Svenska ElektronikForumet

danei skrev:Kondensatorn känner ju bara den strömmen den kan leda.

En asynkronmotor går väl inte att starta så?

Nu hänger jag inte med...?

"En asynkronmotor går väl inte att starta så?"
Varför kan man starta en 3-fasmotor när en säkring gått då? Genom att putta till den lite.

Decamber: Utväxling var ordet, olika remhjul praktiskt. Mitt "skymningsrelä" har rörligt huvud och det var lite trångt och pilligt att få ihop, så jag orkar nog inte öppna den så länge den funkar. Nån som har ett schema? Så kanske det klarnar.

Skall man sätta fart på motorn först och sen koppla in 1-fas? För att köra kondinglöst.

1802: Jag förstå mig på dig.

säter: Det har jag inte testat. Men efter som man inte får någor roterande magnetfält så har jag lite svårt att förstå hur det ska funka. Men gör det det så, gör det väl det.

Får man inte vridmoment på en tredjedel av varvet, när en fas är borta?
Sen fixar nog svängmassan resten. Notera att motorn startar åt det håll man puttar igång den. Kan alltså gå baklänges.

Ang. att starta med en fas borta:
När en fas är borta så har man ju 2 faser och en nolla, om nollan är inkopplad. Då bör motorn gå, och gå åt rätt håll tycker jag. Det liknar väl fallet med enfasmotor och kondensator.

Du har väl aldrig nollan inkopplad på en trefasmotor?

danei: Du får inget roterande magnetfält, nej, men däremot får du två motsatta magnetiska poler som tillsammans med rotorns tröghetsmoment verkar till att rotorn fortsätter snurra, när den väl börjat. Tänk så här: När du sätter fart på en roterande axel, eller på en cykel eller vad som helst, så rullar den en stund innan den stannar. På grund av sitt tröghetsmoment. I fallet med motorn så fortsätter den snurra tills den "greppas tag om" av en magnetpol och får ytterligare en skjuts, sedan greppas den tag om av nästa magnetpol, och nästa, och nästa....... osv.

Däremot får man givetvis inte samma effektfaktor som om du kör på tre faser utan det blir mycket förluster.

Janne5095: När man driver något med tre faser behövs ingen nolla, eftersom summan av de tre fasspänningarna hela tiden är noll. Resonemanget i övrigt är inte helt korrekt heller. Kör du en trefasmotor på två faser står motorn i regel och brummar och inget annat händer. De två faserna är förskjutna alldeles för mycket, nämligen 120 grader.

När man faskompenserar en trefasmotor så att den kan gå på en fas, försöker man få den andra lindningen förskjuten 90 grader.

Decamber: Visst, men en asynkronmotor har inga magnetpoler på rotorn....

Visst har den det, lindningarna i rotorn inducerar ett magnetfält.

Lindningar? Vad pratar du om?

danei: En asynkronmotor har visst magnetpoler i rotorn...... hur fungerar annars en asynkronmotor, om jag får fråga?
Du frågar vad en lindning är. Vet du vad en spole är? Oftast en koppartråd (en lindning) lindad runt en järnkärna. Låter man en ström flyta i denna lindning induceras ett magnetfält. Det är detta magnetfält som samverkar med magnetfälten i asynkronmotorns stator (som också består av lindningar) vilket skapar ett vridmoment.

Den har en rotor som ett hamsterhjul. En mängd aluminium pinnar som är kortslutna i ändarna på rotorn. Magnetfälten inducerar en ström i pinnarna som ger ett magnetfält. Det är därför man måste ha en eftersläpning. Annars blir det inget magnetfält.

De motorer som har magneter är synkronmotorer.

Och släpringade motorer har elektriskt inducerade lindningar.
Varför kommenterade du, när du tydligen redan visste?

danei skrev:Den har en rotor som ett hamsterhjul. En mängd aluminium pinnar som är kortslutna i ändarna på rotorn. Magnetfälten inducerar en ström i pinnarna som ger ett magnetfält. Det är därför man måste ha en eftersläpning. Annars blir det inget magnetfält.

De motorer som har magneter är synkronmotorer.

Du har helt rätt. De flesta asynkronmotorer har kortslutna burar som rotorer. Emellertid förtar dock inte detta det faktum att dessa burar utgör magnetpoler. Precis som för lindningarna (som en annan konstruktion av asynkronmotorer har) så induceras ett magnetfält då det löper en ström genom ledningarna (aluminium- eller kopparstavarna du redan nämnt) och detta magnetfält samverkar med statorns magnetfält vilket skapar ett vridande moment i rotorn.