Buggfix Plus
Aktuellt datum och tid: 09.56 2019-09-19

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme




Svara på tråd  [ 18 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1, 2
Författare Meddelande
InläggPostat: 07.30 2019-09-10 

Blev medlem: 13.28 2006-09-23
Inlägg: 9299
Ort: Södertälje
Det är strömmen som ger motorn kraften i moment och en växelströmsmotor lastreglarar sig genom att ändra fasmässigt kvoten mellan spänning och ström.

Gör man principschema så kan man rita motorn som en stor drossel parallellkopplad med en motstånd (som i parallellkoppling är att betrakta en konduktans)

Olastad så går en viss reaktiv ström genom drosseln och den strömmen är konstant medans konduktansen (paralellkopplade motståndet) varierar i värde med lasten. När motorn är olastat så är konduktansen hög och i stort sett all ström går bara genom drosseln medans vid last så minskar konduktansen (motstånden) och börja leda mer ström och parallellt med drosseln och tillsammans leder både konduktansen och drosseln mer ström.

Kan man sin ellära och växelströmskretsar med parallell R och L så inser man att den totala strömmen genom motorn kommer inte att öka speciellt mycket vid lägre laster och först vid märklast (ofta angett vid cos(fi=0.7)) så kommer man fram till att strömmen genom konduktansen är i samma värde som strömmen genom drosseln (som inte ändrar sig nämnvärt vid olika lastnivåer) och i praktiken så kan man räkna med att strömmen ökar med ca 1.4 ggr (roten ur 2) tomgångsströmmen vid märklast när strömmarna är lika stora genom drosseln och konduktansen för motorer som angivit cos(fi)=07 - motorer som anger cos(fi)=0.8 eller liknande som välkylda kylkompressorer så ökar strömmen än mer i slutet när det närmar sig fullastläge (ström genom konduktansen är 1.33 ggr högre än genom induktansen vid cos(fi)=0.8 ))

Samma resonemang kan man göra på trafo (då det topologiskt är samma som en elmotor med låst rotor och öppen rotorslinga (sekundären)
där det man kopplar in på sekundärlidningen är konduktansen precis som i resonemnaget med motorn ovan och induktansen är tämligen konstant.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 08.44 2019-09-10 

Blev medlem: 00.19 2016-11-15
Inlägg: 166
Halkade föregående talare möjligen på tangenterna? Jag tänker på "När motorn är olastat så är konduktansen hög och i stort sett all ström går bara genom drosseln medans...."

Konduktans är väl ledningsförmågan?


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 19.11 2019-09-10 

Blev medlem: 13.28 2006-09-23
Inlägg: 9299
Ort: Södertälje
Haralt skrev:
Halkade föregående talare möjligen på tangenterna? Jag tänker på "När motorn är olastat så är konduktansen hög och i stort sett all ström går bara genom drosseln medans...."

Konduktans är väl ledningsförmågan?


Ghaa... Skrev precis innan jag skulle till jobbet och rusade utan att läsa igenom efter ev. syftningsfel...

Räknar man konduktansen som en motstånd så är värdet hög räknat i Ohm (vilket var missen ovan) och därmed liten ström vid olastat - räknas det som Siemens så är värdet lågt (G = 1/R, R = Ohm och G = Siemens)

Det är 1/x spegelbilder beroende om det är seriekopplat eller parallellkopplat - om man kör spänning som referens/riktfas eller ström som referens/riktfas etc. lätt att snubbla i kasten där, varför man ha konjugater (i komplexa system) etc. då man byter mellan ström och spänning som referens (vilket kan ske rätt omärkligt under uträkning), seriekoppling mot parallellkoppling etc. i kopplingarna och i uträkningar

seriekoppling : parallellkoppling (räknat som om det vore kopplad seriellt)

Z Impedans : Y Admittans (= 1/Z)
R Resistans : G konduktans (= 1/R)
X Reaktans : B susceptans (= 1/X)

också en orsak varför man vrider Smitchart 180 grader (Y = 1/Z) när man går från att räkna komponenter kopplad i serie till att räkna på parallellkopplade komponenter i impedansmässig avseende.

Man ser det också med Thevenin's koppling (spänningskälla i serie med ett motstånd) mot Norton-koppling (strömkälla med parallellkopplad motstånd) i ekvivalenta kretsar för tex. ett batteri med inre resistans och det går att transformera mellan dessa olika betraktelsesätt.

Eftersom vi inte tränar på att räknar i kretsar med ström som referens så är det väldigt många som får tilt i huvudet när man börja göra lösningar baserade på strömgeneratorer (som lösningar med bipolära transistorer) - som tex. lägga på en signal på en telefonledning utan att påverka dess impedans mätmässigt, att mata filterkristaller där man vill kunna variera termineringsimpedans (komplex) för att filtret skall ha bästa möjliga kurvform, att kunna styra förstärkningen/dämpning i en krets genom att styra med strömmen - därför som en Norton eller en OTA-opamp betraktas som häxkonst - av just anledningen att man bara får lära sig den ena halvan av elläran - den som baseras på spänning som referens...


Upp
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Svara på tråd  [ 18 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1, 2

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 14 gäster


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori
Du kan inte bifoga filer i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
    Electrokit
Drivs av phpBB® Forum Software © phpBB Group
Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2010