Min första ljusbåge :(

[bearing]

Högre spänning gör att man kan hålla pinnen längre ifrån arbetsstycken. När jag svetsade skulle jag bara göra en snabb reparation ute i skogen. Tog med mig två bilbatterier, och svetsade sedan med bilens batteri i serie med de två extra bilbatterierna. Eftersom att batterierna gav konstant spänning snarare än konstant ström blev det lite annorlunda än att svetsa med en riktigt svetstransformator.

[alexanderson]

Även i vanlig luft, utan någon form av skyddsgas?

Båglamporna använde ingen skyddsgas. Men konsumtionen av kolelektroder var stor.

[Mindmapper]

Effekten var skaplig också! Lagade en biografprojektor en gång som selenlikriktaren till bågen gett upp på. Det fanns inte sådana att få tag på så jag satte dit en kisel ditto. Kraftigt ljus från den.
Vet ej hur man skulle kunnat bygga in sådana, så att man kunnat ha skyddsgas.

[Nerre]

Sedan skriver Wikin så här om AC resp DC ljusbågar;
Därför är växelströmmen inte lika benägen att bilda en konstant ljusbåge, och som överslagsberäkning kan man säga att strömmen hoppar 1 mm per kV i ledningen. Likström kan däremot ge en konstant ljusbåge på flera centimeter redan under 1kV

Det gäller att hålla isär "tändandet" av ljusbågen och att bibehålla den.

En ljusbåge består av joniserad luft och leder alltså ström bättre än luft. Men ljusbågen måste uppstå först, och det där där man pratar om 1 kV per millimeter.

Lycka till med att få en svets att tända en ljusbåge med elektroden 5 cm från plåten.

[Nerre]

Även i vanlig luft, utan någon form av skyddsgas?

Japp. Mina farföräldrar hade en gammal "sollampa". Den hade två kolelektroder, typ 5 mm i diameter, 10-15 cm långa. För att "tända" lampan förde man ihop spetsarna på de två elektroderna och sen fjädrade mekanismen tillbaka och jag tror det fanns en justerskruv för att justera avståndet.

Den var såklart livsfarlig, inte bara ur elektrisk synvinkel utan det var ju i princip en svetsbåge med en hel del otrevlig UV-strålning.