Janson1 skrev: ↑9 januari 2020, 07:19:05
Min tanke är att visst kommer inte strömmen att öka i rotorn bara för att det ev är kortis i statorn men däremot så bör ju generatorn gå tungt. Det borde ju vara samma sak som att ta ut full kräm eller mer. Sen, det är klart att utan strömtrafons extratillskott som nu uteblir så blir dess magnetisering väldigt låg. Om man däremot själv trycker i extra magnetisering, då borde det gå tungt för motorn att driva generatorn om det är kortis i statorn? Sen 2 ohm i statorn, är det från ena till andra ändan av total statorlindning? (I så fall är det ju inte avbrott på nåt sett)
Folk tänker transformator... Generator med full kortslutning går lätt - så fungerar regleringen i de flesta motorcyklar med PM-magneter på rotorn att när batterispänningen blir för hög så kortsluter man man generatorlindningen med en tyristor/triac på halvperiod-basis på en eller flera av generatorn lindningar
Det beror på att strömmen i lindningen aldrig blir högre än B (magnetflödet från rotorn) genom antal lindningsvarv på statorn då strömmen i statorn är inte högre än vad som precis behövs för att balansera ut B-flödet från rotorn så att magnetiska summaflödet blir noll mellan rotor och stator.
Strömmen av självinduktion i en spole beror på att ström skapas för att bilda en magnetfält med motsatt riktning som skall _hindra_ en utifrån påtryckt magnetfält att tränga in i spolen och därför kan strömmen i spolen aldrig bli högre än vad det påtryckta magnetfälten utifrån försöker inkräkta med. En kortsluten statorlindning ger samma verkan mot rotorn som att trycka två stavmagneters nordpol mot varandra - det blir en elastisk studs och ingen arbete utförs och därmed ingen arbete tas ut från motorn.
Man kan man aldrig få kortslutning på samma sätt i en generator som med en transformator kopplad till elnätet och därför är säkringar närmast oanvändbara på en elverk då dessa ger inte ut mycket mer ström än dess angivna max ström för sin maxeffekt och en 10 A dvärgbrytare på en 2.2 kW generator kommer aldrig att utlösas ens om man kortsluter elsladden hos förbrukaren - en underspänningsvakt är mycket mer effektivt för att känna av kortslutningar hos förbrukarna. Skall en säkring arbeta snabbt (inom 40 ms) så måste generatorn kunna ge minst 10 ggr strömmen som säkringen är märkt för.
Dock finns det en relation - om korslutningen mellan närliggande lindningsvarv i generatorns stator bara inkluderar fåtal varv runt statorns poler så kan strömmen bli hög och rökutveckling och kanske avbränning just där då B genom få varv ger hög ström medans om korslutningen ligger i anslutningen för lindningshärvans in och ut-passage med många varv runt statorpolerna mellan kortslutningens punkter så kan man köra i obegränsad tid utan att statorn blir speciellt varm.
(B / n) * k = I ; I = ström, B = magnetisk flöde, k = maskinkonstant, n = antal lindningsvarv. - med andra ord vid ett stabilt B (bestäms av strömmen till rotorn) och minskar man antalet varv i statorn så blir strömmen högre.
Med andra ord behöver man göra en rimlighets-check att antalet ohm i lindningen är korrekt och att det skall helst mätas upp med likström från labbaggregat och man mäter spänningen över lindningen med likström med känd ström då många multimeter pulsar strömmen vid sin Ohmmätning och det blir inge bra med så stora induktanser som det handlar om här och kommer att mäta mycket fel - ta det lungt när ni ökar och minska likströmmen genom lindningen vid mätning - plötsliga avbrott kan ge stor och högspända induktionsknäppar som i sig kan göra genombrott i isolering i lindningshärvan och bli bekymmer senare.