Dremlande av magnet
- Spisblinkaren
- EF Sponsor
- Inlägg: 12990
- Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Dremlande av magnet
Hej!
När mina senaste solbrillor från Flyng Tiger (50 spänn) gick sänder (glaset sprack och bågen sprack) så var jag nära att slänga dom och köpa nya men jag är en ekonomisk jävel så jag beslöt mig för att superlimma dom.
Under tiden fram till superlimmandet kom jag dock på att jag hade "lagat" mina Ray Ban med hjälp av ett par magneter.
Dessa magneter var visserligen passande små men visade sig vara för svaga.
Nu har jag dock mycket starka magneter köpta på Granit (DXL~10X15) som jag lurar på att kapa av med min dremel och då skapa en 1mm lång magnet.
Jag kan ingenting om magneter så det vore intressant om nån kunde förklara för mig hur mycket magnetism det typ blir kvar.
Mycket lekfull spekulation är att längden inte spelar så stor roll, de magnetiska dipolerna har ju samma orientering och täthet per areaenhet ändå.
Samtidigt känns det intuitivt att en stor (läs lång) magnet ger mer kraft än en liten.
Men om jag har rätt så kan jag laga mina kära Ray Ban mha en typ 1mm lång bit av ovanstående magnet.
Tacksam över svar på hur pass fel jag har
MVH/Roger
PS
Efter en del letande hittade jag min gamla tråd (direktlänkad till en bild på mina "lagade" Ray Ban) viewtopic.php?p=1288300#p1288300
När mina senaste solbrillor från Flyng Tiger (50 spänn) gick sänder (glaset sprack och bågen sprack) så var jag nära att slänga dom och köpa nya men jag är en ekonomisk jävel så jag beslöt mig för att superlimma dom.
Under tiden fram till superlimmandet kom jag dock på att jag hade "lagat" mina Ray Ban med hjälp av ett par magneter.
Dessa magneter var visserligen passande små men visade sig vara för svaga.
Nu har jag dock mycket starka magneter köpta på Granit (DXL~10X15) som jag lurar på att kapa av med min dremel och då skapa en 1mm lång magnet.
Jag kan ingenting om magneter så det vore intressant om nån kunde förklara för mig hur mycket magnetism det typ blir kvar.
Mycket lekfull spekulation är att längden inte spelar så stor roll, de magnetiska dipolerna har ju samma orientering och täthet per areaenhet ändå.
Samtidigt känns det intuitivt att en stor (läs lång) magnet ger mer kraft än en liten.
Men om jag har rätt så kan jag laga mina kära Ray Ban mha en typ 1mm lång bit av ovanstående magnet.
Tacksam över svar på hur pass fel jag har
MVH/Roger
PS
Efter en del letande hittade jag min gamla tråd (direktlänkad till en bild på mina "lagade" Ray Ban) viewtopic.php?p=1288300#p1288300
Senast redigerad av Spisblinkaren 20 augusti 2020, 22:24:05, redigerad totalt 1 gång.
Re: Dremlande av magnet
Magneter tappar magnetism av vibrationer och värme. När du är klar kan jag zappa dom om du vill så dom återfår styrkan.
- Spisblinkaren
- EF Sponsor
- Inlägg: 12990
- Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Re: Dremlande av magnet
Intressant, tack!
Men vad menar du med "zappa"?
Och blir styrkan samma dvs oberoende av längd?
MVH/Roger
Men vad menar du med "zappa"?
Och blir styrkan samma dvs oberoende av längd?
MVH/Roger
Re: Dremlande av magnet
Zappa betyder att du stoppar in magneten i en magnetiseringsapparat (utsätter magneten för ett tillräckligt starkt magnetfält för att återställa magneten till ursprunglig styrka, remanens). Vad menar du med en lång magnet? Desto längre avstånd mellan nord- och sydpol desto starkare magnet. Bra källa med information https://vacuumschmelze.com/Products/Per ... ---VACODYM
- Spisblinkaren
- EF Sponsor
- Inlägg: 12990
- Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Re: Dremlande av magnet
Intressant länk, tack!
Jag förstod inte så mycket men såg att den remanenta (kvarvarande) flödestätheten (B) låg runt 1,4T (vissa designar transformatorer med maximal flödestäthet om 1,6T) och den magnetiska intensiteten (H) låg på runt 1MA/m.
Otroligt!
MVH/Roger
PS
Tror att vanlig transfomatorplåt inte hanterar mer än nåt hundratal A/m.
Jag förstod inte så mycket men såg att den remanenta (kvarvarande) flödestätheten (B) låg runt 1,4T (vissa designar transformatorer med maximal flödestäthet om 1,6T) och den magnetiska intensiteten (H) låg på runt 1MA/m.
Otroligt!
MVH/Roger
PS
Tror att vanlig transfomatorplåt inte hanterar mer än nåt hundratal A/m.
Re: Dremlande av magnet
Rätta mig om jag har fel men är inte dammet från neodymium magneter ganska giftigt? har för mig att jag läst det nånstans.
Enligt min erfarenhet lever de inte länge om nickelbeläggningen som läggs utanpå försvinner, de oxiderar eller liknande.
Enligt min erfarenhet lever de inte länge om nickelbeläggningen som läggs utanpå försvinner, de oxiderar eller liknande.
- Spisblinkaren
- EF Sponsor
- Inlägg: 12990
- Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Re: Dremlande av magnet
Intressant varning!
Man vill ju inte kola på kuppen när man dremlar av en enmillimetersbit
MVH/Roger
PS
Om jag mycket amatörmässigt får spekulera lite så tror jag att det är flödet som är en magnets "styrka", detta flöde kan man sedan skriva BS (Weber) dvs så länge flödestätheten B är samma (modell hastigheten i en vattenslang), vilket den bara kanske är när man kapar av magneten för antalet magnetiska dipoler per ytenhet är lika många oavsett hur lång magneten är. Jag har förmodligen helt fel så rätta mig gärna men mitt resonemang skulle innebära att längden på magneten inte spelar nån roll, det är eventuellt yttätheten av magnetiska dipoler som spelar roll. Troligtvis helt felaktigt
Man vill ju inte kola på kuppen när man dremlar av en enmillimetersbit
MVH/Roger
PS
Om jag mycket amatörmässigt får spekulera lite så tror jag att det är flödet som är en magnets "styrka", detta flöde kan man sedan skriva BS (Weber) dvs så länge flödestätheten B är samma (modell hastigheten i en vattenslang), vilket den bara kanske är när man kapar av magneten för antalet magnetiska dipoler per ytenhet är lika många oavsett hur lång magneten är. Jag har förmodligen helt fel så rätta mig gärna men mitt resonemang skulle innebära att längden på magneten inte spelar nån roll, det är eventuellt yttätheten av magnetiska dipoler som spelar roll. Troligtvis helt felaktigt
- Spisblinkaren
- EF Sponsor
- Inlägg: 12990
- Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43
Re: Dremlande av magnet
Studerar helt frivilligt elektrostastik just nu för jag tycker det är kul.
Har alltså inte kommit till elektromagnetism än (även om jag läst det för 25 år sedan).
Jag gillar att spekulera, vet dock efter Tesla-tråden att folk liksom inte accepterar att man gissar trots att man säger att man bara gissar.
Knepigt.
Såhär gissar jag nu: Det är principiellt sett ingen större skillnad på elektrisk polararisation och magnetisk polarisation.
Båda hanterar dipoler där de elektriska dipolerna består av minus och plus medans dom magnetiska dipolerna består av syd och nord.
Grejen är, vilket jag fullständigt missförstått ovan, att polarisation innebär att dipolerna ligger på "rad", sedan gäller bara superposionsprincipen dvs att dipolernas, ska vi säga magnetism, summeras.
Detta sker naturligtvis också över en tvärsnittsyta men jag har börjat se magnetisk "kraft" som nåt som motsvarar hur många dipoler det finns inom en viss volym, så om tätheten per areaenhet är samma så ökar magnetens styrka linjärt med hur lång magneten är.
Därför tror jag att om jag kapar av min magnet till en tiondel i längd så blir magneten 1/10 så stark.
Har jag rätt eller fel?
MVH/Roger
PS
Älskar LaTex så jag kodar upp lite på skoj:
Den elektriska polarisationsvektorn P kan tecknas
\(P=\frac{lim}{\Delta v->0}\frac{1}{\Delta v}\sum_{k=1}^{n\Delta v} p_k\)
Här ser man tydligt hur P är beroende av summan av alla små pk där
\(p_k=qd_k\)
som är en av alla elektriska dipoler (med en laddning gånger ett avstånd).
Låter man dv går mot noll så får man
\(Pdv=dp\)
Säger mig dock inte så mycket
Dock kan potentialen för en dipol p tecknas (där stjärna betyder skalärprodukt och aR är riktningen)
\(V=\frac{p*a_R}{4\pi\epsilon_0 R^2}\)
eller
\(\large dV=\frac{P*a_R}{4\pi\epsilon_0 R^2}dv\)
där lilla v är volymen och stora V potentialen
Har alltså inte kommit till elektromagnetism än (även om jag läst det för 25 år sedan).
Jag gillar att spekulera, vet dock efter Tesla-tråden att folk liksom inte accepterar att man gissar trots att man säger att man bara gissar.
Knepigt.
Såhär gissar jag nu: Det är principiellt sett ingen större skillnad på elektrisk polararisation och magnetisk polarisation.
Båda hanterar dipoler där de elektriska dipolerna består av minus och plus medans dom magnetiska dipolerna består av syd och nord.
Grejen är, vilket jag fullständigt missförstått ovan, att polarisation innebär att dipolerna ligger på "rad", sedan gäller bara superposionsprincipen dvs att dipolernas, ska vi säga magnetism, summeras.
Detta sker naturligtvis också över en tvärsnittsyta men jag har börjat se magnetisk "kraft" som nåt som motsvarar hur många dipoler det finns inom en viss volym, så om tätheten per areaenhet är samma så ökar magnetens styrka linjärt med hur lång magneten är.
Därför tror jag att om jag kapar av min magnet till en tiondel i längd så blir magneten 1/10 så stark.
Har jag rätt eller fel?
MVH/Roger
PS
Älskar LaTex så jag kodar upp lite på skoj:
Den elektriska polarisationsvektorn P kan tecknas
\(P=\frac{lim}{\Delta v->0}\frac{1}{\Delta v}\sum_{k=1}^{n\Delta v} p_k\)
Här ser man tydligt hur P är beroende av summan av alla små pk där
\(p_k=qd_k\)
som är en av alla elektriska dipoler (med en laddning gånger ett avstånd).
Låter man dv går mot noll så får man
\(Pdv=dp\)
Säger mig dock inte så mycket
Dock kan potentialen för en dipol p tecknas (där stjärna betyder skalärprodukt och aR är riktningen)
\(V=\frac{p*a_R}{4\pi\epsilon_0 R^2}\)
eller
\(\large dV=\frac{P*a_R}{4\pi\epsilon_0 R^2}dv\)
där lilla v är volymen och stora V potentialen