Hej!
Kort bakgrund, min dotters 85 kubiks cross har lagt av och ger inte längre gnista.
Har mätt upp alla komponenter enligt manual och enligt den så är tändspole och rotorspolar OK men inte CDI-boxen.
Hittade en ritning på den nätet och tänkte då att jag skulle försöka mig på att laga den.
Lyckades få bort silikonet (eller vad det var) genom att skära bort så mycket som möjligt och därefter sänka ner den i bensin i några timmar som jag fick tips om, fungerade bra.
Nu har jag kontrollerat så många komponenter jag kan (huvudsakligen dioder, en zenerdiod, kondensatorer, motstånd)
Problemet är att jag inte vet hur jag ska kolla en av tyristorerna, alternativt byta rakt av, eftersom jag inte vet vad den har för specifikation.
I diagrammet heter den P2M4Z, har letat ihjäl mig, finns inte att köpa och inga datablad hittar jag heller.
För info så kunde man enligt författaren byta ut den andra tyristorn (F2R5G i schemat mot en BT151 12A, 600V) men tråden är död verkar det som, fick inget svar om P2M4Z.
När jag tittar på P2M4Z på min CDI (eller P2M35 som det står på min) så är den mycket klenare än den andra tyristorn, en vanlig TO92 kapsel.
Vore otroligt tacksam om någon kunnig människa här kunde lura ut vad det är för komponent/spec jag behöver!
Bifogar schema, P2M4Z inringad.
Laga CDI box
Re: Laga CDI box
Hur har det gått med detta?
Kretsen är tillräckligt enkel att det bör gå att mäta sig fram till felet.
Kort beskrivning:
Kretsen består i princip av två delar som bör gå ganska bra att mäta på separat.
Den nedre delen är "triggern".
Givarspolen ("Pick up coil") laddar C4 via D6. Samtidigt laddas även C2 via R5 och R6. När en viss spänningsnivå uppnås över C4 så kommer zenerdioden D4 börja leda och detta triggar thyristor T2. Detta leder till en omedelbar urladdning av C4 vilket i sin tur gör att kombinationen R5 och C2 leder tillräckligt med ström för att ge en triggpuls till thyristorn T1. Detta förutsätter att "kill switch" är avstängd/bortkopplad, annars leds pulsen bara till jord via switchen.
Den övre delen är högspänningsgeneratorn.
Anslutningen "from HV generator" matas med en rätt hög växelspänning som likriktas av dioderna D1 och D2 i serie. Att de är två dioder i serie ger en ledtråd om att spänningen (i riktningen då de inte leder) är riktigt hög eftersom varje diod ska tåla 1000V. Här behövdes alltså tålighet på över 1000V, och det är ändå primärsidan av spolen. Kondensatorn märkt 1,5µF 400V MKP laddas då, vidare via dioden D5. När en triggpuls kommer från nedre delen av schemat så börjar thyristorn T1 leda och då skickas spänningen från "1,5µF 400V MKP" in i spolen.
Båda thyristorerna slutar leda när spänningen sjunkit tillräckligt, för T2 ordnas detta av motståndet R7 och för T1 ordnas detta av att alla omkringliggande komponenter jobbar med AC och det därmed inte kan uppstå någon kontinuerlig ström.
Den undre delen bör gå ganska lätt att felsöka. Det läskiga med denna typ av koppling är risken dels för att få en stöt men även om man inte rör kretsen medan man mäter så finns även risk att köra sönder mätinstrument. Jag skulle därför använda "billigt skit" för att felsöka detta så långt det går. Mer specifikt så skulle jag ta den ruttnaste förstärkare/högtalare-kombination jag kan få fram, typ en transistorradio som är halvt mosad och har noll ekonomiskt och även sentimentalt värde. Anslut ett motstånt på säg 100k eller åtminstone 10k mellan "kill switch" och line in på förstärkaren, och förstärkarens signaljord till ground. Koppla loss "HV generator" för säkerhets skull. När du snurrar runt motorn så bör du höra ett hyggligt starkt knattrande i högtalaren, ett knäpp per tändpuls. Alternativt ta ett gammalt analogt oscilloskop och mät mellan ground och "kill switch". Pulsernas amplitut ska vara omkring normal triggspänning för en thyristor. Om spänningen är klart högre så är det sannolikt avbrott på gaten på thyristorn T1.
Om detta INTE fungerar så är det inte självklart att det är fel på kretsen. Även om du mäter rätt DC-resistans på givaren så är det inte säkert att givaren är okej. Det kan t.ex. vara nåt knas med magneten som rör sig förbi givaren, eller så kan något ha flyttat sig så att avståndet mellan givare och magnet blivit för stort.
Om detta verkar fungera så kan du i princip skippa hela den undre delen och utgå från att den är hel. För att felsöka den övre delen så kan du t.ex. sätta en dc-voltmätare över kondingen "1,5µF 400V MKP". Om du ser absolut noll spänning och alla dioderna mäter rätt så är det sannolikt kortis i thyristorn. Om du däremot får en hög spänning som inte verkar pulsa något så kan det vara avbrott i thyristorn T1. Om du har ett analogt mätinstrument som kan mäta spänning utan att ha något batteri i sig så rekommenderar jag att du använder det instrumentet till så många av mätningarna som möjligt. Så länge visaren inte slår i botten och du har rimligt högt område valt (säg 500V DC för att mäta över kondingen) så är det stor sannolikt att mätaren överlever. Ett digitalt instrument eller analogt instrument med elektronisk förstärkare kan ganska lätt stekas av de rätt höga spänningar som ingår i denna typ av krets.
Jag skulle säga att thyristorn T2 är inte en kritisk komponent, det går sannolikt med "vilken som helst" men ta gärna en som är snabb (om det ens är nämnvärd skillnad mellan olika thyristorer, det är 30+ år sen jag köpte nåt liknande sist). Thyristorn T1 är däremot en rätt kritisk komponent, den måste tåla spänningen och strömmen. Eftersom kondingen är specad till 400V så kan man väl anta att 400V borde vara tillräckligt för thyristorn men det skadar inte att ta till lite mer. För strömtåligheten så blir det krångligare att beräkna, 400V från kondingen laddas ur in i spolen/transformatorn. För att räkna exakt så behövs mer data på spolen/transformatorn, men kapslingens storlek på thyristorn är en bra ledtråd till hur mycket ström den måste tåla.
Kretsen är tillräckligt enkel att det bör gå att mäta sig fram till felet.
Kort beskrivning:
Kretsen består i princip av två delar som bör gå ganska bra att mäta på separat.
Den nedre delen är "triggern".
Givarspolen ("Pick up coil") laddar C4 via D6. Samtidigt laddas även C2 via R5 och R6. När en viss spänningsnivå uppnås över C4 så kommer zenerdioden D4 börja leda och detta triggar thyristor T2. Detta leder till en omedelbar urladdning av C4 vilket i sin tur gör att kombinationen R5 och C2 leder tillräckligt med ström för att ge en triggpuls till thyristorn T1. Detta förutsätter att "kill switch" är avstängd/bortkopplad, annars leds pulsen bara till jord via switchen.
Den övre delen är högspänningsgeneratorn.
Anslutningen "from HV generator" matas med en rätt hög växelspänning som likriktas av dioderna D1 och D2 i serie. Att de är två dioder i serie ger en ledtråd om att spänningen (i riktningen då de inte leder) är riktigt hög eftersom varje diod ska tåla 1000V. Här behövdes alltså tålighet på över 1000V, och det är ändå primärsidan av spolen. Kondensatorn märkt 1,5µF 400V MKP laddas då, vidare via dioden D5. När en triggpuls kommer från nedre delen av schemat så börjar thyristorn T1 leda och då skickas spänningen från "1,5µF 400V MKP" in i spolen.
Båda thyristorerna slutar leda när spänningen sjunkit tillräckligt, för T2 ordnas detta av motståndet R7 och för T1 ordnas detta av att alla omkringliggande komponenter jobbar med AC och det därmed inte kan uppstå någon kontinuerlig ström.
Den undre delen bör gå ganska lätt att felsöka. Det läskiga med denna typ av koppling är risken dels för att få en stöt men även om man inte rör kretsen medan man mäter så finns även risk att köra sönder mätinstrument. Jag skulle därför använda "billigt skit" för att felsöka detta så långt det går. Mer specifikt så skulle jag ta den ruttnaste förstärkare/högtalare-kombination jag kan få fram, typ en transistorradio som är halvt mosad och har noll ekonomiskt och även sentimentalt värde. Anslut ett motstånt på säg 100k eller åtminstone 10k mellan "kill switch" och line in på förstärkaren, och förstärkarens signaljord till ground. Koppla loss "HV generator" för säkerhets skull. När du snurrar runt motorn så bör du höra ett hyggligt starkt knattrande i högtalaren, ett knäpp per tändpuls. Alternativt ta ett gammalt analogt oscilloskop och mät mellan ground och "kill switch". Pulsernas amplitut ska vara omkring normal triggspänning för en thyristor. Om spänningen är klart högre så är det sannolikt avbrott på gaten på thyristorn T1.
Om detta INTE fungerar så är det inte självklart att det är fel på kretsen. Även om du mäter rätt DC-resistans på givaren så är det inte säkert att givaren är okej. Det kan t.ex. vara nåt knas med magneten som rör sig förbi givaren, eller så kan något ha flyttat sig så att avståndet mellan givare och magnet blivit för stort.
Om detta verkar fungera så kan du i princip skippa hela den undre delen och utgå från att den är hel. För att felsöka den övre delen så kan du t.ex. sätta en dc-voltmätare över kondingen "1,5µF 400V MKP". Om du ser absolut noll spänning och alla dioderna mäter rätt så är det sannolikt kortis i thyristorn. Om du däremot får en hög spänning som inte verkar pulsa något så kan det vara avbrott i thyristorn T1. Om du har ett analogt mätinstrument som kan mäta spänning utan att ha något batteri i sig så rekommenderar jag att du använder det instrumentet till så många av mätningarna som möjligt. Så länge visaren inte slår i botten och du har rimligt högt område valt (säg 500V DC för att mäta över kondingen) så är det stor sannolikt att mätaren överlever. Ett digitalt instrument eller analogt instrument med elektronisk förstärkare kan ganska lätt stekas av de rätt höga spänningar som ingår i denna typ av krets.
Jag skulle säga att thyristorn T2 är inte en kritisk komponent, det går sannolikt med "vilken som helst" men ta gärna en som är snabb (om det ens är nämnvärd skillnad mellan olika thyristorer, det är 30+ år sen jag köpte nåt liknande sist). Thyristorn T1 är däremot en rätt kritisk komponent, den måste tåla spänningen och strömmen. Eftersom kondingen är specad till 400V så kan man väl anta att 400V borde vara tillräckligt för thyristorn men det skadar inte att ta till lite mer. För strömtåligheten så blir det krångligare att beräkna, 400V från kondingen laddas ur in i spolen/transformatorn. För att räkna exakt så behövs mer data på spolen/transformatorn, men kapslingens storlek på thyristorn är en bra ledtråd till hur mycket ström den måste tåla.
