Svenska ElektronikForumet

Behövs konstlaster för uppmätning av audioförstärkares egenskaper ?
En konstlast är beskriven i Musik & Ljudteknik nummer 3 2022.
Det kan ifrågasättas om denna konstlast är bra.
Den innehåller en 340uF kondensator som är sammansatt av två seriekopplade 680uF elektrolytkondensatorer.

Nu har jag inte den tidningen tillgänglig men det är väl bra att veta hur en förstärkare beter sig när den belastas som den är tänkt att användas.

Jag använder motstånd på 8Ω 500W

GRILL DAGS

alexanderson skrev: ↑11 mars 2024, 12:53:50 Behövs konstlaster för uppmätning av audioförstärkares egenskaper ?
En konstlast är beskriven i Musik & Ljudteknik nummer 3 2022.
Det kan ifrågasättas om denna konstlast är bra.
Den innehåller en 340uF kondensator som är sammansatt av två seriekopplade 680uF elektrolytkondensatorer.

Man behöver naturligtvis en last på förstärkaren för att ge riktiga värden. Vanligtvis använder man en
resistiv last, men riktiga högtalare har varierande reaktiva laster. Och här blir det klibbigt då högtalare kan
vara väldigt olika. Därför ser man alltid uppmätningar gjorda med resistiv last.

Vad gäller "konstlast är beskriven i Musik & Ljudteknik nummer 3 2022." så får du väl
kopiera hit den om du är intresserad av vad "vi" tycker om dess rimlighet.

Och för att testa rörförstärkare MÅSTE man ha en (konst)last ansluten. MÅSTE!!!

En riktigt svår konstlast är en som simulerar en Quad ESL-63 högtalare. Har funnits beskriven i någon HiFi tidning.
Men ingen har svarat på frågan om elektrolytkondensatorer i en konstlast.
Bipolära elektrolytkondensatorer användes i delningsfilter för billiga högtalare, men aldrig i dyrare högtalare.

Bipolära ellytar används även i sk HiEnd-gögtalare.
Dock, det är fullständigt omöjligt att skapa en konstlast som emulerar en högtalare, det går inte ens att matematiskt beskriva hur en hgtlare beter sig.
Jag gissar att det finns standardiserade konstlaster, vilka används för att mäta upp en förstärkare.

det går alltid att emulera en specifiks högtalares impedanskurva med lämligt nät.

Den viktigaste egenskapen hos audioförstärkare är om de brinner upp eller inte.

Justering och mätning av stabilitet hos tomgångsströmmen måste göras både kall
och varm. Bra med en konstlast som pallar max effekt under lång tid.

rikkitikkitavi skrev: ↑11 mars 2024, 23:08:53 det går alltid att emulera en specifiks högtalares impedanskurva med lämligt nät.

Nej, det går det inte, då högtalaren egenskaper påverkas av temperatur, lufttryck, luftfuktighet etc. förutom det att impedansen är effektberoende.

För professionell test har man variabla laster En sådan har jag sett i verkligheten. Stod i utedass täckt i saltdimma.
Den agerade fartreglage till en karusell för ett resande tivoli.
Repet hängde utanför det tält som karusellen var i.
När karusell skulle igång sträckte biljettförsäljaren ut en arm genom tältduken och släppte på repet så att det kokade och fräste i den öppna tunnan, typ 250l oljefat.
Allt var helt öppet och oisolerat.

Då ingen vet bättre så kan vi anta att denna konstlast var den som var beskriven i Musik & Ljudteknik nummer 3 2022.
Det skulle kunna förklara de kapacitiva effekterna.

Med tanke på likström och saltvattenelektrolys skulle det kunna förklara en hel del med tanke på klorgasbildningen, och inte att förglömma vätgasen som bildas.

En del av klorgasen reagerar ju med bildade hydroxidjoner och bildar klorat.

Kör man på AC blir det mindre klorgas och mer klorat, men lika mycket vätgas. Förstår att den stod utomhus, öppet. Rauchen verboten.

TomasL skrev: ↑12 mars 2024, 03:27:14

rikkitikkitavi skrev: ↑11 mars 2024, 23:08:53 det går alltid att emulera en specifiks högtalares impedanskurva med lämligt nät.

Nej, det går det inte, då högtalaren egenskaper påverkas av temperatur, lufttryck, luftfuktighet etc. förutom det att impedansen är effektberoende.

Samtidigt är du tvungen att göra det, och då kör du väl antingen med en "bra" högtalare med (väl)kända parametrar eller konstruerar en last som är så god som möjligt.
Typ nåt sånt här, en god approximation är ju bättre än ingenting, lixom.

Luftryck och luftfuktighet är försumbara i sammanhanget. Vissa delar i högtalaren uppvisar stor olinjäritet men det går att emulera det med hyfsad trohet.

Framför allt de delar som påverkar hur hötalaren uppför sig som förstärkarlast, dvs impedanskurvan. Återgivningskurvan är inte så intressant ur förstärkardimensioneringssynpunkt.

Och viktigaste, det går att skapa överjävliga konstlaster. Bygger man högtalare med samma egenskaper gör man ett dåligt jobb eller är ignorant om vad en förstärkare är.

Bygger man en förstärkare som klarar det med bibehållen mätprestanda så är man en kompetent förstärkardesigner.

QUAD ESL-63 har dåligt rykte eftersom den utvecklades på en tid då effektstarka förstärkare utvecklades med PMPO som guideline och det var sällsyntare med strömstarka förstärkare. Vem minns inte den gamla strömkuben i Hifi&Musik?

Eftersom vi inte vet ngt om konstlasten som TS refererar till får Kafermans beskrivning duga. Den är låginduktiv, inte så hög kapacitans och resistiv men resistansen varierar slumpmässigt pga elektrolysen. Torde kunna ersättas med lämplig effektresistor så ingen elektrolytkondensator.

Elektrolyter används även i dyra högtalare när deras egenskaper är nödvändiga. Eventuell påverkan på lyssningsresultatet är försumbar jämfört med akustiken, högtalarens spridningsegenskaper, högtalarelementens förvrängning i fallande ordning. Långt ner på listan hittar vi kablaget.