Hur funkar y-d start?

[TomasL]

Nja, de går inte att yd-starta, sedan finns det ett antal tusen kompressorer i sverige med PW-start, vilket idag är det vanligaste startsättet.

[danei]

Det är möjligt på kompressorer.
Några svar på mina frågor kanske.
Eller kommentarer om mina påståenden om att du har fel.

[säter]

"Nja, de går inte att yd-starta"
Hur menar du? Skulle det inte gå att YD-starta en 20kW kompressor?

[danei]

Vad han skulle kunna syfta på är att momentkraven under uppstarten är så höga att det inte räcker med kraften som finns tillgänglig vis Y koppling.
Y-D start har man främst nytta av när man ska starta maskiner med högt tröghetsmoment, maskiner som har tunga delar som snurrar, eller delar som snurra fort. Vedkapar eller planhyvlar tex. Det är inte mycket moment går åt till annat än för att accelerera den under starten.

[säter]

Det är väl precis dom förhållandena med kompressor.
Enbart svängmassa som ska upp i varv. Plus lite friktion, men den är nog marginell i sammanhanget.

[TomasL]

"Nja, de går inte att yd-starta"
Hur menar du? Skulle det inte gå att YD-starta en 20kW kompressor?

Motorerna är fast D-Kopplade samt att YD start är dels för dyrt och komplicerat samt att startmomentet är för lågt.

Idag är det inga vettiga som y-d startar (Y_D starten ger ett långsamt startförlopp), behöver man en långsam uppstart, pga att man har tunga grejjor som skall snurras igång kör man med frekvensomformare och liknande produkter, allt annat är 1800-tal och synnerligen ineffektivt.

Säter, Kompressorerna startar med ett tryckförhållande på runt 15-20:1, ungefär så det är lite mer än friktion som skall övervinnas.

[danei]

Om du sa 80 eller 90 tal så skulle det kanske finnas någon sanning i det. Y-D start används fortfarande. En frekvensomriktare är onödigt dyrt om man inte behöver den för driften.
Jag kan inga bra ställen som säljer sånt, så jag hittar inget pris.

säter: Han förutsätter att alla motorer sitter på en kylkompressor. Det är därför svaren blir som de blir.

[säter]

"Kompressorerna startar med ett tryckförhållande på runt 15-20:1, ungefär så det är lite mer än friktion som skall övervinnas."
Man YD-startar ju inte en kompressor mot tryck. Antingen startar man den med ventilavlastningen öppen, alt. har man en magnetventil som öppnar och blåser all luft rakt ut, tills kompressorn är uppe i varv.

Jag tittade på AtlasCopcos hemsida, och kolvkompressor typ LE, som jag använder, verkar fortfarande säljas med YD-start.

[tompa74]

Visst används y-d starter idag. Billigare och enklare än frekvensare, i vissa fall.
På b.l.a Transportband, en del betongblandare. En y-d start är ju barnsligt enkelt att slänga ihop, kostar inte så mkt heller. Förvisso blev jag förvånad att BHS satt dit en när det
ändå sitter slungkoppling på dessa.

Nu hör ju till saken att frekvensare har ju gått ner i pris ganska markant de senaste åren
och det är ju en "snyggare" lösning, men y-d´n är i allra högsta grad levande än.

Allt annat är skitsnack...

Edit: På tal om kompressorer, verkar som Atlas fortfarande använder sig av Y-D start iafa.

/ Tompa

[Kjelle]

Beror lite på vad det är för maskin, innehåller maskinen mycket kedjetransmissioner och kugghjuls växlar är en frekvensomvandlare överlägsen då den genom mjukstart/mjukstopp och varvtalsanpassning efter behov sparar maskinen enormt mycket.

Kjelle

[GFEF]

Är det kompressorer för tryckluft eller kylmedia vi talar om ???

Fins både varvatalstyrning och mjuk starta - stopp som
båda ger startströmar inte högre än driftström.

[säter]

Kjelle:
Det är väl till dom applikationerna man främst använder dom tidigare omtalade mjukstart-anordningarna.

GFEF:
Luftkompressorer, det är i alla fall det jag pratar om.

[danei]

Det jag pratar om är främst snickarmaskiner. Tomas verkar bara prata kylkompressorer oavsett vad man säger.

[TomasL]

Och fläktar och pumpar.

[GFEF]

TomasL
>Och fläktar och pumpar.

Många sådana följer de så kallade "Affinitetslagar för centrifugal pumpar och fläktar"

Flödesförändrin lika med vartals förändring vartal1 / vartal2.
Tryckförändrin lika med vartals förändring (vartal1 / vartal2) i kvadrat.
Effektförändrin lika med vartals förändring (vartal1 / vartal2) i kubik.

I klartext fördublas vartalet ökar effektbehoet 8 gånnger (2 i kubik).....