Hur är elnätet alltid "fyllt" med ström ?

[Turbo]

Stenungsund har inte varit med i effektreserven dom senaste åren, vet inte riktigt vilken status som anläggningen har. Bråvallaverket i Norrköping försvann också ur effektreserven för några år sedan, Karlshamn är fortfarande med, åtminstone sist jag kollade.

Gasturbiner som går på olja i kontinuerlig kraftvärmedrift är nog ganska ovanliga, det är nog enbart maskiner i beredskapsdrift.

[rikkitikkitavi]

https://www.svk.se/aktorsportalen/elmar ... 2019-2020/

Så det är någon som bestämt att det räcker med 752MW . Hoppas de vet vad de gör...

[grym]

dom höll på med att få till sjukhusens reservkraftverk till att ingå i effektreserven
dom skulle kunna fjärrstartas och kopplas in på kort varsel

vet inte vad det blev av med det, men det är ändå en del som kan kopplas in på någon minut

[TomasL]

Stenungssund lär väl vara nyrenoverat efter vad jag förstått med nya ångpannor, eller nyrenoverade sådana.

2003 togs aggregat 3 och 4 ur malpåse för att med 520 MW ingå i den svenska effektreserven.

Men det varierar tydligen år från år huruvida de ingår eller ej.

[rikkitikkitavi]

Effektreserven handlas upp vartannat år.
Stenungsundsverket är inte med så mycket senaste 10 åren, troligen pga högt kostnadsläge.

Effektreserven handlas upp i en budgivningsprocess, finns beskrivet på SVKs hemsida. Om det och vad det innebär för rikets säkerhet osv kan man tycka mycket, men några som borde vetat bättre har gjort en del rätt dumma saker.

Fast å andra sidan spelar det ingen roll, de stora kraftverken/ställverken/kraftledningar är lätta att slå ut för Ryssland och sedan har vi i bästa läge några månader utan el, i mer eller mindre hela riket.

[prototypen]

Hittade detta, länken pekar hur man fasar in och hur man fördelar last mellan olika generatorer
http://runeberg.org/handrift/2/0083.html

Är en massa sidor att läsa om elsystem.

Protte

[MiaM]

Förutom snedlast i form av olika last per fas så kan ju effektfaktorn också vara dålig.

På järnvägen kan man tydligen lösa det genom att bara koppla in ett lok med elektronisk omvandling dels mellan kraftledningens AC och DC-mellanled, och dels mellan DC-mellanledet och motorerna, där allt är ordnat så att loket kan skicka tillbaka energi vid inbromsning. Kondensatorer och eventuellt induktanser lär väl se till att DC-mellanledet håller energi nog för lokets maxeffekt under en halvperiod, och därmed kan loket kompensera effektfaktorn för motsvarande lokets effekt. Minns inte exakt var det var, men detta gjordes aktivt på något ställe i Schweiz eller Österrike då någon lite längre sträcka behövde detta i väntan på bättre elmatning.

Fråga kring kylning av turbiner o.s.v.:
Innebär detta att det i princip skulle vara en vinst om fjärrvärmens returledning kyls ytterligare även om fjärrvärmen inte får något betalt för denna avkylning? Eller är temperaturen på returen för hög för att bidra till avkylningen av turbinsystemen?
Det jag tänker på är järnvägens behov av uppvärmning av växlar. Idiotiskt nog sker detta med direktverkande el med en snitteffekt på tror det är 9kW per växel (!!!). Förutom att det är dumt att köra på el om det finns fjärrvärme, så har ju elen ingen möjlighet att ta tillfälliga toppar t.ex. om det rasar en stor snöklump från ett förbipasserande tåg (vilket det ju typiskt gör just vid växlar pga vibrationerna). Vattenburna system kan ju enkelt bara mata på större effekt då avkylningen ökar.

Sidospår apropå elnät och järnväg: Minns inte exakt varför, men f.d. Västtyskland körde med 16,7Hz för att det på något sätt var bra att frekvensen inte var exakt en tredjedel av elnätets 50Hz. Sverige och Norge kör med 16 2/3, alltså exakt en tredjedel av 50Hz. F.d. Östtyskland körde också med detta, men har efter återföreningen sakta övergått till den Västtyska standarden 16,7Hz. Det har lett till två intressanta grejer. Dels så har kompletta anläggningar med roterande omformare, byggda i Östtyskland, exporterats och används av Trafikverket här i Sverige. Dels så när denna övergång skett gradvis så har det uppstått öar som har antingen nya eller gamla systemet, varpå dessa öar måste ha kapacitet för maxförbrukningen trots att uttaget kan variera rätt mycket. När en ö består av det gamla systemet så kostar det rätt mycket både underhåll och förlusteffekter i onödan att köra mekaniska roterande omformare. Rummelsburg i Berlin lär ha varit en sån ö (eller kanske fortfarande är), som åker på effekttopparna när tågen kör till/från centrala Berlin via de sydöstra delarna av järnvägsnätet. Man kan ju tycka att det är märkligt att man inte budgeterar för och startar investering av ombyggnad av ett område som Berlin i ett svep, eller löser det på något annat vis.

[rikkitikkitavi]

Hur skall du värma ett vattenburet system för växelavisning långt ute på obygden?

Vad kostar rören att installera jmfr med 400V som ändå finns i närheten (kilometer bort). Hur stora rör, hur stora värmeförluster?

Ett vattenburet system har inte bättre toppeffekt än elburet.

Man går ifrån ångfölje, varmvattenföljevärmning av ledningar i industrin mer och mer pga kostnad och tillförlitlighet.

Gällande din fråga om turbineffekt, för ren elproduktion vill man ha så kallt kylvatten Efter turbine för då får man ut mest el, jmfr svenska kkverk elproduktion sommar/vinter.
Turbinen sänker ju trycket på ångan från kanske 60 bar till 0,03bar.

För kraftvärme tar man ut lite mindre energi som el, men tar ut ånga efter Turbinen vid kanske 1 bar (a) och kondensersr denna mot fjärrvärmen.
Är då fjärrvärmen kallare in, blir den kallare ut.

Det är aldrig lönsamt att bara kylas bort energi

[JanErik]

Förutom snedlast i form av olika last per fas så kan ju effektfaktorn också vara dålig.

På järnvägen kan man tydligen lösa det genom att bara koppla in ett lok med elektronisk omvandling dels mellan kraftledningens AC och DC-mellanled, och dels mellan DC-mellanledet och motorerna, där allt är ordnat så att loket kan skicka tillbaka energi vid inbromsning. Kondensatorer och eventuellt induktanser lär väl se till att DC-mellanledet håller energi nog för lokets maxeffekt under en halvperiod, och därmed kan loket kompensera effektfaktorn för motsvarande lokets effekt. Minns inte exakt var det var, men detta gjordes aktivt på något ställe i Schweiz eller Österrike då någon lite längre sträcka behövde detta i väntan på bättre elmatning.

Dvs en STATCOM, https://en.wikipedia.org/wiki/Static_sy ... ompensator .

[Turbo]

Om man kan hitta någon som är villig att köpa låggradig fjärrvärme och kyla den ytterliggare så är det en bra idee, men jag tror inte det skulle vara lönsamt att kyla bort värmeenergin. I slutändan beror det på förhållandet mellan fjärrvärmepris och elpris, men som det ser ut nuförtiden tror jag inte det är möjligt att få lönsamhet i det.

Lastfördelningen mellan parallella generatoraggregat brukar man reglera med en inställning som kallas "Speed Droop", dom gamla woodward regulatorerna hade den inställningen på ett vred som smidigt kunde justeras ute på dieselmotorn den satt på.

[GFEF]

Turbo

>köpa låggradig fjärrvärme och kyla den ytterliggare så är det en bra idee,

I Västerås tar man vara på den återstående värmen i returledningarna som på vintern bidrar den till att hålla våra gator i centrum isfria.

https://www.malarenergi.se/kunskapsbank ... fjarrkyla/

Är rätt troligt att det är så med mottrycks kraftverk som leverera fjarrvarme och el på flera håll.

[rikkitikkitavi]

Så kan man göra och om man har rökgaskondensering i pannan kostar det inget extra i energiförbrukning.

Annars kan man lika gärna använda primärvärme.

Rökgaskondensering har man på köpet om man har våt rökgasrening.