Förändras strömförbrukningen i relation till matningsspänningens frekvens?

[grym]

behöver inte vara det
kan vara en äldre herre som vill diskutera vad han upplevt och som inte är van vid forum

i detta forumet kan det vara en gnutta jobbigt att komma med tekniska påståenden som är felaktiga

och många gillar inte att ha fel

[pi314]

grym:

Rätt och fel är en sak. Jag noterar också att här, liksom i världen i stort, är kategoriska uttalanden inte på något sätt ett stöd för att ett uttalande baseras på fakta. Att ett inlägg är kategoriskt säger mest något om skribentens personlighetsdrag. Om en skribent är kunnig eller inte och det som skrivs är korrekt eller inte är en helt annan fråga.

Visst kan man hitta brister i TS sätt att hantera dialogen. Men, det kan man även göra bland andra skribenter.

Generellt kommer man ofta närmare sanningen efter en konstruktiv dialog. Utan alltför många kategoriska och felaktiga uttalanden.

För att återgå till trådstarten.

Förändras strömförbrukningen om man förändrar frekvensen på matningsspänningen, med en likvärdig last?

Ex 1:
220 v 50 Hz med ett värmeelement på 100 ohm = Vilket strömuttag?

Ex 2:
220 v 16,7 Hz med ett värmeelement på 100 ohm = Vilket strömuttag?

Generellt svar på frågan: Ja, men beroende av lasten.

Om lasten t.ex. är induktiv eller kapacitiv till sin karaktär så minskar respektive ökar strömmen när frekvensen ökar. Andra typer av laster kan ha olika beteenden. För rent resistiva laster, som dom två i exemplen, påverkar inte frekvensen strömmen. Inom rimliga gränser. Skulle frekvensen vara väldigt hög, kanske megahertz eller mer, och om värmetrådarna är lindade som spiraler/spolar, då skulle dom börja uppträda som induktanser vid höga frekvenser. Strömmen skulle minska vid mycket höga frekvenser. Men, nu är vi långt från 16 2/3. 50 och 60 Hz. Som är vanliga i olika typer av elnät. Beroenda på land och tillämpning. 16 2/3 Hz har järnvägen, av lite udda hisoriska skäl. När förra seklet var ungt var motorer i lok stora (stor diameter) och med flera lindningar. Olika lindningar kopplades in med kontaktorer. Som styrdes av lokföraren med en spak som akriverade valda kontaktorer. Lägre frekvens gjorde det enklare att styra dom stora motorerna vid önskade varvtal.

På den vägen är det, som man brukar säga. Järnvägen har fortfarande 16 2/3 Hz. Idag finns väl ingen anledning till att inte ha 50 Hz? Utöver att en massa pengar är investerade i utrustning som går på 16 2/3 Hz.

/Pi

[farbrorvattenmelon]

Det var inte traktionsmotorerna som hade flera lindningar att välja mellan, de olika lindningarna valdes på transformatorn (olika om man reglerade på primär eller sekundärsidan).

[bearing]

TS har inte varit inloggad här sedan hans sista inlägg, så sannolikt är det ett troll.

Du måste väl förstå att det inte var ett troll, utan en person som blev provocerad av dina yxiga svar.

[ajje]

Om du tittar på hur personen tog mina svar, och sedan toksprang iväg med dem i totalt motsatt riktning så luktar det uppenbart troll.

[bearing]

Haha, tja kanske.
Men jag tror det bara var okunnighet blandat med svårhet att hantera att ha fel.

[pi314]

Kan själv-generationen har väl aldrig fel?

Lägg till dom postmodernistiska idéerna om att alla får skapa sina egna sanningar.

Då är det inte säkert att ohms lag och effektlagen gäller längre...

/Pi

[rikkitikkitavi]

TS har inte varit inloggad här sedan hans sista inlägg, så sannolikt är det ett troll.

Du måste väl förstå att det inte var ett troll, utan en person som blev provocerad av dina yxiga svar.

Jag tror att TS blev bortskrämd när TS inte fick gehör. Det finns olika sätt att förklara att någon har fel. Det är inte detta forumets styrka direkt att vara pedagogiskt.

[danei]

Jag tycker att det initialt var klart pedagogiska svar.
Man försökte förklara hur det fungerar.

[ajje]

Nu var det ju faktiskt TS som började med "yxiga" svar som gränsade till personangrepp.

Vilket även det tyder på att det var någon här inne som visste precis hur han skulle få vissa att nappa på betet.

[TomasL]

TS har inte varit inloggad här sedan hans sista inlägg, så sannolikt är det ett troll.

Du måste väl förstå att det inte var ett troll, utan en person som blev provocerad av dina yxiga svar.

Så du tycker detta är ett "Yxigt" svar

Nej, du har fattat det hela fel.
Dåliga kontaktytor innebär LÄGRE ström och lägre effekt i lasten, samt högre Effektförlust i kontakterna.
Totalt sett blir effektuttaget lägre i systemet.
Lätt att räkna på, Ohms lag. Vänstra sidan Låg resistans över kontakterna, Högra sidan Hög resistans över kontakterna.
Som du ser ökar effektförlusten över de skadade kontakterna, effekten i lasten minskar och den totala effekten minskar

Har inte med den inskannade schemat med beräkningarna i citatet ovan.

[pi314]

Mitt intryck är att "gräl" ofta börjar med ett missförstånd.

I den här tråden skulle det kunnat vara så att TS talade om förlusteffekten i själva kontakterna, samtidigt som dom flesta övriga i tråden tänkte på totala effekten.

Jag säger inte att det är så. Men försöker ändå uppmuntra till öppenhet för att det är ett missförstånd. Hellre än att genast, utan att försöka reda ut om det är ett missförstånd, skriva "jag har rätt och du har fel".

/Pi

[TomasL]

Nja, TS skrev så här:

...vilket i sin tur resulterar i ett större strömuttag i kretsen när ett antal till- och frånslag inneburit att kontaktytorna blivit sotiga och slitna.

Kan knappast missförstås.
Sedan kom nästa

Ja precis, dåliga kontaktytor ger garanterat högre strömmar. Detta eftersom ett större effektuttag innebär ett större strömuttag.

och

Dåliga kontaktytor kommer alltid att innebära en högre resistans och således ett högre ström- och effektuttag.
Logiskt.

därefter

Nej, nej... Högre resistans i kombination med en kraftfull och oändlig energitillförsel kommer alltid att innebära ökad värme, resistans och ett ökat effektuttag.

Har du någonsin jobbat inom branchen och sett detta med egna ögon?

Förstår inte hur vi kan ha missförstått dessa inlägg.

[säter]

Lägre frekvens gjorde det enklare att styra dom stora motorerna vid önskade varvtal.

Nja, kommuteringen fungerar sämre på en allströmsmotor vid högre frekvenser.
Därför valde man 15 Hz vid första elektrifieringen i Sverige.
Bäst fungerar dessa motorer med likström.

[pi314]

säter:

Härligt att se dig här! Jag började sakna dig lite.

Förklaringen som jag skrev om hade jag sett någon gång i Ny Teknik. Även om det är en tidning för ingenjörer borde jag nog veta bättre än att tro på allt som skriver, utan att kontrollera. Jag har nog mer än en gång klagat på det dom publicerar.

Jag har förstått att du har ett visst tågintresse och tågkunskap. Varför fungerar kommuteringen sämre vid högre frekvenser?

Vet du om det fanns någon orsak till att dom inte valde likström? Om det hade varit bäst, för motorerna.

Idag, med elektronisk styrning av motorerna, kan det väl vara vad som helst, t.ex. 50 Hz. Om det inte vore för att det finns en massa utrustning för 16 2/3 Hz.

/Pi