Fagges EL-cykel ( Version 2 på sid 10> )
Det är väl två sorters förluster i järnet:
Hysteresförluster: Proportionella mot frekvensen (en viss mängd energi förloras per varv i BH-kurvan) *vid ett givet flödessving*, men energiförlusten per sving avtar snabbare än proportionellt mot storleken på flödessvinget så de minskar med ökad frekvens om man har kvar samma antal varv på spolen.
Virvelströmsförlusterna kan modelleras ungefär som en resistans som matas av inducerad spänning. Dessa är därför relativt oberoende av frekvensen under samma förutsättning, att den fysiska konstruktionen är oförändrad.
Hysteresförluster: Proportionella mot frekvensen (en viss mängd energi förloras per varv i BH-kurvan) *vid ett givet flödessving*, men energiförlusten per sving avtar snabbare än proportionellt mot storleken på flödessvinget så de minskar med ökad frekvens om man har kvar samma antal varv på spolen.
Virvelströmsförlusterna kan modelleras ungefär som en resistans som matas av inducerad spänning. Dessa är därför relativt oberoende av frekvensen under samma förutsättning, att den fysiska konstruktionen är oförändrad.
Senast redigerad av kimmen 2 december 2008, 22:04:18, redigerad totalt 1 gång.
Ja jäklar.
Jag kopplade upp bygget på bänk & mätte med oscilloskopet över ett 0,1ohms motstånd.
Resultatet blev då ca20A stora strömpulser vid 100hz & knappt 1A stora strömpulser när jag ökade frekvensen till 1khz.
Detta med obelastad motor.
Edit...Det är en borstad motor med traditionella kol!.
Edit2... jag kan bjuda på en bild, som tack för hjälpen så länge
Jag kopplade upp bygget på bänk & mätte med oscilloskopet över ett 0,1ohms motstånd.
Resultatet blev då ca20A stora strömpulser vid 100hz & knappt 1A stora strömpulser när jag ökade frekvensen till 1khz.
Detta med obelastad motor.
Edit...Det är en borstad motor med traditionella kol!.
Edit2... jag kan bjuda på en bild, som tack för hjälpen så länge
Tur att du har en bra barlast på motorn, så den inte hoppar iväg.
Men det känns som jag inte ser nån frihjulsdiod, men du kanske har gömt den.
Prova att mäta strömmen genom dioden åxå, speciellt vid låg duty på transistorn, eller bara mät strömmen i ena motorkabeln så ser du både driv och flybackströmmen.
Kolla dessutom på stig och fallflankerna, det händer att det blir självsvängningar där.
Edit:
Jag skulle behöva ha dig på jobbet, jag brukar få gnäll för att det är stökigt på min bänk så jag behöver nån att skylla på.
Men det känns som jag inte ser nån frihjulsdiod, men du kanske har gömt den.
Prova att mäta strömmen genom dioden åxå, speciellt vid låg duty på transistorn, eller bara mät strömmen i ena motorkabeln så ser du både driv och flybackströmmen.
Kolla dessutom på stig och fallflankerna, det händer att det blir självsvängningar där.
Edit:
Jag skulle behöva ha dig på jobbet, jag brukar få gnäll för att det är stökigt på min bänk så jag behöver nån att skylla på.
Barlast ja, kanske egentligen en storleks referens.
Dioden är den med dom gula sladdarna vid sockerbiten bredvid batterierna!.
Strömmen genom STPS3042 dioden ligger på ca25A.
Menar ni att den inte kommer att kunna bli större än så här, oavsett belastning & ökade startströmmar?.
Motorn är specad till 27A vid 24V
Jag får kika på ringningarna vid ett senare tillfälle.
Edit... mer info i texten
Dioden är den med dom gula sladdarna vid sockerbiten bredvid batterierna!.
Strömmen genom STPS3042 dioden ligger på ca25A.
Menar ni att den inte kommer att kunna bli större än så här, oavsett belastning & ökade startströmmar?.
Motorn är specad till 27A vid 24V
Jag får kika på ringningarna vid ett senare tillfälle.
Edit... mer info i texten
menar du diodströmmen?
Snittdiodströmmen blir så länge strömmen är relativt kontinuerlig genom motorn (1-D)*I där D är transistorns duty cycle från 0-1 och I är motorströmmen.
Så dioden behöver i princip klara max ström då du troligen vill ha högt vridmoment vid start då duty cycle ligger lågt samtidigt som strömmen är hög.
Vill du få låga switchförluster vid höga strömmar i transistorerna kommer du behöva en layout med lägre ströinduktanser än den där uppkopplingen Diod(er), transistor(er) och avkopplingskondensatorer för matningen kommer behöva sitta nära varandra Det kan nog behövas ett antal lågimpedans elektrolyter över matningen för att inte induktans i batterikretsen skall ställa till problem.
Snittdiodströmmen blir så länge strömmen är relativt kontinuerlig genom motorn (1-D)*I där D är transistorns duty cycle från 0-1 och I är motorströmmen.
Så dioden behöver i princip klara max ström då du troligen vill ha högt vridmoment vid start då duty cycle ligger lågt samtidigt som strömmen är hög.
Vill du få låga switchförluster vid höga strömmar i transistorerna kommer du behöva en layout med lägre ströinduktanser än den där uppkopplingen Diod(er), transistor(er) och avkopplingskondensatorer för matningen kommer behöva sitta nära varandra Det kan nog behövas ett antal lågimpedans elektrolyter över matningen för att inte induktans i batterikretsen skall ställa till problem.
Nej, det är bättre att ha den nära transistorn och kondensatorerna ty strömmen genom kablarna till motorn är relativt kontinuerlig. Sätter man den i motoränden kommer kablarna till motorn leda upphackad ström i stället för kontinuerlig ström. Då kommer all energi som lagras i kabelns induktans måsta brännas bort i transistorn varje cykel. (samt att de utsända störningarna från kabeln blir mycket större)
Det man vill är att få låg induktans i delar av kretsen med upphackad ström, dvs transistor-diod-matning.
Särskilt vid 100A kan det bli ganska stor skillnad i vilken ände dioden sitter! Om dioden sitter vid motorn och kabeln har en induktans på 1µH så lagras 5mJ varje cykel. Det blir alltså 100W extra i switchförluster vid 20kHz!!
Det man vill är att få låg induktans i delar av kretsen med upphackad ström, dvs transistor-diod-matning.
Särskilt vid 100A kan det bli ganska stor skillnad i vilken ände dioden sitter! Om dioden sitter vid motorn och kabeln har en induktans på 1µH så lagras 5mJ varje cykel. Det blir alltså 100W extra i switchförluster vid 20kHz!!
Nu så har jag gjort en V2 av kortet, med 3 mosar & 6 dioder.
Så den teoretiska gränsen är nu 210A. Jag kör nu med 2,5Khz & tittar man med skopet över dioderna så är pulserna riktigt fina, utan varken ringningar eller annat skit.
Sen hur det kommer att funka vid full belastning, det återstår å se när jag bara lyckats få ihop transmitionen!.
Så den teoretiska gränsen är nu 210A. Jag kör nu med 2,5Khz & tittar man med skopet över dioderna så är pulserna riktigt fina, utan varken ringningar eller annat skit.
Sen hur det kommer att funka vid full belastning, det återstår å se när jag bara lyckats få ihop transmitionen!.
Jo absolut.
Jag tänkte montera en Ampere mätare på cyklen, så att man få lite koll på den genomsnittliga strömmen & sen säkra av allt med 60A.
Sen får man bara se till å lära sig att inta gasa mer än så, annars får man skylla sig självt å trampa resten av vägen hem.
Så nu återstår det att bygga en låda till detta & montera en batterifrånskiljare. Annars kan det nog bli lite jobbigt å få stopp på eländet i fall det skulle uppstå kortis i mosarna!.
Jag tänkte montera en Ampere mätare på cyklen, så att man få lite koll på den genomsnittliga strömmen & sen säkra av allt med 60A.
Sen får man bara se till å lära sig att inta gasa mer än så, annars får man skylla sig självt å trampa resten av vägen hem.
Så nu återstår det att bygga en låda till detta & montera en batterifrånskiljare. Annars kan det nog bli lite jobbigt å få stopp på eländet i fall det skulle uppstå kortis i mosarna!.
Som jag skrev i en annan tråd, så vill min 300W permobilmotor ha 140A vid stillastående direktstart, matat genom runt 3m 6□ kabel från 2*12V 60Ah.
Anledningen till den tunna kabeln är ett försök till strömbegränsning.
Tror att märkströmmen är runt 15A kontinuerlig drift, nuvarande strömbegränsning i motorstyret ligger på 70A.
Har kört så dagligen i över 3 år sen jag bytte kolhållaren, som fick stryk när jag körde med bara kontaktorer i några år.
Så vi har åkt några mil, min flaksparkcykel och jag.
Men de tar vad ström de får de små uslingarna, och din sväljer nog ännu mer än min.
Anledningen till den tunna kabeln är ett försök till strömbegränsning.
Tror att märkströmmen är runt 15A kontinuerlig drift, nuvarande strömbegränsning i motorstyret ligger på 70A.
Har kört så dagligen i över 3 år sen jag bytte kolhållaren, som fick stryk när jag körde med bara kontaktorer i några år.
Så vi har åkt några mil, min flaksparkcykel och jag.
Men de tar vad ström de får de små uslingarna, och din sväljer nog ännu mer än min.
Jag har utgått från detta schemat
Fast jag har bytt ut Q1 transistorn till 3st rejäla mosar, med varsitt gatemotstånd på 39ohm.
ICn matar jag med 15V ifrån en 7815 regulator, för att gate spänningen ska hållas hög men inte överstiga 20V som är max mellan gate & source.
Sen satte jag 2st 2700µf kondningar över matningsspänningen, nära mosarna
Och D1 måste ju så klart ersättas med nått som tål lite mer stryk.
C1 bestämmer switchfrekvensen, så den kan man labba med hej vilt!.
Värdet på potentiometern VR1 är inte kritiskt. Det funkar precis lika bra med en 220Kohms pot.
Fast jag har bytt ut Q1 transistorn till 3st rejäla mosar, med varsitt gatemotstånd på 39ohm.
ICn matar jag med 15V ifrån en 7815 regulator, för att gate spänningen ska hållas hög men inte överstiga 20V som är max mellan gate & source.
Sen satte jag 2st 2700µf kondningar över matningsspänningen, nära mosarna
Och D1 måste ju så klart ersättas med nått som tål lite mer stryk.
C1 bestämmer switchfrekvensen, så den kan man labba med hej vilt!.
Värdet på potentiometern VR1 är inte kritiskt. Det funkar precis lika bra med en 220Kohms pot.