H-brygga - Felaktig?!
H-brygga - Felaktig?!
Finns här något generalfel?!
Kör med småsignalare för jag behöver ingen mängd ström, men vill kunna reversera.
Matar +15V på VDD, men styr BC546:orna med +5V.
Kopplat in en scopemeter på varje "motortåt", alltså ingen belastning alls egentligen.
Så fort jag satte 5-volten till nån av 546:orna så luktade det illa här inne.
Är är uppkopplat på ett projektbord (modell sticka-ner-benen).
Finns ju en minimal chans att något ben tagit i inuti projektbordet, men det vore väl att vara naiv?
Mvh
speakman
Har inte kollat så noga, men är det inte istort sett samma som denna?
http://www.solarbotics.net/library/circ ... ilden.html
http://www.solarbotics.net/library/circ ... ilden.html
- JimmyAndersson
- Inlägg: 26308
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
Jädrans, där sa du något om pulldown... 2k valde jag bara på måfå. Vad skulle vara att rekommendera? Eller snarare, hur räknar man ut för att vara exakt? Är som dålig på hFE å de.
Men störning låter ju onekligen som något som kan orsaka det hela, räcker ju med minsta lilla flipp på båda samtidigt så är det ju kört...
Tack för tipset!
Mvh
speakman
Men störning låter ju onekligen som något som kan orsaka det hela, räcker ju med minsta lilla flipp på båda samtidigt så är det ju kört...
Tack för tipset!
Mvh
speakman
Spontant ser jag fyra möjliga fel:
1) Störningar (vilket Marta redan nämnt)
2) Felkoppling; 328:an och 338:an som kopplas ihop av hjälptransistorn ligger i samma brygghalva.
3) För små resistorer (t.ex. sammanblandade värden pga. att någon lagt tillbaka en resistor i fel låda)
4) Kortslutning via skyddsjord.
Har du scopemetern kopplad till datorn eller driver den via nätdelen så kanske dess signaljord går till skyddsjord.
Det förutsätter att även nätdelen till bryggan har signaljord till skyddsjord (plåtbleck från svarta till gröna polskruven på ett labbaggregat).
1) Störningar (vilket Marta redan nämnt)
2) Felkoppling; 328:an och 338:an som kopplas ihop av hjälptransistorn ligger i samma brygghalva.
3) För små resistorer (t.ex. sammanblandade värden pga. att någon lagt tillbaka en resistor i fel låda)
4) Kortslutning via skyddsjord.
Har du scopemetern kopplad till datorn eller driver den via nätdelen så kanske dess signaljord går till skyddsjord.
Det förutsätter att även nätdelen till bryggan har signaljord till skyddsjord (plåtbleck från svarta till gröna polskruven på ett labbaggregat).
Felkoppling? Tänkte du feldragna ledare då? Men det borde inte kunna bli så mycket fel nämligen. Trissorna är uppradade bredvid varann, och varje ben ska ha en kabel framför sig. Borde verkligen inte ha blivit fel...
Sedan för små resistorer, jo det är absolut möjligt. 2k är väl inte särskillt mycket egentligen. Men eftersom det är gamla hederliga med färgerna så tar jag nog inte fel - det är nämligen röd-röd-röd, alltså 2,2k egentligen.
Sedan är det en batteridriven Fluke 321 Scopemeter jag använder, så den borde inte ställa till något.
Mvh
speakman
Sedan för små resistorer, jo det är absolut möjligt. 2k är väl inte särskillt mycket egentligen. Men eftersom det är gamla hederliga med färgerna så tar jag nog inte fel - det är nämligen röd-röd-röd, alltså 2,2k egentligen.
Sedan är det en batteridriven Fluke 321 Scopemeter jag använder, så den borde inte ställa till något.
Mvh
speakman
Yepp det var feldragna ledare jag menade, (så att 338:orna byter plats) men du verkar ha koll.
Kanske skall ohm-mäta alla transistorer mellan C & E ifall någon gått till kortslutning (fast om de är helt nya så verkar det rätt osannolikt).
2K är fullt tillräckligt, det ger ju max 6,8mA @ 15V så det skall inte bli ljummet ens.
Mysko..
Kanske skall ohm-mäta alla transistorer mellan C & E ifall någon gått till kortslutning (fast om de är helt nya så verkar det rätt osannolikt).
2K är fullt tillräckligt, det ger ju max 6,8mA @ 15V så det skall inte bli ljummet ens.
Mysko..
- JimmyAndersson
- Inlägg: 26308
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
Ingen som har tänkt på att sätta in ett par resistanser på tex 100ohm mellan övre och nedre transistor? Då kan du ju börja felsöka utan att allt brinner för dig? Ett annat sätt är att ta ett par feta transistorer (jag vet inte hur mycket effekt dina transistorer klarar) och strömbegränsa ditt nätagg.
Det lutar åt ett sista försök, men denna gång med lite resistorer för att förhindra total kortslutning.
Kör småsignalare, klarar 0,5A. Räcker gott för mitt lilla test så länge.
Kan ju iof mata alltihop genom ett lågohmigt motstånd för att vara på säkra sidan.
Ang. schemat så är jag själv lite vill hur det egentligen fungerar. Antar att man utnyttjar någon egenskap hos transistorerna för att ge 546:orna spänning på kollektorn?
Själv hade jag nog satt PNP-trissa med kollektor till VDD och matat respektive sidas effekttrissor från emittern till ett motstånd till jord.
Men de flesta tycks då konstruera H-bryggorna på detta vis.
Är det nån särskilld fördel med detta? Kan nån vänlig själ förklara hur/varför det fungerar som det gör?
Mvh
speakman
Kör småsignalare, klarar 0,5A. Räcker gott för mitt lilla test så länge.
Kan ju iof mata alltihop genom ett lågohmigt motstånd för att vara på säkra sidan.
Ang. schemat så är jag själv lite vill hur det egentligen fungerar. Antar att man utnyttjar någon egenskap hos transistorerna för att ge 546:orna spänning på kollektorn?
Själv hade jag nog satt PNP-trissa med kollektor till VDD och matat respektive sidas effekttrissor från emittern till ett motstånd till jord.
Men de flesta tycks då konstruera H-bryggorna på detta vis.
Är det nån särskilld fördel med detta? Kan nån vänlig själ förklara hur/varför det fungerar som det gör?
Mvh
speakman
Jaha ja, en som skulle behöva lite grundläggande transistor-teori...
De små pilarna i transistorsymbolerna kan liknas med dioder. Som du vet har transistorer 0.6-0.7V spänningsfall mellan bas-emitter. Detta spänningsfall uppstår pga dioden.
Om du tittar på ditt schema så går alltså strömmen via VDD-BC328-2k-BC546-BC338-GND.
Spänningen på basen till BC546:an blir alltså 1.2-1.4V dvs två diodspänningsfall.
De små pilarna i transistorsymbolerna kan liknas med dioder. Som du vet har transistorer 0.6-0.7V spänningsfall mellan bas-emitter. Detta spänningsfall uppstår pga dioden.
Om du tittar på ditt schema så går alltså strömmen via VDD-BC328-2k-BC546-BC338-GND.
Spänningen på basen till BC546:an blir alltså 1.2-1.4V dvs två diodspänningsfall.
Jag tycker schemat ser bra ut. Enda sättet jag kan se att det blir rökeffekter är om du råkar hålla bägge ingångarna höga samtidigt...
Se gärna till att ha lite dödtid när du skall byta polaritet så att trissorna inte leder samtidigt. Testar du med riktig motor, dvs induktiv last? Isåfall måste du ha catchdioder mellan collector och emitter på samtliga transistorer. Dioden skall vara kopplad med pilen pekandes uppåt på ritningen. Har du inte dessa dioder är det nästan 100% säkert att transistoerna brinner vid induktiv last.
Se gärna till att ha lite dödtid när du skall byta polaritet så att trissorna inte leder samtidigt. Testar du med riktig motor, dvs induktiv last? Isåfall måste du ha catchdioder mellan collector och emitter på samtliga transistorer. Dioden skall vara kopplad med pilen pekandes uppåt på ritningen. Har du inte dessa dioder är det nästan 100% säkert att transistoerna brinner vid induktiv last.
Du har valt för stora resistorer till dina transistorer vilket gör att dom inte bottnar. Vilket med för att dom inte tål lika mycket effekt. prova med 250-300ohm på det övre och 750-800ohm på basen till bc546B. Om du ska driva motor eller någon induktiv last måste du även sätta ditt diodrar som pagge skrev.