säter skrev:Hur pass utbredda i Europa är 500V och 700V?
Jag fick aldrig något svar på det här.
En exakt siffra är nog svår att få tag på.
Just 500V har jag inte stött på utanför sverige än i något projekt jag har varit involverad i. I sverige är det vanligast att man hittar detta inom papper/massa industrin - men det är inte säkert att det är lika i resten av europa.
690V~0,7kV~700V är nog ungefär lika vanlig i europa som det är i Sverige inom industrin - av min erfarenhet dvs. Man stöter på det då och då men lååångt ifrån så vanligt som 400V för små laster och xkV för större laster.
Apropå topic så fanns det ju ett halvetablerat uttryck förr, "amerikanska ampere".
Bland annat Sun sålde ju disksystem och liknande som hade typskyltar märkta "på amerikanska" men var konverterade till 220V,
det kunde tex stå "16A" på typskylten då, men det var ju angivet vid 110V = 1760W, på 220V blir det ju bara 8A.
Hände ofta att folk trodde det krävde 16A-uttag, tills nån sa "Nej nej, det är Amerikanska ampere, det räcker med hälften"
ojz0r skrev:Just 500V har jag inte stött på utanför sverige än i något projekt jag har varit involverad i. I sverige är det vanligast att man hittar detta inom papper/massa industrin
Det förkommer nog på alla industrier som är lite större.
Lite märkligt kan man tycka, då allt annat blir så krångligt med 500V.
Glenn skrev:
Men för att relatera tillbaka lite till el igen så kanske vi kan ta upp deras skumma system för kablar genom att mäta i AWG.
AWG systemet är smart. Om man minskar numret med 3 får man en fördubbling av arean. Om man minskar numret med 6 får man en fördubbling av diametern. I England har man SWG.
Det finns fler fördelar med USA jämfört med Europa. Standardiserade färger för ledningar på nättransformatorer i gamla radioapparater och gitarrförstärkare. Standardiserade färger för ledningar i elinstallationer. En elektriker kan direkt se på färgerna i en trefasledning om den är 117/208 volt eller 440 volt.
Däremot är det europeiska systemet för elektronrör bättre än det amerikanska. ECH 81 säger direkt vad det är för en typ av rör, glödspänning och sockel.
AWG systemet är idiotiskt.
Varför inte bara benämna kabelarena med aktuell area, istället för att kalla det ett "skonummer".
Just iden att översätta riktiga mått till någon form av namn eller beteckning behövs ju inte.
En 6 mm2 kabel är ju faktiskt just 6 mm2.
AWG finns för plåttjocklek oxo, men plåten har ju en tjocklek som kan mätas i mm, varför hitta på ett nytt namn?
Ungefär som att kalla en liter mjölk for "kossa" köp två kossor....
Att AWG och SWG även finns för plåtjocklek och godstjocklek för rör, ger en form av standardisering. Annars hade förmodligen olika stålverk haft olika standarder.
Men det finns väl å andra sidan inget självändamål med de specifika tjocklekarna vad det gäller plåt heller ? ..eller slang, möjligen att det finns nåt argument vad det gäller kabel ?
Både plåt och kabel utgår ifrån samma princip, hur många gånger den valsas AWG1 valsas en gång, AWG23 valsas 23 gånger.
Naturligtvis härstammar dett från stenåldern, när antalet valsningar i princip var det enda sättet att mäta på.
alexanderson skrev:
AWG systemet är smart. Om man minskar numret med 3 får man en fördubbling av arean. Om man minskar numret med 6 får man en fördubbling av diametern.
Jag kan nästan tycka att det metriska systemet är smartare,
"Om man fördubblar arean får man en fördubbling av arean. Om man fördubblar diametern får man en fördubbling av diametern"
Bjaellerud skrev:AWG systemet är idiotiskt.
Varför inte bara benämna kabelarena med aktuell area, istället för att kalla det ett "skonummer".
Just iden att översätta riktiga mått till någon form av namn eller beteckning behövs ju inte.
En 6 mm2 kabel är ju faktiskt just 6 mm2.
AWG finns för plåttjocklek oxo, men plåten har ju en tjocklek som kan mätas i mm, varför hitta på ett nytt namn?
Ungefär som att kalla en liter mjölk for "kossa" köp två kossor....
Roy
mrfrenzy skrev:
alexanderson skrev:
AWG systemet är smart. Om man minskar numret med 3 får man en fördubbling av arean. Om man minskar numret med 6 får man en fördubbling av diametern.
Jag kan nästan tycka att det metriska systemet är smartare,
"Om man fördubblar arean får man en fördubbling av arean. Om man fördubblar diametern får man en fördubbling av diametern"
Jag nämnde skonummer, och likställde det med AWG systemen.
Varför mäter man skor i skonummer? varför inte mäta i mm. Så kan man med ett måttband mäta upp sina fossingar.
Och byxor i skonummer, C55 eller vad katten de heter. Omöjligt att komma med sina mått och få rätt byxa.
Och TV varför mäter man diagonalen, i tum, man vill väl veta bildytan i begripliga måttenheter.
Inom kommunikationsradiotekniken, och i viss mån amatörradio, har man labbat med att kalla frekvenser för kanalnummer.
Exvis istället för att säga 145,5000 MHz så skall man säga S37 eller något liknande. Flera system har förekommit, men de verkar inte få fäste hos radioamatörerna.
Poliskomradion och räddningsverkets frekvenser hade bokstavs och sifferkombinationer för att beteckna en frekvens, ex B34.
Försök med skonummer på FM radion har gjorts, utan större framgång dock, alla kan ställa in med MHz, exvis P1 i Karlstad finns på 90,5 MHz.
Komradion för flyget, kallar 131,125 MHz för 131,130 MHz eller annat beroende på om det är en frekvens med 8,33 kHz frekvenssteg. Varför inte bara säga aktuell frekvens?
I våra varuhus kan man köra kopparrör som heter R15, fn vet hur tjocka de är. Kanske 5/8 tum????
I samma varuhus kan man köpa LED ljuskällor som är på 40 W men drar 5 W. Den verkliga effekten kan man få fram om man läser det finstilta.
Dvs ljuskällor har fått en form av skonummer som relaterar till de äldre glödlampornas tid.
