På Ebay och andra ställen kan man köpa fotokänslig "dry film" att använda vid
egentillverkning av mönsterkort.
Underligt nog anger man aldrig om det är positiv eller negativ film man säljer.
Gissningsvis så handlar det mest om negativ film som väl passar bäst för lödmasker.
Vill man ha den till etsresist för själva mönstret så är väl positiv film bättre om man
inte kan komma på ett sätt att skriva ut ett negativ. Det var väl mera naturligt på den
tiden man höll på med fotokemiska filmer och sådant.
Har någon ett tips på hur man kan skapa ett negativ. Eagle gör det inte vad jag tror.
En del fotoredigeringsprogram kan det men då blir det i stället problem med skalningen.
För länge sedan fanns en positiv fotospray som hette P20. Finns den kvar att köpa?
Den var inte så lätt att använda. Svårt att få jämn tjocklek och riskk för dammpartiklar
o liknande.
Dry film
Re: Dry film
Kontakt Chemie säljer fortfarande Positiv 20. http://www.kontaktchemie.com/KOC/KOCpro ... SITIV%2020
Men är det värt besväret när det finns laminat med fotoresist att köpa?
Men är det värt besväret när det finns laminat med fotoresist att köpa?
Re: Dry film
P20 fungerar hyfsat om det görs rätt. Även sådan på burk.
Det viktigaste är framkallningen. Använd natriumsilikat-pentahydrat till detta. Absolut inte natriumhydroxid. Bl.a. Welleman säljer det som framkallare. Det såljs dessvärre även natriumhydroxid för ändamålet från en del ställen. Anges mångden till ungefär 7g/liter är det hydroxid. Ungefär 50g/liter är det silikat.
Etsa i natriumpersulfat. Saltsyra och väteperoxid är pest och väl närapå omöjligt att köpa numera. Järnklorid funkar också, men ger förfärliga rostfläckar som är jättesvåra att få bort.
Glöm att själv tillverka en negativ film. Det kan bara göras fotografiskt. Stora svarta ytor är omöjliga med toner/bläck.
Det viktigaste är framkallningen. Använd natriumsilikat-pentahydrat till detta. Absolut inte natriumhydroxid. Bl.a. Welleman säljer det som framkallare. Det såljs dessvärre även natriumhydroxid för ändamålet från en del ställen. Anges mångden till ungefär 7g/liter är det hydroxid. Ungefär 50g/liter är det silikat.
Etsa i natriumpersulfat. Saltsyra och väteperoxid är pest och väl närapå omöjligt att köpa numera. Järnklorid funkar också, men ger förfärliga rostfläckar som är jättesvåra att få bort.
Glöm att själv tillverka en negativ film. Det kan bara göras fotografiskt. Stora svarta ytor är omöjliga med toner/bläck.
Re: Dry film
Jag håller med om allt. Positiv20 gav ett osäkert resultat och bör väl
helst användas i dragskåp.
Visst finns det billiga tillverkare i kina men det blir ju ändå en bra slant
och tar ju sin tid. Jag har köpt från kina några gånger och fått fina kort men
man kan säga att jag oftast använder mina hemgjorda kort i stället för labdäck
för experimentbruk
Det är sällan som jag har anledning att behålla dem.
Om jag vill kan jag få fram ett kort på några timmar från ide till färdigt kort
och det slår väl knappast kineserna. (Belagda med etsresist runt 40kr.)
Det man verkligen saknar är ju möjligheten att göra genomplätterade hål.
Det vore dock roligt att prova med lödmask för att få lite snyggare kort.
Även text går ju att få till då när kopparn lyser igenom.
Nyligen kom jag över en del dubbelsidiga kopparlaminat utan resist.
Frågan är vad man skall göra med dem.
Rita med penna eller gnuggisar käns som ett passerat stadium.
Många (Youtube) verkar klara av att överföra lasertoner med värme eller acceton.
Jag har försökt några gånger men aldrig lyckats.
Kanske är viktig att ha rätt papper? har provat flera sorter.
helst användas i dragskåp.
Visst finns det billiga tillverkare i kina men det blir ju ändå en bra slant
och tar ju sin tid. Jag har köpt från kina några gånger och fått fina kort men
man kan säga att jag oftast använder mina hemgjorda kort i stället för labdäck
för experimentbruk
Det är sällan som jag har anledning att behålla dem.
Om jag vill kan jag få fram ett kort på några timmar från ide till färdigt kort
och det slår väl knappast kineserna. (Belagda med etsresist runt 40kr.)
Det man verkligen saknar är ju möjligheten att göra genomplätterade hål.
Det vore dock roligt att prova med lödmask för att få lite snyggare kort.
Även text går ju att få till då när kopparn lyser igenom.
Nyligen kom jag över en del dubbelsidiga kopparlaminat utan resist.
Frågan är vad man skall göra med dem.
Rita med penna eller gnuggisar käns som ett passerat stadium.
Många (Youtube) verkar klara av att överföra lasertoner med värme eller acceton.
Jag har försökt några gånger men aldrig lyckats.
Kanske är viktig att ha rätt papper? har provat flera sorter.
Re: Dry film
Natriumsilikat-pentahydrat cas 10213-79-3 är en variant många konstellationer med olika antal OH och Na i molekylen som går under gruppen som kallas 'vattenglas'
Vattenglas använd med försiktighet mot ytor som har glas och keramik i sig (läs kisel och kiseloxider) då det kan bygga på lager på ytan som är omöjlig att få bort då det har blivit 'glas'.
Kaustiksoda/NaHO-lösning är inte bra för glas och keramik i längden då det tendera att göra ytan matt med tiden (och förorena NaOH-lösningen i behållaren) - men ovanstående är tusentals gånger värre och kan göra en blank ytan till matt och ojämn på kort tid.
Med andra ord har det i offringsbara behållare, späd ut mycket vid uthällning (vattenglas är tekniskt sett inte farlig välutspätt för avloppet då vattenglas ingår i maskintvättmedel för att skydda metallytorna i maskinen) och alla droppar torkas skyndsamt och ytan sköljs av en extra gång om det hamna på keramikhäll och liknande. (med andra ord måste man vara lika noga som med ferriklorid/järnIIIklorid/järntriklorid och inte lämna droppar med spår av järntriklorid efter sig - och då speciellt inte på rostfri material då när det väl blivit lätt synbar märke på ytan så fortsätter det över tiden att korrodera till det är hål rakt igenom något eller ett par år senare - även när ytan är synbarligen torr mestadels av tiden)
Personligen har jag inte haft bekymmer med NaOH som framkallningsvätska när man har 'gången' och intrimmad process i tex. hur länge det får vara i lösningen innan det börja skada dom delarna som skall vara kvar.
Största problemet är att man inte har helt ljustäta förlagor vilket gör att dom delarna som skall vara kvar ändå ha fått en del violett/UV-ljus på sig och kemiska bondningen börja släppt och OH-jonerna kan börja luckra upp - vilket gör att man har ett tidsfönster för att få bort allt som skall bort men ändå inte hinner riva bort så mycket av det som skall vara kvar.
Vattenglas använd med försiktighet mot ytor som har glas och keramik i sig (läs kisel och kiseloxider) då det kan bygga på lager på ytan som är omöjlig att få bort då det har blivit 'glas'.
Kaustiksoda/NaHO-lösning är inte bra för glas och keramik i längden då det tendera att göra ytan matt med tiden (och förorena NaOH-lösningen i behållaren) - men ovanstående är tusentals gånger värre och kan göra en blank ytan till matt och ojämn på kort tid.
Med andra ord har det i offringsbara behållare, späd ut mycket vid uthällning (vattenglas är tekniskt sett inte farlig välutspätt för avloppet då vattenglas ingår i maskintvättmedel för att skydda metallytorna i maskinen) och alla droppar torkas skyndsamt och ytan sköljs av en extra gång om det hamna på keramikhäll och liknande. (med andra ord måste man vara lika noga som med ferriklorid/järnIIIklorid/järntriklorid och inte lämna droppar med spår av järntriklorid efter sig - och då speciellt inte på rostfri material då när det väl blivit lätt synbar märke på ytan så fortsätter det över tiden att korrodera till det är hål rakt igenom något eller ett par år senare - även när ytan är synbarligen torr mestadels av tiden)
Personligen har jag inte haft bekymmer med NaOH som framkallningsvätska när man har 'gången' och intrimmad process i tex. hur länge det får vara i lösningen innan det börja skada dom delarna som skall vara kvar.
Största problemet är att man inte har helt ljustäta förlagor vilket gör att dom delarna som skall vara kvar ändå ha fått en del violett/UV-ljus på sig och kemiska bondningen börja släppt och OH-jonerna kan börja luckra upp - vilket gör att man har ett tidsfönster för att få bort allt som skall bort men ändå inte hinner riva bort så mycket av det som skall vara kvar.
Re: Dry film
Sen jag började med toner-transfermetoden har jag inte haft ett enda misslyckat kort, det bara funkar och funkar bra så enda "slabbet" är etsningen där jag enbart använder natriumpersulfat. Etsvätskan förvaras i etskyvetten och töms alltså aldrig ur förrän den är förbrukad, endast vatten fylls på när för mycket dunstat för persulfaten kan inte dunsta bort. Enkelt, smidigt och funkis.
Re: Dry film
Kan bara instämma med föregående skribent.
Jag är starkt intresserad av att få höra om en fungerande metod
för toneröverföring.
Jag är starkt intresserad av att få höra om en fungerande metod
för toneröverföring.
-
tecno
- Inlägg: 27039
- Blev medlem: 6 september 2004, 17:34:45
- Skype: tecnobs
- Ort: Sparreholm, Södermanland N 59° 4.134', E 16° 49.743'
- Kontakt:
Re: Dry film
Jag kör färglaser men bara svart utskrift på fotopapper för bläckstråle skrivare.
Laminerar med ombyggd laminator modell billigaste tänkbara som modifieras så laminat tjocklek går igenom. Kör igenom flera gånger!
Badar sedan i ljummet vatten tills pappersfibrerna löses upp, ser till att allt är borta och sedan dags för etsning.
Min metod som fungerar för mig.
Laminerar med ombyggd laminator modell billigaste tänkbara som modifieras så laminat tjocklek går igenom. Kör igenom flera gånger!
Badar sedan i ljummet vatten tills pappersfibrerna löses upp, ser till att allt är borta och sedan dags för etsning.
Min metod som fungerar för mig.
Re: Dry film
När man hittade den halvgenomskinliga 'ugnspappret' i A4-form i form av ritningspapper (viktigt att det var baserat på pappersfiber och ej plast) och med pappret fungerande skrivare (det är inte självklart att alla passar för det) så kunde man med belysning på P20-kort (svartsidan mot kortet) för hålmonterade kretskort lätt och med marginal med dra 2 ledare genom mellanrummen på benen på en vanlig DIL-krets, och det var inte i närheten att vara 'tveksam' utan klar och tydliga kanter utan fnas och ojämnheter eller synliga avbrott/sprickor på några ledare.
Man behövde heller aldrig köra i dubbla lager som många gjorde med utskrift med OH-blad utan det räckte med 1 lager då papperfibrerna med sin svaga fuktinnehåll gjorde att tonern lade sig mycket jämnare där det skulle vara svart i utskriftsprocessen och inte i småklumpar som med printer utskrivbara OH-blad i plast.
Det kan vara en del pyssel att hitta rätt kombination av papper, skrivare och dess toner, belysningstider och framkallningstider, men när man fått kedjan funkande så är det väldigt sällan att det blir misslyckad körning.
och när man fått papper/printer och med dess toner att fungera - använd skrivaren bara till dito utskrifter - en ny toner kan totalt haverera allt då tillverkaren har ändrat kompositionen på pulvret något i en senare batch...
---
Järntriklorid-bad omvandlas till järndiklorid när mycket koppar etsas upp - den går att regenerera med att spikar läggs i badet och det sker en byta mellan järn och koppar samt all järntriklorid reduceras. Men för att det skall fungera bra bör man ha lite överskott av saltsyra i lösningen och efter att kopparen silats bort måste lösningen oxideras upp igen.
På den tiden då både stark saltsyra och stark väteperoxid fanns så blandande man lika delar av dessa med någon överskott av saltsyra och sedan med en spruta sköt in blandningen i järndikloriden så blev hela blandningen varm till het och gul igen då väteperoxiden oxiderade upp järndikloriden till järntriklorid igen och man kunde etsa kort igen. Man kunde göra denna 'uppfräschning' flertal gånger innan det var dags för spikarna igen och fälla ut kopparen. Oxideringen till järntriklorid sker också spontant hela tiden av luftsyret, men man vill ogärna ha öppna bad någon längre tid då det också hela tiden dunstar saltsyra och det får allt järn i rummen att börja rosta - oaktat ev hälsoeffekter...
- med detta fick man i princip en 'outslitlig' etsvätska till skillnad vid användning av ammonium/natriumperoxider som med kopparjoner från etsningen sakta hela tiden avger syre tills blandningen är inaktiv etsmässigt. Man får aldrig ha en tätsluten flaska när man förvarar använd peroxid-baserad etsvätska.
Man behövde heller aldrig köra i dubbla lager som många gjorde med utskrift med OH-blad utan det räckte med 1 lager då papperfibrerna med sin svaga fuktinnehåll gjorde att tonern lade sig mycket jämnare där det skulle vara svart i utskriftsprocessen och inte i småklumpar som med printer utskrivbara OH-blad i plast.
Det kan vara en del pyssel att hitta rätt kombination av papper, skrivare och dess toner, belysningstider och framkallningstider, men när man fått kedjan funkande så är det väldigt sällan att det blir misslyckad körning.
och när man fått papper/printer och med dess toner att fungera - använd skrivaren bara till dito utskrifter - en ny toner kan totalt haverera allt då tillverkaren har ändrat kompositionen på pulvret något i en senare batch...
---
Järntriklorid-bad omvandlas till järndiklorid när mycket koppar etsas upp - den går att regenerera med att spikar läggs i badet och det sker en byta mellan järn och koppar samt all järntriklorid reduceras. Men för att det skall fungera bra bör man ha lite överskott av saltsyra i lösningen och efter att kopparen silats bort måste lösningen oxideras upp igen.
På den tiden då både stark saltsyra och stark väteperoxid fanns så blandande man lika delar av dessa med någon överskott av saltsyra och sedan med en spruta sköt in blandningen i järndikloriden så blev hela blandningen varm till het och gul igen då väteperoxiden oxiderade upp järndikloriden till järntriklorid igen och man kunde etsa kort igen. Man kunde göra denna 'uppfräschning' flertal gånger innan det var dags för spikarna igen och fälla ut kopparen. Oxideringen till järntriklorid sker också spontant hela tiden av luftsyret, men man vill ogärna ha öppna bad någon längre tid då det också hela tiden dunstar saltsyra och det får allt järn i rummen att börja rosta - oaktat ev hälsoeffekter...
- med detta fick man i princip en 'outslitlig' etsvätska till skillnad vid användning av ammonium/natriumperoxider som med kopparjoner från etsningen sakta hela tiden avger syre tills blandningen är inaktiv etsmässigt. Man får aldrig ha en tätsluten flaska när man förvarar använd peroxid-baserad etsvätska.
Senast redigerad av xxargs 24 februari 2019, 19:53:19, redigerad totalt 2 gånger.
-
tecno
- Inlägg: 27039
- Blev medlem: 6 september 2004, 17:34:45
- Skype: tecnobs
- Ort: Sparreholm, Södermanland N 59° 4.134', E 16° 49.743'
- Kontakt:
Re: Dry film
Ja det tar tid att hitta rätt kombination men väl intrimmat så fungerar detta mycket bra. Men detta åstadkommer man inte i en handvändning.Det kan vara en del pyssel att hitta rätt kombination av papper, skrivare och dess toner, belysningstider och framkallningstider, men när man fått kedjan funkande så är det väldigt sällan att det blir misslyckad körning.
och när man fått papper/printer och med dess toner att fungera - använd skrivaren bara till dito utskrifter - en ny toner kan totalt haverera allt då tillverkaren har ändrat kompositionen på pulvret något i en senare batch...
Re: Dry film
Nu har jag försökt att överföra det laserprintade mönstret till kopparlaminatet
med acetonmetoden. Många rekommenderar ju den.
Jag skrev ut på vanligt skrivarpapper.
En enda gång blev det perfekt. Resten av försöken fastnade inte papret
utan lämnade bara en blek avbild av mönstret.
Den enda gången det lyckades blev det otroligt bra.
Det råkade vare en utskrivt där både mönstret och topsilklagret
var med. Mycket text och de tunnast tänkbara linjer, bredd 0 i Eagle.
Det fanns forfarande kvar efter etsning otroligt nog. Så tunna linjer brukar
ju annars vara prisgivna.
Undrar vad jag gör för fel. Jag har provat att väta kopparn först med acetorn,
att lägga på pappret torrt och dutta på aceton och gnugga. Även använda 7 delar sprit
och 3 delat aceton som någon föreslår.
Inget funkar utom den enda gången, en gång den enda. (poetiskt).
med acetonmetoden. Många rekommenderar ju den.
Jag skrev ut på vanligt skrivarpapper.
En enda gång blev det perfekt. Resten av försöken fastnade inte papret
utan lämnade bara en blek avbild av mönstret.
Den enda gången det lyckades blev det otroligt bra.
Det råkade vare en utskrivt där både mönstret och topsilklagret
var med. Mycket text och de tunnast tänkbara linjer, bredd 0 i Eagle.
Det fanns forfarande kvar efter etsning otroligt nog. Så tunna linjer brukar
ju annars vara prisgivna.
Undrar vad jag gör för fel. Jag har provat att väta kopparn först med acetorn,
att lägga på pappret torrt och dutta på aceton och gnugga. Även använda 7 delar sprit
och 3 delat aceton som någon föreslår.
Inget funkar utom den enda gången, en gång den enda. (poetiskt).
Re: Dry film
Ja, vanligt skrivarpapper, Jag har tidigare provat med lite blankare magasinspapper med samma
dåliga resultat. Även riktiga fotopapper för printer har jag provat.
Jag tänkte att det kanske var kopparytan som var problemet.
jag lade laminatet i soda och sedan svintobehandling men det halp inte heller.
Nu har jag varit och köpt en lamineringsmaskin.
Det står papperstjocklek 0.5mm så det står väl i stjärnorna hur det skall sluta.
dåliga resultat. Även riktiga fotopapper för printer har jag provat.
Jag tänkte att det kanske var kopparytan som var problemet.
jag lade laminatet i soda och sedan svintobehandling men det halp inte heller.
Nu har jag varit och köpt en lamineringsmaskin.
Det står papperstjocklek 0.5mm så det står väl i stjärnorna hur det skall sluta.
