkastet.

edit: Du får väldigt sällan 50 i sista tappstället om du har 50 i tanken. Minst 60 måste det vara normalt. Det blir förluster på vägen fram. Temperaturen i varje tappställe justeras ner till 50 individuellt, men det mest avlägsna skall vara 50 och det kan endast göras med tanken.

edit igen: Om det yttersta tappstället råkar vara familjens dusch och ligger på 40 eller lägre är det klart obra. Vattenaerosolen som bildas är en mycket vanlig smittkälla.

Författare:  danei [ 21.33 2015-07-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det kan inte bli någon tillväxt i rör, om nu inte vattnet står still och då kvittar ju temperaturen i tanken. Värmepumpar har ofta 45°C i tanken och höjer till 55°C en eller två gånger i veckan för att döda av eventuella bakterier.

Jag hittar just inga krav alls, men det jag hittar är att risken finns om inte hela varmvattenberedaren är över 50°C. Du får väldigt gärna hänvisa till de kraven du syftar på.

Författare:  MadModder [ 23.17 2015-07-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det anses inte vara farligt att dricka vatten med bakterierna i, utan det är när de kommer ner i lungorna som det går åt skogen. Så det får väl då också anses att vattenaerosolen är det man smittas via.
Vid 50° tar det några timmar för alla bakterier att dö, så det är ett absolut minimum att ha det efter en stunds spolande i kranen. Max en minut läste jag nånstans.
Rekommendationen är att ha minst 60° i varmvattenberedaren för att hålla bakterierna i schack. Hur det är med slingor vet jag inte, men bakterierna förökar sig i temperaturer mellan 20 och 45° oavsett var vattnet befinner sig.
Likaledes är det spolning i max 1 minut i kallvattenkranen som gäller innan vattnet måste ha en temperatur på max 20°. Så hur små båtar med färskvattentank ska klara det en het sommar kan man ju undra...

Författare:  danei [ 23.36 2015-07-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Över 45 finns det ingen tillväxt ocj vid 50 dör bakterierna. 50 grader räcker. Riskerna som finns i vattensystem är dels kallare förådsberedare och vatten som stått länge i rören. Även varmvattencirkulation med handukstork, eftersom dessa ofta har en kran blir de en utmärkt bakteriemiljö om man stänger av kranen. Men i rör som används får man inte problem, varmvattenberedare utan tank är inte heller en riskkonstruktion.

Författare:  MiaM [ 01.08 2015-07-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

över 55 (eller under 40) är väl rekommendationen jag sett på flera ställen kring temperatur på varmvattenberedare och liknande.

Max 60 finns som krav på vatten ur kran i flerfamiljhus och hus som används som t.ex. dagis och liknande. (Minns inte de exakta reglerna mer än att enfamiljhus är undantagna).

Om man vill så kan man ha varmare i varmvattenberedare men ändå inte få för varmt i kranarna, det finns färdiga självgående mekaniska bimetalltermostatstyrda ventiler som man kopplar efter varmvattenberedaren och som ger önskad temperatur ut.

Författare:  danei [ 08.45 2015-07-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Absolut inte i krokarna strakts under 40°C. Legionella räknar man med att förökar sig i temperaturer mellan 18° och 45°C. Men den mest gynnsamma temperaturen vid 38°. Så över 45° eller under 18° är det som gäller för att inte få tillväxt. Men problemen uppkommer som sagt i princip enbart i stillastående vatten.

Exempelvis lyftfuktare, som dessutom skickar ut perfekta aerosoler. Vatten som blir kvar i slangsystem på spabad. Lågt ställda varmvattenberedare, där botten vattnet dessutom ofta är kallare än inställt värde. I rörsystem som används får man inte problem även om temperaturen är fel.

Författare:  hassefikonkasse [ 11.10 2015-07-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Yesss! Sista dagen innan fyra veckors semester!

jag hittade några länkar som kan vara av intresse.

http://www.vvsforetagen.se/aktuellt/nyheter/ta-legionella-pa-allvar/

Här är en jättebra liten film om Legionella, dom tar även upp myten om
stillastående vatten. Samma råd överallt, minst 50 i systemet och 60 i beredaren.

http://www.vvsforetagen.se/rad-till-dig-som-anlitar-installator/film-om-legionella---undvik-risken-for-tillvaxt/

En till.

http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-och-miljohalsa/objektburen-smitta/legionella/skotsel-av-vattensystem/

Författare:  danei [ 11.41 2015-07-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Bakterierna bryr sig ju inte om vattnet rör sig eller inte. Men de behöver tid på sig. Men tex ett VVC system med låg temperatur kan jag vara en bra grogrund. Har man inte det och inte örådsberedare så finns det inga ställen där de har tid på sig att växa till. Har man rest bort en period så kan det ju finnas i rören. det är väl ofta det som är problemet på sjukhus och hotell. Rör som periodvis inte används blir en bra miljö för bakterierna. Har mar man däremot en slinga och sedan matning ut till tappställen så blir det ingen tillväxt oavsett temperatur.

Författare:  hassefikonkasse [ 12.16 2015-07-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag kommer ihåg instruktionerna jag fick när jag smittades och jag har även talat
om detta med en arbetskamrat som är smittskyddsläkare alla säger samma sak
som mina länkar. Temperaturen i beredaren skall ställas så högt att det är minst 50
vid alla tappställen. Det betyder inte att man inte kan justera varje enskild armatur
ner till 45 för att man inte skall bränna sig. Det är två olika saker.
Det viktiga är att man hastigt tar död på legionellan som hela tiden kommer in i
anläggningen så dom inte hamnar på ställen med en så låg temperatur att de kan börja
dela sig. man skall alltså ha så hög temp att dom dör och inte bara tillfälligt slutar dela
sig liksom. Jag tror inte vi kommer längre utan alla får göra vad dom tycker blir bäst.

Edit: Det slumpade sig så att Andreas vår fastighetsförvaltare på jobbet precis sprang förbi.
Han berättade att i denna fastighet har man gått upp till 62 grader för att kunna nå 50 i
alla tappställena men under 60 går man aldrig.

Författare:  gunne [ 09.43 2015-07-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag får väl höja till 60 grader för att vara säker då. Just nu verkar blandningsventilen dock kärva så jag får ut fulls spätta på varmvattnet så det finns risk att man bränner sig om jag öser på för mycket. Det problemet kan man ju dock avhjälpa genom att plocka loss och fixa ventilen ;).

Så hur gör jag med färskvattentankarna å bakterier? De 3,2 kubiken vatten som står där är ju helt stilla och temperaget kan ju på sommaren sticka upp mot 20-25 grader.

Just nu smakar vattnet påtagligt av jord, mossa eller mark eller vad man vill säga. Trots kolfilter. Jag har sen några veckor stängt ena tanken för att tömma den andra och öppna för inspektion och rengöring. Citronsyra eller bakpulver verkar vara det man ska köra i tanken om jag förstått internetz rätt. Någon med åsikter?

Författare:  Nerre [ 10.45 2015-07-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

När vi fyllde vatten i båtarna när jag låg i lumpen så pytsade de vad jag förstod alltid i lite extra klor.

Annars skulle ju kanske en cirkulationspump som kyler tankarna med sjövatten kunna vara ett alternativ.


Citronsyra som rengöring kan nog fungera, bakpulvret är jag lite mer tveksam till. Bakpulver i pulverform i kylskåpet för att det drar till sig lukt känner jag till, antagligen så handlar det om att folk tror att även bakpulver löst i vatten gör samma sak.

Annars finns det väl särskilda tabletter för rengöring/desinfektion av vattentankar?
http://www.clasohlson.com/se/Reng%C3%B6 ... r317040000

Fast 159 spänn för 200 liter ger då 2500 spänn för dina 3,2 kubik... Men det går kanske att köpa större förpackningar till lägre pris.

Googlade och här verkar det finnas en flytande variant som är billigare (men tror den är två komponenter som blandas före användning).
http://www.badbaljan.com/webshop/biotab ... smapooler/

Men har du manlucka så finns det kanske ännu billigare lösningar i och med att du borde kunna duscha (skum) på väggarna. Men BioTab är kanske vettigare för att det tränger in i slangar och springor.

Författare:  gunne [ 11.44 2015-07-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tankarna ligger nere i kölsvinet och kommer när det sedan finns ett golv ovanför dem vara samma temperatur som sjövattnet.

Jag har stora manluckor så man kommer lätt ner. Min plan är att hälla i nån slags medel och ha ~10 cm vatten i botten. Sen ställer jag en dränkbar pump på botten och låter den spruta rakt upp i tanktaket så får det stå och gå i några timmar. Då borde hela insidan bli behandlad tycker jag.

BioTab ovan verkar bestå av natriumperkarbonat. "Stänk i ögonen kan ge sveda och rodnad. Förtäring i större mängder kan ge diarre, huvudvärk, yrsel." Bör ju gå att få tag på till vettigare priser hos en kemigrossist etc.

Bikarbonat och citronsyra är ju båda livsmedel så det bör inte vara farligt om det blir lite kvar i tanken efter ursköljning.

Så här ser det ut i ena tanken:

Bild

Författare:  LeCanard [ 13.31 2015-07-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

yrsel och huvudvärk? ska du ha rötjut i tankarna , Gunne ? :shock:

/LC

Författare:  hassefikonkasse [ 14.34 2015-07-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kan inte Sjöfartsverket eller vad det kan heta ha något matnyttigt att bidra med? Du kanske kan få något förslag på vem som kan råda dig ytterligare.

Författare:  gunne [ 17.16 2015-07-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tankrengöringen bör jag kunn ordna på lämpligt sätt tror jag.

Åter till saker som passar bättre på detta forum. Elprylar. Jag skarvar in de bilder på elsystemet som jag lagt upp tidigare i tråden:

Bild

Bild

Det som är mest akut nu är att fixa centralen till däckshuset. Den är alltså tänkt att matas från huvudcentralen som matas via landström 32A.

Min spontana tanke är att man i huvudcentralen har en rad med landström. Denna har huvudbrytare och huvudsäkringar 25A. Efter detta 3 st 3x16A-säkringar till de två trefasuttag jag har. Ev ett uttag 230V också om man vill ha tillgång till el/belysning vid meck med isolertrafon.

Efter det går det till isolertransformatorn och åter till centralen där resten av raderna är dedikerade för isolerad båtström. Även här sitter det en huvudbrytare direkt efter trafon och sen huvudsäkringar. 3x20A här?

Undercentralerna kopplas sen in direkt efter huvudsäkringen. Dessa har då en huvudbrytare och sedan personskyddsautomater för alla förbrukare.

Eller säkrar man efter isolertrafon av med 3x25A och sen 3x20A till respektive undercentral? På så sätt släcks inte hela skeppet om en central skulle balla ur och man kan koppla från en central i taget om man måste in i den och mecka.

Författare:  MiaM [ 20.13 2015-07-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Med moderna centraler med din-skene-grejer så är det väl normalt såpass bra isolering på grejerna med locket av att man kan jobba i en central med dess huvudbrytare avstängd men spänning påslagen in till huvudbrytaren. Om det blir fel före/i huvudbrytaren så kan man ju köra batterimatat eller före trafon för arbetsbelysning.

Däremot är det nog ändå en bra idé att ha säkringar i huvudcentralen för matningarna till övriga centraler. Dels får du lite selektivitet så att en av dessa löser ut vid riktigt fet belastning någon stans (tänk t.ex. att nån får för sig att ha storkalas och ansluter portabla matlagningsgrejer i alla uttag de ser i/kring köket eller vad det nu kan vara som händer i avlägsen framtid). Dels behöver kabeln från huvudcentral till undercentral inte tåla maximal ström som trafon ska kunna ge utan det räcker att den tål vad säkringen är på. (Om jag minns rätt - 32A - 6mm2 och 20A - 4mm2 o.s.v.).

I beräkningen saknar jag UPS/"maskineri" (om det nu ingår något "maskineri" från 230V) för centralen i maskinrummet. Förvisso är matning till UPS lite speciellt men det bör väl på något sätt finnas med i beräkningen.

Jag minns inte om detta diskuterats förr, men vad kommer UPS'en driva och hur kommer eventuell omkoppling ske?

Du skriver 25A huvudsäkring på landströmsidan. Avser du verkligen just huvudsäkring eller är det säkringen som matar trafon? Ursäkta att jag kanske låter petig men det jag undrar är om det är en säkring för all landström eller en säkring endast för trafon. Om det är för all landström så bör den vara på de 32A intaget tål, om det ens ska vara en säkring alls. Det är ju onödigt att lösa ut den säkringen bara för att det både dras ström ur något av trefasuttagen och trafon samtidigt.

Jag vikarierar lite för Captain Obvious och säger att trefassäkringarna givetvis bör vara trepoliga och att personskyddsautomaterna måste ha tvåpolig säkring. Men det här har väl redan tjatats om till leda i tråden, jag skyller på dåligt minne som orsak till att jag tjatar om det igen :wink:

Givetvis så ger ju trafon 1,74 gånger mer ström på sekundären än på primären, det styr givetvis säkringsvalen.
Säkring på trafons primär bör rimligtvis väljas med en karaktäristik som lämpar sig för att starta en trafo - det kan nog gå rätt hög toppström så den bör nog vara tillräckligt trög.

Jag skulle tro att det kan vara en rätt bra idé att ha jordfelsbrytare på alla grupperna på landströmsidan, antingen en gemensam eller antagligen bättre en för trafon och en för övriga uttag.

Sorry om jag drar upp sånt som redan retts ut. Inte lätt att minnas alla detaljer när det inte är min båt. :)

Författare:  gunne [ 11.52 2015-07-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

UPSen ligger en bit i framtiden och kommer nog inte implementeras förän om många år. Tanken är väl att batteridrift ska kunna ta över under korta stunder (tiotals minuter) och att hjälpmaskinen (generatorn) ska gå igång sen. Spontant känns det som att det enklaste är att dessa matar huvudcentralen så att resten av systemet är detsamma.

Nu har jag ritat lite då en bild säger mer än tusen felaktiga ord. Tackar för tips alla åsikter jag fått i tråden som bidragit till min ritning.

Bilaga:
elcentral v1 alpha.png


Översta delen är då landström som matas via 32A CEE avsäkrat på kaj. Där jag ligger nu är det både JFB och C32-säkring. Denna matar isolertrafo och två st 16A-uttag.

Nedre delen är då båtström och det är tre olika säkringar som matar de olika undercentralerna.

Varje undercentral är då uppbyggd som en vanlig elcentral med skillnaden att det är tvåpoliga säkringar istället. Jordfelsbrytare finns då även i varje undercentral och där kan man då välja att lägga flera olika JFB och lägga saker utanför JFB om man vill (t.ex. länspumpar).

Någon som har reflektioner kring detta medan jag försöker rita lite på första undercentralen?

Författare:  gunne [ 14.18 2015-07-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Så. Då har jag ritat upp hur jag tänker mig undercentralen för däckshuset.

Bilaga:
undercentral v1.png


Det är en normkapsling med 3x13 moduler. Sen är det tvåpoliga personskyddsautomater som jag har fått erbjudande att köpa av en forummedlem. Förbrukarna är enligt listan tidigare i tråden. En rad är kvar för ev. utbyggnad i framtiden.

Då P-automaterna är tre moduler breda blir det svårt att köra med fasskena så jag får väl köra 6 mm^2 RK.

Varför har jag innebelysning, utebelysning och eluttag på samma säkring? För att jag vill styra dem från samma strömställare och man vill ju inte dra fram flera olika säkringar till samma apparatdosa. Annars hade jag hellre delat upp dem...

Så, nu får ni gärna tycka till om både (embryot till) huvudcentralen och undercentralen! All kritik och tips mottages tacksamt.

Författare:  MiaM [ 18.41 2015-07-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Mina lekmansögon säger att det ser bra ut.

Vad gäller undercentralen så har du tre laster som ligger på samma "faspar", sätt de tre lasterna på övre raden och använd en trefasskena där du plockat ut en av faserna ur skenan.

I mittenraden kan du ta en trefasskena, plocka bort en av faserna och såga bort en bit av mitten på den andra skenan. Då går en av faserna gå till alla säkringarna och de andra två faserna till de två vänstra respektive de två högra säkringarna.

Då blir det i övre raden:
Belysning/uttag, disk, kylskåp.
Nedre raden:
WC+uttag, Belysning/uttag ; Ugn , Mikro
(om du vill ha samma fördelning som du ritat).

Vad är grunden till val av B/C-karaktäristik? Jag vet inte vad som är rätt, men rent subjektivt så känns det som att B borde räcka på t.ex. en diskmaskin och en ugn där stösta lasten torde vara resistiv, medan C är kanske inte dumt på kylskåpen med sin tröga kompressor. Å andra sidan duger säkert B också här.

Det är ju rätt krångligt att avgöra rätt karaktäristik eftersom nätet blir olika "starkt" (förimpedans) beroende på hur "stark" landströmmen är. Hur var det, finns det nån slags data på trafon? Den kan du ju i princip mäta upp själv.

För att mäta impedansen på trafon så borde det gå att helt enkelt ta någon känd last och prova att mäta spänningarna på trafon med och utan last och se hur mycket förlusten blir i trafon. Det kanske är så att den förlusten ändå är större än förimpedansen i nätet på de flesta ställen och det därmed går att utgå från "trafon plus lite till" som förimpedans när B/C-karaktäristik väljs.

Ja, eller så tar du de personskyddsautomater du kommer över. :)

Vad gäller inne+utebelysning så är ju annars standardlösningen att ha dosor invid varandra + flerfacksram om man vill ha saker på olika grupper kopplade via brytare som "sitter ihop". Fast jag har nåt vagt minne av att du fixade med nåt special till dimmers å sånt, fast jag kan ju minnas fel här...

P.S. det kan kanske vara en idé att lämna plats för nån framtida kontaktor och också dra med någon styrkabel. I framtiden om du kör nån slags UPS så kan det kanske vara en idé att låta en kontaktor styra "oviktiga" laster så att t.ex. ugnen, WC:n o.s.v. stannar när UPS:en försörjer allt och du svär i maskinrummet över varför dieseln inte vill gå igång, typ.

P.S2. det här har kanske diskuterats förut, men varför 25A till undercentralerna? 6mm2 tål ju 32A och med 32A på primären på trafon så ska den ju orka ge ca 55A på sekundären, så även 32A lär ge hygglig selektivitet. Fast du kanske har räknat ut att 25 är vettigare?

redigerat/tillagt:
P.S3. Om du inte fått helt makalöst bra pris på personskyddsautomaterna så skulle jag nog satt en vanlig trefas-jfb plus vanliga tvåpoliga säkringar till t.ex. ugn, mikro, diskmaskin, wc och liknande.

Värt att tänka på också är om du eventuellt ska ha nån övervakning över utlösta säkringar, eller om vissa delar av belysning o.s.v. ska dela grupp med något annat. Det kan vara en förträfflig idé att ha larm på kylskåpets grupp eller koppla någon enstaka välanvänd lampa på samma grupp, t.ex. så att det blir mörkt inne i WC:n om kylskåpets grupp löst ut.

Författare:  MadModder [ 20.57 2015-07-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Klarar B av dammsugare? :humm:
Instinktivt vill jag ha C på vägguttag. Men även med C-karakteristik så kan den blåsa om man har två moderna datorer på samma grupp. En grupp slog av direkt varje gång jag vred om huvudbrytaren hemma hos brorsan efter elarbete. Tryckte upp den brytaren direkt och då var det inga problem, då kondingarna hunnit laddas upp tillräckligt första strömrusningen.

Förresten är det väl 4 kvadrat 20A, 6 kvadrat 25A ?
Det beror iofs på i vilken tabell man kollar.
Tabeller jag kollar i som säger 32A på 6 kvadrat, säger också 13A på 1,5 kvadrat. Så det är absolut max. Beroende på förläggning och avstånd skulle jag nog tänka mig för ett par gånger.

Författare:  nifelheim [ 23.39 2015-07-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Du ska bara ha en skyddsjord ombord, "båtjord"
Vid inkommande kabel en "jordbygel" där "båtjorden" kopplas till "landjorden",
den monteras innan landströmmen kopplas när fartyget är torrsatt.

Det kommer alltid att vara en spänningsskillnad mellan båt och landjord.

Författare:  gunne [ 11.08 2015-07-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag bör kasta om de lite. Som jag ritat ovan så går mikro och ugn på samma faspar och det är ju inte optimalt. Jag lägger om det så att mikro, ugn och diskmaskin går på varsitt faspar då de är de stora förbrukarna.

När det gäller B- och C-karakteristik så har jag mest höftat. Efter diverse sökningar på nätet så blev jag inte mycket klokare då några verkar köra C överallt, andra B överallt och sen finns det många som tycker att man alltid måste räkna på utlösningsvillkoret. Men det är ju rätt att ugn och disk är rent resistiva så de klarar sig nog på B. Det är ju inte så svårt att byta till C om man nånstans märker att B inte räcker.

25A-säkringarna till undercentralerna är inte så genomtänkta precis. Jag tänkte typ "ett steg ner från 32 blir 25". Men jag har ju 32A på 400 V-sidan så då kan jag ju ha mer på 230V-sidan. Dessa bytes då till 32 som MiaM föreslog.

Jag har fått väldigt bra pris på P-automaterna så därför kör jag på dem. :) Det är ju inte på något sätt sämre än att ha en JFB och tvåpoliga säkringar.

Övervakning är ju bra. Finns något smart sätt att övervaka automatsäkringar? Hyllprodukter är ju bra då tid är något jag saknar.

När det gäller förläggning och avstånd mellan centralerna så är det kabelrännor överallt. Dessa går i installationsschakt. Avstånd mellan huvudcentral och däckshusets central är ca 2-3 meter.

När det gäller skyddsjorden så har vi ju diskuterat det lite tidigare i tråden. Det enda stället jag har tänkt ha landjord är i trefasuttagen som är kopplade via JFB. Att bygla över landjord till båtjord vid torrsättning är ju inga problem då jag tänkt ha både landjordskena och båtjordskena enligt ritningen ovan. Edit: Det är ju lätt gjort att ändra om man istället vill ha båtjord i trefasuttagen, bara att byta plats på jordledaren i centralen.

Författare:  CPMS [ 21.11 2015-07-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Övervakning: sök på "hjälpkontakt dvärgbrytare" så hittar du något som kan vara användbart om du har plats i kapslingen.

Författare:  MiaM [ 14.48 2015-07-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kan jag inte få lite beröm för min idé om att använda fasskenor avsedda för trefas, plocka ur en av faserna och på så sätt kunna använda dem i din applikation? :wink:


Sidospår apropå skenor: Det är tydligen ett förekommande fel att någon har sågat både metallen och plasten i ett svep utan någon direkt tanke, och sen har fukt/elände letat sig till sågstället och skapat överledning varpå det blivit brand i centralen. Man bör väl ta ur skenorna och såga/klippa dem separat, fila bort grader och se till att metallskenorna är kortare än plastskalet, antar jag.

Författare:  mrfrenzy [ 18.43 2015-07-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Samtidigt bör man montera ändskydd i slutet på skenan, annars kan det kittla i fingrarna när man är och rotar i centralen...

Författare:  GastonDeVille [ 22.28 2015-07-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

CPMS skrev:
Övervakning: sök på "hjälpkontakt dvärgbrytare" så hittar du något som kan vara användbart om du har plats i kapslingen.

En praktisk sak man måste kolla att "pitten"

Bilaga:
8853508390942_2108307p_126955_eps.jpg

som går från hjälpkontakten till i detta fallet armen på P-automaten, stämmer rent mekaniskt både till storleken och i rörelsen / utslaget med varandra.
Har bestämt för mig att måtten skiljer en del bland olika fabrikat.

Författare:  gunne [ 14.22 2015-07-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tvära kast som vanligt.

Eftersom jag alltid är (dum)snål så köper jag en del kinagrejjer. Nu har jag köpt nya LED-spottar från Kineserna för något år sen. Den här typen: Ebay.

Bild

De ger ett ganksa behagligt ljus faktiskt. Helt ok färg. Dock så flimmrar de när man dimmar dem. Det syns inte så jättemycket först, men om man t.ex. rör handen fram och tillbaka framför sig så blir det lite strobiskopeffekt. Kul på disko men inte i hemmet.

Jag dimmar dem nu med en Eljo renova dimmer. Jag har testat att dimma dem med en Qubino, men det funkar inte alls. Eller rättare sagt dimmninen verkar funka, men jag tror att de stör så mycket så att dimmern får massa input och tror att man trycker på knappen vilket leder till disko deluxe.

Drivdonen ser utan sin allt för stora plastförpackning ut så här:

Bilaga:
2015-07-08 12.37.40 (Medium).jpg

Bilaga:
2015-07-08 12.37.31 (Medium).jpg


Jag vill kunna dimma dem med min Qubino. Den kan dimma 230 V eller 24 V. Totalt är det ca 45 lampor. Min arbetsplan är nån av dessa:

1: Modifiera drivdonen på något sätt så att flimmret/störningarna försvinner. Slänga på induktanser å ferritkärnor å skit?
2: Köra lamporna på 24 V. I själva armaturen sitter bara leddarna så om jag ersätter drivdonen med ett motstånd per lampa så kan jag köra Qubinon på 24 V.
3: Köpa nya kvalitetsdrivdon.

1: Lite jobb men antagligen billigt om det öht går.
2: Funkar nog, men jag måste blanda in 24V i rören till bryare etc där det går 230V vilket inte är ett jätteproblem iof men känns suboptimalt.
3: Enklast men dyrast.

Nån som har erfarenhet av kinesdrivdon och flimmer? Spontana tankar och reflektioner?

Författare:  MadModder [ 15.24 2015-07-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har aldrig varit med om att det går att dimma lampor som uttryckligen inte är angivna som dimningsbara. Nu vet jag inte hur de där drivdonen funkar precis, men oftast är det en typ av glättningskonding efter nedtransformering, och då funkar inte fasvinkelstyrning, oavsett om det är på fram- eller bakkant av vågformen. Kondingen ser till att spänningen är på toppvärdet hela tiden, ända tills pulstiden inte räcker till för att ladda upp den, och då börjar det flimra istället.
Dimningsbara drivdon känner av fasvinkeln, och översätter den till snabb PWM av LEDen istället.

Författare:  gunne [ 15.31 2015-07-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag kanske länkade till fel produkt. De ÄR uttryckligen dimmningsbara. Här är drivdon som ser exakt likadana ut: Ebay

Som du säger så är det väl nån slags PWM-historia på utgången och den verkar ha för låg frekvens.

Edit:Här är nån med samma frågeställning. Men inte så mycket till svar dock.

Edit2: Den här drivaren finns att köpa för ~55 spänn. Den är väldigt lik och kanske är det denna kineserna försöker efterapa. Om jag visste att det säkert skulle funka skulle det vara värt att köpa ~45 stycken men det känns lite osäkert.

Författare:  Mizzarrogh [ 15.52 2015-07-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Säg gärna till mig om ni hittar bra, välfungerande dimmers som går att montera löst på sladden till vägg och bordslampor, etc (eller lägga på golvet)...
Ingen av de jag testat från lågprisbutikerna har fungerat tyvärr, de var samtliga rent ut sagt skit och gick inte att använda alls trots att jag tyckte att jag hade ganska låga krav... :roll:

Författare:  MadModder [ 18.25 2015-07-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne: Ja du har helt rätt, det står ju där! :D

Fast den drivern för 55kr du länkade till, är inte dimbar. :P

Författare:  mrfrenzy [ 07.09 2015-07-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag skulle satsa på alternativ 2 eller 3.
Om du kopplar in 45 kinadrivdon utan avstörning fungerar förmodligen inte radion speciellt bra.

Författare:  gunne [ 15.17 2015-07-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

@Madmodder: Attans, missade det.

@mrfrenzy: Jo, du har nog rätt. Men några hundra spänn per drivdon gånger 45 lampor blir ju typ 10 000 spänn så om jag kan undvika det är man ju glad. Kanske kan man köpa en riktig leddrivare och parallellkoppla alla spottar under den. Jag har plats att sätta en större klump i en kopplingslåda i installationsschaktet. Den måste då va på ca 100-150 W. Ska leta om jag hittar någon produkt som passar...

24 V-lösningen bör ju bli billig, men då måste jag få fram 24 V till strömbrytarna som är på olika sidor av rummet där det nu bara finns 230 V. Det är ju värt att testa Qubinion på 24 V och en spot på labbänken i alla fall för att se hur det beter sig.

Om vi leker med tanken att modifiera de befintliga drivdonen. Någon som har idéer som man kan testa? Man skulle ju helst vilja öka switchfrekvensen.

Bilaga:
2015-07-18 16.02.03 (Medium).jpg

Bilaga:
2015-07-18 16.01.37 (Medium).jpg


Det sitter ju inte många komponenter på kortet. Men det sitter lite fler ytmonterade prylar under transformatorn(?).

Författare:  hcb [ 15.36 2015-07-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tänk på att ledningslängden mellan drivare och ljuskälla ofta är starkt begränsad p.g.a EMC-krav, så en lösning med central drivare kräver en del eftertanke.

Författare:  gunne [ 19.07 2015-07-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Led Hive verkar ha en dimbar oxå: http://www.ledhive.co.uk/dimmable-led-d ... o-12v.html

4 pund styck för 50 st blir 2700 + frakt. Det priset känns bra bara man vet att det funkar bra men det skulle kännas bättre om man hade en svensk återförsäljare så att man kan returnera dem om de inte funkar bra. Jag kanske köper några stycken och testar...

Någon som har tips på svenska alternativ? Jag hittar mest större pjäser på ca 50x30x100 mm som inte passar i mina pottor.

Författare:  sysop [ 21.54 2015-07-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Otroligt fint projekt @gunne !

Jag är periodare här och har inte lusläst alla inlägg, dock de senaste om AC-systemet. Det finns direkta felaktigheter i de scheman du lagt fram som förslag, samt även många inkorrekta gissningar från andra.

Att installera ett AC-system ombord en stålbåt kräver stor kunskap. Minsta tankevurpa kan få stora konsekvenser. Jag har kunskapen, men ont om tid att hjälpa dig.

Snabbt:

Överväg tanken att skaffa en ny D400 - Y400 trafo!

EN PE ombord! Dra aldrig någonsin in Matande PE i några "temporära CEE-don"

Ingen RCD på trafons primär. Den skall sitta på sekundären.

Trafon skall installeras isolerat (och om nödvändigt beröringsfritt då chassiet sannolikt är anslutet till kärnan) och kärnan anslutas till matande PE.

Avsäkring på primären behövs ej om du monterar korrekt landsströmsintag (i.e tex 16A för en 3P 12kVA) lämpligt intag. Om, vilken ej är fel, du vill ha avsäkring på primären så välj diazed eller Karakteristik K på dvärgbrytaren.

Över 16A (Enkelt definierat) skall du ha mjukstart på trafon.

All fast förlagd elinstallation skall vara klassad fartygskabel.

När/Om fartyget är torrlagt skall möjlighet finnas att ansluta matande PE till Skrov.

Du bör ha läckströmsindikering för såväl AC som de eventuellt olika DC-systemen. Beroende på olika faktorer kan det vara ett krav. (Enbart) jordfelsbrytare fungerar för vissa situationer men det är inte så man normalt bygger ett elsystem.

Transportstyrelsen (Sjöfartsverket) har många bra publikationer vad gäller elinstallation ombord. En vanlig "Land-Elektriker" skall du inte lita på har rätt kunskap i dessa fall.

Några punkter i alla hast och väl menande! :)

Författare:  gunne [ 09.38 2015-07-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tackar för input! Jag har lite följdfrågor och kommentarer. Jag vet att man inte ska citera föregående inlägg, men för att spalta upp mina frågor/kommentarer så väljer jag att citera de olika delarna.

sysop skrev:
Överväg tanken att skaffa en ny D400 - Y400 trafo!

Det var jag inne på från början. Sen pratade jag med ett företag som sysslar med just marin elektronik och de menade bestämt att man ska ha en trafo med 230 V på sekundären "för att slippa nollan". Jag KAN ju göra om systemet nu, men elen är dragen i hela däckshuset så det slipper jag ju helst. Men bättre att göra det nu än senare. Dock avskräcker prislappen (30 000 spänn?).

Citera:
EN PE ombord! Dra aldrig någonsin in Matande PE i några "temporära CEE-don"

OK. Om jag då vill behålla min 230 V-trafo så måste jag ju koppla trefasuttagen utanför transformatorn. Du tycker då att man ska koppla faser + nolla till landströmmen och sen jorden till båtjord?

Citera:
Ingen RCD på trafons primär. Den skall sitta på sekundären.

RCD = jordfelsbrytare lyckades jag googla fram. Jag har ju tänkt ha det på sekundären men i de olika undecentralerna så att ett jordfel på ett ställe inte löser ut hela anläggningen. Men skadar det att även ha en på primären?

Citera:
Trafon skall installeras isolerat (och om nödvändigt beröringsfritt då chassiet sannolikt är anslutet till kärnan) och kärnan anslutas till matande PE.

Det är så det är kopplat nu. Men chassit är isolerat från kärnan. Citat från marinelektrikern som nämnts ovan: "Inkommande jord till kärnan och utgående jord till chassit som sitter ihop med skrovet. Nollan används inte överhuvudtaget. Isolera kärnan från chassit med gummikuddar."

Citera:
Avsäkring på primären behövs ej om du monterar korrekt landsströmsintag (i.e tex 16A för en 3P 12kVA) lämpligt intag. Om, vilken ej är fel, du vill ha avsäkring på primären så välj diazed eller Karakteristik K på dvärgbrytaren.

OK.

Citera:
Över 16A (Enkelt definierat) skall du ha mjukstart på trafon.

Jag har inte haft problem någon gång vid till- eller frånslag, men det är såklart bra att ha en mjukstart. När jag söker på nätet hittar jag mest kretsar för att mjustarta typ en Hifi-trafo och det är ju inte riktigt samma kaliber. Hur mjuktartar man en 20 kVA-trafo? YD-start eller någon slags startmotstånd som förbikopplas efter x sekunder? Finns något DIN-monterat som enkelt löser biffen?

Citera:
All fast förlagd elinstallation skall vara klassad fartygskabel.

Just beteckningen "klassad fartygskabel" hör jag ganska ofta. Men det är alltid väldigt oklart vad det innebär. Ver du närmare beteckning? Finns "klassad kabel" i form av FK för dragning i flexrör?

Samma marinelfirma som ovan har sagt till mig (ej ordagrannt): "I maskinrummet ska det vara klassad kabel. Övrig dold och synlig 230 V hushållsel så behöver det bara vara halogenfritt. Jag har aldrig hört talas om att TS skulle ha åsikter om hushållselen."

Nu har jag ju redan dragit dold elslang och FK till hela däckshuset och styrhytten och det är inte så lätt att ändra på, så jag får hoppas att TS inte har synpunkter på det.

Citera:
Du bör ha läckströmsindikering för såväl AC som de eventuellt olika DC-systemen. Beroende på olika faktorer kan det vara ett krav. (Enbart) jordfelsbrytare fungerar för vissa situationer men det är inte så man normalt bygger ett elsystem.

Läckströmsindikering ger mig inte många svar på google. Vad ska jag söka på för att hitta något DIN-monterat som motsvarar kraven?

Citera:
Transportstyrelsen (Sjöfartsverket) har många bra publikationer vad gäller elinstallation ombord. En vanlig "Land-Elektriker" skall du inte lita på har rätt kunskap i dessa fall.

Här kan man hitta en del av publikationerna: https://www.transportstyrelsen.se/sv/sj ... llationer/

Dock blir det fort väldigt många olika publikationer och de är väldigt ofta luddigt formulerade. Ingenstans har jag t.ex. lyckats hitta något om "klassade kablar" och vad det innnebär. T.ex. HÄR så pratar de om kabeldragning men det är då formuleringar som "Endast flamhämmande kablar används för fartygsbruk" och "De kablar som används till EX-installationer ska vara godkända...". Godkända enligt vad? Om man inte jobbar heltid med endast elinstallation på fartyg är det oerhört svårt att traggla sig igenom alla publikationer och komma fram till något vettigt och konkret.

Har du tips på någon fartygselektriker som kan hjälpa mig? Jag har genom åren försökt hitta hjälp men det verkar vara svårt att hitta.

Citera:
Några punkter i alla hast och väl menande!

Tack så mycket! All hjälp mottages tacksamt och framförallt åsikter från någon som verkar kunna branschen lite bättre är av stort värde.

Författare:  Nerre [ 11.21 2015-07-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har sett mjukstartlösningar som består av tre effektmotstånd och en 3-fas kontaktor som kortsluter dem. Kontaktorns manöverspole matas från trafons sekundär.

Det svåra där är att dimensionera motstånden. Effekttåligheten behöver inte vara så hög eftersom de kopplas bort fort normalt, men hur hög ska resistansen vara?

Motstånden bör nog vara billiga, för OM kontaktorn inte drar så brinner de nog sönder rätt fort:)

Möjligen kan glödlampor fungera istället för motstånd?

Författare:  sysop [ 21.09 2015-07-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Hej. Förbered dig på en tegelsten,

Jag skall börja med lite allmänt tugg, bara för att kunna referera till det senare i svaret ;)
Precis som du upptäckt finns det förhållandevis få personer att rådfråga inom ämnet. Det finns ju tyvärr inte mycket till skeppsvarv kvar i landet. De med rätt kompetens jobbar sannolikt på någon av dessa varv, hos FMV/Militär, Statligt verk, Privat konsultbyrå eller någon av de ytters få privatföretag som har personal med rätt kunskaper. Jag finns inom någon av dessa områden och kommer därför inte ge dig några exakta steg-för-steginstruktioner, dels därför att det kan bli fel utan att ha rätt vetskap om/sett objektet eller fullständiga kopplingsscheman. Dels för att jag inte heller enligt tidigare vill ha det på mitt ansvar. Du och din familj skall ju bo där, jag är rädd om er!

De som sitter på kunskapen har lagt åtskilliga år på att sätta sig in i detta och delar inte gärna med sig av informationen kostnadsfritt. Du ser bara som ditt exempel med Transportstyrelsens dokument. Hur vet man ens vilket av alla dokument eller klassning man skall rätta sig efter? Som tips har även Finska transportstyrelsen http://www.trafi.fi en hel del bra dokumentation på svenska. Den gäller inte rakt av för dig, men kan vara bra att ha som uppslagsverk för termer etc. Mer utförliga än de svenska! Jag skall dock vara snäll att hjälpa dig en bit på traven. ( Slutligen bara för att ha det sagt. Idag gäller reglerna om behörig elinstallatör även fartyg, dock är det TS som är tillsynsmyndighet, inte Elsäkerhetsverket som på landbacken. )

(*) Alla svar nedan är min uppfattning baserat på vad jag läst, och kanske även missat, i hela tråden.

Även jag får nog frångå praxis och citera en del här för att få det begripligt.

gunne skrev:
Det var jag inne på från början. Sen pratade jag med ett företag som sysslar med just marin elektronik och de menade bestämt att man ska ha en trafo med 230 V på sekundären "för att slippa nollan".

Jag undrar om det kan ha blivit något missförstånd här? Slippa nollan vill man ju. Men på primärsidan. Om det inte är ett missförstånd hävdar jag med bestämdhet att deras uppfattning är fel. Som jag kan tolka dina inlägg har du tänkt att köra 2*115 flytande och använda skrovet som jordtag. Det vill säga vad som kallas ett IT jordningssystem.

Om du bygger enligt detta måste du tvåpoliga dvärgar (dyra) samt det är inte säkert (*) att det räcker med enbart jordfelsbrytare, utan du måste använda dig av vad jag tidigare refererade till som läckströmsindikering. Fast nu ännu knöligare, dessutom en med brytande funktion. Om det visar sig räcka med jordfelsbrytare måste du använda 10mA istället för standard 30mA. ($$$)

Allt blir bättre, enklare och säkrare med ett riktigt trefassystem och trafo därefter! Kostnaden är, som du naturligtvis förstår direkt avhängd till vilken effekt den är dimensionerad för. Det är möjligt att du angett detta för din befintliga någonstans, det har jag i så fall missat. Här får man självklart göra en kalkyl och se hela effektbehovet för fartyget, samt inte minst, vad finns tillgängligt iland i hemmahamnen och i eventuellt kommande framtida hamnar, och till vilken kostnad?

Citera:
OK. Om jag då vill behålla min 230 V-trafo så måste jag ju koppla trefasuttagen utanför transformatorn. Du tycker då att man ska koppla faser + nolla till landströmmen och sen jorden till båtjord?


Nej. Absolut inte så! Du skall inte ha något utanför trafon. :wink:
Om du behåller trafon så gäller följande:
Koppla bort landströmmen och göm anslutningskabeln.
Skylta vid intaget att anslutning ej får ske.
Dra en lös matning från land och häng en byggcentral ombord.
Jobba med svetsen eller vad du nu tänkt göra. När du är klar vänder du på listan ovan..

Citera:
RCD = jordfelsbrytare lyckades jag googla fram. Jag har ju tänkt ha det på sekundären men i de olika undecentralerna så att ett jordfel på ett ställe inte löser ut hela anläggningen. Men skadar det att även ha en på primären?


Det skadar inte, men är samtidigt inget krav (*) I övrigt har du tänkt rätt med sektionering av centraler etc :) Sätt gärna en hjälpkontakt på respektive rcd så du får ett larm när någon av de löser ut. Det kan vara praktiskt.

Citera:
Det är så det är kopplat nu. Men chassit är isolerat från kärnan. Citat från marinelektrikern som nämnts ovan: "Inkommande jord till kärnan och utgående jord till chassit som sitter ihop med skrovet. Nollan används inte överhuvudtaget. Isolera kärnan från chassit med gummikuddar."


Det är i stort korrekt. Väljer du IT-system som jag skrev om är det dock sekundärens PE som du skall ansluta till kärnan. Nu kommer dock kravet på att du skall ha rcd på primären.. (*)

Om jag satt ombord skulle jag;
1. Byta trafo osv enligt tidigare resonemang.
2. Bygga ett direktjordat 1*230. Det betyder (mycket kort beskrivet!) att du ansluter sekundärens lindnings ena part till skrov och skapar en egen PEN ombord. Nu har du plötsligt ett enfas 230-voltsystem med fas och neutralledare. Du kan bygga med enpoliga dvärgar, använda 30mA rcd osv. (*)

Men.. Nä. Gör inte enligt punkt 2, det är allt jag kan råda till utan att skriva två romaner. Ett IT blir ännu värre att få godkänt dessutom.


Citera:
Hur mjuktartar man en 20 kVA-trafo? YD-start eller någon slags startmotstånd som förbikopplas efter x sekunder? Finns något DIN-monterat som enkelt löser biffen?


Orsaken till att man mjukstartar större induktiva belastningar (och här kom visst svaret på trafons storlek!) är dels för egen skull. Förr eller senare kommer du i nuvarande eller framtida hamnar stå inför problemet att lands säkringar ryker när du ansluter handsken. Eller kanske vid spänningsbortfall, eller vid efter ett spänningsbortfall när elnätets stationer automatiskt försöker koppla till spänningen igen (Du vet strömavbrott - ström åter - tre sekunder - svart igen - strömmen åter)

Är du inte ombord, har inget larm, larmet fallerar eller liknande så kanske du plötsligt är strömlös (Vinter - Kallt - Frysrisk) bara för att landanslutningens säkring löst ut. Enligt Murpy är elskåpet alltid i dessa fall låst, och om det är öppet så har antingen dvärgen eller rcd mattats ut och går inte återställa..

Dels är det för att uppfylla elleverantörens krav. Jag vet inte alls vart du kommer ha hemmahamn eller förutsättningarna där, det finns dock många, om inte alla nätägare som har villkor just hur stora direktstarter du får göra. Jag förstår att varje krona räknas i ett projekt av denna magnitud, men detta är något jag inte skulle spara in på.

Nerre skrev:
Jag har sett mjukstartlösningar som består av tre effektmotstånd och en 3-fas kontaktor som kortsluter dem. Kontaktorns manöverspole matas från trafons sekundär.


Det är ungefär så de kommersiella lösningarna fungerar. :) Kombinerat med lite smart styrning, timer och kontaktor för sekundärens utgång för att koppla till/från belastningen. Varje tillverkare av trafos brukar ha sin egen variant att sälja, så titta där!

Citera:
Just beteckningen "klassad fartygskabel" hör jag ganska ofta.


Ja, det här är lite av en yrkeshemlighet. ;) Skämt å sido. För att ytterligare förvärra det hela är begreppet Klassad även kopplat till vilken klass ditt fartyg är, eller som nu Större ombyggnad , kommer klassas inom. Solklart? Gissa varför det finns konsulter för detta...

Nu är jag snäll. Jättesnäll. Här hittar du rätt typ som TS kommer acceptera. (*)
http://www.nexans.se/eservice/Sweden-sv ... 2009V3.pdf

Citera:
Samma marinelfirma som ovan har sagt till mig (ej ordagrannt): "I maskinrummet ska det vara klassad kabel. Övrig dold och synlig 230 V hushållsel så behöver det bara vara halogenfritt. Jag har aldrig hört talas om att TS skulle ha åsikter om hushållselen."


Det här går (jag vill inte) faktiskt inte svara på. (*)
Återigen, jag personligen skulle endast rekommendera att du håller dig till en och samma kabeltyp.

Citera:
Nu har jag ju redan dragit dold elslang och FK till hela däckshuset och styrhytten och det är inte så lätt att ändra på, så jag får hoppas att TS inte har synpunkter på det.


Nu får jag återkomma till vilket jordningssystem du valt, eller kommer välja. Kör du IT så har du de facto enbart två fasledare, ej "som vanligt" fas och neutral. Jag gissar (?) att du använt dig av brun, blå och gul/grön. I så fall är det fel och du kommer inte få detta godkänt. Vid tvåfas använder du brun, svart och gul/grön.

Citera:
Läckströmsindikering ger mig inte många svar på google. Vad ska jag söka på för att hitta något DIN-monterat som motsvarar kraven?


Det närmast jag kan "översätta" det till (Felaktigt, men ganska nära) är jordfelsövervakning. Helt enkelt för att du skall uppmärksammas om DC-systemets positiva eller negativa pol har skrovkontakt på grund av något fel. Och/eller för AC-systemet, att skydda dig från person eller egendomsskada ungefär som en jordfelsbrytare gör. Jag är tråkig, men återigen, det beror på hur du kommer utforma systemet. (*)

Här hittar du ett exempel på leverantör: http://www.bender-de.com/en/solutions/s ... shore.html


Jag hoppas du inte känner att jag "skriver dig på näsan", jag kan upplevas så ibland.. Jag är mycket imponerad av ert projekt och det vore en dröm för mig att göra något liknande! Nåtningen av toalettdäcket var mästerligt utförd! Det är som någon annan skrev så roligt att se ett projekt som flyter ( :D ) på och inte bara att man tröttnar halvvägs. Samt att hela familjen inkl den lille är med och bygger! Önskar er all lycka till och om jag får tid och möjlighet tittar jag in igen och kanske svarar på någon eventuell fråga. [/tegelsten]

Författare:  MiaM [ 01.23 2015-07-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Trafon diskuteras i denna tråd:
http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=2&t=52090&start=15

"Den är D-kopplad 400 V på ingången och Y-kopplad 230 V på utgången."

Det blir alltså ett normalt system som kan sägas ha en PEN men med endast 130V mellan PEN och fas så är det endast fas-fas som är intressant för "svenska" apparater.



P.S. jag kom just på en fullösning för att köra en 400V-svets på "båtsidan". Köp tre sånadär brittiska 240->110V-trafos avsedda för att använda byggarbetsplats-elverktyg på icke-byggarbetsplats. (Sen 70-talet har britterna lagkrav på max 2*55V/3*62V spänning på bygg-el och använder därför 110V-verktyg där. Noll dödsfall relaterade till byggel sen dess, vad jag förstått. Detta gör att elverktygen finns att köpa både i 110V- och 240V-utförande och det finns också trafos för att köra 110V-verktyg hemmavid). Koppla sedan om trafona så att de matas omvänt, och håll tummarna för att det inte blir för hög spänning på sekundären obelastat. Om spänningen blir för hög så får du ta en mindre trafo (per fas) för att sänka inkommande primärspänning, en trafo på antingen 110/120/130->15-25V eller 230-240V->15-25V bör fungera bra beroende på hur fel spänningen landar. Givetvis kräver detta att kapslingarna på dessa trafos får 110V-uttagen bortmonterade och ersatta med täckplattor och eventuellt dragavlastad förskruvning på en av dessa täckplattor. :wink:
Poängen med dessa trafos är att de är billigare än mycket annat.

Författare:  sysop [ 03.05 2015-07-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tack för förtydligande om trafon MiaM. Jag skall läsa tråden i lugn och ro. (Kanske borde jag läsa innan svar, men några reflektioner)

Dock redan från ditt citat ser jag att det alltså är en D400 - Y230. Då finns ju en "nolla" som ts hade avrådits ifrån att använda.. (Vilket han dock ej verkar ha för avsikt att göra. Förståeligt) Jag trodde att det var en Δ - Δ! (om än huvudspänning 230). I detta fall är det direkt felaktigt att plocka ut spänningen mellan faserna. Är den verkligen Y-kopplad på sekundären och mittpunkten hänger i luften finns stor risk för kraftiga fluktuationer i huvudspänningen, bland annat beroende på ojämn fasbelastning och fasvinklar.

Men som sagt skall läsa tråden innan jag svarar mer!


MiaM skrev:
P.S. jag kom just på en fullösning för att köra en 400V-svets på "båtsidan". Köp tre sånadär brittiska 240->110V-trafos avsedda för att använda byggarbetsplats-elverktyg på icke-byggarbetsplats.


"Fullösning" var namnet. Absolut, det kan fungera. :) Men visst känns det vanskligt? Köra trafos baklänges, och dessutom när vi pratar lite effekter känns inte hundra procent ok.

Brasklapp:
Många av dessa billiga (Men som du säger MYCKET bra säkerhetsprodukter!) är sparkopplade. Dessutom. Vad säger typskylten? Vad vet vi om tillverkningen, överlastskydd, isolationsvärden etc? Det är som du skriver MiaM, stor risk att spänningen blir väldigt flytande här. En riktigt dum pinsvets, gummihandskar och familjen på land. Ja, kanske att någon skulle vilja använda den. Personligen skulle jag nog välja någon jag tycker riktigt illa om som testperson :D

Pluspoäng för tanken dock!

Författare:  sysop [ 03.25 2015-07-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu har jag läst @MiaM s länk,

I ärlighetens namn.. Ut med trafon på blocket och skaffa rätt modell!

Författare:  gunne [ 11.23 2015-07-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tackar otroligt mycket för hjälpen sysop! Skriv mig gärna på näsan så mycket du kan så lär jag mig något och får antagligen saker mer korrekt gjorda. :bravo:

Ingenting blir ju sämre om jag köper en ny trafo förutom hålet i min plånbok. Det jag behöver göra om i dagsläget är bara att dra nya ledare i ett antal slangar som nu är har brun/svart/gulgrön FK så att de får brun/blå/gulgrön.

Jag får leta efter lämpliga leverantörer av isolertrafos och se vad jag kan hitta. Det gjorde jag ju 2011 innan jag ramlade på nuvarande trafo men minnet sitter inte riktigt kvar. Jag får oxå se över hur mycket effekt jag egentligen behöver. Att den nuvarande trafon är på 20 kVA var mest för att jag råkade ramla på den.

Tillbaks till ritbordet... :roll:

Ett råd till alla som vill göra ett liknande projekt: Skaffa ett fartyg som är under 100 brutto.

Edit: Bild på nuvarande trafos märkskylt bara för att klarlägga vad det är för nåt:
Bilaga:
Elsund trafo.jpg

Författare:  sysop [ 19.48 2015-07-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tack för bilden på typskylten, och berömmet. Roligt när man kan hjälpa till.

Nu är vi helt överens om vilken trafomodell det är du har, och det förändrar inget. Du får ge dig ut på trafojakt! Behöver du tips så kan vi ta det via DM då jag i så fall kommer peka ut en specifik leverantör, och det kanske inte bör göras direkt i tråden?

Ytterligare en tanke bara; Vet du om det finns något riktigt jordsystem ombord?
(När man talar om skrovjord, namnet till trots, är det dock inte så enkelt som att man kopplar in sig i närmaste synlig stålbit.)

Nu har jag fått blodad tand och kommer läsa tråden och bloggen från början. Underbart projekt. :tumupp:

Författare:  sysop [ 20.21 2015-07-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Sitter och läser några av dina trådar. Ser att hon alltså varit helt utriven och du börjat nästan från noll och bygga.

En skrämmande tanke slår mig. Finns något giltigt certifikat? Har du över huvud taget varit i kontakt med Transportstyrelsen? Ritningar, scheman etc?

Författare:  gunne [ 08.45 2015-07-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jes, han var helt urblåst. Det finns inget giltigt certifikat. Jag har startat processen med TS och har en besiktningsman som är vänligt inställd till hela projektet. Jag har ett inflaggningsprotokoll som är påbörjat. Det finns extremt få fritidsbåtar över 100 brutto i Sverige så till och med TS verkar inte riktigt veta vad som gäller i alla avseenden. Hela processen är extremt Kafkaesk måste jag säga, men jag vill inte diskutera TS allt för mycket offentligt och även påpeka att de jag har haft kontakt med där är väldigt vänligt inställda.


Unitrafo kan erbjuda en D400-Y400 trafo för ca ~16 000 spänn.

Citera:
3-fas torrisolerad fulltransformator för marint bruk
Typ: 3KP23-20k
Effekt: 20kVA
Spänning: 3 x 400V / 3 x 400V, 50Hz
Kopplingsgrupp: Dyn11
Med plåtkapsling IP23


Jag frågade även efter mjukstart och fick svaret att de kan bygga in en "strömbegränsare för inkopplingsströmstöt" för det facila pricet av 6 lax(!).

Jag väntar på svar från några andra leverantörer men jag antar att det kan dröja lite p.g.a. semestern.

Författare:  anders_bzn [ 08.54 2015-07-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Dum fråga, är TS Transportstyrelsen?

Annars används TS som trådskaparen, men så är det inte här.

Jag tycker att detta är ett fantastisk projekt! En mjukstart borde gå att bygga med ett tidrelä, en kontaktor och några "lagom" stora effektresistorer. Allt köpt ur folks skrotlådor här på forumet för småpengar. Jag har byggt mjukstart för förstärkare men då har det handlat om kanske 700VA och en fas.

Om man kunde få kika lite i en sådan färdig mjukstartare så skulle man kunna bilda sig en uppfattning om vad man borde ha för resistans och effekttålighet på förkopplingsmotstånden.

Författare:  Gimbal [ 09.18 2015-07-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Men behöver du verkligen 20kVA? Jag har förstås ingen aning om vad du har för förbrukare, men siffran i sig låter hög. :humm:

Författare:  gunne [ 11.06 2015-07-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nä, det är nog i överkant faktiskt. Det var som sagt så att jag ramlade över nuvarande trafo billigt så det blev så. Jag kanske ska gå ner lite, i alla fall om man räknar på hushållsel. Men om man slänger igång byggvärmaren på 9 kW och svetsen samtidigt som elpatronen är igång då går det ju lite effekt.

Jag kom att tänka på en akutare sak nu när vi diskuterar detta. I dagsläget är ju trafon kopplad till en central med 4 st tvåpoliga säkringar och därifrån är all el inkopplad via skarv- och förgreningssladdar. Inga JFB alls (utom på stolpen på land). Trefassakerna är avgrenade innan trafon, men de är ju inte igång speciellt ofta. Med tanke på att vi vistas ganska mycket på båten och även har lille Bobo på 5 månader krypandes så kanske det är av högsta prio att uppgradera säkerheten. :shock:

Ett snabbt sätt att väsentligt öka säkerheten borde väl vara att installera en trefas JFB mellan trafon och centralen. Jag tänker mig en liten kapsling med JFB och kabelförskruvningar som jag kan montera snabbt och enkelt. Det finns tyvärr ingen plats kvar i centralen.

Andra tips på hur jag så snabbt som möjligt kan öka säkerheten?

Det kommer tyvärr ta minst 4 veckor innan jag kan ha en ny isolertrafo på plats.

Edit: Typ denna: Länk
Bild

Edit2: Ja, TS är Transportstyrelsen (f.d. Sjöfartsverket) i detta fall.

Författare:  MiaM [ 07.02 2015-08-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det finns ju billiga små din-kapslingar (iaf om man provisoriskt nöjer sig med t.ex. Biltema).

Tänk på att avbrott på elen också innebär en slags säkerhetsrisk. Blir det mörkt under pågående arbeten eller liknande så ökar olycksrisker som formellt inte är elrelaterade.


Men jag begriper inte riktigt vad problemet skulle vara att köra "norsk trefas" ombord på båten? Om det nu skulle vara så att TS vill att det ska vara "svensk" trefas så får man väl registrera båten i typ Panama eller så? :wink:
Speciellt som trafon verkar vara Y-kopplad på sekundären så går det ju att ta ut en PEN som endast används som PE och därmed säkerställa att jordfelsbrytare triggas vid jordfel och också säkerställa att det blir max ca 130V mellan strömförande ledare och skyddsjord. Trefasuttagen är ju bara tänkta för tillfälliga arbeten ombord och skulle väl inte knappt ens riktigt behöva vara en permanent del.


Angående där där brittiska trafona så har britterna förvisso god koll på fas och nolla i sina 240V-uttag, men eftersom mittuttag på 110V-utgången ska vara ansluten till skyddsjord så kan vi nog utgå från att det är fulltrafos. Transformatorer är ju rent tekniskt en ganska enkel grej, de har givna förluster vid olika stark belastning och vi kan väl också vara tämligen säkra på att en svets tål att köras på el som motsvarar ett ganska svagt nät ute på landet (typ förimpedans på flera ohm). Det viktiga är trots allt att ha fungerande skyddsjord, helst jordfelsbrytare, och givetvis inte överbelasta grejerna.

Författare:  sysop [ 21.01 2015-08-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

MiaM skrev:
Men jag begriper inte riktigt vad problemet skulle vara att köra "norsk trefas" ombord på båten?


Jag blir osäker på vad du menar här? Menar du Norsk Trefas just som i Norsk Trefas så är ju denna 3x230+PE det vill säga 230 som huvudspänning och ingen neutralledare. Jag har svårt att se användningsområdet för detta, dessutom 4-poliga uttag ombord.

Tänker du på gunnes tidigare bild/förslag att hämta 400-volten på trafons primärsida? Och neutralen på Y:ts mittpunkt? Eller med "dina" engelska byggtrafos (som faktiskt uteslutande verkar vara fulltrafos numera!) för att få 400V?

Då blir det ju en potentialskillnad mellan PE och N? Rita vad du tänkte!


@gunne

Den modellen av kapslad jordfelsbrytare du visar på bild skulle nog funka bra som ett extra skyddslager! Det är inte säkert testknappen funkar pga den låga spänningen, det kan variera mellan olika tillverkare. Den viktiga funktionen bör (..) dock finnas.

Författare:  gunne [ 17.46 2015-08-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu var ju den tidigare idén att ha trefasuttagen med både PE och N från land fast via JFB.

Jag hittade en väldigt bra PDF som jag dock ej har hunnit lusläsa än. Men det ska jag göra:
http://www.transportstyrelsen.se/global ... fartyg.pdf

Jag hade idag en person ombord som jobbar som marinelektriker på fartyg åt ett väldigt stort rederi. Personen var är bara för att hälsa på och kolla på båten, men jag passade på att prata lite om elsystemet. Denna person tyckte att "gör som vi gör på våra fartyg och kör 3x230", alltså att jag skulle ha kvar min trafo. Vill man då även ha 400V så får man ha ytterligare en trafo. Dock gick vi inte in på några djupare diskutioner.

Så nu har jag hört från flera olika källor att man brukar köra 3x230 på fartyg.

Kollar man på figuren under 4.11 på sid 17 i PDF:en ovan så ser man även exempel på hur det skulle kunna vara kopplat. Där har de separata lindningar för 400 V och 230 V. Dock har de även anslutit en elektrisk värmepanna direkt på primären, alltså likadant som jag skissat mina trefasuttag i tidigare inlägg. :humm:

Förvirringen ökar ju mer jag gräver...

Författare:  sysop [ 19.49 2015-08-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, så är det. Ju fler man frågar desto fler (avvikande) svar får man. Prova att ha 10 kompasser ombord, alla kommer visa olika.. :D

Jag har gett min synpunkt på det hela, och precis som du erfarit så kommer du få flera förslag på hur det "bör" "alltid brukar" "så gör vi" -svar.

Det finns flera sätt som är "rätt". Allt beror på hur pass stort fartyg vi talar om. Mitt förslag baseras, som jag tidigare skrev, på vilken typ och storlek det är på er "Stor-Erik".

Att man kör 3*230 förkommer absolut, men inte som enda spänning ombord. Tänk dig flottan, kustbevakning, stena line etc. Det säger sig självt. Här har man precis som pdf:n du länkade till flera elsystem ombord. Å andra sidan matar man dem inte med 400V från land heller.

Beslutet ligger hos dig, och jag förstår att det blir snurrigare ju mer man gräver i det.. :cry:

Författare:  gunne [ 10.25 2015-08-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Som jag skrivit förut så tycker ju jag att det verkar mycket smidigare och enklare att köra 400 V.

Men varför vill man köra 3x230 utan nolla? Vad är det för fördelar jag går miste om ifall jag köper en ny 400 V-trafo?

Författare:  sysop [ 21.42 2015-08-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Orsaken till att man vill köra 3x230 kan variera. Det vanligaste är att det inte är ett direktjordat system. Det vill säga du har två faser med 115 Volt utan att någon av dessa har direktkontakt med nolla/neutralledare/PE/skrov.

Med 3x400, Om du till exempel, på ett större fartyg får ett isolationsfel på en laptop-laddare i hytt 622, så kommer jordfelsbrytaren i central "central 9.1a, däcksplan 4" lösa ut. Med ett isolerat 3x230 och isolationsövervakning så får du bara ett fellarm och kan undersöka saken närmare utan att hela våningsplanet/korridoren blir strömlös. (note, skulle du i detta fall ligga vid brygga så har du alltså en potentialskillnad mellan skrov och land!)


Det är svårt att råda utan att klanka ned på någon annans uppfattning. Dock är jag väldigt nyfiken på vem som ger dig dessa råd. Det är allt jag professionellt kan säga. :)

Edith piaf; Länk: https://en.wikipedia.org/wiki/Earthing_system

Författare:  MiaM [ 03.38 2015-08-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

sysop skrev:
MiaM skrev:
Men jag begriper inte riktigt vad problemet skulle vara att köra "norsk trefas" ombord på båten?


Jag blir osäker på vad du menar här? Menar du Norsk Trefas just som i Norsk Trefas så är ju denna 3x230+PE det vill säga 230 som huvudspänning och ingen neutralledare. Jag har svårt att se användningsområdet för detta, dessutom 4-poliga uttag ombord.
Okej, "nästan norsk trefas", alltså 3*230 fast med en nolla som endast är ansluten till PE, som jag förstått att den befintliga transformatorn är utförd (eller snarast kan användas, det finns ju ingen naturlag som säger att nollan på den måste anslutas).

sysop skrev:
Tänker du på gunnes tidigare bild/förslag att hämta 400-volten på trafons primärsida? Och neutralen på Y:ts mittpunkt?
De uttagen verkar väl inte vara så jätteviktiga och torde kunna skippas om jag förstått rätt. För prisskillnaden att byta trafo så borde Gunne kunna köpa en svets avsedd för norska marknaden (och ha blått fyrapoligt trefasuttag för den) om svetsande är något specifikt arbete som kommer förekomma ofta.

sysop skrev:
Eller med "dina" engelska byggtrafos (som faktiskt uteslutande verkar vara fulltrafos numera!) för att få 400V?

Då blir det ju en potentialskillnad mellan PE och N? Rita vad du tänkte!
Jag tror vi pratar om flera olika saker samtidigt. Som jag uppfattar det så borde det fungera fint att köra på den befintliga trafon och montera upp något lämpligt trefasuttag (egentligen ett blått 5-poligt CEE-uttag men jag tror inte att sådana tillverkas, så något specialdon vore väl vettigare). Till det skulle det gå att koppla en portabel enhet med tre sånadär "byggtrafos" där varje sådans 110V-lindning är ansluten mellan nolla och varsin fas, och 240V-sidorna ger då varsin fas till ett 400V-uttag. Denna koppling förutsätter alltså anslutning till dels de tre faserna men även neutraluttaget på sekundären på "båt-trafon".


Fast vad gäller svetsar så verkar det väl inte helt ovanligt att de kan kopplas om mellan 230V och 400V - då är det kanske enklast att koppla om en? Orsaken till att köra 400V är väl i många fall att kunna få ut mer effekt ur ett givet uttag - inte att svetsen i sig mår bättre av 400V? Det råder ju ingen brist på tillgänglig 230V-ström med båtens trafo (och det blir ju inte mer effekt tillgängligt om man kör 400V - det är ju samma maximala belastbarhet på inkommande matning oavsett trafotyp).


sysop skrev:
@gunne

Den modellen av kapslad jordfelsbrytare du visar på bild skulle nog funka bra som ett extra skyddslager! Det är inte säkert testknappen funkar pga den låga spänningen, det kan variera mellan olika tillverkare. Den viktiga funktionen bör (..) dock finnas.
Visst är väl alla polerna att betrakta som elektriskt identiska? I så fall är det väl "bara" att växla neutral och en fas om nu en sådan jordfelsbrytare skulle användas för ett 3*230V-system?

Författare:  gunne [ 10.04 2015-08-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

sysop skrev:
Orsaken till att man vill köra 3x230 kan variera. Det vanligaste är att det inte är ett direktjordat system. Det vill säga du har två faser med 115 Volt utan att någon av dessa har direktkontakt med nolla/neutralledare/PE/skrov...


Ja, precis så är det ju. Men VARFÖR vill man ha det så?

Författare:  nifelheim [ 10.17 2015-08-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

För att undvika korrosion.
Eller kanske snarare minska risken.

Författare:  gunne [ 11.36 2015-08-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

A, psis. Det var ju så jag tänkte från början oxå. Så då får jag eventuellt större problem med galvanisk korrosion om jag kör 400 V PEN.

Författare:  nifelheim [ 12.10 2015-08-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Koppla aldrig något till skrovet, bara ombord PE ( av samma anledning som du inte får sätta upp jordade uttag i ett rum med ojordade , får du inte dra in någon "annan" PE)
Alla elsystem ombord isolerade "flytande".
Övervakning/monitor motsv. http://www.sdme.be/images/upload/File/D ... 0SIM-Q.pdf

Om du ska köra 3x230 eller 3x400 på isolationstrafon tycker jag redan är avgjort,
du har ju redan en 3x230 :-)

Det kan knappast vara fel att köra 3x230, sett flera klassadefartyg med det, både SE-klass och DNV.

Författare:  sysop [ 01.30 2015-08-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

MiaM skrev:
Okej, "nästan norsk trefas", alltså 3*230 fast med en nolla som endast är ansluten till PE, som jag förstått att den befintliga transformatorn är utförd (eller snarast kan användas, det finns ju ingen naturlag som säger att nollan på den måste anslutas).


Helt rätt. Dock gäller det ju att kolla upp det i förväg.. Neuatralledaren används ibland, bland till styrelektroniken. Att bygga ett udda elsystem med flera standarder, importera trafos o köra baklänges, sätta upp "felaktiga" (Enligt Transportstyrelsen som är tillsynsmyndighet) för att vad? Spara pengar. Jag lovar att det blir dyrare och sämre i slutänden. Om vad skall man ha den norska svetsen till när bygget är klart? Det är i alla fall min uppfattning. Gör rätt från början, eller gör om och gör rätt!

MiaM skrev:
Visst är väl alla polerna att betrakta som elektriskt identiska? I så fall är det väl "bara" att växla neutral och en fas om nu en sådan jordfelsbrytare skulle användas för ett 3*230V-system?


Du missar en viktig, väldigt viktig punkt. Felströmmen. Jag antar att du inte "tänkt" ett flytande system med enbart rcd som skydd? Det innebär att du har 115V till PE. Räkna själv, 30 mA kommer inte räcka för personskydd.

Författare:  sysop [ 01.34 2015-08-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

nifelheim skrev:
För att undvika korrosion.
Eller kanske snarare minska risken.


Det har inget med korrosion att göra. Sekundären ligger ju bakom en fulltrafo. Det har med personsäkerhet och som jag tidigare beskrev, sektionering på större fartyg att göra.

Läs mina länkar om IT/TT-jordsystem. Inom sjukvården använder man dessa system, varför är uppenbart om man tar sig tid att läsa.

Författare:  brrmek [ 08.34 2015-08-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Inter-don har en del skyddsseparerade lösningar. http://www.inter-don.se/?p=1&cat=1 Används väl mest inom industrin inne i tankar etc. men principen är väl samma i ett stålskrov. Intressant diskussion med olika elsystem. Fascinerande att man i Norge valt en helt egen väg vid standardisering av elnät.

Kul bygge. Läste igenom hela bloggen en regnig dag denna sommar.

Författare:  nifelheim [ 10.51 2015-08-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kolla på motorn, 24 volt systemet är tvåpoligt.
Knappast för att det är livsfarligt, däremot egendomsfarligt :-)

Författare:  MiaM [ 19.34 2015-08-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

sysop skrev:
MiaM skrev:
Okej, "nästan norsk trefas", alltså 3*230 fast med en nolla som endast är ansluten till PE, som jag förstått att den befintliga transformatorn är utförd (eller snarast kan användas, det finns ju ingen naturlag som säger att nollan på den måste anslutas).


Helt rätt. Dock gäller det ju att kolla upp det i förväg.. Neuatralledaren används ibland, bland till styrelektroniken.
Men finns det någon riktigt bra anledning att inte ansluta trafons neutralledare till fartygets PE?

sysop skrev:
Att bygga ett udda elsystem med flera standarder, importera trafos o köra baklänges, sätta upp "felaktiga" (Enligt Transportstyrelsen som är tillsynsmyndighet) för att vad?
Är transportstyrelsen verkligen tillsynsmyndighet för den utrustning som "lekmän" ansluter i vägguttag (enfas, trefas eller för den delen specialare) ombord på fordon? Jag inser att det kanske är gråzon men har svårt att tro att det är nåt annat än elsäkerhetsverket som styr över stickproppsanslutna elapparater, förutom möjligtvis sådant som primärt är avsett att användas ombord på fordon.

Givetvis har transportstyrelsen nästan garanterat några onda ord att säga ifall det skulle göras en fast installation med tre "uk-byggtrafos" men inget säger att de behöver vara fast installerade.

sysop skrev:
Spara pengar. Jag lovar att det blir dyrare och sämre i slutänden. Om vad skall man ha den norska svetsen till när bygget är klart? Det är i alla fall min uppfattning. Gör rätt från början, eller gör om och gör rätt!
Gunne & co verkar förvisso imponerande effektiva att få saker gjort (åtminstone jämfört med t.ex. mig...) men det lär ändå ta några år innan en för fartygselen anpassad svets eller en portabel transformatorrigg slutar vara behövlig ombord. Om svetsen i fråga är en enfas omkopplingsbar mellan 230 och 400V så är det ju bara att byta tillbaka till kabel+kontakt lämpad för 400V. Om svetsen verkligen är avsedd för trefas 3*230V så torde det väl inte vara direkt omöjligt att avyttra den i Norge eller för den delen till nån annan som jobbar med en båt som har 3*230V elsystem. Om Gunne istället köper tre sånadär "brittisk byggarbetsplats-trafos" så kostar de dels så lite i inköp att det är kaffepengar att kasta dem fem år senare, men framförallt så torde det dels knappast vara något problem att få tillbaka mer än halva inköpspriset om de säljs begagnade, här på forumet eller t.ex. på blocket.

Visst är det bra att göra saker ordentligt, men man måste också ibland acceptera att "bra nog" är bättre. Jag har en bekant som också är intresserad av elektronik och som alltid ska göra saker "ordentligt". Jag har givetvis inte insyn i allt han gör på sin fritid men inom elektronik så verkar han under de senaste ca 15 åren ungefär ha gjort en kabel med 5-polig din i ena änden och två 3,5mm stereo-tele-pluggar i andra änden. Visserligen är den otroligt "ordentligt" gjord med alla sorters förträffliga krympslangar och liknande, men så verkar det å andra sidan vara i stort sett det enda som blivit gjort över huvud taget...

I Gunnes fall måste man givetvis fundera på vad som är bäst i slutänden. Jag röstar för det som ger bäst kompromiss mellan nedlagt arbete, kostnad och säkerhet. Som jag ser det så torde det vara bäst att göra något där den fasta installationen uppfyller de formella kraven och är "snyggt gjord" enligt "gängse praxis" medan för portabelt ansluten utrustning så kan man tillåta sig en djupare analys om vad som faktiskt är säkert eller inte.

Vad gäller svetsandet torde det givetvis vara enklast att skaffa utrustning som går att koppla om mellan 230 och 400V. Det verkar vara rätt vanligt förekommande bland svetsar som inte är enormt starka.

sysop skrev:
MiaM skrev:
Visst är väl alla polerna att betrakta som elektriskt identiska? I så fall är det väl "bara" att växla neutral och en fas om nu en sådan jordfelsbrytare skulle användas för ett 3*230V-system?


Du missar en viktig, väldigt viktig punkt. Felströmmen. Jag antar att du inte "tänkt" ett flytande system med enbart rcd som skydd? Det innebär att du har 115V till PE. Räkna själv, 30 mA kommer inte räcka för personskydd.
Om nollan på trafon ansluts till fartygets PE/skrov så torde det inte vara några större problem att lösa ut en jordfelsbrytare. Förvisso verkar de köra med lägre felström i t.ex. USA men å andra sidan verkar väl Norge köra 30mA även i sina 3*230V-system?

(Om nollan inte ansluts till PE/skrovet så är ju den polen ändå ledig på jordfelsbrytaren och utgångssidan kan sammankopplas med en utgående fas för att testknappen ska fungera).

Författare:  MiaM [ 19.37 2015-08-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

brrmek skrev:
Intressant diskussion med olika elsystem. Fascinerande att man i Norge valt en helt egen väg vid standardisering av elnät.


Det är väl mest en "det blev så"-grej antar jag? Det var relativt vanligt med 127/220V i Sverige förr, fast då verkar vi ha använt nollan. Kan det ha varit så att Norge började med sådana system och övergick till 3*220/230V utan nolla vid någon tidpunkt?

Författare:  gunne [ 12.14 2015-10-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Vi flyttade in på båten igår! :D :tårta: Efter fyra års heltidsjobb...

Så, nu måste jag ta tag i det här med elen. Vi har haft fullt upp med annat på sistone så den biten har hamnat i skymundan. Nu var det ett tag sen jag tänkte på trafon så hjärncellen måste sparkas igång.

Nu låtsas vi att jag inte har någon trafo utan att jag ska skaffa en. Finns det då någon som helst fördel att skaffa en med 3x230V på sekundären? Om inte så är det bara att jag beställer en ny trafo.

Jag är ju inte gjord av stålar, men det är viktigare att det blir så bra som möjligt än att jag sparar in 16 loppor (0,4% av vad jag hittills lagt på fartyget).

Författare:  ochkl0620 [ 12.31 2015-10-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Grattis! Måste kännas skönt efter allt jobb!

Författare:  LeCanard [ 15.38 2015-10-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

grattis Gunne !

LeCanard

Författare:  hcb [ 19.15 2015-10-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Inte för att jag någonsin tvekat att ni skall ro iland projektet (fniss), men det är mycket kul att höra att ni flyttar in. Lycka till!

Författare:  Lasp [ 20.17 2015-10-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Grattis Oavsett är det säkert ett lägre kvadratmeterpris än de som har boende innanför kajkanten!
Bra jobbat
Ett Mål, En Plan, En Livstil!

Författare:  netrunner [ 14.26 2015-10-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Grattis!

Så här på nätet så kan man tro att "det har gått som på räls".

Författare:  gunne [ 12.43 2015-11-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Så. Åter till den där satans isolertrafon.

Nu har jag ritat en skiss på hur man skulle kunna koppla om man kör en D400-Y400 trafo istället.

Inkoppling av matning och isolertrafo i huvudcentralen kan se ut nåt sånt här.
Bilaga:
HC.png


När man torrsätter byglar man landjord och båtjord. Men blir det inte flummigt med nollan då? Jag tänker mig att man kanske löser ut ev. JFB på matningen men det kanske man inte gör då det inte ska gå nån ström i vare sig nolla eller jord på matningskabeln.

Undercentralen blir då något sånt här:
Bilaga:
UC1.png


Jag har använt mig av personskyddautomater igen så enda skillnaden är att en nolla är dragen.

Författare:  nifelheim [ 12.59 2015-11-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

nollan ska inte vara ansluten till PE ombord, inget skall vara anslutet till PE ombord :-)

Författare:  gunne [ 13.57 2015-11-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Men var ska jag ta nollan ifrån? Det blir nog inte så mycket kräm i vägguttagen om jag bara har en fas anslutet till ena stiftet...

Landnollan? Då måste jag hitta på nåt annat när man inte är kopplad till land och kör elverket.

Författare:  lond [ 14.27 2015-11-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

"Skapar" inte JFB:n nollan?

Författare:  Nerre [ 14.37 2015-11-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nollan ska väl tas ut i mitten av sekundär-Y?

Sen ska alltså båtjorden vara flytande?

Författare:  nifelheim [ 15.10 2015-11-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

mittuttaget på trafons sekundärsida

Författare:  gunne [ 15.39 2015-11-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det blir kanske enklare att tänka om jag ritar in trafon korrekt.

Nåt sånt här då?

Bilaga:
HC med nolla i Y.png


Jordfelsbrytaren innan trafon bör väl funka utan att den har någon nolla.

Författare:  Nerre [ 19.59 2015-11-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ja, jordfelsbrytaren adderar alla strömmarna och så som trefas fungerar så ska summan av alla fasledare normalt bli noll.

Har man en nolla måste den gå genom jordfelsbrytaren också, men kör du D-kopplat så behövs det ingen nolla.

Författare:  CPMS [ 20.01 2015-11-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Eftersom jfb (jordfelsbrytaren) mäter obalansen mellan faserna och nollan så borde en jfb med ej inkopplad nolla lösa ut så fort du lägger på en belastning.

Undercentralerna efter trafon är ritade med 4-ledar matning, mig vetligt får man EJ gå från 5 till 4-ledar system i normala fall. Kan hända det finns undantag men annars så bör du koppla in även nollan till UC1-3 och lägga isär jord och nollskena i UC.
I detta fall kommer du annars att spänningsätta jorden.

Inkommande jord till trafon, vart är den kopplad? Är den oansluten i trafon eller ligger den kopplad mot godset i trafon?
År den kopplad mot godset har bygeln ingen verkan utan inkommande jord kommer alltid att ligga ansluten mot skeppsjord och den felaktiga PEN-ledaren för UC.

Författare:  Nerre [ 20.09 2015-11-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Varför skulle det bli obalans? Om en 3-faslast är symmetrisk går det ändå ingen ström i nollan, så en D-kopplad last som är asymmetrisk kommer fortfarande ha summan nol om man adderar fasströmmarna.

Sen har nog Gunne bara glömt nollan på ritningen på HC, för kollar du på föregående inlägg där han har schema på UC så har de 3 faser, nolla och jord.

Författare:  CPMS [ 20.21 2015-11-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Från Wiki:
"Jordfelsbrytaren fungerar så att den jämför strömmarna i fasen och neutralledaren. Om det finns en skillnad mellan dessa strömmar som är större än det förinställda värdet (IΔn) löser skyddskretsen ut och bryter strömmen. Brytaren måste därefter återställas (oftast manuellt) innan den börjar leda ström igen."

Om det går en ström genom fasledare ska det gå samma ström tillbaka genom nollan för att jfb ska vara nöjd och glad, gör det inte det går strömmen fel väg och du har ett jordfel. Nog stort så löser den ut.

Därför ska nollan vara inkopplad. Eller tänker jag helt fel?

Författare:  Nerre [ 20.47 2015-11-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det där är en förenklad beskrivning. Det sitter ingen matematik i jordfelsbrytaren, alla ledarna går genom en och samma toroidkärna, det som summeras är alltså magnetfälten från ledarna (och magnetfälten är proportionella mot den momentana strömmen).

För 1-fas så är strömmen i fasen och nollan lika stora men åt varsit håll, men det är enklare att säga att summan av strömmarna i alla ledare är noll.

Exakt samma fenomen har man i 3-fas, summan av alla strömmar blir noll.

Alltså måste alla ledare som det går ström genom passera jordfelsbrytaren. Men om transformatorn är D-kopplad finns det ingen nolla som det går ström genom, all ström för fördelad över de tre fasledarna. Och summan av de strömmarna är noll.

Sen OM nån del av strömmen smiter förbi jordfelsbrytaren så blir summan inte längre noll, och då löser den ut.

Författare:  CPMS [ 20.53 2015-11-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Alltid lär man sig något nytt. :tumupp:

Författare:  MiaM [ 02.13 2015-11-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Ursäkta om jag idisslar sånt som redan diskuterats, och kanske till och med sådant som jag redan frågat om och redan fått svar på, men:

1: Kan du få nuvarande trafo ihop med nuvarande kabeldragning, förutom trefas CEE-uttag, att uppfylla reglerna?

2: Kan du få en ny 400D-400Y-trafo ihop med nuvarande kabeldragning att uppfylla reglerna?

Om svaret på båda frågorna är nej (det har nämnts "fartygstyp" av kabel i tråden), d.v.s. att du ändå åker på att riva ut det mesta, så skulle jag satsat på en ny trafo.

Om svaret är ja på fråga 1 så skulle jag överväga att behålla allt som det är. Den där eventuella svetsen kostar mindre att köpa i Norge (inkl några blåa 230V trefas-CEE-kontakter för "norsk trefas") även om du blir tvungen att ta bilen till Oslo, än vad det kostar att köpa en ny huvudtransformator.

Om svaret är ja på båda frågorna så skulle jag haft beslutsångest kring att byta trafo eller inte.

Om svaret är ja på fråga 1 och nej på fråga 2 så skulle jag solklart behålla trafon. Skitjobbigt att tråda om ifall det nu är så att "enfasgrupper" är dragna med gulgrön och två icke-blåa ledare.

*******************************************

Angående schemorna i slutet av tråden:
Inkommande nolla bör anslutas till jordfelsbrytaren, annars kommer testknappen inte fungera. Testknappen leder en simulerad felström mellan nollan och en av faserna, antingen på nollan före jfb och fas efter jfb eller kanske tvärt om.

Om du ansluter en JFB direkt på sekundären, och låter den utgående "nollan" efter JFB bli PEN, så bör den jordfelsbrytaren skydda mot jordfel i trafon mellan sekundärlindning och kärnan, som annars faktiskt skulle kunna spänningssätta båtens skrov relativt landjord. Lek med tanken att utgående L1 får kontakt med kärnan i trafon. Givetvis kommer det inte lösa ut inkommande matningsjordfelsbrytare eftersom den bara ser trafons primärlindningar. Utan någon slags huvudjordfelsbrytare på sekundären så kommer inget där kunna detektera felet heller. Stömmen kommer inte brytas förrän det går så mycket ström via vattnet och via landjord att matande säkringar på landsidan löser ut. Jag vet inte hur bra jordkontakt man får via skrov och vatten, men anar att det är kanske inte riktigt bra att förlita sig på att 32 eller 63A säkring (eller vad man nu har på matande sida) löser ut av ett jordfel.
Observera att en jordfelsbrytare direkt på sekundären, före sammanbindningen N-PE, kommer alltså endast reagera på fel i transformatorn som ger överledning mellan sekundär och kärna. Den kan alltså vara på 30mA utan att det finns risk att den löser ut av något jordfel på någon av förbrukarna ombord.

P.S. om det går att kryphåla sig igenom paragraferna så kan det vara en idé att lägga på en PSA direkt på landströmsmatningen och låta den mata en dubbelisolerad armatur som arbetsbelysning i skåpet. Eller så är det kanske en värdelös idé och det är kanske bättre att ha något som går på batterispänning?

P.S2. Vet inte hur ofta en har nån nytta av det, men lite panelinstrument eller liknande som visar status av olika slag är kanske en bra idé?

Författare:  gunne [ 08.55 2015-11-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

1: Ja
2: ja

Tror jag, :wink:

Så det är därför jag har lite beslutsångest. Men det lutar mer och mer åt att jag beställer en ny trafo. Jag ser inga nackdelar i det (förutom prislappen).

Endast elsnören till WCn behöver bytas om jag går över till 400 V. Och det är inte så mycket jobb att lossa uttag etc och dra igenom en blå tråd.

Ja, panelinstrument är nog bra. T.ex. isolationsövervakningen som länkades tidigare i tråden. Och en elmätare efter huvudbrytaren. Och nån spänning?

Vill kan koppla in UPS/elverk innan eller efter trafo? Man slipper kanske gärna förlusterna i trafon så efter kanske är brukligt?

Ny version:
Bilaga:
HC v4.png

Författare:  Nerre [ 09.09 2015-11-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Tre voltmetrar och en fasföljdsindikering kan väl vara bra. Vill minnas från lumpen att på våra båtar hade de även frekvensindikering, men det var väl främst för den egengenererade kraften. För landkraft så kan man nog lita på frekvensen.

Voltmetrar och fasföljdsindikering bör väl kanske också sitta innan trafon och en huvudbrytare på primärsidan, så man kan kolla att det stämmer innan spänningen släpps på till trafon och sekundärsidan.

Jag funderade på amperemetrar, men vet inte om det ger så mycket eftersom strömförbrukningen varierar ju väldigt mycket med vad man gör. Den borde nog loggas i såna fall så man får mer kontinuerlig mätning (för att se att man håller sig någorlunda symmetrisk).

Författare:  gunne [ 10.37 2015-11-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

En elmätare kan ju även visa spänning och ström så den löser ju flera uppgifter. T.ex. denna på Classe.

Jag är på gång att köpa på mig ett gäng personskyddsautomater till allt möjligt (enligt kalkylblad tidigare i tråden). Dock kan jag inte bestämma mig för B- eller C-karaktäristik på t.ex. grupper som har rumsbelysning och uttag. Kollar man på nätet verkar det finnas motsatta åsikter där den ena är typ "man måste absolut räkna på utlösningsvillkoret innan man kan säga något över huvud taget" och den andra är typ "kör C på allt utom rena belysningsgrupper där man vet att inga höga startströmmar förekommer".

Citera:
Man kan få vägledning i Handbok SEK 414 (Dvärgbrytare- Vägledning för val och installation) och SEK 421.
Karakteristik B: i anläggningar utan stora inkopplingsströmstötar t.ex. för belysning, vägguttag och styrströmskretsar
Karakteristik C: är lämplig där man har måttliga inkopplingsströmstötar från exempelvis mikrovågsugnar transformatorer, motorer osv.
Karakteristik D: är lämplig där man har höga inkopplingsströmstötar t.ex. vissa motorer


I princip alla uttag som man har i ett hem vill man ju ha C på om man kollar ovan. T.ex. dammsugare kopplas ju in lite var som helst. Matberedare med motor. Mikro. Kvarnpumpen i mina toaletter.

Då jag kör med undercentraler så blir det ledningslängder på ca 10 m FK 1,5 som mest. Sen kan jag som tidigare noterats inte veta förimpedansen eftersom jag kan koppla in mig på olika ställen.

Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med detta svamlande. Helst vill jag att 10 EFare ska svara i kör "kör C överallt!" för det skulle göra mitt liv lite enklare. ;)

Författare:  tecno [ 10.46 2015-11-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kan någon förklara sekundärsidans koppling hur man får 3-fas samt en nolla av detta.

Författare:  Nerre [ 10.50 2015-11-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

gunne skrev:
En elmätare kan ju även visa spänning och ström så den löser ju flera uppgifter.

Jo, men tre panelinstrument med visare är enklare att "slänga en blick" på.



tecno: Det är en Y-kopplad sekundär. Nollan från mitten av Y:et och faserna från ändarna.

Författare:  tecno [ 11.02 2015-11-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kolla du ritningen en gång till och visa hur detta kan vara Y-kopplat, snorig och febrig är jag men ser då inte att kopplingen är rätt.

Författare:  gunne [ 11.31 2015-11-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om jag lägger in lite bollar i början av snörena från trafons sekundär?

Bilaga:
HC v4.png

Författare:  tecno [ 11.41 2015-11-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Bild

Författare:  Nerre [ 11.43 2015-11-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Eller om man förtydligar nollan i kopplingen:

Författare:  Nerre [ 11.47 2015-11-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det spelar ingen roll var längs ledaren man ritar lindningarna, om man ritar om det där schemat får man:

Författare:  tecno [ 11.51 2015-11-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu blev det luddiga klart ;)

Författare:  gunne [ 10.46 2015-11-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nog om blå streck och bollar i slutet på snören. Åter till ämnet.

Någon som har input angående mitt svamlande ovan om karaktäristik? Jag lutar mer och mer åt att köra bara C då jag inte har långa ledningslängder och även JFB på varje säkring (personskyddsbrytare).

Och vill man verkligen ha faser och nolla helt flytande i förhållande till båtjorden? Borde man inte vilja sammanbinda båtnolla och båtjord nånstans så att man inte får godtycklig potentialskillnad mellan fas-jord?

Författare:  MiaM [ 01.43 2015-11-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Angående karaktäristiken: Trafon torde väl öka förimpedansen. Eventuell UPS och/eller eventuellt eget elaggregat har ju också någon förimpedans och den är väl inte ens känd idag.

Sen tillkommer frågan vad fartygsreglerna säger. Hade det varit en fast installation på land så hade det varit en "vanlig" beräkning av utlösningsvillkor som gällt.

Rent pragmatiskt så kanske det är bra att köra C på grupper med låg risk för fel men som också är av stor betydelse att de fungerar, medan B på grupper som har större risk för fel (t.ex. grupper där man ansluter en skarvsladd för arbeten uppe på däck eller för den delen över huvud taget grupper där man ansluter "grovarbete"-belastningar, och för den delen även grupper som går till utrymmen som inte ens avlägset påminner om någon slags isolerat rum) och där det inte är fullt så illa om säkringen löser ut.

Vad gäller trafon så är det i stort sett endast en fråga om du vill ha vanlig 230/400V trefas eller inte. Fast en till faktor är att du med nuvarande koppling i nödfall kan köra på landström direkt utan trafon och få korrekta spänningar i ett land med 3x230V utan nolla (t.ex Norge, om de inte kör 230/400V i gästhamnar och liknande). Men en till faktor tror jag tillkommer. Jag är inte 100% på hur personskyddsautomaterna ser ut, men misstänker att det finns en variant där både jfb och säkring är tvåpolig och en variant där endast jfb är tvåpolig men säkringen är enpolig. Den sistnämnda kan givetvis endast användas i system med en riktig nolla, medan den med tvåpolig säkring givetvis fungerar bra i båda varianterna. I praktiken så kommer jfb ändå lösa ut om det går någon felström som i princip enbart går genom den pol som inte har säkring, men då förutsätter det att jfb alltid fungerar. Det ska man väl inte lita på, så kolla så dina psa:er har tvåpolig säkring ifall det finns någon sannolikhet alls att du kör på befintlig trafo.

Men ytterligare en faktor är ju att det är trots allt nog en rätt märkbar skillnad i hur plågsam och farlig stöt man får om man tar i strömförande föremål och jord samtidigt. Nu minns jag inte ens om det var någon nolla på nuvarande trafo. Om det finns nolla så har du 130V till nolla/jord, om det inte finns nolla så blir det flytande men t.ex. nätfilter och liknande gör nog att spänningen ändå ligger åtminstone i närheten av symetriskt och då oftast lägre än 230V mellan en strömförande del och jord. Trots allt krävs det mig veterligen en påtagligt kännbar ström innan en jfb löser ut, så även om man överlever så vill man slippa den stöten.

Vad gäller panelinstrument så kostar ju vridspoleinstrument hos svenska återförsäljare under en hundring nya, så i det stora hela är det väl mest en fråga om vilja och arbete (och kanske regler?) men inte så mycket fråga om kostnad. nackdelen är ju att de är inte av metall så de skyddar inte mot otrevligheter lika bra som metallskalet kanske gör på en elcentral. Fast inget hindrar att man bygger en liten metallåda som täcker baksidan av instrumenten på insidan av dörren, om man nu ens monterar dem på skåpets dörr. Instrument för landströmmen hade jag placerat mellan jordfelsbrytaren och säkringen, då är det möjligt att mäta utan att behöva slå på säkringen men instrumenten skyddas ändå av jfb. Huruvida dessa instrument ska mäta 400V fas-fas eller 230V fas-nolla tål att tänkas på. 400V-mätning är ju det relevantaste för att avgöra om matningen är korrekt för båtens funktion, men att mäta 230V fas-nolla ger kanske mer indikering om ifall nåt allmänt är knas. Instrument efter trafon ska givetvis visa den lägsta spänning som går att ta ut från trafon, d.v.s. fas-nolla om trafon har nolla på sekundären, och fas-fas om den inte har det. (Minns inte exakt hur den befintliga trafon ser ut).

UPS-omkopplarens placering påverkas givetvis av vilken spänning den ger och vilken trafo du har. Magkänslan säger att den bör nog anslutas efter trafon - bland annat för att då matas ju dess laddning via trafon och då slipper den mata trafon. Det behövs väl ett minst sagt rejält ups-aggregat om det ska vara i klass med trafon.

Det kan kanske vara en bra idé att dela upp elen på grupper som ska gå på en elektronisk ups och grupper som endast ska få ström via dieselkraftverk. Jag vet inte riktigt vad reglerna säger om dubbla huvudbrytare i centraler, tekniskt vore det väl smidigast med dubbla matningar från huvudcentralen till undercentralerna där en matning går via UPS och den andra inte. Då skulle det dock i princip egentligen behöva sitta en sexpolig huvudbrytare i undercentralerna, vilket jag antar att man inte hittar hur lätt som helst. En västa-fall-lösning på detta kan vara att sätta dubbla undercentraler, fast jag antar att man borde kunna klara sig med bra märkning. Eventuellt kanske det kan behövas ytterligare en uppdelning, UPS, reservmatning utan UPS och sådant som inte ska ha ström alls om landström saknas. Det sistnämnda kan vara relativt oviktiga belastningar som ändå kan ta skada av eventuell oren ström från reservkraft som inte går via UPS.

Just det här med reservkraft o.s.v. vore nog riktigt bra att tänka igenom och besluta om redan nu - även om det inte är ett lätt beslut. Det optimala vore förstås en enormt stor online-UPS som alltid mellanlandar via batterier och som orkar driva allt och lite till, men det blir ju liksom lite dyrt. En fördel med en sådan är att den kanske (eller kanske inte?) kan matas med nuvarande trafo men ändå ge 3*230/400V ut.

Ursäkta att det mest bara blir mer förvirrat när jag skriver :wink:

Författare:  pbgp [ 10.11 2015-11-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nerre skrev:
Sen ska alltså båtjorden vara flytande?


Ingen som nappat på den uppenbara vitsen?

Hur han än gör så blir det väl flytande på en båt :D

(för övrigt blev det här inlägg nummer 1000 i tråden, kul läsning)

Författare:  gunne [ 12.07 2015-11-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Personskyddsautomaterna hade jag tänkt köpa av en forumsmedlem och de är tvåpoliga. Det var en förutsättning när jag tänkte köra 230V att de skulle vara tvåpoliga, men nu när jag bestämt mig för 400 V så funkar de ju ändå. Det finns ju ingen nackdel alls att de är tvåpoliga även när man har en nolla.

Jag kommer nog inte flytta båten så mycket. Sannolikheten att jag lägger mig i Uzbekistan eller Liechtenstein är nog obefintliga så jag tänker bara utforma systemet för svenska förhållanden.

Författare:  gunne [ 09.57 2015-11-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Kollar man på sid 17 i denna PDF från Transportstyrelsen ser man denna bild:

Bilaga:
TS isoletrafokoppling.png


De verkar köra Y-Y-trafo. Landjorden ansluts ingenstans. Och så verkar de även förbinda nollan med jord på sekundären. Jag tycker det verklar rimligt att förbinda nolla och jord innan JFB som man brukar i vanliga villacentraler. Någon däremot?

Har det egentligen någon speciell betydelse om man kör D-Y eller Y-Y-trafo?

Författare:  Nerre [ 10.41 2015-11-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

D-Y eller Y-Y ska nog inte spela nån större roll, möjligen kan Y-primär vara bättre om man har stor asymmetri (men är inte säker på det).

Författare:  MiaM [ 21.31 2015-11-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

D-kopplad primär har den enorma fördelen att man kan aldrig få överspänning på enfasobjekt som följd av nollsläpp. Dessutom blir det mindre spänningsfall om man slipper ström i nollan.

Enda fördelen med en Y-kopplad primär är väl om man skulle behöva ansluta sig till enfasmatning eller matning med 3*230V, men det verkar ju som sagt inte vara aktuellt.

Mitt förslag med en JFB före förbindelsen mellan nolla och jord är ju för att skydda sig mot jordfel i själva transformatorn. Den JFB'n kommer inte skydda resten av anläggningen. Se den alltså som en extra komponent utöver det de ritat.

Fast det här med jordning av trafon är väl inte helt självklart vad som är bäst.

Författare:  gunne [ 14.12 2015-11-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Nu har elcentralen kommit på plats i alla fall! Smällde dit en skön retroskylt även om den är smått missvisande...

Bild

Men den måste fyllas med prylar. Råttbot till vänster i bild ska in i centralen.

Jag har fått pris på lite isolertrafos nu men jag måste bestämma mig för vilken storlek jag ska ha. Valet står mellan 16 kVA och 20 kVA. Om man skulle jämföra med "uppsäkring" för vanliga elabonnemang så motsvarar väl det ca 23 A och 29 A om jag tänker rätt.

Prisskillnaden är ca 9000 spänn för trafo + mjukstart. Jag väljer ju hellre den mindre billigare varianten om jag kan...

Spontant känns det som att det räcker med 16 kVA. Har man en villa som värms med ved och värmepump så klarar man sig väl med en 20 A-säkring verkar internets tycka.

Men räknar jag ihop alla mina tänkta förbrukare så kommer jag upp i nästan 40A.

Bilaga:
elförbrukare.png


Men man måste ju inte köra diskmaskin, tvättmaskin, torktumlare, mikro, ugn, elpatroner, avloppspumpar och länspumpar samtidigt mitt i smällkalla vintern. Och går säkringen så gör den det och man får avbryta bullbaket och byktvagandet. Dock vill man ju inte att säkringen ska gå om man råkar få en läcka och länspumparna drar igång. Men man kan kanske koppla en kontaktor till nivåvippan så att den bryter strömmen till andra stora förbrukare när pumparna ska gå igång?

Jag misstänker att jag överanalyserar problemet. De flesta andra bobåtar har nog allt kopplat via en 16A elbjörn utan att de sjunker hela tiden.

Nån som kan hjälpa mig med uppmuntrande hejjarop att den mindre trafon räcker?

Författare:  Nerre [ 14.40 2015-11-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har en polare som gjorde lumpen på M-båt, där kunde de t.ex. inte köra stekhäll och ugn samtidigt.

Man kan ju för vissa grejer (t.ex. VV-beredare och värme) köra effektvakt som slår av dessa grejer som man börjar närma sig vad säkringen tål. Vi har effektvakt till vår elpanna hemma, det är inte ovanligt att lampan för strömbegränsning blinkar vintertid när vi lagar middag eller bastar. Då går alltså inte pannan för fullt.

Det kan ju vara vettigt på "tröga" saker som värme, de drar ju oftast mycket ström och det är ju bättre att VV-beredaren svalnar lite medans man lagar mat än att man inte kan köra spisen.

Författare:  gunne [ 15.03 2015-11-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Att koppla elpatronen via en effektvakt är ju vettigt. Kör man annat så hårt att man närmar sig effekttaket så värms ju båten ändå upp av de aktuella förbrukarna så att koppla bort elpatronen gör ju verkligen ingen skada.

Sen är det så att elräkningen kommer göra kaos med mig om jag bränner på för fullt så det finns incitament att inte göra det. Läs var duktig och elda ved för att hålla värmen istället för el.

Författare:  ajje [ 00.22 2015-11-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag tycker det låter som den lilla trafon räcker.

Som jämförelse så har jag på mitt hus 20A huvudsäkringar. Det är på 104m² plus lika mycket källare. Vattenburen elvärme, diskmaskin, tvättmaskin och torktumlare.

Jag körde på 16A huvudsäkring fram till för ett par år sedan då jag hade uppgrävt runt grunden för omdränering mitt i vintern och det blev kallare än -20 i en vecka.
Effektvakten på pannan gick då in såpass ofta att pannan fick svårt att hålla uppe temperaturen på tappvattnet. Efter byte till 20A och omställning av effektvakten har det aldrig varit problem.

Nu vet jag inte hur mycket värme en båt läcker, men en oisolerad frilagd betonggrund läckte en hel del vintertid. ;)

Så nog bör du kunna gå på 16kVA utan att skämmas.

Författare:  MiaM [ 05.14 2015-11-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Jag har 100m2 varav en liten del tillbyggt ca 1970 och resten klart äldre (äldsta delen gissningsvis från 1850-talet) och har klarat mig på 16A trefas för enbart elpatronvärme. Sen ett antal år finns även en luftvärmepump men som sagt så räckte 16A även utan värmepumpen.

Värt att veta är att framförallt gängsäkringar (diazed) av trögt utförande är riktigt tröga. Om jag fattat rätt så kan man i stort sett betrakta märkströmmen som genomsnittström. Jag tror att de klarar dubbel ström under en timme om de sedan får vila rejält.

Därmed blir det inte så känsligt att köra diverse saker samtidigt. I ditt fall har du ju dock däremot trafon att ta hänsyn till. Även den bör tåla viss överlast kortare stund mot att den får vila efteråt. Här bör väl tillverkaren kunna ge någon spec.

En ugn drar bara angiven effekt när den värms upp (eller om man använder den som element med värmen på och luckan öppen...), sedan ser termostaten till att medeleffekten sjunker rejält. En diskmaskin värmer upp vattnet under vissa tider i programmet och i övrigt drar den klart mindre ström.

Jag minns inte riktigt hur mycket vitvaror som redan köpts in men för din del så vore det nog en bra idé att köpa diskmaskin och tvättmaskin med anslutning för både varmvatten och kallvatten. Dels så blir driftkostnaden lägre eftersom värmen kommer från t.ex. kaminen, spillvärme från dieselmotor, värmepump eller liknande. Dels så slipper du effekttopparna just när maskinen kör - varmvattnet kan värmas med effektvakt.

Om du har gamla typen av disk/tvättmaskin med mekaniskt programverk så kan du i princip även köra dessa på effektvakt. Jag tror inte det fungerar att göra så med moderna maskiner.

Författare:  Nerre [ 08.06 2015-11-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Om jag inte minns fel klarar en diazed 1,9 gånger märkströmmen i 30 minuter. För säkringar upp till 4 A (eller nåt sånt) så är det 2,1 gånger märkströmmen i 30 minuter, det är det man utgår från när man t.ex. köra överlastprov på en avsäkrad transformator. Man lastar alla lindningar nominellt och sen överlastar man en av dem i taget med 2,1 gånger säkringens märkström i 30 minuter.

Ofta måste man överlastprova även baserat på primärsidans säkring, då lastar med sekundärerna så de ligger gott och väl under 2,1 gånger sin säkrings märkström, men så man får en primärström som kommer upp i 2,1 gånger primärsäkringens märkström.

Förr kunde jag alla siffrorna utantill men nu har jag inte jobbat med provning på 5 år och då glömmer man rätt snabbt:)

Författare:  gunne [ 13.47 2015-11-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det lutar mer och mer åt en trafo på 16 kVA från Noratel. Med mjukstart även om jag aldrig har haft problem när min nuvarande 20 kVA trafo startar utan mjukstart.

Saxat från annan tråd:
Citera:
...16 kVA / (400 V * sqrt(3)) i linjeström blir det ju om 400V är huvudspänning, vilket känns rimligast. 23A per fas alltså.

Strömmen genom transformatorns lindningar blir däremot 13.3 A om den är D-kopplad. Detta har ju dock endast intern betydelse för transformatorns dimensionering.
...


Så 23 A drar trafon som mest. Jag vill ju gärna säkra av den så att den inte överbelastas. Men det är nog svårt att hitta dvärgbrytare på 23 A. Ska jag gå på 25 A och hoppas att trafon tål överlast eller ska jag gå på 20 A och då inte kunna utnyttja hela den tillgängliga effekten?

Nytt utkast till schema på huvudcentralen.

Bilaga:
HC 2015-11-17.png

Författare:  Nerre [ 14.57 2015-11-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Trafon borde ha en spec på hur den skall vara avsäkrad.

När man överlastprovar en trafo så gör man ju det baserat på hur den är avsäkrad, inte hur den är märkt.

Tittar du här så rekommenderar de 25 A för 16 kVA med 400 V primär vad jag kan se
http://www.noratel.com/fileadmin/conten ... nstENG.pdf

(Nu vet jag inte om det där är för rätt trafo iofs. Eller jo, det var det ju, ser att du skriver 3LT-23 i schemat.)

Författare:  nifelheim [ 23.59 2015-11-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Det går fort i hockey... :D
(eller så är det jag som inte hänger med )

Med reservation för att jag missuppfattat,
har du inte redan köpt en isolationstrafo för 230 volt?
borde räcka med att komplettera med en till för trefasförbrukarna.
Inte alls ovanligt att ha två trafos om man har både 230 och 400 volts förbrukare ombord.

Jag tycker fortfarande att du ska låta bli att koppla någon pol i skrovet, (som varit uppe tidigare ,IT inte TN)
men ha isolationsmätning med larm.
http://www.studiecd.dk/cahiers_techniqu ... _in_LV.pdf


Du vill vara 101% säker på att du inte får några strömmar i skrovet,
det är inte bara din el som är farlig för skrovet det kan vara en
granne som "läcker" ström, efter några år på samma plats kan det sätta sina spår i plåten.

Författare:  gunne [ 08.45 2015-11-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

Fort vet jag inte om det går. Jag har bollat fram och tillbaka sen i somras om det här med trafon...

Jag har bestämt mig för att köpa en ny D400-Y400-trafo. Detta för att jag inte har kunnat förstå någon fördel med att ha 230 på sekundären. Om det finns en fördel så är jag väldigt nyfiken på vad det är.