Svenska ElektronikForumet

Finns ju en hel del böcker, nån som läst nån bra om Bletchley Park som kan rekommenderas?

Jag har några varav en var rätt bra... har jag för mig. Det var länge sedan jag läste dem. Ska kolla upp det när jag kommer hem.

Jag kan varm rekommendera "Alan Turing : datageni, kodknäckare, gayikon" av Andrew Hodges (ISBN 9789187513855). Ett mästerverk. En rejäl tegelsten som bjuder på en djupdykning i Alans liv, Enigman och "bomberna", bygget av datorerna, bråken med byråkraterna och cheferna, och sidospår typ hur han mötte Nyqvist och jobbade med vocodern i New York.

Passar samtidigt på att rekommendera "The Annotated Turing: A Guided Tour Through Alan Turing's Historic Paper on Computability and the Turing Machine " (ISBN 9780470229057) för den som är lite mera teoretiskt intresserad. Boken går igenom hela Turings berömda papper "on computability".

Borde vara de mekaniska ställverken vid järnvägen. Som med hjälp av stänger i y och x axlarna kunde räkna ut vilka växlar och signaler skulle ställas om så att tågen inte spårade ut, Krockade eller kom ut på fel spår. Har för mig att dagens datorer måste göra flera beräkningar eftersom kontrollsumman inte alltid stämmer. De mekaniska ställverken har aldrig fel.

En virtuell maskin
http://www.virtualcolossus.co.uk/

Cool, inser att man har lite för liten datorskärm!

guckrum; Tack för boktipsen!

helmut skrev:Borde vara de mekaniska ställverken vid järnvägen. Som med hjälp av stänger i y och x axlarna kunde räkna ut vilka växlar och signaler skulle ställas om så att tågen inte spårade ut, Krockade eller kom ut på fel spår. Har för mig att dagens datorer måste göra flera beräkningar eftersom kontrollsumman inte alltid stämmer. De mekaniska ställverken har aldrig fel.

Jo rätt coolt med mekaniska datorer, här är ett sevärt klipp om en kanon-dator!



Som synes går det att uträtta en del med mekanik också!

Nån som hittat en mer ingående teknisk beskrivning av Colossus nånstans?
Hittar lite instruktioner till simulatorn, men inte mycket mer!

"Enigma The battle for the code" av Hugh Sebag-Montefiore

Den kan rekommenderas, nu var det iofs 15år sedan jag läste den (japp, jag daterar böckerna när jag köper dom).
Den är på engelska men mycket bra och går igenom ämnet ordentligt.

Hm, kanske dags att läsa om den. Om man bara hade tid...

Hittade denna
https://cs.stanford.edu/people/eroberts ... ossus.html
Tydligen körde maskinen 5 parallella processer, vilket är rätt revolutionerande, på den tiden.

Vore häftigt att försöka implementera funktionen av en Colossus i lite halvledarteknik! MkII innehöll runt 2500 rör (vet inte om de 501 tyratronerna är inräknade i den summan) och ca 400 relän !

Grundprincipen för maskinen är att den jämför 2st bit-strömmar, en yttre(det kodade radiomeddelandet på hålremsa=5-bit baudotkod(teleprinter)) och en inre (från tyratronerna=motsvarar kodhjulen i lorentzmaskinen) och genom att koppla in olika funktionsblock i bitströmmen så kan olika tester/jämförelser(boolean, dubbeldelta algoritm m.m) utföras. Resultaten från testerna räknas av en grupp dekadräknare och tillsammans med tyratroninställningarna(kodhjulen) skrivs dessa ut på en skrivare.

Maskinen läser in 5000 tecken i sekunden från hålremsan vilket var väldigt snabbt i sej, men genom använda 5st skiftregister(en för varje "kanal" på hålremsan) så kan den parallellt på samma klockpuls jämföra 5 gånger så mycket = 25000 tecken i sekunden!

Förutom baudotkoden så innehåller hålremsan även klocksignalen(för maximal synk) och en start- och en stopp-signal. Remsan kördes i loop så den kunde i princip köras hur många varv som helst som behövdes för testet! Start och stopp-signaler i änden av hålremsan tillsammans med en master-kontroll håller koll på antal varv, reset av olika räknare och tyratronringar, inställningar, utskrift till skrivare m.m

Ja det är onekligen synnerligen häftigt, mannen som konstruerade den hade nog kunna gå väldigt långt om han hade fått fortsätta.
Efter kriget så gick han tillbaka till sitt ordinarie jobb på det brittiska postverket (eller om det var televerket)

Ska tydligen vara första användning av skiftregister som man känner till, så mycket av detta var nog som att uppfinna hjulet för första gången även om vissa saker byggde på tidigare lösningar.