Behövs en flyback diode i detta fall? (styra pump med relä)

[eipe]

Jag ska styra en 12 V pump (liknande denna) med en ESP32 kopplad till denna relämodul.

Jag har förstått det som att man alltid ska använda en sk flyback diode (vad heter det på svenska förresten?) för att skydda elektroniken när motorn (pumpen i detta fall) slås av. Relämodulen jag länkade ovan verkar innehålla en skyddsdiod (= flyback diode?) men jag gissar den är på "5V-sidan" och avser skydda styrelektroniken från spolen (?) i relät, snarare än på 12 V sidan? Men jag är osäker...

Min fråga är egentligen: behöver jag en diod på 12 V-sidan? Jag hade tänkt att koppla relät och pumpen till en batterieliminator från en gammal router som ska ha en output på 12 V DC och max 2.5A.

Tacksam för svar!

[Polyene]

Ja, det borde du nog ha för annars är det risk för att relät inte blir långlivat.

"Frihjulsdiod" brukar man säga på svenska.

[Biker]

1N4001 brukar funka

[Nerre]

jag gissar den är på "5V-sidan" och avser skydda styrelektroniken från spolen (?) i relät, snarare än på 12 V sidan? Men jag är osäker...

Om du kollar manualen är det ett exempel på att styra 230 V, och då kan det inte sitta nån diod på kontaktsidan, så det stämmer nog att den sitter på spolen. På bilden ser man ju en liten ytmonterad diod som verkar sitta på ingångssidan.

Så ja, du behöver sätta en diod på 12 V-sidan.

[eipe]

OK, tack för svar. 1N4001 kan jag nog fixa fram.

Men vad är det som riskerar att hända? Att motorn (på 12 V), inducerar en emf (?) åt andra hållet då den stannar, vilket elektroniken i relämodulen eventuellt inte klarar av?

Och att eftersom relät själv har en induktans, så brukar man behöva sätta en motsvarande diod mellan relät och arduinon - men i detta fall verkar en sådan diod vara inbyggd?

Är det en någorlunda korrekt beskrivning av verkligheten?

[JustNeed]

Jag skulle nog gå emot tidigare talare.
Självklart är det bättre att använda frihjulsdiod till induktiva laster, men i det här fallet så kommer reläet förmodligen klara sig väldigt länge även utan diod. Det beror förstås på induktans i motorlindning och parasit-element etc. men det är min gissning.

Elektroniken i relä-kortet ska vara helt isolerat från motorn. Det är det som är poängen.
Det borde även vara konstruerat så att spänning från reläsolenoiden inte kan störa ut ingångarna.

Det som händer är att uppladdad ström i motorlindningen skapar en hög spänning när den bryts och i värsta fall gnistar sönder kontakterna i reläet.

[Nerre]

Ja det är ju gnistbildning över kontakterna som kan bli problemet. För AC kör man väl oftast med en "snubber"?

[Mindmapper]

OK, tack för svar. 1N4001 kan jag nog fixa fram.

Men vad är det som riskerar att hända? Att motorn (på 12 V), inducerar en emf (?) åt andra hållet då den stannar, vilket elektroniken i relämodulen eventuellt inte klarar av?

Och att eftersom relät själv har en induktans, så brukar man behöva sätta en motsvarande diod mellan relät och arduinon - men i detta fall verkar en sådan diod vara inbyggd?

Är det en någorlunda korrekt beskrivning av verkligheten?

Ett litet förtydligande.
Motorn fungerar som generator innan den stannar, men det är inte det stora problemet i det här fallet.
När du bryter strömmen till en induktans finns energi lagrat i magnetfältet. Denna energi försöker hålla kvar strömmen genom att skapa en hög spänning EMF med motsatt polaritet. Denna höga spänning ökar gnistbildningen i kontaktytan.
Samma fenomen används i tändspolar till bensindrivna motorer för att skapa gnistan i tändstiften. När brytarspetsarna (i gamla motorer, elektronik i nya) bryter strömmen till tändspolen för vi en hög mot EMF (EMK) som orsakar gnistan i tändstiftet.

[Icecap]

Alltså - en reläspole med DC-ström på "laddas upp" med magnetism. Det finns alltså en viss mängd energi i den och när drivtransistorn släpper ska den energi någonstans.

Utan snubber i någon form kommer det att bli en ganska hög spänningsspik som kan döda de flesta transistorer.
Därför tar man en diod av lämplig karaktär och monterar till att "kortsluta" denna energi innan den ställer till det.

Sedan är det kontakterna på reläet.
Om det driver en induktiv last på AC sker det oftare att det finns ström till belastningen än inte och det bildas gnistar.
Dessa har sönder kontaktpunkterna med tiden - men med AC kan man ju inte bara klappa en diod eller två på.

Då använder man en kondensator i serie med ett motstånd (snubber-nät) över induktansen som drivs. Är det 3-fas blir det ett snubber-nät per fas.

Drivs reläet med AC använder man samma typ av snubber-nät istället för diod.

[Nerre]

Fast nu glömde du det som denna tråd handlar om: Ett relä som switchar en DC-motor.

[Icecap]

Just det - och reläspolen ska ha en diod OCH motorn bör ha en också.