Svenska ElektronikForumet

Någon som råkar sitta på info om dessa Anemometrar som suttit på div militära installationer/flygplatser.
Dr Justus Rosenhagen M111H
M3451-010179
Är en gammal CUP-Anemometer, dvs en vindmätare med tre skålar på en rotor.
Vi har en dylik på flygklubben, men visarsidan är ett ihopplock som nu inte är så kalibrerat...
Har nu kastat ihop lite avläsning mha en Arduino för att logga vädret på flygfältet.
Vindhastighetsmätaren är i princip en likspänningsgenerator som ger några 1/10 V per m/s vind.


Min fundering är om någon råkar sitta på info om dessa, och mer precist om skalfaktorn för analogutgången.

Bild lånad från https://digitaltmuseum.se/021025924216/ ... hetsgivare, vilken visar en snarlik enhet.

Besvärligt med en spänning som är linjar med vindhastigheten, speciellt vid låga värden..
I med civila applikationer sitter det en liten magnet på den roterande axeln som avkännes med antingen ett reedrelä eller en halleffektsensor.

Ingenting på just din givare.
Jag har byggt mina egna givare för både vindriktning och vindhastighet.
Mina är gjorda i mässing, koppar och rostfritt.
Avläsning göres med led och transistorer (läsgaffel).
Till vindhastighet har jag 16 pulser per varv. Riktningen får jag ut i 4 bitars graykod.
Det enda som slits mekaniskt av 2 kullager i varje givare. Har snurrat i flera år utan service.
Nackdelen var att det tog lång tid att tillverka för jag skulle lära mig både svarva och fräsa också.
Till detta sitter det en atmega328 som skickar data via kabel in till huset. Koden måste göras om när jag får tid då det finns mer att önska.
Vill du ha mer information om min väderstation så hör av dig.
Den mäter temperatur på 2 punkter, luftfuktighet, lufttryck, vindhastighet, vindriktning och ljusstyrka.

Finns det nån formel för hur fort ett fritt skålkors roterar i vinden? Som mest borde väl mittpunkten på skålen som det blåser rakt in i gå med vindens hastighet, men gissningsvis går det väl lite saktare.

Jag minns att jag för sådär tretti år sen kalibrerade en vindmätare på en mast på biltaket en vindstilla kväll.

Kalibrera på biltaket är ju en bra ide.. den får jag nog överväga.

Ang alternativa sensorer var det just denna som var intressant dels då den fanns på plats och dels då den är robust, beprövad och denna enhet funkat i säkert 30år+.
Men tack för all feedback.

Wirewrap skrev:Finns det nån formel för hur fort ett fritt skålkors roterar i vinden? Som mest borde väl mittpunkten på skålen som det blåser rakt in i gå med vindens hastighet, men gissningsvis går det väl lite saktare.

Jag minns att jag för sådär tretti år sen kalibrerade en vindmätare på en mast på biltaket en vindstilla kväll.

Formel vet jag inte, men masttoppsenheter från Brookes And Gatehouse ( Ni som seglar vet vad det är) ger 1,04 hz/knop.

/LC

Brukar inte likspänningen som genereras sättas över ett motstånd och sen mäter man strömmen i slingan som ett mått på vindhastighet?
Det var så på en mätstation som jag jobbade på, för att slippa spänningsfall i kablar och liknande tror jag men jag var inte så insatt i just det systemen.

malman skrev: Ang alternativa sensorer var det just denna som var intressant dels då den fanns på plats och dels då den är robust, beprövad och denna enhet funkat i säkert 30år+.
Men tack för all feedback.

Skulle iofs inte vara så säker på att den fungerat så länge, dessa brukar vara utbytesenheter, när den pajar sätter man dit en renoverad enhet och så lägger man den gamla på hyllan för att renoveras. Troligen kan man köpa både alla delar som reservdelar fortfarande, och dessutom finns gissningsvis ett "renoveringskit" som innehåller alla slitdelar.

Sak som mäter väder brukar slitas

Visarinstrumentet är ett ströminstrument... trol 50uA full scale. minns inte 100%...

Den som monterade dessa saker på plats för 10+år sedan har satt en mångvarvig trimpot i serie med instrumentet, så ja det är strömdrivning genom visarinstrumentet.. men med given last så bör man ju kunna mäta spänningen från sensorn över motstånd och visarinstrument... den enda osäkerheten är då ev varierande spänningsfall/resistans över visarinstrumentet, men jag utgick ifrån att det inte påverkar så mycket. Är det så,får jag kanske mäta över resistansen bara.

Livslängden torde kunna vara riktigt bra på dessa.. med rätt konstruerade labyrint tätningar mm så är den enda slitdelen ett par mkt lätt lastade lager... som torde kunna hålla i evighet i denna applikation.

Vädet är väder, dessa byts på rutin på flygplatser..

Hjärtat klappar ett extra slag när man ser finmekanisk mojäng av tüsk Dr. Den här firman har tydligen tagit över
tillverkningen av Herr Dr Rosenhagens mackapärer, det kanska går att fiska fram något från dem:

https://www.behrens-fwt.de/en/company/history.html

Jo jag försökte den för några veckor sedan...
Resultatet blev:
unfortunately we cannot help you. Dr. Justus Rosenhagen is not existing any more for many years.



Försöker fiska lite via kollegor som känner folk som servat dessa utrustningar. Men hitintills har jag inte lyckats få fram nåt... får kanske bli bilen trots allt..

Den matematiska modellen har nog inte större fel än att den kan duga. Var man nu kan hitta den...

Ex. den här artikeln kan man luska vidare från:
https://www.researchgate.net/publicatio ... c_Response