Kondensator
-
- Inlägg: 82
- Blev medlem: 21 september 2005, 18:22:03
- Ort: Eskilstuna 59 (N59°21'28" E16°29'49")
Kondensator
Kikade i min bra-att-ha-låda. Hittade en konding på 400 volt. Kom då att tänka på. Visst stämmer det väl att om man behöver en kondensator till låt säga 5 eller 12 volt på en viss farad och har den på således, 400 volt eller något sådant högre värde. Visst spelar väl inte det någon roll om man då använder en med högre spänningsvärde? Spänningsvärdet säger väl bara vilken minsta rekommenderade spänning den är avsedd för? Rätta mig om jag har fel, vore intressant att veta.
/Björn
/Björn
Men på samma tema ska man också nämna att det är ett linjärt förhållande mellan spänning och storlek, så dubbel spänningstålighet ger dubbel storlek. Dessutom är det stor risk att den kondensatorn med högre spänningstålighet också har större ESR, så i en switchad applikation kan det vara viktigt att hålla nere ESR under ett visst värde och då är det lättare med låg spänningstålighet än med större.
- ElectricMan
- Inlägg: 4874
- Blev medlem: 21 februari 2007, 20:22:48
- Skype: ElectricManSwe
- Ort: Luleå
- Kontakt:
-
- Inlägg: 6404
- Blev medlem: 31 augusti 2006, 16:42:43
- Ort: Jamtland
Det är alltid bra att ha marginaler. Jag brukar oftast försöka hålla 1,5 ggr men ibland blir det mer ibland mindre.psynoise skrev:Vet inte varför, men jag har alltid tagit den dubbla spänningståligheten än vad signalen har varit. Finns det någon anledning till detta?
Det är inte bara signalen det är den totala spänningen (likspänning + växelspänning) som bestämmer vilken spänningstålighet som behövs. Störningar ingår också i totalspänningen.
Signal är information som man överför. Medans +12V i ett batteri, eller 230VAC är matningspänningar.
Dubbla värdet jämfört med vad man stoppar in kan komma från nätdelsbygge. Om du stoppar in X VAC så behöver dina glättningskondingar tåla 2X V. Detta eftersom likriktiningen ger ~1.5 ggr högre spänning och sedan ~1.5 ggr för att ha lite marginal. Det blir ~2 ggr. Kanske kan vara därför. Då behöver man inte tänka på om man har AC eller DC.
Icecap: Menar du att man ska hålla spänningen uppe till minst 80 % av maxspänning för att den ska hålla längre, eller att man ska max ha 80 % av maxspänningen för att det ska hålla längre. Antar det tidigare enl. vad du skriver, men känns lite som att det senare borde vara mer logiskt. Intressant iaf, hade ingen aning om det.
-
- Inlägg: 8208
- Blev medlem: 15 april 2006, 18:57:29
- Ort: Typ Nyköping
Resonemanget om att ligga på ca 50% av kondensatorns maximala späning kommer från "god konstruktionspraxis". Grundkällan är MIL-HDBK- 217(A-F) vilket ger erfarenhetsdata på livslängd eller snarare MTBF (Mean Time Beetwean Failure) dvs den statistiska sanolikheten för fel uttryckt i antalet fel/1 000 000 timmar. Om man räknar ihop alla sina komponenters MTBF siffror (som vanligtsvis är mycket små värden) så får man fram ett samanlagt MTBF värde på sin apparat. Jag har gjort dessa beräkningar några gånger på militär utrustning (ca 15 år sen) och det är förvånandsvärt hur väl det stämmer med verkligheten. Dessutom gjorde jag en skattning av en komersiell utrustning mera översiktligt för ca 10 år sen som direkt kunde jämföras med verkliga servicedata.
Nåväl det var bakgrunden. All samlad erfarenhet och dessa tabeller med sina tillhörande formler visar att om man håller sina enskillda komonenter under 50% av sina maxgränser (effekt, temperatur, spänning, ström osv) så får man en total systemlivslängd som ligger i intervallet 4-10ggr gentemot att ligga straxt under gränsvädena (som tabellerna bygger på) och detta till en inte särskilt högre kostnad.
En annan felkälla är "när går saker sönder". Vanligtsvis så går elektronikkomponenter sönder i böjan samt när dom har uppnått sin maximala livslängd. Ett sätt att avsevärt förbättra sina MTBF siffror är att endera köpa "inbrända" komponenter eller att späningsätta sina produkter i ett acclererat test innan sluttestet hos sin legotillverkare. Vi minskade MTBF till en tiondel (EDIT: Angivet såsom fel/1 000 000 timmar) genom att ha utrustningen späningsatt (dvs i full drift) i 60 grader och en vecka innan sluttestet/leverans (EDIT: vilket innebär att apparaten statistiskt sett kommer att ha tio ggr så många timmar mellan varje fel).
Nu vet jag inte hur mycket "bättre" dagens komponenter är än när jag skaffade dessa erfarenheter. T.ex lysdioder är ju skitbra gentemot vad dom var i dessa tjugo år gamla tabeller. Då la man t.ex alla indikerande lysdioder via en testströmbrytare för att indikera vad man ville se, och iochmed att dom inte användes i normalfunktionen så behövde deras värden inte påverka MTBF beräkningen...
Detta är det som ligger bakom den kanske ibland hysteriska önskan att hålla sina datorer/hårddiskar så kalla som möjligt, dom håller helt enkelt så mycket längre då...
EDIT: antalet timmar skall vara 1 000 000 och inte 100 000 som jag skrev först samt ett stavfel på milhandboken
EDIT2: Kom på lite till som jag har kompleterat med.
Nåväl det var bakgrunden. All samlad erfarenhet och dessa tabeller med sina tillhörande formler visar att om man håller sina enskillda komonenter under 50% av sina maxgränser (effekt, temperatur, spänning, ström osv) så får man en total systemlivslängd som ligger i intervallet 4-10ggr gentemot att ligga straxt under gränsvädena (som tabellerna bygger på) och detta till en inte särskilt högre kostnad.
En annan felkälla är "när går saker sönder". Vanligtsvis så går elektronikkomponenter sönder i böjan samt när dom har uppnått sin maximala livslängd. Ett sätt att avsevärt förbättra sina MTBF siffror är att endera köpa "inbrända" komponenter eller att späningsätta sina produkter i ett acclererat test innan sluttestet hos sin legotillverkare. Vi minskade MTBF till en tiondel (EDIT: Angivet såsom fel/1 000 000 timmar) genom att ha utrustningen späningsatt (dvs i full drift) i 60 grader och en vecka innan sluttestet/leverans (EDIT: vilket innebär att apparaten statistiskt sett kommer att ha tio ggr så många timmar mellan varje fel).
Nu vet jag inte hur mycket "bättre" dagens komponenter är än när jag skaffade dessa erfarenheter. T.ex lysdioder är ju skitbra gentemot vad dom var i dessa tjugo år gamla tabeller. Då la man t.ex alla indikerande lysdioder via en testströmbrytare för att indikera vad man ville se, och iochmed att dom inte användes i normalfunktionen så behövde deras värden inte påverka MTBF beräkningen...
Detta är det som ligger bakom den kanske ibland hysteriska önskan att hålla sina datorer/hårddiskar så kalla som möjligt, dom håller helt enkelt så mycket längre då...
EDIT: antalet timmar skall vara 1 000 000 och inte 100 000 som jag skrev först samt ett stavfel på milhandboken
EDIT2: Kom på lite till som jag har kompleterat med.
Senast redigerad av limpan4all 3 april 2007, 14:51:46, redigerad totalt 1 gång.
-
- Inlägg: 8208
- Blev medlem: 15 april 2006, 18:57:29
- Ort: Typ Nyköping
Till Millox: Självklart är det så men det beror enbart på hur man väljer att uttrycka sig. Men jag kan se hur och varför du misstolkat min text och jag skall gå in och editera den så den uttrycker MTBF i en lekmans termer.
För övrigt så är det ingen skillnad mellan att säga att en apparat har MTBF=2000h och att MTBF är 500 fel/1 000 000 h.
Den största skillnaden är att det är lättare att räkna i det senare formatet. Om man t.ex har en konstruktion med 1000 motstånd med ett lågt värde så är det bara att multiplicera det låga värdet med 1000 och sedan addera alla värdena för electrolyter, tantaler, IC-kretsar osv.
Sedan kanske man kommer fram till ett sammanlagt värde om t.ex 500 vilket man i sista steget räknar om till just MTBF i timmar.
Men i alla kalkyler innan dess är det bara många små värden.
EDIT: Japp det blev väldigt fel på siffrorna, nu är det ändrat, tack för påpekandet.
För övrigt så är det ingen skillnad mellan att säga att en apparat har MTBF=2000h och att MTBF är 500 fel/1 000 000 h.
Den största skillnaden är att det är lättare att räkna i det senare formatet. Om man t.ex har en konstruktion med 1000 motstånd med ett lågt värde så är det bara att multiplicera det låga värdet med 1000 och sedan addera alla värdena för electrolyter, tantaler, IC-kretsar osv.
Sedan kanske man kommer fram till ett sammanlagt värde om t.ex 500 vilket man i sista steget räknar om till just MTBF i timmar.
Men i alla kalkyler innan dess är det bara många små värden.
EDIT: Japp det blev väldigt fel på siffrorna, nu är det ändrat, tack för påpekandet.
Senast redigerad av limpan4all 3 april 2007, 15:41:57, redigerad totalt 1 gång.