Svenska ElektronikForumet

Har labbat med en Pt-100 givare och en NTC monterade på ett
aluminiumblock med ett effektmotstånd i botten.

Ganska kul och har försökt lära mig lite om Excel/OOpen Office Kalkylblad
samtidigt.

Tog upp kurvor och lät kalkylbladet fixa kurvorna.
Värdefullt att ekvationerna också visas.

I fallet med NTC-motståndet så kördes 2 varianter, med ett
motstånd i parallell och utan. Man ser att det extra motståndet
linjäriserar responsen väldigt bra. Använde fyrpolsmätning för
att få det så bra som möjligt. Linjäriseringsmotståndet beräknades
för en arbetspunkt på 50 grader.

Bra övning. Excelark är underskattade. Säger bara Pivot!

Håller med. Att göra simuleringar med spreadsheet är bra. Man kan ju slippa obehagliga överaskningar eller se hur saker och ting förhåller sig.

Jag testade med Octave och funktionen polyfit.
Valde ett 3:dje-gradspolynom. Men man får inte
ekvationen gratis utan måste plugga in punkterna
i ett ekvationssystem som sedan ska lösas.
Lite jobbigare helt klart.

Labbade lite mer med Octave.

Tydligen var det enkelt att få fram konstanterna till polynomet
genom några enkla kommandon.

R(T) = AT^3 + BT^2 + CT + D

A = -0.047
B = 10.735
C = -865.623
D = 25956.664

Som en övning kan du testa att sätta ett polynom av hög ordning, tex 10, 30, eller 100, och se hur plotten ser ut då. Det som händer kallas på utrikiska "overfitting", och beskriver tillståndet när modellen anpassas alldeles för hårt till "träningsdatan". En sådan modell _generaliserar_ riktigt dåligt, dvs om du stoppar in data som modellen inte sett förr (avläser i kurvan vad motståndet kommer att vara för en temperatur du inte mätt tidigare) kommer det inte att bli alls bra.
Detta är bra att förstå i kontextet maskininlärning och AI. Vad har modellen lärt sig?

Redan vid ett 4:de-gradspolynom börjar det se illa ut.
Inte alls bra.

Precis, och det blir än mer dramatiskt med högre ordning. Dina uppmätta punkter kommer att matcha perfekt, medan resten blir knas. Nu "ser" du ju när det är bra, och du har också en "känsla" för vad som är "lagom". Det är svårt för algoritmen att ta detta beslut "själv".

Fördelen som jag ser det med kalkylbladet är att
det finns en uppsättning av anpassningar att
välja bland som täcker in ett ganska brett
spektrum av problemer.

Var inne på VISHAY och de har en väldigt bra PDF
om hur man simulerar Termistorer i LTSpice.
Nu börjar det bli riktigt kul!

https://www.vishay.com/docs/29170/ltspice.pdf