LED med asymmetriskt blink

[Spisblinkaren]

Det kanske är löjligt att använda en miljon transistorer.
Men det används mer material till fler visuella komponenter iom en diskret uppbyggd krets.
Mer lödtenn, mer laminat, mer koppar, mer plast, mer kisel, mer aluminium, mer färg, mer pengar, och mer ström.


Jag har dock inte använt en µC till min lysdiodblinkare, och har lika många komponenter till den som du, men bytte ut transistorerna mot en operationsförstärkare.
En sådan har ju massor av transistorer i sig, och min blinkar fortfarande. Snart 5 år.

Har vi hållit på med det här i fem år?

Jag fick ju höra från dig att alldeles efter att jag hade bekräftat att min spisblinkare medels två transistorer (KSB) hade blinkat i ett halvår i alla fall (trots att jag försökt få den att blinka längre) så sa du nåt om att du tänkte "ge dig in i leken" och det gjorde du alltså och nu har din op-baserade variant blinkat i 5 år, är detta riktigt uppfattat?

Menar du sen allvar med att du bytt ut trissorna mot OP och den blinkar fortfarande efter 5 år?

Hur är det möjligt?

En lågströms LP324 drar minst 0,25mA, ett 9V-batteri (som väl var vår "sport") har kanske en kapacitet på 500mAh, 500m/0,25m=2000h och delat med 24h får man 83dygn som knappast är lika med 5 år fast nu är det bara jag som spekulerar

Så vad driver du grejerna med?

MVH/Roger

[MadModder]

Drivs på ett vanligt alkaliskt 9V-batteri.
Opamp kanske är lite optimistiskt att kalla den, då det är en komparator.
LTC1440 från Analog Devices. Ultralow Quiescent Current: 2.1µA

Mer info i min tråd om den viewtopic.php?f=51&t=83225

Det är "nästan" fem år . I juli nästa år är det riktiga fem år.

[opampen]

Apropå minimalistiska blinkmojar så finns det ju den här udda varianten också.
Svår att använda rent praktiskt pga kondensatorns storlek, men lite kul tills man förstår varför det blir så.
Pulskvoten ligger i 1%-häraden eller lägre.
Flasher.jpg


...och till de som vill kommentera med att det saknas något i kretsen, så gör det inte det.
Man kan t.o.m skippa 100ohm också (kortsluta den)
Funkar inte med alla NPN, så om du ska testa så kör den angivna.

/J

Intressant koppling!

Idag har jag byggt upp den och den fungerar bra. Men man bör inte ta bort 100 ohm motståndet eftersom det verkar som om både dioden och trissan kan gå sönder utan. Blev kortslutnig i både dioden och trissan! Men efter byte och 100 ohms moståndet på plats går den utmärk!

Har provat olika trissor, både BC546B, BC547-A och C. Även en 2N1711, den har ju lite lägre Hfe! Men bäst gick faktiskt BC546B då jag kunde sänka spänningen något men behålla samma blink frekvens som för BC547. Annars är ju blinkfrekvensen beroende av matningsspänningen!

Har använt en 220µF konding, vill man ha snabbare blink kan en 100µF konding vara bra. Men detta verkar optimalt! Blink frekvens ca 1Hz. Röd-LED. Drivspänning är 15V.

[opampen]

Drivs på ett vanligt alkaliskt 9V-batteri.
Opamp kanske är lite optimistiskt att kalla den, då det är en komparator.
LTC1440 från Analog Devices. Ultralow Quiescent Current: 2.1µA

Mer info i min tråd om den viewtopic.php?f=51&t=83225

Det är "nästan" fem år . I juli nästa år är det riktiga fem år.

Ja, det är intressant! Har i en annan tråd byggt en blinkare med en krets LM3909 som användes där.

Har i andra sammanhang använt OPA347 i olika larm konstruktioner mm. Perfekt för batteri drift. Den har dock inga märkvärdiga specifikationer men passar i t.ex. larm. Har en typisk strömförbrukning på 20µA.

Men LTC1440 verkar intressant! Den slår ju OPA347 när det gäller strömförbrukning!

[Spisblinkaren]

Drivs på ett vanligt alkaliskt 9V-batteri.
Opamp kanske är lite optimistiskt att kalla den, då det är en komparator.
LTC1440 från Analog Devices. Ultralow Quiescent Current: 2.1µA

Mer info i min tråd om den viewtopic.php?f=51&t=83225

Det är "nästan" fem år . I juli nästa år är det riktiga fem år.

Jag har lämnat ett meddelande i din tråd.

Jag tror att du är den andra personens tråd jag någonsin skrivit i, den första var rvl's tragiska tråd.

Kort resumé: fantastisk manick du byggt!

Du slår mig med nästan en faktor tio i tid

MVH/Roger
PS
Har nog aldrig riktigt insett att folk här inne kanske ändå inte är så olika mig med sina passionerade projekt, bilduppladdningar och text.

[Spisblinkaren]

Jag har mätt lite på den omöjliga blinkaren.

På bussen blev jag att tänka: vänder man trissan bakochfram så kommer man få eb-zenern överst och bc-dioden nederst, i princip har man alltså "bara" en zenerdiod och jag blev att tänka att det kanske kunde vara så att när man slår på spänningen så laddar kondensatorn upp sig tills den når zener-knät varvid en kortvarig strömpuls kommer gå genom LED men när den strömpuls går så laddas kondensatorn ur sig så att dess spänning hamnar på andra sidan knät, den tar då laddning från matningen och när dess spänning återigen är över knät så kommer nästa puls.

Nåt sånt trodde jag helt seriöst var fallet

Jag provade således lite nitiskt 8V2+diod istället för trissan, den blev bara att lysa konstant.

Provade också bara eb-zenern, lös konstant.

Så min spekulation föll pladask!

Enda sättet att få den att blinka var alltså att bygga enligt original dvs på det sjuka men MYCKET intressanta sättet med CE omkastad och ingen basström

MVH/Roger
PS
Mäter 0,5mA strömförbrukning (DC inte RMS) och 2Hz nånstans. Blinkandet är sedan väldigt trevligt fyr-likt. Men hur tusan fungerar det?

[jah]

HUGGBÄVERN gav delvis svaret tidigare.
Transistorns EC funkar som en avalanche-diod, så när spänningen över kondensatorn går över en viss nivå så blir det ett genombrott, som då skickar kondensatorns laddning genom LED:en, tills spänningen åter sjunkit och processen startar om.

/J

[Spisblinkaren]

Jag tror faktiskt inte att den där förklaringen räcker.

För att det skall kunna ske en upp och urladdning cykliskt så måste det finnas en hysteres.

Mitt zener-test ger ingen hysteres alls, därför fungerar det inte (tror jag).

Samtidigt tror jag att mitt tänk är någorlunda riktigt det är bara det att när det sker ett zener-genombrott hos eb-dioden så ändras inte spänningen dvs ingen hysteres.

Samtidigt är ju Vbe beroende av strömmen så jag är mycket tveksam över min teori.

Din trevliga förklaring verkar peka på ett genombrott där det samtidigt genereras en hysteres.

Man kan eventuellt se det som så att när man slår på spänningen så laddas kondensatorn och spänningen över den stiger, när den sedan når en viss nivå (zenerknät) så går det plötsligt ström genom trissan och kondingens spänning sjunker MEN på nåt magiskt sätt sjunker även zenerknät så det går ström en stund till tills det inte går nån ström mer varvid kondensatorn laddar upp sig igen men nu till ursprungliga "kalla" knät.

Hur mycket är jag ute och cyklar nu?

MVH/Roger
PS
Jag gissar nu vilt men jag tror inte "digitala" oscilationer ens kan ske utan hysteres (aka Schmitt-trigger), försök tilll exempel att bygga en fyrkantoscillator med hjälp av en 4069.

[MadModder]

Skillnaden mellan avalanche och zener:
https://circuitglobe.com/difference-bet ... kdown.html

[Spisblinkaren]

Trevlig läsning, tack!

Men ingenstans står det om att det måste finnas en hysteres i vårt fall (tror jag).

Den behöver nog inte vara dubbelsidig men minst enkelsidig för annars finns det inte utrymme för kondingen att laddas "utan att det händer nåt", det måste således finnas ett spann där typ kondensatorn kan ladda upp sig och idealt sett även ett spann där kondensatorn kan ladda ur sig.

Jag vill samtidigt förtydliga min kommentar ovan angående 4069: "försök bygg en fyrkantoscillator med 1/6 4069" dvs endast EN inverterare utan hysteres.

Det kan kanske gå men jag tvivlar på det för jag tänker på nåt som verkar kallas "relaxations-oscillator" och bara består av ett motstånd från utgång till ingång och en konding från ingång till backe, den svänger galant digitalt och i det närmaste 50% d-c, jag använder den ofta.

Denna konfiguration är sedan symptomatisk för hur ett återkopplat system beter sig och varför det överhuvudtaget svänger (vilket jag tycker är spännande kunskap)

MVH/Roger
PS
Jag tror vi kan utesluta avalanche-effekten för enligt din trevliga artikel så förstörs dioden då, avalanche breakdown sker dessutom vid en mycket högre backspänning

[farskost]

Det är faktiskt lavinsammanbrott som är effekten bakom denna oscillation. Länken ovan tar upp att lavinsammanbrott kan vara ganska farliga för de kan leda väldigt mycket ström men i detta fallet så finns inte så mycket energi att tillgå att transistorn avlider, liten mängd energi i kondensatorn och resistorn som begränsar strömmen från batteriet. Hade fallet varit en diod i kraftelektronik så hade troligen inte överlevt, likaså så borde inte transistorn klara att du applicerar samma spänning utan resistorn utan kopplar transistorn direkt till spänningsaggregatet.

Artikeln nedan tar upp det specifika fallet att använda en BJT i ”reverse avalanche mode” och tar upp just denna oscillator. Tack vare resistorn kommer spänningen över transistorn sjunka när kondensatorn är urladdad och lavingenombrottet kommer inte kunna underhållas, fältstyrkan blir för liten, och transistorn återgår till att vara en diod som inte leder i backriktningen.

http://www.kerrywong.com/2014/03/19/bjt ... nche-mode/

[Spisblinkaren]

Bara för att låta lite obstinat så tror jag fortfarande inte på avalanche breakdown för det sker vid mycket högre spänningar (typ när trissor går sönder), det sker inte vid 10 Volt hur mycket man än öskar det.

Jag har inte läst artikeln än men planerar göra det i morgon för jag tycker hela grejen är kul.

Idag blev jag sen att eventuellt förstå saken, återstår mest att få en zenerdiod+diod att självsvänga också, kan gå

Låt oss kalla eb-zenern för Vz och bc-dioden för Vf (0,7V)

Min teori är sån här:
vid spänningspåslag så laddar kondingen upp sig till Vz, vid Vz börjar det då gå en massa ström, Vf ökar då (för den är en vanlig diod) vilket snabbt ger kondingen en spänningsökning på 0,7V (ty Vf leder fullt ut och dynamiska resistansen hos Vf+Vz är liten vilket ger liten Vth eller ekvivalent källresistans), pga att det går ström laddas kondingen sen ur sig 0,7V under en förmodad rätt kort tid (för dynamiska resistansen hos Vz+Vf gäller), när den gjort det slutar det gå ström och allt upprepar sig.

Ett försök att förstå bara

MVH/Roger

[HUGGBÄVERN]

Tro och vetande ....

https://www.electrical4u.com/avalanche-diode/

[farskost]

Saxad del från länken ovan:

Because the asymmetry and doping differences between the base-emitter and base-collector junctions, the avalanche voltages for reversely connected BTJs are usually magnitudes lower than their normal avalanche voltages.

...

When the voltage across the capacitor reaches a certain level, the transistor enters the avalanche breakdown mode. In its avalanche breakdown region, the transistor exhibits negative resistance (i.e. the higher the current, the lower the resistance) so the capacitor discharges rapidly through the LED and the voltage across drops until the avalanche mode can no longer be sustained. At such point, the transistor enters its normal operation mode and becomes non-conductive again. Thus the cycle continues.

Lavingenombrott är ganska intressanta fenomen, läste lite vidare och hittade bland annat lavintransistorn 2N2369 som ska kunna ge pulser med stigtider under 300 ps enligt Jim Williams. Kontentan känns som att de antigen är katastrofala felmoder eller snillrika lösningar på analoga problem

Lägger med länk till appliaktionsnoten om någon blir nyfiken på att titta på pulsen, kretsen är i slutet av dokumentet, appendix B. https://www.analog.com/media/en/technic ... /an72f.pdf

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Avalanche_transistor

[HUGGBÄVERN]

HUGGBÄVERN gav delvis svaret tidigare.
Transistorns EC funkar som en avalanche-diod, så när spänningen över kondensatorn går över en viss nivå så blir det ett genombrott, som då skickar kondensatorns laddning genom LED:en, tills spänningen åter sjunkit och processen startar om.

/J

Det finns ju allehanda konstiga halvledare (som inte är integrerade) som tyristorer, triacar, tunneldioder och slikt. Många kan ju tyckas bryta med fysikens alla lagar, men smarta människor har efter evigt laborerande och timmar fram för svarta tavlan (eller vita) sett till att saker funkar i praktiken och att det finns en teori som väl beskriver vad som händer.
Här är en enkel spänningsstyrd oscillator som ger Volt/oktav (funkar i musikinstrument) med en avalanchtransistor. Enklare än så här kan det inte bli.

avalanche.jpg