Svenska ElektronikForumet

HUGGBÄVERN skrev:Nu ställer du fel frågor igen.

Du styr bara strömmarnas storlek - inte riktning. Och du styr spänningen indirekt.

Om du tittar på bilden ovan matas kretsen med 9V. Denna spänning kan generera ström genom lysdioden, motståndet (som ska begränsa strömmen genom dioden) och transistorn. OM transistorn får den lilla spänningen på sin bas och det flyter in en liten ström i transistorn, öppnar den som en strömbrytare och släpper fram strömmen som kommer från batteriet.
När transistorn är öppen kommer det att ligga blott en minimal spänning mellan emitter och kollektor - säg NOLL volt för enkelhetens skull. När transistorn är stängd kommer det att ligga hela batterispänningen - 9 Volt - över den = ingen ström i kretsen. Det är i fallet med BC857, som denna spänning inte får bli för stor (-45V).

Men men men, riktning på strömmarna styrs väl i och med att transistorn ju Öppnar en ledning, så att ström kan gå genom den,
en ledning som annars hade varit stängd?! Det är väl att rikta strömmen!?

HUGGBÄVERN skrev:

fosfor skrev:Kan man säga att man kan få ut mer spänning från den, fast på bekostnad av strömmen in?
Och att man kan få ut mer ström, fast på bekostnad av inspänningen?

Du får ut mer ström - inte spänning. Transistorn är strömstyrd. Tittar du i databladet hittar du en faktor - hfe. Det är, i princip, transistorns förstärkningsfaktor. Säg att du läser att hfe = 100. Det betyder att petar du in 1mA på basen kan transistorn via emitter eller kollektor syra ut en ström på 100 ggr mer, alltså 100mA. Men den strömmen måste komma någonstans ifrån - alltså ett batteri eller ett spänningsaggregat.

Den här bilden förklarar mycket:



Lysdioden behöver 20mA för att lysa klart och om du har mindre ström än så använder du transistorn för att förstärkna den lilla ström du har för att tända lysdioden via din transistor.
Som vi berättat kan vi också använda en spänning för att driva fram en ström, och här använder man en liten spänning för att få ström till transsitorn, vilken öppnar för en större ström och därmed större spänning till lysdioden.

Återigen: du måste läsa på!

Ok intressant med hfe!
Men varför ha en transistor i bilden du postade överhuvudtaget? Det räcker ju med ett motstånd för att få den att lysa?
Är det om man har den så inkopplad till en IC som ska styra när den går av och på?

Jag tror jag skrev att transistorn är strömstyrd. Ge den en liten ström så kan den släppa på en större ström.
Din CD-spelare ger max 2V signalspänning ut och en ström som är mycket liten. Dina högtalare vill ha 10-50V och några ampere för att väcka grannarna. Enda sättet att göra om den lilla strömmen (och spänningen) från spelaren till den stora strömmen (och spänningen) till högtalarna är att använda en transistor (flera) som med sina hfe förstärker strömmen (och spänningen).

Om du har en liten mikromaskin, en Arduino eller Raspberry Pi eller liknande och ska styra ett servo, en motor eller ett relä, räcker strömmen från mikrokretsarna inte till och då får du använda en transistor för att förstärka strömmen.

Jag tycker inte att E Kafemans förslag om återkoppling är en klockrent bra idé.....då kan stressituationer liknande denna uppstå.

HUGGBÄVERN skrev:Jag tror jag skrev att transistorn är strömstyrd. Ge den en liten ström så kan den släppa på en större ström.
Din CD-spelare ger max 2V signalspänning ut och en ström som är mycket liten. Dina högtalare vill ha 10-50V och några ampere för att väcka grannarna. Enda sättet att göra om den lilla strömmen (och spänningen) från spelaren till den stora strömmen (och spänningen) till högtalarna är att använda en transistor (flera) som med sina hfe förstärker strömmen (och spänningen).

Om du har en liten mikromaskin, en Arduino eller Raspberry Pi eller liknande och ska styra ett servo, en motor eller ett relä, räcker strömmen från mikrokretsarna inte till och då får du använda en transistor för att förstärka strömmen.

Ok men t.ex. den strömmen som behövs från en Arduino om man ska driva ett för tungt relä/motor eller så, den får man plocka från en "extern" strömkälla då efter den klena mikrokretsen? Typ som med en H-brygga?

Titta på min enkla figur ovan med lysdioden - jag tror den förklarar allt.

HUGGBÄVERN:

Ja den är fin, men ett 9V batteri brukar ju utan problem kunna med ett motstånd få en lysdiod att lysa på max?

Vill bara ha en tänd lysdiod kopplar du batteri, motstånd och lysdiod i en slinga.

Men hur gör du om du har en krets där du ska ha en lysdiodsindikering och din krets inte har förmåga att driva en lysdiod, då får du använda en transistor. Eller, studera schemat nedan. I mitten till vänster sitter åtta transistorer med vars sin lysdiod. Här används transistorerna dels för att kretsen (CD4051) ovan inte kan ge ström tillräckligt för att driva lysdioderna och dels för att transistorerna "isolerar" lysisarna från kretsen och ser till att den inte "störs".
Nu vill vi absolut ha en indikering för att se vad kretsen gör när och då måste vi koppla in lysdioderna i kretsen och använda ett förstärkande element som transistorer för att de ska lysa.
Bry dig inte vad kretsen gör, utan bara begrunda hur man enkelt får till en behövlig indikering i en krets där jag vill se vad som händer. Och se det som en förklaring varför vi kommer släpande med transistorer och vad de i, enkla fall, gör.

fosfor: jag skrev ju att NPN kontra PNP var exakt det samma - fastän flödet körde motsatt.

Om du mäter 12V på ett batteri är det för att du har din referens (svarta sladden) på minus av batteriet och ditt mätpunkt på plus på batteriet.

Kastar du om på de två ledningar får (ska du få) du -12V - men det är samma batteri och samma mätinstrument.

Alla mätningar fungerar ju så att du har ett nollpunkt och refererar till det.

Om något är 15mm långt är det för att det från en punkt man tar som nollpunkt är 15mm till slutet av grejen. Men om man vänder tumstocken är det man mäter i verkligheten -15mm för man har samma nollpunkt - men vanligt dödliga flyttar per automatik nollpunkten till där tumstocken börjar sin mätning.

Sedan är inget "minus volt" - men "negativ spänning" finns definitivt.

Och det finns många förstärkare som jobbar med båda positiv och negativ spänningsmatning - helt enkelt för att det då även finns en noll! Och då ger det mening med t.ex. ±30V matning - för att man använder nollan som just nollreferens.

fosfor skrev:

breflabb skrev:Jag tycker att du skall ladda ner två böcker av Jan Solberg från denna plats
http://www.ebaman.com/index.php
Läs igenom allt från början,så kommer du lite närmare svaren på dina frågor.
Även många av oss som har lite mer koll har läst dom här böckerna en gång i tiden
Det är en av dom mest pedagogist skrivna böckerna ( för nybörjare )tycker jag.

Jag sökte efter Jan Solberg på ovannämnda sajten men den hittar ingenting?

Sök på "Allmän Elektronik" O den andra heter "Tillämpad Elektronik"
Av författaren Jan Solberg.Kom ihåg att du måste rgistrera dig för att kunna ladda ner

TomasL skrev:Finns även US Army's grundkurs i ellära och elektronik hos mig.

En fråga till dig?
År det tillåtet från dig att lägga upp en fdf fil direkt här på forumet för att
underlätta för typ trådskrivaren från oss som redan laddat ner ?

Med rätt stavning kommer man långt.
Skall vara Soelberg.
Och jodå,de två böckerna finns där.

Sorry
Skrivfelsnissen var i farten

breflabb skrev:

fosfor skrev:

breflabb skrev:Jag tycker att du skall ladda ner två böcker av Jan Solberg från denna plats
http://www.ebaman.com/index.php
Läs igenom allt från början,så kommer du lite närmare svaren på dina frågor.
Även många av oss som har lite mer koll har läst dom här böckerna en gång i tiden
Det är en av dom mest pedagogist skrivna böckerna ( för nybörjare )tycker jag.

Jag sökte efter Jan Solberg på ovannämnda sajten men den hittar ingenting?

Sök på "Allmän Elektronik" O den andra heter "Tillämpad Elektronik"
Av författaren Jan Solberg.Kom ihåg att du måste rgistrera dig för att kunna ladda ner

Ok tack

*host och harkel*

OK, nu har jag suttit och experimenterat lite med två små trissor på ett breadboard/kopplingsdäck.
Den ena är en BC516 - PNP
Den andra är en BC517 - NPN

Det jag kommit fram till är följande
PNP: När basen på denna får spänning, så STOPPAS ström genom Emitter och Collector.
NPN: När basen på denna får spänning, så STARTAS ström genom Emitter och Collector.

Spänningen verkar kunna vara detsamma, om det inte är påverkat/sänkt av nåt motstånd,
fast en död LED indikerade att det inte flöt någon ström genom (när transistorn var avstängd).
Likaså fick indikera att det flöt ström genom Emitter och Collector

Jag får bilden av att PNP är som en switch som är konstant påslagen om den bara kopplas in, men slås av vid knapptryckning (base).
Likaså bilden av att NPN är som en switch, som är konstant avstängd om den bara kopplas in, men aktiveras vid knapptryckning (base).

Är jag nåt på spåren? Stämmer detta med er syn på världen?