Svenska ElektronikForumet

En drossel (spole) på DC-sidan gör ingen skada för det brukar vara en på utgången.
Har en Clas Ohlson svets som hade svårigheter att tända 1,6mm elektroder ("pinnar") på DC
av en slump provade jag med en stor drossel efter likriktaren och vilken skillnad
det blev, busenkelt att tända elektroden och lätt att svetsa med (även 1mm tjock tunnplåt).

Prova med och utan drossel så får du se vilket som fungerar bäst med din maskin.

Prövade maskinen med likriktare och drossel, la några centimeter med fog som såg helt OK ut innan en radda med dioder la av och trafon började skaka, intressant må jag säga

Spekulation:

Om det var en enda spole och den kom från samma burk som likriktarbryggan så lär den väl inte suttit mellan trafo och likriktarbrygga. Med trefas från trafon till bryggan så skulle det behövts mer än en spole för att en spole skulle vara särskilt meningsfull.


(Jag kan inget om svetsar, spånar bara lite utifrån de el/elektronikkunskaper jag tror mig ha )

Spekulation2: Det skapas spänningsspikar och annat skit när man tänder bågen vilket således förstör dioderna om inte dessa skyddas med tex en induktans av rätt format på utgången?

Induktansen borde hålla svetsströmmen mer konstant, den är "strömtrög" - tycker inte om förändringar i strömmen.
Vid förändringar svarar induktansen med en mot-emk så att strömmen hålls konstant.
Vid tändningsögonblicket så ger induktansen extra hög spänning mellan elektrod och arbetsstycke så
att ljusbågen uppstår lättare.

Vetenskaplig förklaring: U = L * (di/dt) <- derivatan, beskriver hur fort strömmen ändras per tidsenhet.
Ju snabbare brytning (di/dt) desto högre spänning.
L (induktansen) blir då en proportionalitetskonstant, större L ger högre spänning.

Info om olika strömkällor för svetsning.
http://www.esabna.com/euweb/awtc/lesson1_30.htm

En drossel med hög induktans leder inte en snabb signal och således (som jag ser det) agerar den även ett visst skydd mot ev spänningsspikar på utgången?

zekkexavior
I min ungdom byggde jag en kopia på AGA300. I Gtb fanns all att köpa -trafo, dioder, transientskydd mm.
Den var god för 300amp 100% vilket var väl överdrivet men samma pris. På den tiden fanns de riktiga Göfab.
Inte de som sålde trasor o skit utan de byggde svetsverk o det som blev över sålde han chefen i en sjöcontainer ute på gården kvällstid.
Dioder för 600 amp för kanske 10-20kr/st. Trafon som säker väger 100kg för 300kr osv.
En go gubbe från Göteborg vars namn jag inte minns men vet att han fick faan för nästa ägare kursade Göfab o många förlorade tydligen pengar på det.

Jag fick tipps på att bygga en likriktarbrygga och där efter en diod som låg mellan plus o minus och där skulle även transientskyddet sitta.
Jag använde den i minst 20 år som MAG/MIG svets. Mest med kolsyra.
Du skulle nog behöva en rejäl transformator på ena utgången mot jord som heter glättning transformator.
I mitt fall hade den 3st plattor typ 30x5mm som lindning. Den gick bara att använda med ett uttag när jag eldade på med full kräm på 1mm tråd.

Den står kvar som gammal relik i verkstaden så jag kan fota av den om du vill?
Skall leta efter ritningar om de är kvar.
.

Av ritningen fann jag 50% men det kanske räcker.
Lägger upp en här men skickar över originalet till dej så du kan zooma osv.

Tack för schemat DW! Du menar en glättningskondensator va? Dioden mellan plus och minus borde väl vara nån typ av zenerdiod för spänningsreglering med tanke på placering?

Schemat ser väl ut att vara hastighetsstyrningen till trådmatningsmotorn?

Ja det är tyvärr den halvan av schemat jag inte behöver Ska pröva att lägga på en kondensator i kretsen, verkar som att det blir lite lättare att få igång en ljusbåge då

Schema sidan 7.

zekkexavior
> Du menar en glättningskondensator va?
-nä, det är en järnklump på ca 10-15kg! Exakt som en trafo i utseendet.

Kommer kort senare.

Drog igång maskinen igen igår, och det blev faktiskt en del fog, som inte vart så vacker tyvärr. Denna gång med den trasiga dioden bortkopplad, och med en kondensator (15000uF) inkopplad. Verkar som att jag behöver byta kondensator då det inte går att hålla ljusbågen tänd under nån längre stund. Märkte stor skillnad på om jag körde DC- eller DC+ på elektroden. Bäst resultat fick jag i DC+, dock blir det sämre penetration då.

Strömmen (elektroner) går ju från minus till plus, och stället där elektronerna landar efter flygturen genom ljusbågen
gör att det blir varmare där då deras rörelseenergi lämnas av på pluspolen.

- på arbetsstycket och +på elektroden gör att elektroden kommer att bli varmare.